Dokumentation från workshopen Tillsammans gör vi det hållbara möjligt,
samverkansgrupp Hållbara vatten
SWOT-analys för Hållbart vatten
Synpunkterna förklaras ibland inom parantes utifrån förtydliganden som gjordes när lapparna
gicks igenom. Eventuella oenigheter redovisas som diskussion. Anneli har som sekreterare
satt förslag på underrubriker utifrån diskussionen och lapparnas innehåll.
STYRKOR
Bra vatten på det stora hela
– Vi har mycket vattentillgångar
– Många vatten med bra status/kvalitet
– Vi har bra vatten utifrån ett Europa-perspektiv. Deras höga mångfald gör dem värda att
bevara.
– Våra vatten har relativt små problem med övergödning.
– Låg näringsbelastning
Diskussion: synpunkt att det finns lokala problem med övergödning som måste åtgärdas.
Låg befolkningstäthet, få industrier och få typer av industrier
Diskussion: synpunkt att det är rätt tung industri i länet, både metall- och träindustri. Däremot
håller samlingen med om att det är få typer av industrier.
Vi har goda grundvattentillgångar
– Det finns bra dricksvatten och god vattentillgång p.g.a. bra geologiska förutsättningar.
Diskussion: synpunkt att det kan det uppstå vattenbrist lokalt.
Lagstiftningen har blivit bättre
– Miljölagstiftningen bättre nu i ett historiskt perspektiv
– Bra legalt skydd i lagstiftningen
Kunskapsläget har blivit bättre
– Det finns bättre underlag nu. Bättre kunskapsläge särskilt för vattendrag.
– Det finns god kunskap om grundvattnet
– Vi har i stora drag god kunskap om påverkan och åtgärdsbehov
– Vi har en god utbildningsnivå
– Det pågår forskning kring åtgärder och deras effekter
– Vi har tillgång till lokal kunskap, t.ex. från FOU, SLU, UMF, Umeå universitet etc
Samverkan
– Det pågår numera en dialog. Vi lyfter fram goda exempel t.ex. på vattenrådsdagar
– Goda exempel på uppnådda mål
– Det är en högre ambitionsnivå nu och engagerade människor i länet
– Vi har tillgång till nätverk, t.ex. vattenråd och Fiskevårdsområden
– Avrinningsområdesperspektivet är en bra plattform
– Det finns en ökad medvetenhet hos aktörer om vattnets värde.
Bra förutsättningar för areella näringar och besöksnäringar i länet
– Det finns goda förutsättningar för jord- och skogsbruk
– Det finns goda möjligheter för rekreation, turism och fiske.
– Vi har ett stabilt klimat
SVAGHETER
Import av problem och naturliga problem
– Omgivningens påverkan på försurningen (långväga lufttransport av försurande ämnen).
– Lokala förutsättningar vi inte kan påverka, t.ex. Skelleftefältet med mycket metaller.
– Kvicksilver och arsenik i berggrunden (som ger förhöjda halter i t.ex. grundvattnet).
Brist på resurser i form av medel och personal
– Brist på resurser, ekonomiska och personella
– Problem med finansiering
– Dålig resurstillgång p.g.a. minskande befolkning (skatteintäkter)
– Personell resursbrist t.ex. många små kommuner i länet
– Stora projekt för att söka medel svårt att få huvudmän
Kunskapsbrist
– Dålig kunskap om kulturmiljövärden
– Stora biologiska kunskapsluckor för växter och djur
– Brist på detaljkunskap för rätt åtgärder
– Dålig koll på ekosystemen, kortsiktiga åtgärder kan ge negativa konsekvenser
– Omgivningens påverkan på havsmiljön (”all skit hamnar till slut i havet”, via älvarna men
även från andra länder, vet inte var källorna finns).
– Borde bli bättre på att följa upp åtgärderna och dokumentera resultaten
Intressemotsättningar och politiska avvägningar
– Konkurrens om befolkning gör att regeltillämpningen varierar mellan kommuner (t.ex. i
planeringsfrågor och kustnära boende)
– Naturvärden kontra kulturvärden
– Avvägning mellan exploateringsbehov/önskemål och påverkan på vattenmiljön
– Motstående intressen
– Oförsiktighet p.g.a. stora tillgångar (när någon vill nyttja vattnet)
– Varierande behov (gör det komplext och det ställer krav på samordning)?
Måste bli bättre på att genomföra åtgärder
– Arbeta mer med åtgärder för att minska effekter av sulfidjordar (mänsklig verksamhet
som exempelvis dikning leder till negativa effekter)
– Lokala problem som inte uppmärksammas nationellt/regionalt t.ex. sulfidjordar och
dricksvatten
– Arbeta mer med åtgärder för att minska utsläpp från enskilda avlopp
– Föråldrade vattendomar (som behöver omprövas)
– Otidsenliga vattenskyddsföreskrifter och avgränsningar (för vattenskyddsområden för
dricksvattentäkter)
– Dåliga på att prioritera
Otydligt ansvar för åtgärder
– Ansvarsfrågor för åtgärder
–
Stor historisk påverkan där ingen känner ansvar, t.ex. herrelösa flottningsdammar.
Planering och förvaltning
– Vi har inte en hållbar planering
– Bli bättre på att ta fram och tillgängliggöra planeringsunderlag
– Det tas inte ett helhetsgrepp i vattenfrågor
– Fisket är inte hållbart längs svenska kusten m.a.p. öring och lax.
– Vi samförvaltar inte fiskbestånden med Finland för t.ex. sik och strömming
– Få reservvattentäkter
Samverkan
– Vi sprider inte goda exempel i tillräcklig omfattning
MÖJLIGHETER
Vattenfrågor alltmer prioriterade
– Det händer saker på central nivå
– Vattendirektivet ger driv
– Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ger uppdrag till olika myndigheter, något som kan
ge spin off effekter
– Ny havs- och vattenmyndighet ger ökad samordning
– Politiskt incitament nationellt och internationellt
– Högre politisk ambitionsnivå än tidigare
– Ökad kunskap och vägledning
Ökad miljömedvetenhet
– Ökat engagemang och medvetenhet i vattenfrågor
– Ökad kunskap
– Alla, så väl privatpersoner som företag, hushåller med vattenresursen
– Befintlig vattenkraft utnyttjas bättre (bättre effektivitet)
Vi genomför åtgärder
– Översyn av befintliga vattendomar ger bättre vattenstatus
Kunskapsinsamling/spridning
– Utnyttja forskningsresultat i form av storskaliga och småskaliga försök kring åtgärder.
– Bättre tillämning av forskningsresultat
– Bättre informationsspridning
– Driva forsknings- och utvecklingsprojekt för att få goda exempel
– Svenskt-finskt samarbete i projekt ger goda exempel och finansiering av åtgärder
Rent vatten kan utveckla näringslivet
– Möjlighet till turismverksamhet genom fiske, upplevelser och vandringar
– Potential för ökad turism och rekreation
– Växande turism ger inkomster
– Ökad matproduktion och energiproduktion på ett hållbart sätt
– Matfiskproduktion
– ”Dricksvatten är den nya oljan”
Smutsigt vatten kan utveckla näringslivet
–
–
–
Möjligheter att använda avloppsvatten som gödningsmedel. Kretsloppstänkande
Utveckling av bättre reningstekniker
Åtgärdsarbete skapar sysselsättning
Planering och förvaltning
– Långsiktighet
– Fysisk planering av havet ger även mer fokus på kusten. Detta leder i sin tur till
mellankommunal samverkan och hållbar kustzonsplanering.
– Mellankommunal samverkan möjliggöra planering utifrån avrinningsområden
– Samförvaltning av resurser tack vare EU (kan ställa mer krav)
Samverkan
– Samverkan ger bättre avvägning mellan olika intressen
– Vattenråden ger lokal information och drivkraft för åtgärder
– Mentaliteten är en tillgång (nöden skapar uppfinningsrikedom t.ex. i fattiga
inlandskommuner)
– Samarbete i norra Skandinavien
HOT
Storskaliga hot
– Klimatförändring
– Klimatpåverkan – försurning
– Klimatförändringar gör vatten till en nationell angelägenhet
–
Krig
Resursbrist
– Miljöprövningsdelegationen flyttas till Norrbotten. Risk för kompetensförlust i länet och
sämre tillsyn.
– Minskad tillsyn av skogsbruket
– Ny havs- och vattenmyndighet kanske kommer att fokusera på södra Sverige
– Resursbrist hos kommunerna
– Förändrade offentliga finanser
– Storregioner kanske leder till mindre resurser till Västerbotten
– Bäst före datum på storskalig infrastruktur (som t.ex. vatten- och avloppssystem) kan leda
till stora kostnader
Åtgärder genomförs inte
– Ingen känner ansvar för åtgärder
– Allmän okunskap
– Smygande förlust av biologisk mångfald
– Förändringar ekosystem: orsak - verkan
Problem med lagstiftning
– Svårt att ompröva gamla vattendomar, krånglig lagstiftning
– Skogsbruket har en fristående lagstiftning
– Problem att ställa krav i prövningar p.g.a. dåligt underlag (ofta modeller och
expertbedömningar) och nationella bedömningsgrunder som inte alltid är anpassade till
våra förhållanden.
Intressemotsättningar
– Konflikter mellan olika EU-direktiv t.ex. förnybar energi kontra vattendirektivet
– Motstående intressen skapar låsningar
– Målkonflikt politik kontra miljö
– Regionalpolitik
Ökat nyttjande av vattnet i sig eller som recipient
– Ökning av vattenkraften med motiveringen att man använder förnybar energi
– Gruvnäringen. Stora mineralfyndigheter i länet, effekter från gruvbrytning
Ökat skogsbruk
– Fokus på ökad biobränsleproduktion(med motiveringen att man skapar förnybar energi)
– Intensivare skogsbruk
– Ökat sug efter skogsråvara leder till minskad hänsyn till vattenmiljöerna (t.ex. mindre
skyddszoner vid vatten)
LIS-områden
– Ökad exploatering längs stränder. (Politisk påtryckning)
– Exploatering i form av vägar m.m.
Ökad kemikalieanvändning
– Mer kemikalier i vattnet
– Läkemedel
Planering och förvaltning
– Kortsiktighet
– Beteende vid vattenanvändning
Övrigt
– PEAK oil??
Bristanalys av SWOT:en
Deltagarna önskade att sekreteraren skulle kolla om något viktigt missats utifrån
miljömålsperspektivet. Denna subjektiva genomgång presenteras nedan. Det som inte
diskuterades under SWOT:en har markerats i fet stil.
Giftfri miljö
Miljögifter kom upp lite under hot, med fokus på kemikalier och läkemedel.
Med tanke på kunskapsbristen borde nog frågan också ha kommit upp under
Svagheter, då det även är något vi själva måste arbeta med och åtgärda och inte bara ett
hot utifrån.
Levande sjöar och vattendrag
Vattendragen som resurs kom upp mycket under Styrkor och Möjligheter. Avsaknad av
kulturmiljöunderlag togs upp som en Svaghet. Bland miljöproblemen avhandlade vi fysisk
påverkan i form av herrrelösa flottningsdammar, omprövning av vattendomar och
exploatering i form av vägar (med tillhörande vägtrummor) på olika ställen i SWOT:en. En
ökning av skogsbruket kom upp under hot tillsammans med en minskad tillsyn och fristående
lagstiftning. Fiskefrågan kom främst upp under Möjligheter utifrån ett turismperspektiv.
(Överfiske var snarast en fråga för kusten i SWOT:en).
De källor för påverkan som inte togs upp så mycket var jordbruk och industrier. Dessa
kan släppa ut gödande ämnen och kemikalier och ge problem för växt- och djurlivet.
Hav i balans och levande kust och skärgård
Avsaknad av kulturmiljöunderlag togs upp som en Svaghet. Miljögifter diskuterades inte så
mycket (se miljömålet Giftfri miljö ovan) men är ett betydande problem längs kusten både
genom pågående utsläpp och ”gamla synder”. Problemet med dioxiner i fisk är mycket aktuell
nu. Problemet kring exploateringen av länets kust har tagits upp i diskussionerna om
planering på olika ställen i SWOT:en. Nya förutsättningar i form av ny myndighet och fysisk
planering av havet har tagits upp både under Möjligheter och Hot. Kunskapsbrist för kusten
har kommit upp som en Svaghet.
Man håller inte med om bedömningen att fisket är hållbart utan menar att det finns ett
problem med uttaget av öring och lax. Förvaltningen av sik- och strömmingsbestånden bör
dessutom samordnas mellan Sverige och Finland. Dessa frågor kom upp under Svagheter.
Ingen övergödning
Att vi inte har så stora problem med övergödning kom upp som en Styrka. Under Svagheter
lyftes frågan om att åtgärda enskilda avlopp.
De lokala problemen med övergödning kan även bero på jordbruk och utsläpp från
reningsverk och industrier. Dessa måste också åtgärdas men kom inte upp i SWOT:en.
Bara naturlig försurning
Problemet med långväga transporter av försurande ämnen togs upp under Svagheter.
Problematiken av att dika i naturligt sura jordar kom upp under Svagheter. Skogsbrukets
påverkan togs upp under Hot men främst med tanke på intensivare skogsbruk p.g.a.
biobränsleproduktion och kanske inte kopplat till bortförseln av grenar och toppar, något som
försämrar buffringsförmågan hos marken.
Grundvatten av god kvalitet
Den goda tillgången på bra grundvatten togs upp både som styrka och möjlighet. Brist på
reservvattentäkter togs upp som en Svaghet. Dricksvattentäkternas vattenskyddsområden togs
också upp som en svaghet, då både deras avgränsning och föreskrifter behöver ses över.
Naturligt höga halter av arsenik och metaller kom upp under Svagheter.
Det som inte diskuterades så mycket var påverkan på grundvattnet från industrier,
förorenad mark, trafik och jord- och skogsbruk.
Antecknat av Anneli Sedin
