UNGDOMSKULTURER 100 P
Introduktion
SYFTET MED KURSEN– KUNSKAPER SOM SKALL UTVECKLAS
Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra och skapar varandra, hur kulturer och identiteter
skapas
kunskaper om människors handlingar, sociala relationer och sociala processer med utgångspunkt i såväl
samhällsförändringar som människors möten i vardagen.
Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Förmåga att använda sociologiska begrepp, teorier och modeller.
Eleverna ska ges möjlighet att använda metoder för insamling av information, till exempel intervjuer, enkäter
och observationer. De ska också få använda metoder för bearbetning av information, till exempel statistik och
textanalyser. Genom fältstudier ska eleverna ges möjlighet att få inblick i sociala sammanhang och i
människors olika levnadsmiljöer.
Eleverna skall utveckla ett kritiskt förhållningssätt –
1.
detta innebär att reflektera över och diskutera ämnesinnehållet. Diskutera och reflektera över samhällets,
egna och andras handlingar och attityder samt värdera olika ståndpunkter.
2.
färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor
CENTRALT INNEHÅLL – KUNSKAPERNA UTVECKLAS
GENOM FOKUS PÅ FÖLJANDE INNEHÅLL
Ungdomars levnadsförhållanden samt deras roll i samhället, och hur detta har
förändrats.
Ungdomskulturers uppkomst, utveckling, kännetecken och uttryck ur ett historiskt och
internationellt perspektiv.
Skapandet av subkulturer och identiteter med utgångspunkt i genus, etnicitet och
klass.
Aktuella ungdomspolitiska mål, samhällets insatser och verksamheter med ungdomar.
Kritisk bearbetning av information från olika källor.
KUNSKAPSKRAV
Eleven beskriver olika ungdomskulturer, deras uppkomst, utveckling och kännetecken,
samt deras roll i identitetsskapandet. Dessutom redogör eleven för hur
ungdomskulturer påverkar ungdomars levnadsförhållanden och deras roll i samhället.
Eleven redogör även för aktuella ungdomspolitiska mål och samhällets insatser och
verksamheter med ungdomar. I beskrivningar och redogörelser använder eleven
centrala begrepp och teorier samt förklarar samband och drar slutsatser. (För
betyget A: Dessutom värderar eleven teorierna med nyanserade omdömen och
argumenterar för deras styrkor och svagheter).
Eleven söker och bearbetar information från olika källor samt värderar den.
Eleven diskuterar egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I
diskussioner framför eleven argument för sina åsikter samt visar respekt för andras
åsikter. Dessutom gör eleven reflektioner över kulturmöten och sociala processer.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/soi?tos=gy&subjectCode=SOI&lang=sv&courseCode=SOIUNG0#anchor_SOIUNG0
FÖRKLARING TILL VÄRDEORD
Översiktligt och enkelt: ett mer kortfattat svar där man på ett ungefärligt vis kan redogöra
för den aktuella uppgiften. Får med väsentliga delar. Eleven ser samband med dessa är enkla
(A och B hänger ihop) – ett linjärt samband. Slutsatser kan vara allmänt hållna och vila på
mer subjektiva grunder utan att alltid ha ett stöd i sakförhållanden.
Utförligt och välgrundat: Svaret är mer exakt, fylligt och innehållsrikt (såväl kvalitativt som
kvantitativt). Eleven förklarar samband (Aa+Bb+Cc=Dd) och drar välgrundade slutsatser, där
välgrundat innebär eleven har visat genom en röd tråd en stark grund för sin slutsats – eleven
visar ett tydligt stöd i fakta och sakförhållanden. Eleven kan även förtydliga med konkreta
exempel.
Utförligt, nyanserat och komplext: eleven visar sin förmåga att se saker ur olika perspektiv
och vrider och vänder på argumenten. Ett komplext samband kan vara icke-linjärt samband
eller ett samband i flera led. Ett samband i flera led kan vara att eleven ser att A leder till B
som leder till C. Ett icke-linjärt samband kan vara att A leder till B som leder till C1 och C2,
eller ett cirkulärt samband där A leder till B som leder till C som i sin tur leder till A. Eleven
kan visa att hon har förståelse för många begrepp och använder dem med precision.
UNGDOMSKULTURER AV ANNE GLOPPESTAD
ISBN: 9789147108381
Utgiven: 2014
SOCIOLOGI – STUDIET AV MÄNSKLIGT OCH SOCIALT BETEENDE
Ämnet är tvärvetenskapligt – sociologiska frågeställningar har ofta beröringspunkter som är
gemensamma med andra ämnesområden, tex psykologi, statsvetenskap, historia, antropologi
och media och kommunikation
Söker få svar på syftet med mänskliga handlingar och hur vi påverkar varandra samt samhälle
Det handlar om hur vi fungerar tillsammans med andra och hur det i sin tur påverkar den
värld vi lever i, hur samhället formar oss och hur vi formar oss själva. Hur vi tillsammans formar
samhället och vår kultur och hur samhället och kultur påverkar det sätt du handlar och agerar.
För att förstå sociala relationer, samhällsförändringar, samhällsfenomen, människors
handlingar. Går igenom allt från globala relationer till enskilda människors livsvillkor och
identitet.
Sociologi kan tillämpas på varje område som rör människan allt från datorspel, alkoholvanor,
utbildning eller rasism. Tex world of warcraft – tittar på spelares skapande av identitet,
genus, sexualitet samt det socialas betydelse för spelandet.
DEN SOCIOLOGISKA BLICKEN - ATT SE BORTOM DET
UPPENBARA
Alla människor har sin egen förförståelse – vi ser världen (hur vi tolkar, uppfattar, och
upplever saker) utifrån våra egna erfarenheter- Denna förförståelse påverkar hur vi tycker
och tänker, eller eventuella slutsatser om en situation.
Vi behöver avmaskera vår förförståelse och göra oss av med våra värderingar för att kunna
öppna våra ögon och se sådant som vi inte lagt märke till innan
Den tredje variabeln – det finns andra anledningar till resultatet än de tänkta faktorerna
Situation: Sverige ligger på andra plats i FN:S statistik över anmälda våldtäkter i världen –
vilka möjliga anledningar finns det som kan förklara denna statistik?
Möjliga anledningar: Anmälningsbenägenheten (benägenheten att anmäla kan vara kulturellt
betingat då det kan uppfattas vara skamligt); lagstiftningens utformning (Sverige har en vid
definition av våldtäkt); polismyndighetens förhållningssätt (hur man utreder och dömer, synen
på brottets allvarlighetsgrad)
