Lotta Lindgren
Fördjupningsuppgift – ekologisk hållbarhet
Skog, det finns flera typer av skog. Det finns till exempel, barrskog, lövskog och
blandskog, det är de vanligaste i Sverige och man hör på namnen vilken typ av träd de
innehåller. Utomlands finns det exotiska djungler och regnskogar som innehåller
massvis av både kända och okända arter och trädsorter. De skogarna är hem till många
arter, men tyvärr håller de på att huggas ner på många platser.
Men det är inte det jag ska prata om utan om ekosystemet i en lövskog.
Lövskog finns mest i södra Sverige, men det finns en liten del lövskog i norr,
fjällbjörkskog som klarar av lite tuffare klimat. Lövskogen har anpassat sig till lite tuffare
klimat eftersom de flesta lövskogarna ligger norr om ekvatorn.
Det blir ganska varma somrar och kalla vintrar. Temperaturskillnaden kan vara ganska
hög mellan den varmaste dagen på sommaren och den kallaste dagen på vintern.
Temperaturerna kan variera år från år men ekosystemet i lövskogar är anpassade för
kallt väder med minusgrader till varma dagar med många plusgrader.
Ifall det blir för varmt och torrt, och det inte regnar på länge, kan växtligheten börja
torka ut och det blir större risk för skogsbränder. Djur och så får inte tillräckligt med
mat för att allt är för torrt och visset.
På vintern när det blir för kallt kan träd och växter frysa och djur kan inte äta på kvistar
och mer för allt är fryst. Men på det viset har djuren anpassat sig att antingen gå i ide
eller att samla på sig mat för vintern.
Fuktigheten är inte lika stor i en lövskog som i en regnskog. Men under hösten och våren
har vi ändå ganska fuktigt, vilket påverkar skogen positivt. Den får i sig mer vätska och
näring och det är ju bra.
Vår jord håller på att bli varmare och varmare och antalet stormar ökar, vilket leder till
att skogarna kommer få en ändrad livsmiljö.
Skogen har fyra skikt, träd, buske, fält och bottenskikt. Och marken har också fyra
stycken skikt, förna, jordmån, jordart, berggrund.
I Sverige är våra vanligaste berggrunder gnejs och granit och som jordart har vi morän.
Som jordmån kan det finnas olika stycken, men lövskog finns mycket över brunjord.
Förnan består av höstlöv, döda djur och växter. Där brukar även maskar, gråsuggor,
spindlar, tusenfotingar med mera leva. Svampar, bakterier, så som nedbrytare lever
också där.
Bottenskiktet består av mossor, lavar och svampar. Framför allt på hösten finns det
mycket svamp och så eftersom det blir fuktigare och svampar är nedbrytare som bryter
ner höstlöv med mera.
Ormbunkar och andra fröväxter som inte blir mer än 0,5 cm höga hittar man i fältskiktet.
Några som finns i lövskog är gräs, vitsippor (på våren), ormbunkar och harsyra, såklart
finns det mer.
I buskskiktet så hör man vad som finns där, alltså buskar. Det kan vara träd som precis
börjat växa eller vanliga buskar.
Buskar är växter som är mindre än 5 meter höga.
Träden hittar vi i träd skiktet och i en lövskog så är det
lövträd, som ek, alm, ask, asp, bok, lönn, lind, alla de träden
som har löv istället för barr. Det finns alltså ganska många
olika typer.
Det finns mycket djur i en lövskog, framför allt nedbrytare på hösten, men det finns även
insekter som flugor, myggor, myror, skalbaggar, fjärilar, tvestjärtar, nyckelpiga, getingar
med mera. Det finns maskar, ormar, spindlar, större djur som fåglar, rävar, kaniner,
harar, rådjur, igelkottar.
I en skog är det växterna som är producenter, för det är de som producerar, det är
växterna som tillverkar, skapar. Djuren är konsumenter, det är de som konsumerar, de
som använder.
I alla sorters skogar lever flera arter i symbios med varandra. Den mest ”kända” är
växter och svampar. Svampens svamptrådar är kopplade till växtens rötter i marken.
Svampen hjälper till att suga upp vatten och närsalter från marken till växten och som i
gentjänst får svampen socker från växten.
Här drar arterna nytta av varandra och detta har en viktig roll i ekosystemet eftersom
träden växer extra fort tack vare hjälpen av svamparna.
Men det är inte alltid svampar och träd lever i symbios. När träd är försvagade blir de
ofta angripna av svampar och insekter som äter upp dem. Det är inte alltid frid och fröjd
i skogen.
Nedbrytare och hela skogen lever lite i symbios också kan man säga.
Nedbrytarna får mat från döda djur, löv, insekter med mera som finns i skogen och
skogen får det rent och fräscht.
Myror och bladlöss lever i symbios också, bladlöss dricker växtsaft från blad, och det
innehåller mer socker än vad bladlössen behöver och det utnyttjar myrorna som
sockervatten och tillbaks får bladlössen skydd av myrorna.
En annan lite annorlunda symbios är hackspettar och döda träd. Döda träd kryllar oftast
av insekter och larver, det är det hackspettar lever på som föda. Så döda träd ger mat åt
hackspettarna och hackspettarna tar bort insekter och larver från dem döda träden.
Det är lite så arterna anpassat sig för att leva med allt annat.
Till exempel djur som lever där har ju anpassat sin föda till det som finns och det de kan
få tag på i skogen, medan de som inte kan få den födan de behöver inom det ekosystemet
får ju bo någon annanstans.
Men även det finns ju djur som inte kan anpassa sig så pass att de inte blir uppätna av
andra djur. Men om vi har till exempel kanin, den kan bli uppäten av ett lodjur, och om
kanin skulle flytta till ett annat ekosystem för att inte bli uppäten skulle ju lodjuret flytta
med så att den får föda och inte svälter ihjäl.
Djuren måste anpassa sig så att de är på vakt och har sina trygga ställen.
Eftersom vi kan ha kalla vintrar, har djur anpassat sig för klimatet. Generation efter
generation har djur fått tjockare päls på vintern och vissa djur har fått päls som
kamouflerar dem. De har också anpassat sig för mindre mat och vätska på vinter och
som jag skrev innan, vissa djur går i ide, som till exempel ormar för att, ormar fungerar
så att deras kroppstemperatur är den temperaturen det är i luften, så på vintern med
minusgrader måste de hitta ett sovställe som är tryggt och varmt.
Svampar har anpassat sig så, för att inte bli uppätna har de gift i sig, ifall ett djur
kommer och äter en giftig svamp och blir sjuk, men ändå överlever kommer den inte äta
just den sortens svamp igen.
Vissa svampar luktar också för att skrämma bort fiender.
Brännässlor är ett annat exempel, med deras brännhår.
Vissa djur finns blev jagade av andra, de har anpassat sig för att kunna vara snabba och
smidiga för att kunna snabbt springa iväg om det behövs.
De flesta djuren har ett djur som är en konkurrent om födan. Växter fungerar också på
det viset.
För växterna är konkurrensen plats. Varje växt behöver sin plats för att växa och bli stor.
Och ifall det är för många så är det de starkaste växterna som får den platsen de
behöver.
Växter konkurrerar även om ljus. Växter behöver ljus och koldioxid för att kunna
producera syre och socker, sockret är en del av deras näring som de behöver för att
kunna växa och utan solljus producerar de inget socker så de kan växa.8
Sen vissa djur har revir som de skyddar. Till exempel rävar. De markerar sitt revir med
avföring och urin. Var djur håller sig till sitt revir, men det kan ju alltid finnas flera
stycken revir i ett ekosystem.
Djur kan även konkurrera om mat i ett visst område. Det kan ju vara så att ett djur äter
upp all mat i det området och det visar att det är det största och starkaste djuret och
ingen ska sätta sig emot det.
I skogen är det rovdjuren som är topp konsumenten.
Bär larv fågel räv
Ett bär blir uppätet av en larv, som senare blir uppäten av en fågel som senare blir
uppäten av en räv och i denna näringskedja är det räven som är topp konsumenten. Sen
skulle man kunna addera människan men det valde jag att inte göra.
Detta är ett exempel på en näringskedja som skulle kunna vara i en lövskog.
I detta ekosystem finns det två viktiga kretslopp. Närsalternas kretslopp och kolets
kretslopp.
Närsalternas kretslopp fungerar så att vi har träd.
En kanin kommer och äter på det trädet. Sen kommer en räv och äter kaninen. Sen dör
räven och nedbrytare bryter ned det och eftersom vissa växter och träd lever i symbios
får växterna närsalterna. Men när trädet dör tar nedbrytarna hand om det också och all
över blivande närsalter går till andra träd. Men även kaninen kan dö efter den ätit på ett
träd, och då tar nedbrytarna hand om kaninen och alla närsalter.
Del 2
Det finns många hot som kan rubba mitt ekosystem.
Om bara en art dör ut, som är en viktig del i mitt ekosystem, kan hela systemet rubbas.
Miljögifter kan leda till stora komplikationer.
Om det finns en sjö i skogen och det rinner ut miljögifter i den så kan fiskar och
växtligheten dö ut. Fiskar kan bli sjuka vilket kan leda till om vi eller andra djur fiskar
och äter giftig fisk kan vi bli sjuka av giftet vi släppt ut. Fiskgjusen är ett exempel på
detta.
Gift som sjunker ner i marken kan förändra PH-värdet i marken så att marken blir
försurad.
När onormalt PH sjunker ner i marken kan det tvätta bort närsalter som finns där.
Närsalterna sitter löst bundna i marken till korn av jord och lera i jordmånen, och därför
sköljs lätt bort. Det leder till att växter inte får den näring de behöver för att närsalterna
har hamnat så långt ner att växternas rötter inte når dem.
När träd inte får den näring de behöver blir de svaga och angrips av svamp och insekter.
Detta kan rubba ett helt ekosystem bara för att träd dör vilket är en viktig del i ett
ekosystem för de andra arterna.
I världen har vi många fabriker som släpper ut gifter och sänker luftens PH-värde.
När luftens PH-värde har sänkts och det regnar, regnar det surt regn vilket börjar fräta
på växter. Detta påverkar inte min skog så hårt eftersom den består av lövskog och
lövträd byter löv varje vår, medan barrträd som drabbas hårdare, kan ha sina barr kvar
5-10 år innan de faller ner.
Det är inte bara träden som tar stryk av försurning. Många andra arter som är känsliga
mot föroreningar försvinner, vilket där med skapar obalans i skogsområdet.
Några gifter som ofta släpps ut i naturen är PCB, DDT och tungmetaller.
En av dem största skogarna i världen håller på att huggas ner för att man vill ha virket,
bygger vägar, hus, fabriker mm.
Det skulle kunna hota vilken skog som helst. Mitt ekosystem skulle hotas väldigt mycket
om man plötsligt bestämde sig för att börja bygga en motorväg mitt i till exempel.
Då skulle man hugga ner träd och buskar som djur lever i och skapa om skogen till en
arbetsplats med högljudda maskiner, avgaser, gifter och skräp.
Djur skulle behöva flytta för att deras hem försvinner och där man bygger vägen
kommer inte nya arter att bildas.
En annan är att man börjar hugga ner träd för virke. Om man hugger ned för mycket och
aldrig tänker på att plantera nya så bildas obalans i systemet.
Men det är inte alltid vi människor som är orsaken till allt. Ibland kan vädret ställa till
med orsaker.
Till exempel vulkanutbrott kan skada naturen så hårt runt omkring att den inte kan
byggas upp igen. Det kan vara av lavan som dödar allt levande där och att sen är det
inget liv att inga arter vill leva där.
Även tsunamis kan drabba ekosystemet kringliggande hårt. Det kan ta tid att få bort alla
trädrester och vatten så att nya plantor kan komma upp.
Fast även människan påverkar väderkatastrofer lite. Det är på grund av oss som
medeltemperaturen höjs i luften och i havet och som kan skapa dessa katastrofer.
Men när det är jordens plattor som startar dessa väder kan inte vi rå för det.
Det är även så med skogsbränder. Ibland är det vårt fel, vi människor, för vi släcker inte
en brasa ordentligt, kastar glas på marken som reflekterar med solljuset eller kastar
fimpar på marken. Men en skogsbrand kan starta på grund av att det varit varmt och det
inte har regnat på länge. Blixtnedslag är ett annat exempel. Det kan ju åska utan att det
regnar.
För att rädda skogarna mot skogsbränder kan man sluta kasta fimpar på marken, införa
något sorts förbud mot det, samma sak med glas på marken. Om man ser borde man
plocka upp det, för alla tjänar på det, människor som djur. Man kan även stärka reglerna
med eldning i skogen, så de blir strängare. Sen när det är torrt och blixtnedslag som
orsakar det, då är det svårt att ändra på något. Något man kanske kan tänka på är att
hela landet, Sverige borde vara mer förberedd på det, ifall något sådant skulle hända.
Det är inte alltid bara dåligt med skogsbränder, att det försämrar den biologiska
mångfalden och så, för det finns en viss lava som enbart lever på bränt trä. Om det aldrig
var några bränder, hur skulle de överleva då?
För att rädda marken från att bli försurad kan vi helt enkelt sluta släppa ut gifter. Såklart
blir det avfall från fabriker men vi måste komma på ett sätt så att vi blir av med dem,
utan att skada naturen.
När en mark blivit försurad brukar man sanera den, men det tar tid för att PH-värdet ska
bli normalt igen.
Det är lite svårare att sanera luften.
När träd blivit försvagade kan svampar och insekter sätta sig på träden. När träd är
gamla och försurade bli de angripna och om det inte finns några försurade träd så
kommer de svamparna och insekterna få det lite svårare att leva.
För att rädda mitt ekosystem kan man låta bli att hugga ner träd. Eller man kan hugga
ner skog, men bara ett visst antal träd, sen planterar man nya träd och låter de växa upp
och sen kan man hugga ner igen. Det är viktigt att man skapar en balans så att den
biologiska mångfalden inte påverkas så extremt som den kan göra om man hugger ner
allt på en gång. Om vi skulle göra så, skulle skogen kallas för kulturskog, vilket menas
med att skogen har påverkats av skogsbruk.
Men ifall vi gör så kommer ändå att den biologiska mångfalden att påverkas på något
sätt. Därför att även om vi bara hugger ner ett visst antal träd kommer fåglar och andra
djur som bor i dem behöva flytta.
En annan grej är att man kan ta en urskog, en skog som människan inte har påverkat,
och så kan man ta de träden som fällts på grund av vädret. Man tar dem som fortfarande
är i så pass gott skick att de kan användas som virke. Fast då skulle det inte riktigt vara
en urskog till slut. Många arter som, vissa fåglar, larver, baggar, som lever i döda träd
och så skulle inte leva där längre eftersom man tog träden innan de hann dö.
Nackdelarna med mina åtgärder är att, eftersom vi är så många kommer självklart några
strunta i reglerna och lagarna. Och sen vem ska hålla koll på att ingen bryter dem? Vi
kan ju inte sätta ut poliser i skogen som ska se till att alla gör som man ska, det är lite av
ens egen plikt att lyda de regler som blivit sagda.
Fördelar är att det är enkla regler, om folk nu vill tänka till, så är det ganska enkelt att
följa dem.
Om vi följer dem så kan den biologiska mångfalden ändå öka eftersom den ökar på ett
annat sätt. Även om det inte de arterna som kommer när det har varit en förödelse så
kan det vara andra som trivs bra i det klimatet som det är just nu i ekosystemet.
Sen att ta en urskog är bra också, för vi människor tjänar på det och ekosystemet
däromkring påverkas inte lika hårt som om det skulle göra om man bara högg ner träd
och plantera nya och så vidare.
Del 3
Enligt KTH vetenskap och konst, betyder ekologisk hållbarhet allt som har med jordens
ekosystem att göra.
Ekologisk hållbarhet kan betyda olika för olika människor. Alla tycker ju olika om allt.
För till exempel småbarn skulle det betyda hållbarheten på ekologiska saker typ. Andra
kanske hur hållbar en skog är, eller jordens klimat, hur länge det kommer att hålla.
Jag tror inte det finns något fel på den frågan om vad det betyder. Alla tänker olika, saker
betyder olika för alla och alla uppfattar saker olika. Man kan inte säga till något att såhär
är det utan att de blir lite källkritiska. Tänk er att man är ute och går på stan och så
skulle något främling bara komma upp och säga en sak att såhär är det. Det skulle nästan
alla bli lite kritiska
I Kristianstad, förr i tiden, hade man en slätt där man åkte ut och slängde allt möjligt. Det
var deras soptipp på den tiden och då sorterade man inte utan slängde bara det på
åkern.
Det kunde vara från brödrostar till målarfärg och gamla stolar. Man slängde verkligen
allt. Sen när det regna, började metaller att rosta och de farliga kemikalierna i målarfärg
att rinna ut i marken. Det pågick i många år tills man kom på att det kanske inte är så bra
för miljön.
För mig är det ett exempel på något som inte är ekologiskt hållbart. Det är inte bra för
ekosystemet en längre tid. Ifall det ens fanns ett ekosystem där längre så var det inte
stort.
Ett exempel på ekologisk hållbarhet är urskog. Det ekosystemet håller väldigt länge, för
det blir inte skadat av oss människor.
Vi låter det vara och sköta sig själv. Naturen tar hand om allt där. Döda as tar
nedbrytarna hand om, myror plockar pinnar och löv, insekter äter gamla löv och allt som
finns i förnan.
Jag skulle definiera ekologisk hållbarhet som, det hållbara i ett ekosystem ungefär. Det
kretsar runt ekologi såklart, men lite hur ett ekosystem är uppbyggt, hur långvarig det
är. Det måste vara balans mellan de olika arterna, växterna och djuren. Det skulle kunna
vara så att man började plantera en regnskog i norra Sverige, det hade inte funkat
riktigt, det hade inte varit hållbart för mig.
Jag tar hjälp med denna bild. Vi har ett träd och sen efter 50 år har det blivit en fin skog
med en stor biologisk mångfald. Det är ekologiskt hållbarhet för mig. När man låter
saker vara och det håller länge. Det håller länge och ekosystemet inte förändras så
mycket. Nu på bilden blev det bara ett träd och sen en hel skog, men det jag menar är att
ekosystemet är hållbart. Det börjar med ett frisk och fint träd och det slutar med en
frisk skog, en skog som alla växter och djur trivs i.
Begreppet används mycket när man ska förklara ett något som är hållbart i naturen över
en lång tid och inte påverkar naturen negativt.
Jag har inte hört att folk har stått och pratat om det på gatan liksom, utan det är mer då i
diskussioner, debatter i tidning, tv och radio. När forskare, politiker pratar om ekologi,
förbättring av klimatet och så vidare.
Det känns ändå som om man hör det ganska ofta. Det var ingen överraskning när jag fick
höra det på NO:n, det känns som ett vardagligt uttryck men ändå inte.
Ekologi handlar om ljus, tillgång på vatten, temperaturer, de resurserna vi delar på. Så
på något vis allt det men det som är mest hållbart av det.
Källor:
Henriksson A (2008) TITANO BIOLOGI gleerups
http://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbarutveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skador-pa-skog/Vader-ochklimat/Skogsbrander/
http://www.smhi.se/klimatdata/arssammanstallningar/vader/sommaren-2013-enlagomsommar-som-tilltalade-de-flesta-1.33432
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lövskog
http://sv.wikipedia.org/wiki/Miljöförstöring
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-ochnatur/skyddad-natur/Nationalparkerna/Dalby Söderskog/broschyr om nationalparken
Dalby Soderskog.pdf
