Sjukfrånvaro och rehabilitering

Utbildningsmodul för chefsutveckling
2016-03-15
Sjukfrånvaro och rehabilitering
Innehåll









Inledning
Rätten till sjuklön
Läkarintygsföreläggande mm
Ersättning vid sjukdom enligt lag och avtal
Rätt till ersättning från Försäkringskassan – rehabiliteringskedjan
Rehabilitering – olika begrepp och ansvarsfördelning
Rehabiliteringsåtgärder
Rätt till ledighet för att pröva annat arbete
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
Inledning
Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)
Myndighetens sjukfrånvaro
Rätten till sjuklön
Sjuklön




Lag om sjuklön
Sjuklöneperioden är 14 dagar
Den första dagen är en karensdag utan sjuklön
Arbetsgivaren ersätter 80 % av inkomstbortfallet med sjuklön
Det är arbetsgivaren som bedömer om en arbetstagare har rätt till
sjuklön eller inte.
Rätt till sjuklön





Arbetstagaren ska:
 sjukanmäla sig
 lämna en skriftlig försäkran
 visa läkarintyg från dag 8
Läkarintyget är ett underlag för arbetsgivarens beslut
Förutsättningen för rätt till sjuklön är att arbetstagaren
har en sjukdom som sätter ned arbetsförmågan
Samma sjukdom kan sätta ned arbetsförmågan olika mycket beroende på
arbetsuppgifter
Sjuklönen är ”steglös”, 0 – 100 %
Vad är sjukdom?
”Sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan” 27 kap 2 §
SFB
”Vid bedömning av om sjukdom föreligger skall bortses från
arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden”
27 kap 3 § SFB
Återinsjuknanderegeln



Om en arbetstagare återinsjuknar inom fem kalenderdagar så blir det
inte någon ny karensdag
Sjukperioden ska betraktas som en ny sjuklöneperiod, däremot ska de
tidigare sjuklönedagarna räknas med i den senare sjuklöneperioden
En sjuklöneperiod kan inte börja förrän arbetstagaren måste avhålla
sig från arbete
Situationer där sjukperioden fortsätter


I de fall arbetstagaren kommer tillbaka i arbete på deltid och är
parallellt deltidssjukskriven
I de fall arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete
under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel
sjuklöneperiod har betalats ut av arbetsgivaren.
Åtgärder under sjuklöneperioden




Anpassa arbetsuppgifterna/arbetsplatsen?
Omplacering (tillfällig)?
Kan arbetstagaren arbeta deltid?
Aktuellt med reseersättning?
Läkarintygsförläggande
Läkarintygsföreläggande och intyg från
anvisad läkare
Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren ska
lämna läkarintyg:




Från och med en tidigare dag än den åttonde i en pågående sjukperiod eller
Från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod (högst tolv
månader)
Arbetsgivaren kan också begära att läkarintyg ska vara utfärdat av den läkare
som arbetsgivaren anvisar
Den lokala arbetstagarorganisationen ska informeras innan beslut
Allmänt högriskskydd




Max 10 karensdagar under en 12-månaders period
Arbetsgivaren får betala sjuklön från och med dag 1 i det 11:e sjukfallet
Gäller oberoende av anledning till sjukfrånvaron
Gäller för varje arbetsgivare
Särskilt högriskskydd



Arbetstagare ansöker hos Försäkringskassan i förväg
Kan beviljas arbetstagare som har en sjukdom som under 12 månader kan
antas medföra:
1. tio korta sjukperioder eller
2. en eller flera längre sjukperioder (längre än
28 dagar) eller
3. vid donation
Arbetsgivaren ansöker hos Försäkringskassan efter utbetald sjuklön och kan få
ersättning för sjuklön och sociala avgifter
Ersättning vid sjukdom enligt lag
och avtal
Ersättning under sjukdom
E
N
K
BB-tak A
7,5 x
R
PBB
E
N
S
D
A
G
80
%
S
j
u
k
l
ö
n
Dag Dag
1 2-14
90 %
Enl villkorsavtalen + AVA(-T)
75 %
Enl VA+AVA
10 % ALFA + AVA
Sjukpenning 80 %
från Försäkringskassan
Dag 15 - 364
Sjukpenning
75 % från
Försäkringskassan
1 år -
Rätt till ersättning från
Försäkringskassan
Förebyggande sjukpenning



Kan beviljas vid behandling/rehabilitering i förebyggande syfte
Arbetstagaren ansöker själv hos Försäkringskassan
Exempel på behandlingar för vilka Försäkringskassan har beviljat förebyggande sjukpenning:
 Sjukgymnastik
 Missbruksbehandling
 Behandling för övervikt
 Utlandsvård för personer med psoriasis och reumatism
Rätten till sjukpenning





Arbetsgivaren ska anmäla sjukdomsfall som är längre än 14 dagar till
Försäkringskassan
Från och med dag 15 bedömer Försäkringskassan rätten till sjukpenning
enligt den så kallade rehabiliteringskedjan
Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel på grund av
sjukdom
Sjukpenning kan betalas enligt fyra nivåer: ¼, ½, ¾ och hel
Ett-årsgräns för sjukpenning
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd
Övergripande principer som gäller vid alla sjukskrivningsbedömningar
(tryckt form)
 Specifika rekommendationer för olika diagnoser
(elektronisk publicering)
 www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning

Försäkringskassans bedömning av rätt till
sjukpenning - rehabiliteringskedjan
Dag 15-90
Fk betalar
sjukpenning om
arbetstagaren
inte kan utföra
sina vanliga
arbetsuppgifter
Dag 91-180
Fk betalar sjukpenning om
arbetstagaren
inte kan utföra
något arbete alls
hos arbetsgivaren
Ev etablera
kontakt med AF
Dag 181-364
Fk betalar sjukpenning om
arbetstagaren
inte kan utföra
ett normalt förekommande
arbete
Efter dag 364
Maxgräns för
sjukpenning
undantag:
Sjp, fortsättningsnivå
(75%-nivå)
eller
Sjp, fler på normalnivå
(80%-nivå)
Kontakt med Arbetsförmedlingen



Mellan dag 91-180 ska den anställde erbjudas stöd via
Arbetsförmedlingen om det finns risk att han eller hon inte kan återgå
till ordinarie arbetsgivare
Personen har då fram till och med dag 180 i sjukperioden på sig att,
med stöd av Arbetsförmedlingen, söka nytt arbete utan att rätten till
sjukpenning ifrågasätts
FK och AF har utvecklat ett förstärkt samarbete med tidiga och
gemensamma åtgärder
Arbetsgivarutlåtande


Om Försäkringskassan begär det ska den anställde lämna ett
utlåtandet från sin arbetsgivare till Försäkringskassan
I utlåtandet ska arbetsgivaren, tillsammans med den anställde och
eventuell facklig representant ange vilka möjligheter som finns att ta
tillvara den anställdes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet
Bedömning av arbetsförmåga efter
dag 180 – ”särskilda skäl”
Om särskilda skäl föreligger kan Försäkringskassan skjuta upp
prövningen mot ett normalt förekommande arbete:





Vid pågående rehabiliteringsåtgärd som förväntas leda till återgång i
arbete inom 12 månader
Om man väntar på operation som normalt leder till återgång i arbete
Om de försäkringsmedicinska riktlinjerna anger att sjukskrivning bör vara
längre än 6 månader
Om man har kommit igång med arbete på deltid och det finns en plan för
återgång i arbete på heltid
Om det i annat fall kan anses oskäligt
Tidsbegränsning av sjukpenning



Sjukpenning på normalnivå, 80 %, kan betalas ut under max 364 dagar
under en ramtid av de senast föregående 450 dagarna
Fler dagar med sjukpenning på normalnivå, 80 %, kan beviljas vid
allvarlig sjukdom
Sjukpenning på fortsättningsnivå, 75 %, kan beviljas
Vad händer om Försäkringskassan inte
betalar sjukpenning?





Boka ett möte med den anställde. Utred orsaken till indragningen.
Försäkringskassans bedömning?
Ta eventuellt hjälp av FHV
Arbetstagaren har inte rätt till sjukavdrag enligt villkorsavtalen resp
AVA/AVA-T - istället görs helt löneavdrag.
Arbetsgivarens ansvar för anpassning och rehabilitering enligt
Arbetsmiljölagen upphör inte.
Lagen om anställningsskydd och Arbetsdomstolens praxis gäller.
Rehabilitering – olika begrepp
och ansvarsfördelning
Begreppet rehabilitering
Här avses arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsgivaren, Försäkringskassan,
arbetstagaren och arbetsmarknadsmyndigheterna ansvarar.
”…skall syfta till att återge den som har drabbats av sjukdom sin arbetsförmåga
och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete”
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
enligt Arbetsmiljölagen



Arbetsförhållanden ska anpassas till människors olika förutsättningar i
fysiskt och psykiskt avseende
Det ska finnas en organiserad arbetsanpassnings- och
rehabiliteringsverksamhet
Arbetsgivaren ska se till att den företagshälsovård som
arbetsförhållandena kräver finns att tillgå
Tidiga signaler






Ändrat beteende
Ett mönster i korttidsfrånvaron
Misstanke om missbruk
Deltar inte vid sociala tillfällen
Minskat intresse för arbetet/förändrad arbetsprestation
Problem i privatlivet
Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar
enligt Socialförsäkringsbalken




Ska lämna de upplysningar till Försäkringskassan som Försäkringskassan
behöver för att klarlägga arbetstagarens rehabiliteringsbehov
Se till att rehabiliteringsåtgärder kommer igång och genomförs
Finansiera åtgärderna
Ansvaret omfattar åtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till
den egna verksamheten
Försäkringskassans ansvar
enligt Socialförsäkringsbalken




Samordna rehabiliteringen och utöva tillsyn
Klarlägga/utreda behov av rehabilitering tillsammans med arbetstagaren
Kalla till avstämningsmöte om behov finns
Upprätta en rehabiliteringsplan om det blir aktuellt med
rehabiliteringsåtgärder
Arbetstagarens ansvar





Arbeta efter förmåga trots sjukdom
Lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av
rehabilitering
Delta aktivt i rehabilitering – utredning, planering och genomförande
Anmäla ändrade förhållande till Försäkringskassan
Lämna arbetsgivarutlåtande från arbetsgivaren till Försäkringskassan
Avtalet ”Samverkan för utveckling”




Viktigt att så tidigt som möjligt pröva vilka åtgärder som kan vidtas
Chefen har ansvaret för anpassning av arbetsförhållandena
Den anställde måste själv aktivt bidra till att finna bra lösningar
Arbetskamraterna och de fackliga organisationernas stöd är viktigt
Rehabiliteringsåtgärder
Avstämningsmöte




Försäkringskassan ”äger” avstämningsmötet
Försäkringskassan, arbetstagaren, arbetsgivaren, behandlande läkare,
företagshälsovården, facklig organisation kan delta
Syfte är att klarlägga:
 medicinskt tillstånd
 arbetsförmåga
 ev behov av rehabilitering
Samtycke krävs för att häva sekretess vid mötet
Rehabiliteringsåtgärder








Tidig kontakt
Rehabiliteringspolicy
Anpassa arbetet (tid, arbetsplats, organisation, arbetsuppgifter)
Arbetshjälpmedel
Arbetsprövning
Arbetsträning
Omplacering
Utbildning
Rehabiliteringsersättning och
rehabiliteringsplan


Arbetstagaren kan ansöka om rehabiliteringsersättning när han/hon deltar i en
arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd
Försäkringskassan ska upprätta en rehabiliteringsplan när den anställde
behöver en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Planen ska innehålla
uppgifter om:
 Aktuella rehabiliteringsåtgärder
 Ansvarsfördelning
 En tidsplan
 Beräknad kostnad och vem som ska betala vad
 Målsättning
Vem ska betala?



Arbetsgivaren har ansvaret för de arbetslivsinriktade
rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till den
egna verksamheten
Om arbetstagaren inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren övertar
Försäkringskassan ansvaret för eventuella rehabiliteringskostnader
Om anställningen upphör övergår ansvaret till Arbetsförmedlingen
Rätt till ledighet för att pröva
annat arbete
Rätt för sjukskriven arbetstagare att
pröva annat arbete i 9 månader




Gäller arbetstagare som har:
 haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom under minst 90 dagar
och
 ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare mellan dag 91180 i sjukperioden
Ledigheten kan maximalt pågå i nio månader
Ledigheten ska motsvara omfattningen på den nya anställningen och
arbetstagaren kan var helt eller delvis sjukskriven
Anmälan om ledighet minst två veckor i förväg
Arbetsgivarens
rehabiliteringsansvar
Hur långt sträcker sig arbetsgivarens
anpassnings- och rehabiliteringsansvar?


Ej reglerat i lag
Har prövats av Arbetsdomstolen i samband med
uppsägning
Kan man säga upp en sjuk arbetstagare?


Nej!
… men ja, om arbetstagaren:
 inte kan utföra något arbete av någon betydelse inom sin
anställning,
 inte går att omplacera till annat arbete och
 arbetsgivaren fullgjort sitt arbetsmiljöansvar samt
rehabiliteringsansvar
Uppsägning på grund av sjukdom
7 § LAS
”Uppsägning från
arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad.”
”En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att
arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.”
Saklig grund för uppsägning på grund av
sjukdom – AD:s bedömning av
omfattningen av arbetsgivarens
rehabansvar:
1.
2.
3.
Sjukdom i sig utgör inte saklig grund för uppsägning
Saklig grund kan föreligga om:

stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan

ej möjligt utföra arbete av någon betydelse
Arbetsgivaren ska utreda arbetsförmågan och möjligheten till:

återgång till ordinarie arbete med eller utan anpassningsåtgärder

omplacering till annat ledigt arbete hos arbetsgivaren
fortsättning
AD:s bedömning
4.
5.
6.
Arbetsgivaren måste fullgöra sitt ansvar för arbetsanpassning och
rehabilitering, enligt AML och Socialförsäkringsbalken, och vidta alla
de åtgärder som skäligen kan krävas
Arbetsgivaren kan inte nöja sig med att anta att en åtgärd inte
kommer att lösa problemet utan måste i vart fall pröva åtgärden för
att sedan göra en utvärdering
Omfattningen av arbetsgivarens skyldighet är beroende av
omständigheterna i det enskilda fallet (exempelvis kan en faktor
som arbetsplatsens storlek spela roll för bedömningen)
fortsättning
AD:s bedömning
Rehabiliteringsskyldigheten är begränsad till befintlig arbetsgivare
Ej skyldighet att utvidga verksamheten
Det är av betydelse för bedömningen om arbetstagaren själv
medverkar i rehabiliteringen
10. Arbetsgivaren måste i efterhand kunna visa vilka åtgärder som har
vidtagits. Det är viktigt att dokumentera!
7.
8.
9.
Mer information – lästips!



Om sjukfrånvaro och rehabilitering - en vägledning för statliga
arbetsgivare (Arbetsgivarverket)
Mer information till arbetsgivare om sjuklön (Försäkringskassan)
Cirkulär 1997:A 9 ”Samverkan för utveckling” (Arbetsgivarverket)
Tips på webbplatser







www.arbetsgivarverket.se
www.forsakringskassan.se
www.av.se
www.alna.se
www.hi.se/arbetshjälpmedel
www.arbetsmiljoupplysningen.se
www.prevent.se
Telefon: 08-700 13 00
Besöksadress: Sveavägen 44, Stockholm
E-post: [email protected]
Kontakta oss gärna!
www.arbetsgivarverket.se