2016-03-30
Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan
Hygiensjuksköterska i förskolan
Ett samarbete mellan:
49 kommuner
drygt 1600 förskolor
Smittskydd Västra Götaland
Kommunernas förskoleverksamheter
Central Barnhälsovård
Smittskydd Västra Götaland
Hyfs-Hygiensjuksköterska i förskolan
Göteborg / Södra Bohuslän
Marianne Bengtsson, hygiensjuksköterska
Ann Hasselberg, hygiensjuksköterska
Johanna Bernhardsson, kommunikatör
Södra Älvsborg
Fyrbodal
Kajsa Lundqvist, hygiensjuksköterska
Maria Iglicar Berntsson
Skaraborg
Susanne Johansson, hygiensjuksköterska
1
2016-03-30
Smitta i förskolan
Hur smittar det?
Hygienrutiner av betydelse
Hyfspedagog Sofie Arfvidson
Infektioner i förskolan
När skall barnet vara hemma?
Barnhälsovården - närområdesansvar
Varför Hyfs?
Förbättra hygienrutinerna i förskolan
Minska barnens sjukfrånvaro
–Friskare barn
–Friskare personal
–Minskade kostnader
God kvalitet
–En hälsosam förskola för alla
oavsett förskola/stadsdel/kommun
Nu sätter vi på oss hygienglasögonen för en stund
Vi har olika perspektiv och uppdrag
men
att arbeta för
barnets hälsa och utveckling
är gemensamt och det oavsett
om jag är
miljöinspektör, hygiensjuksköterska
eller
pedagog
2
2016-03-30
Miljöbalken
Miljöbalken är till för att skydda människors hälsa och påverkan på miljön.
Egenkontroll är ett sätt att arbeta för en bättre hälsa och miljö på förskolan
Vinster med en fungerande egenkontroll
- bättre inomhusmiljö
- minskad sjukfrånvaro
- tydligare rutiner
- och ansvarsfördelning
Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så
Varför fokus på hygien?
Många vistas tillsammans på en begränsad yta.
Gemensamma utrymmen som:
•
•
•
•
Toaletter
Kök
Lekrum
Sovrum
Risker för smittspridning
diarré, kräkningar, hosta, sår och hudproblem
Hur hanterar vi kroppsvätskor
Hur gör vi vid magsjuka/utbrott
Vem ansvarar för rutinerna
När och hur städas det och av vem?
3
2016-03-30
Allmänt om mikroorganismer
Mikroorganismer (bakterier, virus, svampar, parasiter)
finns överallt i vår omgivning
De flesta mikroorganismer är normalt ofarliga och många
är helt nödvändiga för oss (normalflora)
När vi föds är vi bakteriefria (inom en vecka är både hudluftväg och tarmfloran etablerad)
Bakterier
Många bakterier (ca 2 kg) finns i eller på utsidan av
vår kropp utan att göra oss sjuka.
Antibiotika stör den normala bakteriebalansen.
Infektioner orsakade av bakterier kan behandlas
med antibiotika, men många läker med hjälp av
kroppens eget immunförsvar.
Resistenta bakterier
– smittad vid utlandsresan?
4
2016-03-30
Förskolebarnens infektioner
Översjuklighet
20 – 30 %
Förskolebarn har fler infektioner än ”hemmabarn”
Smittskyddsåtgärder störst effekt
på barn yngre än tre år
Infektioner hos barn är normalt
6-8 luftvägsinfektioner per år under de första fyra åren
Smittämne
virus, bakterier
Barn är friska bärare av många bakterier
Över 90 % av alla infektioner orsakas av virus (tex. förkylning och magsjuka)
Antibiotika ”biter inte” på virus
Många bakterier finns i eller på utsidan av vår kropp utan att göra oss sjuka = ”normalflora”
Infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika, men många läker ut med hjälp
av kroppens eget immunförsvar
Kan infektioner undvikas?
Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika.
Men genom kunskap om smittvägar kan man undvika onödig smittspridning.
Och det har effekt.
Förskolans hygien-och smittskyddsrutiner ska ligga på en högre nivå än vad
som är normalt i hemmet.
5
2016-03-30
Smittvägar
Kontaktsmitta
Person/person
Föremål
Luftburen smitta
Droppar stora/små
Livsmedelsburen smitta
Tarmsmitta
Blodburen smitta
PM blodburen smitta i skola och förskola
Mikroorganismer
Överlevnad i miljön, på
textilier
Stafylokocker
3-10 månader
Streptokocker
1-4 månader
Influensa och förkylningsvirus
Timmar
Calicivirus, vinterkräksjuka
Dagar men troligtvis veckor
Källa: Håndbok i hygiene og smittevern for sykehus
Våra händer
är överallt
En vuxen tar sig
10-15 ggr / tim
i ansiktet
6
2016-03-30
Bakterier flyger inte – de bärs!
Under en nagel ryms lika många bakterier
som antalet invånare i Sverige
Under ringen ryms lika många bakterier
som antalet invånare i Europa
I ett trasigt nagelband ryms lika många
bakterier som hela jordens befolkning
När ska händerna tvättas?
•
•
•
•
•
•
Efter toalettbesök
Före alla måltider
Före matlagning
När man har snutit sig
När händerna är smutsiga
Efter orena arbetsmoment, som
smutstvätt, städning av toaletter
Hur tvätta händerna?
•
Skölj händerna med vatten.
•
Ta tvål och tvätta hela handen i ca
15 sekunder.
•
Skölj bort tvålen.
•
Torka händerna noga med papper
eller en personlig handduk.
•
Händerna skall bli helt torra!
7
2016-03-30
Handsprit
Ta rikligt med handsprit 3-4 ml
Gnid in spriten noggrant mellan
fingrarna
Gnid in spriten noggrant på fingertoppar
och naglar
Desinfektera tummarna med roterande
rörelser
Avsluta med handlederna
Handsprit används på
synlig ren och torr hud
Handskar
• Används alltid vid kontakt med avföring, kräk, blod
och sårvätska. Kasta handskarna direkt efter
användning.
• Växla inte mellan smutsigt och rent arbete med
samma handskar.
• Tänk på att handskar också kan sprida smitta, liksom
smutsiga händer.
• Handskar ersätter INTE handtvätt
Ytdesinfektion
För ytor som skötbord, ”tagställen”, toaletter
och matbord
Alla ytor ska behandlas mekaniskt, GNUGGA
8
2016-03-30
Punktdesinfektion
Allt spill av smittsamt material och
kroppsvätskor torkas upp direkt.
Ansvaret har den personal som är med i
den aktuella situationen.
Torka först upp spill/stänk med papper.
Desinfektera därefter ytan med ett
alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid.
Allt blod
betraktas som
smittsamt
Använd alltid
handskar
Torka upp med
engångsmaterial
God hygienisk standard
fokus på…
Lokalernas inredning och utrustning
Tillgång till toaletter, handfat, tvål, handduk, tvättmaskin, städutrustn mm
Handhygien
Punktdesinfektion
Toaletter/skötrum – städrutiner
Sovmiljö
Kök – mathantering
God hygienisk arbetsmiljöpraxis (22§ i AFS 2005:1) gäller i alla verksamheter där personalen kan
riskera att komma i kontakt med kroppsvätskor.
9
2016-03-30
Så här ser det ut hos oss.
Bra, mindre bra, före, efter.
Ta kort och SMS till Sofie Arfvidson
Mobilnr. 0700-206501
Skötrum
Toaletter, pottor och handfat
10
2016-03-30
Hygienrutiner i praktiken
Blöjbyte
Avtorkningsbar dyna som
desinficeras efter varje
barn
Engångsunderlägg
Ytdesinfektion och
rengöringsmedel dagligen
Soptunna pedal
Engångstvättlappar
Skyddskläder
Handskar
Handsprit
Blöjhink
Hygienrutiner i praktiken
Livsmedelshygien
• Friska barn/vuxna
• Handtvätt/handsprit innan mathantering
God handhygien är grunden
• Handskar byts ofta om de används
• Undvik ringar och håll naglarna korta
• Sår och sprickor täcks
Variga sår på händer kan sprida smitta
• Skyddskläder
• Rengöring av kylskåp, regelbundet
11
2016-03-30
Att förhindra livsmedelsburen smitta
• Varmhållning av mat (minst 60°i max 2 tim)
• Håll kall mat kall (högst 8°men helst lägre)
• Små skålar med smör och pålägg
• Smittämnen kan tillföras maten genom dåligt diskade
skärbrädor
• Disktrasa tvättas dagligen alt engångspapper
•
-
Matbordet
Disktrasor
12
2016-03-30
Handtag kylskåp
Hygienrutiner i praktiken
Sovmiljö
Personbundna madrasser,
kuddar och filtar
Madrasserna bör förvaras i skåp
med fack
Madrasser bör plockas undan
dagligen så att golven kan torkas
Vädra
Hygienrutiner i praktiken
Rengöring
Tvättrutin för textilier
Örngott, filtar och madrassöverdrag tvättas 2ggr/mån
Sovkuddar tvättas 1g/mån.
Utklädningskläder tvättas regelbundet
Textilier ska alltid tvättas i så hög temperatur som möjligt
Leksaker
Tvättas 6 ggr/år + vid behov
Använd tvätt-och diskmaskin
Ställ tillfälligt undan leksaker, ett
alternativ till tvätt
13
2016-03-30
Barnens sjukfrånvaro
Webbenkät
2016
Startskott
Tack för uppmärksamheten
Hyfs, Smittskydd Västra Götaland
14
