TEMA MOLDAVIEN:
10 ÅR MED PRIDE ­ MEN
DISKRIMINERING VANLIG
VIETNAMESISK REGIM­
KRITIKER OCH BLOG­
GARE FÖRSVUNNEN
LÄS MER S 3
LÄS MER S 2
TEMA MOLDAVIEN:
Homosexuella trakasseras och utpressas
I maj arrangerades Moldaviens tionde Pridefestival. Men diskriminering
är vanligt. Många tror att det är lagligt att förfölja homosexuella.
FOTO: GENDERDOC-M
Fler än hälften av Moldaviens homosexuella, bisexuella och
transpersoner berättar inte för sin familj om sin sexuella lägg­
ning, enligt vår partner GenderDoc­Ms undersökning. Skammen
och rädslan för hur ens närmaste ska reagera är för stor.
Många diskrimineras på grund av sin sexuella läggning men
få rapporterar detta till polisen. Myndighetsförtroendet är lågt.
I maj i år hölls landets tionde Pridefestival. Under en heldags­
konferens på temat diskriminering av HBT­personer i Moldavien
I Burma fängslas till och
med bröllopsfotografer
Tre års fängelse för olaga innehav av en faxmaskin, 20 år för att
ha filmat på ett bröllop, 59 års fängelse för kritik mot myn­
digheternas hantering av en naturkatastrof. Aye Chan Naing,
chefredaktör för medieorganisationen Democratic Voice of
Burma (DVB) gav på vårt frukostseminarium i maj några exem­
pel på vad som kan hända den som uppfattas som kritisk mot
den burmesiska regimen.
Just nu sitter 17 av DVBs journalister i fängelse i Burma för
sitt arbete. Straffen sträcker sig mellan 3 och 65 år.
FORTS S 4 ä
berättade Angela Frolov på GenderDoc­M att rättsväsendets
bristande kunskap om hatbrott är ett stort och allvarligt prob­
lem. Hon berättade om ett fall då en pojke, som folk visste var
homosexuell, hade blivit svårt misshandlad och lämnad naken
utomhus i novemberkylan. Som tur var upptäcktes han av förbi­
passerande och räddades.
– Gärningsmännen förnekade inget. ”Ja, vi misshandlade
honom men han var ju bög” sa de. De var uppriktigt förvånade
att det inte var lagligt. Faktum är att det finns många jurister
som inte vet att det är olagligt att attackera en homosexuell
och hur ska de då kunna hjälpa människor, säger hon.
En annan pojke begick självmord efter att ha tvingats erkän­
na för sin mor att han var homosexuell. Polisen hade hotat med
att avslöja hans hemlighet för familj och vänner om han inte
gav pengar till polismannen. Det är enligt Angela Frolov inte
ovanligt att polisen utpressar hbt­personer på detta sätt.
I april i år drog den moldaviska regeringen tillbaka ett förslag
till en lag mot diskriminering. Det är något som vi och en bred
koalition av moldaviska partner har arbetat för i många år.
Argumentet var att frågan är känslig och att lagförslaget
måste utredas ytterligare. Nu tror många att lagen kommer att
antas efter valet i sommar, inte för att man har ändrat åsikt
men för att det är ett av EU:s krav för visumlättnader gentemot
Moldavien.
Ditt stöd är viktigt!
l Skänk din aktieutdelning till oss skattefritt!
Läs mer på www.civilrightsdefenders.org/stöd­
oss/.
l Vi tar gärna emot gåvor på plusgiro 90 01 29­8
eller bankgiro 900­1298.
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
Nyhetsbrev nr 3, juli–september 2011
Vi försvarar människors medborgerliga och
politiska rättigheter och stärker människo­
rättsförsvarare – i Sverige och världen.
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
Nyhetsbrev nr 3, juli–sep 2011
KOMMENTAR:
Vietnamesisk bloggare försvunnen
Den vietnamesiske bloggaren Dieu Cay vågade stå upp för demokrati och
yttrandefrihet. I april 2008 fängslades han. Idag vet ingen var han hålls
fängslad eller hur han mår.
FOTO: ANhBAsG
Dieu Cay var en av Vietnams mest inflytelserika bloggare
när han greps i april 2008. Hans röst för demokrati i Vietnam
och mot den utbredda korruptionen tystnade. I dag vet ingen
var han hålls fängslad. På Pressfrihetens dag den 3 maj i år
uppmanade Civil Rights Defenders de vietnamesiska myn­
digheterna att frige Dieu Cay och låta honom återförenas med
sin familj.
Dieu Cay är pseudonym för Nguyen Van Hai, en 57­årig
före detta militär vars regimkritik ledde till att han hamnade
under polisbevakning redan tidigt 2008, knappt två år efter
att han tillsammans med andra bloggare grundat Klubben för
oberoende journalister. I september 2008 dömdes han till två
och ett halvt års fängelse för skattebrott i ett politiskt moti­
verat åtal och en rättegång som var avgjord på förhand.
Dieu Cay frigavs inte efter avtjänat fängelsestraff i oktober i
fjol. I stället hålls han kvar i fängsligt förvar, på okänd ort. Civil
Rights Defenders uppmanar diplomatkåren i Hanoi att försöka
få tillstånd att besöka honom snarast möjligt.
Såvitt är känt har Dieu Cays familj inte fått träffa honom
sedan oktober 2010. Inte heller hans advokat har fått tillgång
till sin klient. Dieu Cay står nu åtalad för brott mot artikel 88,
som är en del av lagstiftningen om nationell säkerhet och som
omfattar statsfientlig propaganda.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch tilldelade
honom Hellman/Hammett­priset 2009 tillsammans med fem
andra vietnamesiska aktivister för deras engagemang för ytt­
randefriheten och deras mod att stå upp mot förtryck.
Robert Hårdh
Chef, Civil Rights Defenders
Texten har även publicerats på Robert Hårdhs blogg:
http://roberthardh.wordpress.com/
TEMA MOLDAVIEN:
Medieträningar viktig hjälp för lokalredaktioner
I samarbete med vår partner, det oberoende journalistcentret
IJC (Independent Journalism Center), erbjuder vi intensivutbild­
ningar på redaktioner på den moldaviska landsbygden. Just nu
har vi ett program som omfattar lokala tv­stationer i regionen
Gagauzien och under våren besökte vi några av dessa stationer.
Ayin Aciik, i Ceadar­Lunga, håller till i bottenvåningen på ett
hyreshus. Chefen Liuba Casim tar emot och ber om ursäkt för
de slitna lokalerna. I ett rum på 15–20 kvadratmeter snurrar
hon runt på stället och pekar på tre överbelamrade skrivbord
som tillsammans utgör hela redaktionen:
– Där har vi redigeringen och där sitter journalisterna och
skriver, ringer, intervjuar och allt som hör till, skrattar hon.
I ett annat lika litet rum är studion. Ayin Aciik arbetar, liksom
de flesta lokala medier, med mycket knappa resurser. Ambi­
tionen är ändå att producera nyheter av kvalitet för tittarna.
– Många av medierna är politiserade, hävdar Liuba Casim,
2
Elisaveta Rotari, till höger, är grundare av ATV Comrat som satsar på
nyheter. Här i studion med dottern som utbildas att också bli journalist.
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
Nyhetsbrev nr 3, juli–sep 2011
TEMA MOLDAVIEN:
Fest och allvar när Pride firade tio år
Anastasia Danilova är en av Pride-festivalens arrangörer. De får inte
paradera men talar gärna med moldaviska medier om rättigheter.
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
Det var en blandning av fest och allvar när årets Pride genom­
fördes i Moldavien för tionde året i rad. Liksom tidigare år be­
stod Pride av möten, seminarier och kulturevenemang. Någon
offentlig manifestation hölls inte. Civil Rights Defenders fanns
på plats, liksom många gånger förr, för att delta och stödja
våra kollegor. GenderDoc­M, som är en av våra huvudpartner i
arbetet mot diskriminering, uttryckte glädje och stolthet över
jubiléet vi firade:
– Pride är det viktigaste evenemanget på hela året. Det är ett
tillfälle att nå ut till allmänheten och debattera frågor som rör
hbt­gruppen, en grupp som den moldaviska allmänheten inte
ens trodde existerade för bara några år sedan, säger Anastasia
Danilova, chef för GenderDoc­M.
Men mycket arbete kvarstår. Moldavien är ett starkt homo­
fobiskt samhälle. Det visar inte minst en pågående kamp att
sända en dokumentär om mänskliga rättigheter och sexuella
minoriteter på public service­kanalen Teleradio Moldova. Fil­
men skulle ha visats den 18 maj men Chisinaus appellations­
domstol förbjöd sändningen. Målet kan komma att överklagas
till Högsta Domstolen.
Anastasia Danilova tycker att GenderDoc­M har hittat ett
format för Pride som fungerar. Festivalen har blivit en tradition
och är viktig, inte bara för det moldaviska hbt­samhället utan
även för människor från grannländerna där det fortfarande inte
är möjligt att arrangera liknande evenemang.
I flera år har GenderDoc­M sökt tillstånd för att genomföra en
stillsam parad men fått avslag med motiveringen att det skulle
vara för provocerande för landets religiösa grupper.
– Självfallet är vår största utmaning fortfarande förbudet
mot publika evenemang. Vi har ännu inte kunnat organisera en
fredlig demonstration med myndigheternas stöd och skydd,
säger hon.
På invigningsfesten för årets Pride-festival firades tioårsjubiléet med
uppträdanden och tävlingen Miss Trans 2011.
FOTO: GENDERDOC-M
ä FORTS FRÅN S 2 “Medieträningar viktig hjälp för lokalredaktioner”
och tittarna likaså. En anledning är förmodligen att det hålls val
hela tiden.
Fem personer arbetar på stationen och personalomsättnin­
gen är stor. Lönen är liten så den som hittar ett bättre betalt
arbete tvekar inte att byta. Utbildningarna är därför mycket
viktiga, om hela redaktionen har tränats så hjälps man sedan åt
att lära upp nya medarbetare allt eftersom.
Elisaveta Rotari, direktör och grundare av ATV Comrat, är
också mycket nöjd med IJC:s utbildningar.
– Personer som åker till Chisinau för att studera kommer inte
tillbaka. Vi måste ständigt träna upp nya medarbetare.
ATV Comrat består av sju medarbetare. I början sände man
mest underhållning och nyheter. Nyheterna är dock viktigast,
anser Elisaveta Rotari, och numera är stationen medlem i ett
nätverk för utbyte av nyheter. Ett tjugotal medlemmar laddar
upp sina nyhetsinslag på en gemensam plattform och sedan får
var och en välja inslag och sätta ihop sin nyhetssändning.
Den tredje stationen vi besökte var TV2 Comrat, vars ägare
Stepan Piron tycker att journalistutbildningen på universitetet
är dålig och att praktiskt arbete är viktigare. Även TV2 Comrat
har problem med personalflykt. Därför föredrar Stepan Piron
att anställa folk han känner och litar på, oavsett bakgrund.
Ett större problem är korruptionen inom lokala myndigheter,
anser han, och medier som vågar rapportera om det blir utsatta
för hot och trakasserier. Stepan Piron har själv fått dödshot
fastklistrade på bilen och stadens borgmästare vägrar att låta
sig intervjuas av tv­stationen.
Enligt Claude Cahn, människorättsexpert på FN­delegationen
i Moldavien, har situationen inom medierna förbättrats något.
Samtidigt, erkänner Claude Cahn, kan det förbättrade tonläget
till viss del bero på att medierna undviker att skriva om käns­
liga frågor. Censuren har ersatts av en självcensur.
3
B
Avsändare:
Civil Rights Defenders
Stora Nygatan 26
111 27 Stockholm
PORTO
BETALT
FN­RAPPORTÖR OROLIG FÖR KENYAS RÄTTSSITUATION:
FOTO: Civil RiGhTs DEFENDERs
UTAN FÖRÄNDRiNG iNGEN FRAMTiD
Maina Kiai har arbetat med mänskliga rättigheter i över 20 år,
som advokat, filmare och som grundare av och ordförande för
Kenyas kommission för mänskliga rättigheter. I mars i år utsågs
han till FN:s specialrapportör för mötes­ och föreningsfrihet.
Den fjärde maj besökte Maina Kiai
oss för att diskutera filmen “Tomor­
row Will Come: Getting Justice in Ke­
nya” som skildrar den Internationella
Brottsmålsdomstolens, ICC:s, arbete i
Kenya och kampen mot straff­frihet.
Maina Kiai beskriver människo­
rättssituationen i Kenya som bekym­
mersam. I samband med president­
valet 2007 utbröt våldsamma protester. Våldet stegrades och
resulterade i en krissituation där över 1 300 människor dödades
och hundratusentals personer drevs att lämna sina hem. Men
de kenyanska myndigheterna har inte inlett några undersöknin­
gar för att utreda brotten och ingen har ställts inför rätta.
Förra året väckte istället ICC åtal mot sex högt uppsatta poli­
tiker och offentliga personer, misstänkta för brott mot mänsk­
ligheten. Enligt Maina Kiai försöker somliga i den kenyanska
regeringen undfly sitt ansvar genom att hävda att Kenya inte
behöver ICC. Men han håller inte med.
­ Den internationella brottsmålsdomstolen gör en viktig in­
sats som vårt ineffektiva rättssystem inte klarar av.
Vissa av de misstänkta kallar anklagelserna etniskt moti­
verade, något som har lett till ökade spänningar mellan etniska
grupper. Dessutom har vittnen hotats och till och med dödats.
Kenya fick en ny författning 2010, men enligt Maina Kiai mot­
verkar de sittande makthavarna kraftfullt all förändring.
­ Om de förändringsvilliga krafterna inte växer sig starkare
finns det ingen framtid i landet, avslutar han.
ä FORTS FRÅN S 1 “I Burma fängslas till och med bröllopsfotografer”
– En journalist riskerar mest i det ögonblick när han eller hon
tar fram kameran ur väskan, berättar Aye Chan Naing.
Över sex månader har gått sedan Burma gick till val och fick
en civil regering. I praktiken gav valet inget stöd för demokra­
tiska reformer, snarare befästes militärens grepp om makten.
Bara några dagar efter valet frigavs Aung San Suu Kyi men
omkring 2 200 politiska fångar sitter ännu i landets fängelser.
Många av dem är människorättsförsvarare – grävande journa­
lister, demokratiaktivister, jurister.
DVB är baserat i Norge, men majoriteten av de närmare 100
medarbetarna arbetar inne i Burma. De tar enorma risker för
att tillförsäkra att människor i landet har tillgång till de nyhe­
ter som regimens censur tystar.
Civil Rights Defenders varnar det internationella samfundet,
inklusive Sverige, för att agera undfallande mot regeringen.
Påtryckningarna måste fortsätta för skydd för de mänskliga
rättigheterna, inklusive kravet att alla politiska fångar, inklu­
sive DVB:s 17 medarbetare, friges.
MEMORIALS ORDFÖRANDE FRIKÄND FRÅN FÖRTAL
Den 14 juni frikändes Oleg Orlov, ordförande för människorätts­
organisationen Memorial, från förtal mot
Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov.
Åtalet mot Orlov var baserat på ett
uttalande i samband med mordet på män­
niskorättsförsvararen Natalia Estemirova,
där Orlov påstod att president Kadyrov och
hans regim låg bakom mordet.
SEGER FÖR RÄTTVISAN – UTANFÖR RYSSLAND
Den 1 juni 2011 dömdes tre män av brottmålsdomstolen i Wien
för mordet på den tjetjenske flyktingen Umar Israilov i Wien den
13 januari 2009. Domen välkomnas av den koalition av män­
niskorättsorganisationer, bland dem Civil Rights Defenders,
som har övervakat processen. Israilov anklagade den tjetjenske
presidenten Kadyrov för att personligen ha torterat honom.
Mordet på Israilov har sänt starka signaler till tjetjener runt
om i världen att de inte går säkra för de tjetjenska maktstruk­
turerna även om de får politisk asyl utanför Ryssland.
Rättegången i Wien belyste våldets utbredning och den
godtycklighet som råder i det tjetjenska rättsväsendet. Domen
visar att sådana brott inte tolereras i Europa, istället ställs de
ansvariga inför rätta.
VÄLKOMMEN TILL VÅRA EVENEMANG
l 3 augusti: Vi arrangerar ett seminarium under Pride­festiva­
len i Stockholm kl 18.00­18.45. Läs mer på vår hemsida under
www.civilrightsdefenders.org/se/events/.
4
KONTAKTA OSS
Vårt nyhetsbrev kommer ut fyra gånger per år och finns i
Tel: 08 ­ 545 277 30
Fax: 08 ­ 545 277 50
[email protected]
www.civilrightsdefenders.org
Situationen
barnpå
med
funktionshinder i Serbien ser mycket
elektroniskför
form
www.civilrightsdefenders.org
mer hoppfull ut idag än för bara åtta år sedan. Vårt samarbete
Ansvarig
utgivare:Veliki
Natasha
Jevtic
med
organisationen
Mali har
varitEsbjörnson
en betydelsefull faktor.
Copyright © 2011: Civil Rights Defenders
Tryck: AMO­tryck, Stockholm, 2011
FOTO: vEliKi MAli
