Sverige i Latinamerika 2016

Kontaktuppgifter
Utrikesdepartementet
103 39 Stockholm
Tel: 08-405 10 00
Webbplatser:
http://www.regeringen.se/sverigesregering/utrikesdepartementet/
www.swedenabroad.se
Amerikaenheten
Besöksadress: Malmtorgsgatan 3
Teppo Tauriainen, enhetschef
E-post: [email protected]
Tel: 08-405 10 00
BUSINESS SWEDEN
Postadress: Box 240
101 24 Stockholm
Besöksadress: World Trade Center,
Klarabergsviadukten 70
E-post: [email protected]
Tel: 08-588 660 00
Webbplats: www.business-sweden.se
Exporttekniska avdelningen
E-post: [email protected]
Tel: 08-588 660 00
Caroline Carlborg, näringslivsfrämjare Tomas Norling,
E-post: [email protected]
Vice President, Region Americas
Tel: 08-405 31 24
E-post: [email protected]
Tel: 08-588 660 00
Helena Carlsson,
Project Manager, Americas
E-post: [email protected]
Tel: 08-588 660 00
Utrikesdepartementet
Växel: 08-504 10 00
Webbplats: www.ud.se
Layout: UD-KOM
Artikelnr: 16.037
Sverige i Latinamerika 2016
– en kontaktguide för företag och andra intresserade
Svenska intressen i Latinamerika och Karibien
Under de senaste decennierna har Latinamerika och Karibien haft en övervägande
positiv politisk och ekonomisk utveckling, även om den senaste tiden inneburit en
viss avmattning till följd av sjunkande priser för regionens råvaruexport. Samtliga
länder förutom Kuba har idag demokratiskt valda presidenter och parlament. De
interna konflikterna har avslutats, Colombia i viss mån ännu undantaget. Från
1970- och 80-talens skuldkriser och hyperinflation har de flesta länder i regionen
etablerat makroekonomisk balans och tillväxt. Fattigdomen har minskat betydligt.
Brasilien är världens sjunde största ekonomi, Mexiko och Chile har tagit steget in
i OECD och flera andra länder knackar på dörren. Med den större ekonomiska
styrkan har länderna intagit en aktivare roll på den globala arenan, inte minst i
förhållande till USA. Regionens relationer till ekonomiska samarbetspartners i
alla världsdelar har stärkts. Många frihandelsavtal har tecknats och nya marknader
har etablerats. Sveriges relationer med Latinamerika har även förändrats i takt
med utvecklingen i regionen. Biståndet till flera av mottagarländerna har fasats
ut, medan handel och främjande har vuxit i betydelse. Sverige är pådrivande för
att EU:s ska sluta frihandelsavtal med kontinentens alla länder, ett arbete som
uppskattas i regionen.
Sverige har ett stort förtroendekapital i Latinamerika, som bygger på tidigare
historiska engagemang. Sverige tog tydlig ställning mot militärdiktaturerna under
1970- och 80-talen och tog emot tiotusentals flyktingar från främst Chile, Argentina
och Uruguay, vilket gjort att det idag finns en väl integrerad latinamerikansk
diaspora i Sverige. Under 1980- och 90-talen engagerade sig Sverige för fredliga
lösningar på de väpnade konflikter som plågade flera länder i Centralamerika,
och vårt bistånd har stött byggande av fred och demokratiska rättssamhällen.
Idag framstår Sverige som en god samhällsmodell och våra samhällslösningar
som attraktiva för många av regionens länder. Svenskt näringsliv har varit på
plats i flertalet latinamerikanska länder i många år. Vårt näringsliv står idag för
innovation, kvalitet och ett värdebaserat företagande. Våra företag är dessutom
starka i flera av de sektorer där satsningar behöver göras i Latinamerika under de
närmaste åren.
EU ingick sitt första s.k. EPA, Ekonomiskt partnerskapsavtal, med femton
självständiga länder i Karibien (alla utom Kuba), gruppen kallas Cariforum, vilket
inbegriper en ömsesidig tullavveckling. EU har redan avvecklat sina tullar medan
de karibiska länderna kommer att göra det gradvis med långa övergångstider.
Dominikanska republiken är det största landet i gruppen, med sina drygt
tio miljoner invånare, och den största ekonomin, vilken haft en mycket god
2
tillväxttakt de senaste åren. De övriga fjorton ingår i den karibiska gemenskapen
kallad CARICOM, och strävar efter att upprätta en gemensam marknad. Bland
de större länderna kan noteras Jamaica, Trinidad och Tobago och Guyana, men
även Haiti, som är hemisfärens fattigaste land.
Regeringen har sedan sitt tillträde hösten 2014 haft den uttalade ambitionen
att återaktivera Sveriges närvaro i och relationer med länderna i Latinamerika och
Karibien. Det saknas naturligtvis inte utmaningar i regionen: stora inkomstklyftor,
omfattande kriminalitet, korruption och narkotikahandel är bara några av dem. Vi
får inte blunda för dessa realiteter, men lika lite ska vi bortse från möjligheter och
utveckling. På Utrikesdepartementets Amerikaenhet vill vi ta tillvara på och lyfta
fram de öppningar den positiva ekonomiska utvecklingen innebär för handelsoch investeringsutbytet med Latinamerika. Inför den potential som finns för det
svenska näringslivet arbetar vi aktivt tillsammans med de svenska ambassaderna
och med Business Swedens medarbetare i regionen för att på olika sätt stödja
svensk exportnäring.
Troligen har Latinamerikas tid som modern och utåtriktad aktör bara börjat.
Den positiva ekonomiska tillväxten, den politiska utvecklingen och ländernas
öppning mot varandra och omvärlden innebär nya möjligheter för handels- och
investeringsutbytet med Latinamerika för många exportföretag. I Latinamerika
handlar det om systemlösningar men även om produkter och tjänster inom
energi, hälso- och sjukvård samt trafik- och transportsystem. Gruvnäring och
infrastruktur kan också vara av intresse för svenska exportörer och konsulter.
Med denna kontaktguide vill vi peka på det nära och omfattande samarbetet
mellan Sverige och Latinamerika samt Karibien – såväl ekonomiskt, kulturellt
som politiskt – och informera om de svenska aktörer och kontaktpunkter som kan
vara till nytta för det svenska näringslivet och andra intresserade av denna region.
Vi arbetar för att vidareutveckla och stärka våra relationer med en spännande del
av världen där Sverige har stor potential.
Följ med oss på resan!
Teppo Tauriainen,
Chef UD:s Amerikaenhet
3
Argentina
(ansvarar även för Paraguay och Uruguay)
Argentina är Latinamerikas tredje största ekonomi och utgör en viktig
tillväxtmarknad för svenska företag. Landet genomgick en svår ekonomisk
kris mellan 2001 och 2002, men hade därefter en spektakulär ekonomisk
återhämtning tack vare höga råvarupriser och god internationell konjunktur.
Hög inflation och de senaste årens nedgång i råvarupriser har sedan dess
dämpat tillväxten betydligt.
Argentinas president Mauricio Macri, som tillträdde i slutet av år 2015,
förbereder ett antal ekonomiska reformer som bland annat syftar till att
minska de handelsbarriärer som införts under det senaste decenniet.
Landet har stora naturtillgångar, en exportorienterad jordbrukssektor och
en välutbildad befolkning, vilket gör att det finns goda förutsättningar för
ekonomisk tillväxt i landet. Macri har yttryckt intresset att förhandlingarna
om ett associeringsavtal mellan EU och Mercosur ska återaktiveras. Avtalet,
som är högt prioriterat av Sverige, skulle ytterligare förbättra förutsättningar
för handelsutbytet och de politiska relationerna mellan länderna.
Sveriges varuexport till Argentina har under de senaste åren legat stabilt
på drygt 1,5 miljarder SEK per år, med en toppnotering år 2015 på över 2
miljarder SEK. Svensk import av varor från Argentina uppgår till runt 600
miljoner SEK per år. Mer än hälften av den svenska exporten till Argentina
utgörs av traditionella svenska verkstadsprodukter, där telekomutrustning
representerar en betydande andel. Andra viktiga poster är kemiska och
farmaceutiska produkter samt papper. Sveriges import består framför allt
av livsmedel, råvaror och verkstadsprodukter. Sverige har en lång historia
av industriella kontakter med Argentina. Nu finns ca 35 svenska dotterbolag
och 30 lokala agenter i landet. Den svensk-argentinska handelskammaren har
drygt 50 medlemmar med sammanlagt ca 25 000 direkt anställda (Securitas
står för 15 000 utav dessa). Sverige har ett bilateralt investeringsskyddsavtal
samt ett dubbelbeskattningsavtal med Argentina.
Ambassaden i Buenos Aires är sido-ackrediterad till Paraguay och
Uruguay. Svenska konsulat fi nns i respektive huvudstäder. Sedan 2013
4
täcks marknaderna Argentina, Uruguay och Paraguay av Business Swedenkontoret i Santiago de Chile.
Den uruguayanska ekonomin klarade sig relativt väl under de globala
fi nanskriserna och har haft en rekordhög tillväxt de senaste tio åren.
Avmattningen i den globala tillväxten samt låga råvarupriser har dock även
påverkat Uruguay negativt. Landet har ett fördelaktigt investeringsklimat,
med ett fungerande rättssystem och öppna finansiella marknader. Uruguay
har medvetet satsat på att locka till sig utländska investeringar och förespråkar
en liberal handelspolitik. Under 2008 omvandlades den finsk-uruguayanska
handelskammaren till en nordisk-uruguayansk.
Paraguay har haft en ojämn ekonomisk tillväxt och är starkt beroende
av priset på råvaror som nötkött och soja samt det ekonomiska läget
i grannländerna Brasilien och Argentina. Den svenska exporten till
Paraguay består huvudsakligen av utrustning för telekommunikation och
verkstadsprodukter medan importen består av livsmedel och råvaror. Ur
svensk synpunkt är det av intresse att landet utvecklas till en aktiv medlem
av Mercosur i dess samarbete med EU.
Sveriges ambassad Buenos Aires
E-post: ambassaden.buenos-aires
Ambassadör Barbro Elm
@ gov.se
Ansvarig för handelsfrågor:
Hilding Lundkvist
Webbplats: www.swedenabroad.
Embajada de Suecia
com/sv-SE/Ambassader/BuenosCasilla de Correo 3599
Aires/
C1000WBJ Buenos Aires
Se ambassadens hemsida för information
Tel: +54 11 4329 0800
om de svenska konsulaten i Argentina,
Paraguay och Uruguay.
5
Argentina (fortsättning)
För Business Sweden, se handelskontoret i Chile
Svensk-argentinska handelskammaren
Carlos Pellegrini 833, 3ºA,
Buenos Aires, Argentina
Tel: +5411 4342 8867
E-post: [email protected]
Webbplats: http://sueciaenargentina.com/
svensk/handel/handelskammaren.html
6
7
Bolivia
Bolivia har upplevt snabb ekonomisk tillväxt under det senaste decenniet
och trots att den ekonomiska ojämlikheten alltjämt är stor har man under
samma period lyckats med att kraftigt reducera fattigdomen i landet. Bolivia
är rikt på naturresurser, med bland annat stora reserver av litium, samt de
näst största naturgasfälten i Sydamerika efter Venezuela. Värdet på Bolivias
export består till största delen av kolväten och mineralvaror vilket inkluderar
försäljningen av naturgas som ökat kraftigt under de senaste tio åren.
Investeringslagstiftningen främjar utländska investeringar, bland annat
för att industrialisera utvinning av naturresurser. Ansträngningar pågår
dock för att diversifiera den bolivianska ekonomin och göra den mindre
råvaruberoende. Bolivia har under de senaste åren sagt upp de flesta
investeringsskyddsavtal som funnits med Europa, inklusive det med
Sverige, mot bakgrund av att dessa strider mot grundlagen. Betydelsen
av handelsförbindelserna mellan Bolivia och EU har minskat, medan det
asiatiska inflytandet har ökat. Alla Bolivias fem viktigaste handelspartner,
utöver Brasilien och Argentina, ligger i Stillahavsregionen. Exporten till
Europa utgörs framförallt av guld, zinkkoncentrat, paranötter och quinoa.
Bolivia är, tillsammans med samtliga länder i Sydamerika, medlem i den
politiska och ekonomiska gemenskapen Unasur – där Bolivia verkar för en
utveckling av det institutionella ramverket även bortom handelsfrågorna.
Unasur är avsedd att på sikt ersätta de två sydamerikanska tullunionerna
Andinska gemenskapen och Mercosur, av vilka Bolivia är medlem i den
förra. Bolivia är även medlem i den mellanstatliga samarbetsorganisationen
ALBA, tillsammans med bland andra Venezuela, Nicaragua, Kuba och
Ecuador.
De svenska handelsrelationerna med Bolivia har under lång tid varit
relativt begränsade, vilket dock förändrats under de senaste åren i takt
med den starka ekonomiska utvecklingen i landet. Svensk varuexport
till Bolivia har varierat kraftigt, från ungefär 200 miljoner kronor per år
2010-12 till toppnivån 2014 på närmare en miljard kronor. Svensk import
8
från Bolivia uppgår till ungefär 20 miljoner SEK per år. Exporten från
Sverige består främst av maskiner och kapitalvaror för gruvnäringen,
samt tillverkningsindustrin. Det låga värdet av importen från Bolivia till
Sverige gör att huvudsakliga produktkategorier varierar kraftigt och speglar
enskilda affärstransaktioner.
Sverige har sedan början av 90-talet haft ett omfattande och långsiktigt
utvecklingssamarbete med Bolivia.
Ambassadören för Bolivia är sidoackrediterad från Bogotá, Colombia
och den svenska ambassaden i La Paz leds av en chargé d’affaires. Business
Sweden täcker den bolivianska marknaden från kontoret i Santiago de Chile.
Sveriges ambassad La Paz
Ambassadör (sidoackrediterad
från Bogotá) Marie Andersson
de Frutos
Chargée d’Affaires:
Pontus Rosenberg
Embajada de Suecia
Avenida Arce 2631 Edificio
Multicine, Piso 11, San Jorge
La Paz
Bolivia
Tel. +591 2 297 96 30
E-post: [email protected]
Webbplats: www.swedenabroad.
com/sv-SE/Ambassader/La-Paz/
Business Sweden (se handelskontoret i Chile)
9
Brasilien
Brasilien är en av världens största ekonomier och Latinamerikas mest
inflytelserika land, såväl ekonomiskt som politiskt. Landet utgör ungefär
hälften av Sydamerikas ekonomi, befolkning och yta. De senaste två
decennierna har Brasilien genomgått en positiv utveckling och fattigdom
och sociala klyftor har minskat. Brasiliens BNP-tillväxt har de senaste
tio åren främst drivits av stark inhemsk konsumtion samt höga råvaruoch livsmedelspriser på några av landets viktigaste exportprodukter. Men
sjunkande råvarupriser och försvagad extern efterfrågan har de senaste åren
resulterat i negativ handelsbalans. Även stramare inhemska kreditvillkor
har haft en negativ inverkan på ekonomin. Listan över nödvändiga
strukturreformer är dessutom lång och reformarbetet går trögt. Brasilien
upplever för närvarande politisk turbulens med rötter i korruptionsskandalen
inom Brasiliens största, och delvis statsägda, företag Petrobras. Detta
medför ytterligare problem för den redan hårt prövade ekonomin och på
kort sikt är de ekonomiska utsikterna negativa med sjunkande BNP.
Den ekonomiskt ansträngda situationen har gjort att det idag finns ett
större brasilianskt intresse för frihandelsavtal och ytterligare öppnande av
ekonomin. Fortsatta förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan Mercosur
och EU är angeläget för att utveckla de svenska handelsrelationerna med
Brasilien. För trots den dystra ekonomiska situationen har den brasilianska
marknaden stor potential, vilket bl.a. svenska företags intresse vittnar om.
Brasilien är idag Sveriges viktigaste handelspartner i Latinamerika.
Sverige har historiskt varit en av de tio största investerarna i Brasilien och
den svenska företagsnärvaron i landet är sedan länge omfattande. Generellt
sett har traditionella svenska företag på den brasilianska marknaden en god
marknadsställning och lönsamhet. Många av dem har en lång närvaro i landet
och lokal produktion. Uppskattningsvis 220 svenska företag finns i Brasilien
och sammanlagt uppskattas dessa företag sysselsätta över 70 000 personer
och omsätta ca 130 miljarder SEK. Sverige har ett handelsöverskott i relation
till Brasilien, som dock reducerats under senare tid på grund av minskad
export från Sverige samt en något ökad import. Svensk varuexport gick ned
10
betydligt under 2015 och uppgick till drygt 7 miljarder SEK (framförallt
maskiner, kemikalier och transportprodukter). Sverige importerade varor
från Brasilien till ett ungefärligt värde av 5 miljarder SEK år 2015 (främst
koppar, kaffe och verkstadsprodukter).
Svenska ambassaden i Brasilia arbetar, tillsammans med Business Sweden
och handelskammaren i São Paulo, med att sprida information om nya
affärsmöjligheter och med att utveckla kontakter mellan svenska företag
och den brasilianska marknaden.
Sveriges ambassad Brasilia
Ambassadör Per-Arne Hjelmborn
Ansvarig för handelsfrågor:
Cecilia Lif
Embaixada da Suécia
Avenida das Nações Qd. 807,
Lote 29
70419-900, Brasília – DF
E-post: ambassaden.brasilia
@gov.se
Webbplats: www.swedenabroad.
com/sv-SE/Ambassader/Brasilia/
Se ambassadens hemsida för information
om de svenska konsulaten i landet.
Tel: +55 (61) 3442 52 00
11
Brasilien (fortsättning)
Business Sweden i Brasilien
(ansvarar även för Guyana och Surinam)
Handelssekreterare: Johan Norén
E-post: [email protected]
Webbplats: www.business-sweden.
se/Export/marknader/amerika/
Brasilien/
Tel: +55 11 2137 4446
Rua Joaquim Floriano 466 – Cj. 908
BR-04534-002 São Paulo – SP
Nils Grafström, Senior Investment
Advisor
Tel: +55 11 2137 4400
E-post: [email protected]
E-post: [email protected]
Tel: +55 11 2137 4400
Svensk-brasilianska handelskammaren
Direktör: Jonas Lindström
Tel: +55 11 3066 2550
E-post: [email protected]
E-post: [email protected]
Huvudkontoret i São Paulo
Rua Oscar Freire, 379 12º andar
CEP: 01426-001
São Paulo
Webbplats: www.swedcham.com.
br/en/
12
13
Chile
Chiles ekonomi har under lång tid varit såväl stabil som dynamisk. Chile är
sedan 2010 fullvärdig medlem i OECD. Sedan 2002 finns ett associeringsavtal mellan EU och Chile. Relationen mellan EU och Chile, som främst
utgörs av ekonomi och handeslutbyte, är mycket god och Chile vill se en
fördjupning av det nuvarande associationsavtalet. Mexiko, Colombia, Peru
och Chile bildade år 2011 den frihandelsinriktade Stillahavsalliansen –
Pacific Alliance. Som associerad medlem i Mercosur verkar Chile för en
möjlig konvergens med Stillahavsalliansen.
Chile driver en tydlig frihandelslinje i sin ekonomiska politik och
utrikeshandeln utgör en mycket viktig del av den chilenska ekonomin.
Summan av Chiles export och import uppgår till ca 60 % av BNP. Chiles
har många internationella handelsavtal och en öppen ekonomi – med en
effektiv tullsats lägre än 1 %. Den chilenska ekonomin rankas högt i index
över ekonomisk frihet och transparens.
Under de senaste åren har den chilenska ekonomin gått in i en period
av lägre ekonomisk aktivitet, vilket förklaras av en kraftig minskning av
den totala efterfrågan, såväl den inhemska som den utländska. Vidare har
kopparpriset fallit kraftigt. Kopparn utgör ca 50 % av Chiles export. På
längre sikt konfronteras Chiles ekonomi av flera strategiska utmaningar.
Främst gäller det att lyckas diversifiera och höja förädlingsvärdet i en alltför
råvarubaserad ekonomi. I sin tur kräver detta ökade satsningar på forskning
och utveckling, innovation, produktivitetsutveckling och entreprenörskap.
Sverige, svenska företag och svenska produkter har ett gott rykte i Chile.
Det finns drygt 20 svenska dotterbolag i Chile, ytterligare cirka 150svenska
företag har representation. Sverige exporterar främst industriell utrustning
samt kapitalvaror till Chile och importerar koppar, vin och färsk frukt.
Chile har under många år utgjort den – efter Brasilien och Mexiko – tredje
största marknaden för svensk export i Latinamerika, men mätt per capita är
Chile nummer ett. Den svenska varuexporten till Chile uppgår till ungefär
2,5 miljard SEK per år men har enstaka år överstigit 3 miljarder SEK.
14
Importen från Chile har sjunkit något under senaste tiden, men motsvarar
ungefär 1,5 miljarder SEK per år.
Sverige har en ambassad i Santiago. Ambassadens verksamhet är inriktad på
de bilaterala ekonomiska, politiska och kulturella förbindelserna. Business
Sweden har ett handelskontor i Chile, som även ansvarar för marknaderna
i Argentina, Peru, Bolivia, Uruguay och Paraguay.
Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30tal medlemmar. Sverige och Chile har ett gällande bilateralt avtal om
dubbelbeskattning. Sedan 2011 har länderna undertecknat bilaterala
samförståndsavtal (MoU) för samarbete inom gruvindustrin, stadsutveckling, hållbart skogsbruk och ansvarsfullt företagande.
Sveriges ambassad Santiago de Chile
Ambassadör Jakob Kiefer
Ansvarig för handelsfrågor:
Roberto Broschek
Embajada de Suecia
Casilla 16639
Santiago de Chile 9
Tel: +56 2 2940 17 00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.swedenabroad. com/
sv-SE/Ambassader/Santiago-de-Chile/
Se ambassadens hemsida för information om
de svenska konsulaten i landet.
15
Chile (fortsättning)
Business Sweden i Chile
(ansvarar även för Argentina, Peru, Bolivia, Uruguay och Paraguay)
Handelssekreterare Tomas Korseman Tel: +56 2 2925 1900
E-post: tomas.korseman@business- E-post: [email protected]
sweden.se
Webbplats: www.business-sweden.
Tel: +56 2 2925 1902
se/Export/marknader/amerika/
Chile/
Edificio Mistral
Rosario Norte 615, Oficina 1101
Las Condes, Santiago
Svensk-chilenska Handelskammaren
Webbplats: www.camarasueca.cl
Ordförande: René Calderón
Av. Vicuña Mackenna N° 1602
Kontaktformulär: http://www.camaÑuñoa, Santiago
rasueca.cl/contactenos.html
Tel: +56 2 2471 4629
16
17
Colombia
(ansvarar även för Ecuador och Venezuela)
Colombia är idag Sydamerikas tredje största ekonomi och har sedan början
på 2000-talet haft en stadig ekonomisk tillväxt, även om tillväxttakten har
avtagit något under de senaste två åren till följd av den dämpade globala
konjunkturen. De främsta bakomliggande tillväxtfaktorerna har varit en
expansion av råvarumarknaden (i synnerhet oljeindustrin och gruvindustrin),
det förbättrade säkerhetsläget i landet samt makroekonomiska politiska
åtgärder. På senare tid har affärsklimatet genomgått en positiv utveckling,
och det allt mer frihandelsorienterade landet karaktäriseras idag av en
växande marknad som svenska företag har stor potential att positionera
sig inom. Landet har slutit en rad frihandelsavtal under de senaste åren,
däribland med EU och med USA. Frihandelsavtalet mellan Colombia och
EU trädde provisoriskt ikraft under 2013 i väntan på ratificering av EU:s
medlemsstater. Colombia har ansökt om medlemskap i OECD och vägen
mot medlemskap kommer att innebära flera djupgående reformer av den
colombianska statsapparaten.
Sveriges handelsrelationer med Colombia och närvaron av svenska
företag sträcker sig långt tillbaka i tiden. Goda förutsättningar för svenska
företag finns inte minst inom branscherna transport och infrastruktur,
telekommunikation,gruvnäring,miljötekniksamthälsa.EU:sfrihandelsavtal
med Colombia väntas bidra positivt till utbytet länderna emellan. Sveriges
varuexport till Colombia har tidigare uppgått till över 1 miljard SEK per år,
med en toppnotering på 1,8 miljarder SEK 2011. De senaste åren har exporten
dock legat stadigt på omkring 800 miljoner SEK per år och består främst
av kemiska produkter samt telekommunikationsutrustning. Importen från
Colombia uppgår till knappt 500 miljoner SEK per år, till största delen
jordbruksprodukter, i synnerhet kaffe, samt råvaror och bränslen. Colombias
allt öppnare ekonomi och goda tillväxt attraherar utländska företag och
investeringar. Det finns idag drygt 20 svenska dotterbolag i Colombia.
Business Sweden har sedan år 2012 ett kontor i Bogotá och prioriterar
främst sektorerna energi och miljöteknik, gruvnäring, infrastruktur och
18
transportsystem, hälso- och sjukvård samt IT och telekom. I Bogotá finns
även en verksam nordisk-colombiansk handelskammare. Både svenska
ambassaden och Business Swedens kontor i Bogotá representerar även
Sverige i Ecuador och Venezuela.
Ecuador har under 2000-talet haft en stadig ekonomisk tillväxt, med
undantag från finanskrisen 2008-2010. Efter återhämtningen som
medförde stabila tillväxtsiffror igen, har tillväxten dämpats något på
grund av det lägre världsmarknadspriset på olja. Ecuadors beroende av
några få råvaror, främst olja, bananer och snittblommor, gör landet sårbart
för prisförändringar på den globala råvarumarknaden. De i juli år 2014
avslutade frihandelsförhandlingarna mellan EU och Ecuador innebär att
EU kommer att vara en fortsatt viktig handelspartner för Ecuador. Sveriges
handel med Ecuador är relativt begränsad, med en varuexport som uppgår
till cirka 300 miljoner SEK per år. Importen av varor till Sverige från Ecuador
är ungefär lika stor. Svensk export utgörs främst av kemiska produkter
samt verkstadsprodukter. De främsta importprodukterna från Ecuador är
livsmedel, drycker och tobak. En ecuadoriansk-nordisk handelskammare
upprättades 2007 genom det svenska generalkonsulatet i Quito, Ecuador.
Venezuela har länge varit det land i Latinamerika med störst importvärde
till Sverige, bestående nästan uteslutande av råolja. Värdet på varuimporten
från Venezuela har dock sjunkit dramatiskt sedan 2015 på grund av
kollapsen av oljepriset samt ekonomisk kris i landet. Av samma skäl har även
exporten från Sverige till Venezuela visat en kraftig minskning de senaste
åren. Endast ett fåtal svenska företag har dotterbolag i Venezuela. I Caracas
finns en verksam nordisk-venezuelansk handelskammare.
19
Colombia (fortsättning)
Sveriges ambassad Bogotá
Ambassadör Marie Andersson
de Frutos
Ansvarig för handelsfrågor:
Jenny Thunberg
Embajada de Suecia
Calle 72 No. 5-83, piso 8
Edificio Avenida Chile
110231, Bogotá, D. C.
Apartado Postal 52966
Nordisk-colombianska handelskammaren i Bogotá, Colombia
Tel: +57 1 325 61 00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.swedenabroad.
com/sv-SE/Ambassader/
Bogota-DC/
Se ambassadens hemsida för information om
de svenska konsulaten i Colombia, Ecuador
och Venezuela.
Cra. 11 No. 73-20 Of.201
Bogotá, Colombia
Tel: +57 1 345 2721
E-postadress: [email protected]
Nordisk-colombianska handelskammaren i Quito, Ecuador
Amistad N14-267 y Pedro Fermín Cevallos
Rivera 1, La Armenia 170803
Quito, Ecuador
Tel: +593 2 219 0359
Business Sweden i Colombia
(ansvarar även för Ecuador och Venezuela)
Chef: Erik Alarik
E-post: [email protected]
Tel: +571 7436040 ext. 201
Calle 71 no 6-21 Oficina 501,
Edif. La Ceiba
Bogotá D.C
20
E-post: [email protected]
Webbplats: www.business-sweden.se/
Export/marknader/amerika/
Colombia/
Webbplats: www.comercio-nordico.com/
Se hemsida för kontaktformulär
Nordisk-venezuelanska handelskammaren (Cavenor) i Caracas,
Venezuela
Chef: Fredrik Kurowski
Torre Banco Lara Piso 11, Of 11-B,
Av Principal de La Castellana,
La Castellana
Caracas, Venezuela
E-post: [email protected]
Tel: + 58 0212 2632134 / 2632870
21
Guatemala
(ansvarar även Costa Rica, El Salvador, Honduras,
Nicaragua och Panama)
Guatemala har Centralamerikas största ekonomi och största befolkning,
med nästan 16 miljoner invånare. Svenska ambassaden i Guatemala City
representerar även El Salvador, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och
Panama. Länderna i Centralamerika har sammanlagt drygt 40 miljoner
invånare och är små, öppna och exportberoende ekonomier. USA är
regionens största handelspartner. Ländernas viktigaste exportprodukter
är traditionella jordbruksprodukter, såsom kaffe, socker och bananer samt
icke-traditionella produkter såsom sesamfrö, kardemumma och räkor.
Efter flera år av hög tillväxt i regionen drabbades de centralamerikanska
länderna relativt hårt av finanskrisen, undantaget Panama, och tillväxten
bromsade in kraftigt. Tillväxten har sedan dess återhämtat sig med 3-4 %
årlig tillväxt i BNP, återigen undantaget Panama som uppvisat betydligt
högre tillväxt som en följd av nyinvesteringar i kanalzonen, byggnaden av
Centralamerikas första tunnelbanelinje och en expansiv fastighetsmarknad.
Sedan många år pågår en ekonomisk integrationsprocess mellan de
centralamerikanska länderna, vilken bland annat omfattar skapandet av en
inre marknad. Den 14 maj 2010 undertecknades ett så kallat associeringsavtal
med en frihandelskomponent mellan EU och de centralamerikanska
länderna. Handelsdelen i avtalet har tillämpats provisoriskt sedan 2013, i
väntan på ratificering av samtliga EU-länder. Detta är det första biregionala
associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU och är ett av de mer
omfattande regionala avtal som EU hittills har förhandlat om.
Sveriges handel i regionen har ökat stadigt under de senaste åren.
Varuexporten till hela regionen uppgår till knappt 1,5 miljarder SEK per
år, med Panama och Guatemala som viktigaste marknader med vardera
motsvarande ungefär 350 miljoner SEK per år. Importen uppgår till
omkring 800 miljoner SEK per år, främst från Costa Rica och Honduras
med vardera cirka 300 miljoner SEK per år. En stor del av importen från
regionen går dock via europeiska hamnar och registreras sedan EU-inträdet
inte som import till Sverige, vilket gör att siffrorna i verkligheten är högre.
22
De främsta svenska exportprodukterna är telekommunikationsutrustning,
maskiner, verkstadsprodukter, livsmedel och papper.
Ett fåtal svenska större företag har lokal närvaro. Sektorer med
utvecklingspotential för Sveriges del är framför allt infrastruktur, generering
och distribution av elektricitet (vattenkraft och vindkraft), skogssektorn,
bioteknologi samt miljöteknik.
Den svensk-centralamerikanska handelskammaren syftar till att främja
handelsförbindelserna mellan Sverige och Centralamerika. Business
Swedens kontor i Mexico City representerar även de centralamerikanska
länderna.
Sveriges ambassad i Guatemala City
Ambassadör Georg Andrén
Ansvarig för handelsfrågor:
Clara Molin
Embajada de Suecia
Apartado Postal 966-A
Avenida La Reforma, zona 9
Ciudad de Guatemala 01009
Tel: +502 2384 7300
E-post: ambassaden.guatemala@
gov.se
Webbplats: www.swedenabroad.
com/sv-SE/Ambassader/Guatemala/
Se ambassadens hemsida för information
om de svenska konsulaten i Costa Rica,
El Salvador, Honduras, Nicaragua och
Panama.
23
Guatemala
(ansvarar även Costa Rica, El Salvador, Honduras,
Nicaragua och Panama)
För Business Sweden, se
handelskontoret i Mexiko.
Svensk-centralamerikanska handelskammaren, SWECA
Samordnare: Rodrigo Gómez
Tel: +46 (0) 70 345 22 06
E-post: [email protected]
24
25
Karibien
Sverige är representerat i Karibien (förutom Kuba där Sverige har en
ambassad) genom en Stockholmsbaserad ambassadör, som bevakar 15
självständiga länder i regionen: de självständiga västindiska önationerna,
de två nationerna på ön Hispaniola, Belize i Centralamerika, samt Guyana
och Surinam på den sydamerikanska kontinenten. Politiskt och ekonomiskt
omfattas dessa länder, förutom Dominikanska republiken, av den regionala
samarbetsorganisationen the Caribbean Community (CARICOM).
Organisationen verkar bland annat för ökad ekonomisk integration
mellan medlemsländerna och gemensam koordination av utrikespolitiken.
Länderna i CARICOM bildar tillsammans med Dominikanska republiken
samarbetsorganet the Caribbean Forum (CARIFORUM), genom vilket
man förhandlat fram ett ekonomiskt partnerskapsavtal med den Europeiska
Unionen. Därtill ingår sju östkaribiska länder sedan 2010 i en ekonomisk
union, Organisation of Eastern Caribbean States (OECS), vilken bland
annat inkluderar en gemensam valuta, den östkaribiska dollarn.
Dominikanska republiken är, med sina 10 miljoner invånare, den största
marknaden i regionen och även det land som har störst handelsutbyte
med Sverige. Svensk varuexport till Dominikanska republiken har sedan
2011 varit stabil på ungefär 200 miljoner SEK per år, med toppar på över
250 miljoner SEK enstaka år. Importen till Sverige från landet har vuxit
kraftigt de senaste åren, från enbart drygt 40 miljoner SEK år 2010 till
cirka 300 miljoner SEK åren 2014 och 2015. Sverige exporterar främst
verkstadsprodukter till Dominikanska republiken, medan importen nästan
uteslutande består av livsmedelsprodukter – i första hand bananer. Svenska
investeringar i landet, bland annat ett IKEA-varuhus, utgör även en viktig
del av handelsrelationerna.
De mer folkrika länderna i CARICOM är Haiti, Jamaica samt Trinidad
och Tobago. Haiti, som är regionens fattigaste land, har genomgått en
omfattande återuppbyggnad efter den förödande jordbävningen år 2010,
till vilken Sverige bidragit med omfattande humanitärt bistånd. Jamaica,
26
med en befolkning på knappt 3 miljoner, har en betydande råvaruexport
och är en av världens största producenter av bauxit. Trinidad och Tobago
har ungefär 1,3 miljoner invånare och en välutvecklad ekonomi, om än
starkt beroende av olje- och gasproduktionen som drabbats hårt av de
senaste årens låga råvarupriser.
Många av länderna i Karibien är starkt beroende av turistnäringen, men
man försöker diversifiera sina ekonomier bland annat genom att satsningar
på IT, finansiella tjänster, alternativ energi och medicinsk forskning. Särskilt
inom dessa sektorer kan det föreligga möjligheter för svenska företag.
Business Swedens kontor i Mexico City bevakar marknaderna i större
delen av Karibien, förutom Guyana och Surinam, som täcks av kontoret i
São Paulo.
Ambassadör för Karibien
Ambassadör Claes Hammar
(även ansvarig för handelsfrågor)
UD KSS
Utrikesdepartementet
SE-103 39 Stockholm
Sverige
Tel: +46 (0)8-405 10 00
E-post: [email protected]/
[email protected]
Webbplats: http://www.
swedenabroad. com/sv-SE/
Ambassader/Karibien/
Se ambassadens hemsida för information
om de svenska konsulaten i Karibien.
Mobil: +46 (0)70-326 65 90
För Business Sweden, se handelskontoren i Mexico City
och São Paulo.
27
Kuba
De ekonomiska och handelspolitiska relationerna mellan Kuba och Sverige
är begränsade, men har viss potential. Sedan Raúl Castro tillträdde som
stats- och regeringschef år 2008 har ansträngningar gjorts för att försöka få
Kubas raserade ekonomi på fötter genom försiktiga reformer i marknadsekonomisk riktning. Under 2015 återupptogs de diplomatiska relationerna
mellan USA och Kuba, efter 50 år av frysta förbindelser. Det ekonomiska
reformarbetet i Kuba går framåt, om än i långsam takt. Kubas viktigaste
handelspartners är Venezuela, EU och Kina.
En handfull svenska företag finns idag representerade i Kuba. De svenska
företagen är viktiga leverantörer till nyckelsektorer inom den kubanska
ekonomin och man räknar med att kunna behålla sina marknadsandelar
under de närmaste åren. Varuexporten till Kuba från Sverige uppgår till 200300 miljoner SEK per år, främst bestående av transportmedel (lastfordon),
apparater för telekommunikation och kemikalier. Importen från Kuba är
mycket låg och uppgår till en bit under 50 miljoner SEK per år. På grund
av den låga volymen gör enskilda affärsuppgörelser dock att årsstatistiken
uppvisar stor variation.
Kuba är det enda landet i Karibien i vilket Sverige har en utsänd
ambassadör. Business Sweden täcker den kubanska marknaden från sitt
kontor i Mexiko City.
28
Sveriges ambassad Havanna
Ambassadör Jonas Lovén
Ansvarig för handelsfrågor:
Kristine Erlandsson Juárez
Embajada de Suecia
Calle 34, nr 510,
e/ 5ª y 7ª Ave, Miramar
Havanna, Kuba
E-post: ambassaden.havanna@
gov.se
Webbplats: http://www.
swedenabroad.com/sv-SE/
Ambassader/Havanna/
För Business Sweden, se handelskontoret i Mexiko City.
29
Mexiko
Mexiko är Latinamerikas näst största ekonomi efter Brasilien och en av de
mest utvecklade i regionen. Landet har gått från ett omfattande oljeberoende och importsubstitution till att präglas av ekonomisk liberalisering och
diversifiering driven av en exportinriktad sammansättningsindustri. Marknadsöppnande har varit en tydlig strategi sedan slutet av 1980-talet. Mexiko
har ingått frihandelsavtal med över 40 länder. Med EU har Mexiko både
ett strategiskt partnerskapsavtal och ett frihandelsavtal. Förhandlingar om
uppdatering av avtalet med EU kommer att inledas under 2016. Mexiko har
sedan början av 90-talet ett frihandelsavtal med USA och Kanada, North
American Free Trade Agreement (NAFTA). Landet strävar efter att diversifiera sina handelsrelationer ytterligare, bl.a. genom nya eller fördjupade
frihandelsavtal bl.a. med länderna kring Stilla havet (Trans-Pacific Partnership) och de länder i Latinamerika som ingår i Stillahavsalliansen. Mexiko är även medlem i både OECD och G20 samt tar en aktiv roll inom WTO.
Efter Brasilien är Mexiko Sveriges största exportmarknad i Latinamerika.
Frihandelsavtalet mellan Mexiko och EU har medfört en noterbar ökning
av handelsutbytet. Mexikos attraktionskraft från investeringssynpunkt
förstärks av medlemskapet i NAFTA och landet används ofta som
produktionsbas för varor som säljs i hela Nordamerika.
Mexiko är Sveriges andra största exportmarknad i Latinamerika och svensk
varuexport till Mexiko har under de senaste åren uppgått till omkring fem
miljarder SEK årligen. Viktiga exportvaror inkluderar läkemedel, maskiner
och apparater samt transportmedel. Den svenska importen från Mexiko
motsvarar ungefär 800 miljoner SEK per år. Viktiga importprodukter
är maskiner och apparater, transportmedel, kaffe och utrustning för
telekommunikation. Kring 100 svenska eller Sverigerelaterade företag har
verksamhet i Mexiko och flera av de svenska storföretagen är väletablerade
i landet sedan lång tid tillbaka. Svenska företag åtnjuter stor goodwill i
Mexiko, bland annat då den teknologiöverföring som skett har varit av stor
betydelse för landet. Intressanta sektorer i Mexiko är bl.a. IT, hälso- och
sjukvård, energi, transporter och hållbar stadsutveckling.
30
Svensk-mexikanska handelskammaren invigdes 1992 och sedan år 2003 har
Business Sweden ett kontor i Mexico City, som även täcker marknaderna
i Centralamerika och större delen av Karibien. Sedan några år finns också
en nordisk-mexikansk handelskammare. Mexiko öppnade under hösten
2008 ett handelskontor i Stockholm genom sin främjandeorganisation
ProMéxico. 2001 undertecknades ett avtal om investeringsskydd mellan
Sverige och Mexiko.
Sveriges ambassad Mexico City
Ambassadör Annika Thunborg
Ansvarig för handelsfrågor:
Mikael Ståhl
Embajada de Suecia
Paseo de las Palmas 1375
Col. Lomas de Chapultepec
11 000 México, D.F., México
Tel: +52 55 91 78 50 10
E-post: ambassaden.mexico@
gov.se
Webbplats: http://www.sweden
abroad.com/sv-SE/Ambassader/
Mexico-City/
31
Mexiko (fortsättning)
Business Sweden i Mexiko (ansvarar även för
Centralamerika och Karibien)
Miguel de Cervantes Saavedra 193-802
Handelssekreterare: Olof
Col. Granada, Del. Miguel Hidalgo
Hällerman
C.P. 11520, CDMX , Mexico
E-post: olof.hallerman@businessTel: +52 55 9126 3430
sweden.se
Tel: +52 55 9126 3432
Svensk-mexikanska handelskammaren
Sierra Mojada 626, Col. Lomas de Barrilaco,
11010 México, D.F.
Kontaktperson: Andreas Beurling
E-post: [email protected]
E-post: [email protected]
Webbplats: http://www.businesssweden.se/Export/marknader/
amerika/Mexiko/
Nordisk-mexikanska handelskammaren
Ordförande: Helen Berglund
Tel: +52 (55) 8000 2406
Ejército Nacional 843-B,
E-post: contacto@
Corporativo Antara I, Piso 5.
camaranordicamexico.mx
Colonia Granada. Del. Miguel
Hidalgo. C.P. 11520, México, D.F. Webbplats: www.camaranordicamexico.mx
32
33
Peru
Peru har de senaste tio åren varit Sydamerikas snabbast växande ekonomi
med en årlig genomsnittlig tillväxt på drygt 6 procent. Alla sektorer
utvecklats på ett närmast explosionsartat sätt. Under perioden 2000-2014
fyrfaldigades Perus BNP. Både importen och utländska investeringar
ökade kraftigt. Gruvindustri, infrastruktur, energi, telekommunikationer
och miljö är sektorer som upplevt hög ekonomisk aktivitet. Satsningar i
offentliga investeringsprojekt avseende infrastruktur, hälsa och utbildning
samt omfattande privata projekt inom energisektorn och detaljhandeln
upprätthåller dynamiken även inom byggnadssektorn.
Tillväxten under de närmaste åren beräknas bli lägre. Sedan 2014 kännetecknas Perus ekonomi av en klart svagare aktivitetsnivå, vilket förklaras
av en lägre total efterfrågan, särskilt efter slutet av de senaste årens stora
råvaruboom. Dämpad aktivitet till trots, hamnade BNP-tillväxten under
2014 och 2015 på cirka 2,5 %. Statsskuldens andel av BNP är knappt 20 %.
Den peruanska staten har betydande besparingar i en s.k. finanspolitisk
stabiliseringsfond.
Bortsett från förekomsten av politiska skandaler och korruption,
anser de flesta bedömare att Peru kommer behålla sin politiska och
ekonomiska stabilitet. Perus växande internationalisering samt det relativt
stora antalet frihandelsavtal som landet ingått verkar i riktning mot ökad
stabilisering av dess ekonomiska ramar. Peru tillhör förespråkarna av en
mer liberal världshandel och en större regional och bilateral integration. Ett
frihandelsavtal med USA trädde i kraft i februari 2009. Peru har också ett
frihandelsavtal med Kina. Ett frihandelsavtal mellan Peru och EU trädde i
kraft 2013. Den peruanska regeringen arbetar för ett medlemskap i OECD
år 2021.
De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Peru växer. Peru
är en av Sveriges största exportmarknader i Latinamerika. Med det
nya handelsavtalet med EU finns potential för att ytterligare stärka
handelsutbytet. Värdet på den svenska exporten, som till stor del uppgörs
34
av verkstadsvaror, maskiner och kapitalvaror, uppgår till drygt 1 miljard
SEK per år. Även den svenska importen från Peru har ökat betydligt, och
motsvarar precis som exporten omkring 1 miljard SEK per år. Från Peru
importerar Sverige främst kopparmalm samt kaffe. Omkring 20 svenska
företag är representerade i Peru och med omkring 20 svenska företag.
Ytterligare ett 30-tal svenska bolag finns också representerade i Peru.
Regeringen har beslutat att efter 15 år återöppna Sveriges ambassad i
Lima under 2016. Business Sweden täcker Peru från sitt kontor i Santiago
de Chile. Den nordisk-peruanska handelskammaren i Lima som syftar till
att främja handelsförbindelserna mellan de nordiska länderna och Peru. Ett
investeringsskyddsavtal mellan Sverige och Peru finns sedan 1994.
Ambassad öppnar under hösten 2016
Ambassadör Anna Ferry
Nordisk-peruanska handelskammaren i Lima, Peru
Direktör: Macarena Cisneros Llona
E-post: mcisneros@camaranordica.
org.pe
Kontaktformulär: http://
camaranordica.org.pe/en/
contact-us/
Av. La Encalada Nº 1010, Ofc. 204
Surco-Lima 33, Perú
Webbplats: http://
camaranordica.org.pe/en/
Tel: +511 437 6393
35
Övriga relevanta kontakter:
Business Sweden
Webbplats: www.business-sweden.se
Tomas Norling, Vice President, Head of Region
Americas
E-post: [email protected]
Barbro Elm
Sveriges ambassadör
i Argentina
Marie Andersson de Frutos
Sveriges ambassadör
i Bolivia
Pontus Rosenberg
Chargé d’Affaires
i Bolivia
Exportkreditnämnden (EKN)
Webbplats: www.ekn.se
Claes Nordström, Senior Country Analyst
Tel: 08-788 00 06
E-post: [email protected]
AB Svensk Exportkredit (SEK)
Webbplats: www.sek.se
Per-Arne Hjelmborn
Sveriges ambassadör
i Brasilien
Georg Andrén
Sveriges ambassadör
i Guatemala
Jakob Kiefter
Sveriges ambassadör
i Chile
Claes Hammar
Sveriges ambassadör
i Karibien
Jonas Lovén
Sveriges ambassadör
i Kuba
Björn Olsson, Regionansvarig Sydamerika,
Afrika och Mellanöstern
Tel: 08-613 84 29
E-post: [email protected]
Petra Mellor, Regionansvarig Nordamerika,
Turkiet, Finland och Danmark
Tel: 08-613 83 72
E-post: [email protected]
Anna Ferry
Sveriges ambassadör
i Peru
Nordea
Claes Calemark, First Vice President,
Head of Region Latin America
Tel: 08-614 93 45
E-post: [email protected]
Handelsbanken
Lars Svensson, Vice President Financial
Institutions Group
Tel: 08-701 82 92
E-post: [email protected]
Swedbank
Anna Hallberg, Client Executive
Tel: 08-585 900 85
E-post: [email protected]
Brasilianska Handelskammaren
i Sverige
Webbplats: www.brazilcham.se
Swedfund International AB
Webbplats: www.swedfund.se
Hugo Oljemark, Official Representative
E-post: [email protected]
Anders Craft, Director of Investment Operations
[email protected]
Svensk-Centralamerikanska
Handelskammaren (SWECA)
Webbplats: www.sweca.se
E-post: [email protected]
Svenska institutet
Webbplats: www.si.se
Malin Larsson, Regional kontaktperson
Latinamerika
E-post: [email protected]
Annika Thunborg
Sveriges ambassadör
i Mexico
SEB
Agneta Asplind, Senior Vice president,
Area Manager Latin America
Tel: 08-763 83 04
E-post: [email protected]
Rodrigo Gómez, Executive Coordinator
Tel: 070-345 22 06
E-post: [email protected]
Vinnova
Webbplats: www.vinnova.se
Svensk-Colombianska
Handelskammaren (SCCC)
Webbplats: www.svenskcolombianska.com
Sylvia Schwaag Serger, Direktör Internationell
Strategi
E-post: [email protected]
Anders Larsson, VD
Tel: 08-510 615 99
E-post: [email protected]