Resilienta
mikroregioner
Att ta till vara på sina lokala resurser
för ett framtida överlevande
AgrDr Bengt Lundegårdh
Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB
I en värld som allt mer karaktäriseras av
överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs
Strategier som stärker resiliensen och
upprätthåller förmågan till en positiv utveckling av
sociala och ekologiska system.
Resiliensperspektivitet
Upprätthålla ekosystemens förmåga att producera de
varor, tjänster och andra värden, som människan är
beroende av för sitt välbefinnande och sin utveckling.
Källa: Folke C. et al. 2002. Resilience and Sustainable Development: Building Adaptive
Capacity in a World of Transformations. Rapport från Miljödepartementet. Edita
Norstedts Tryckeri AB: ISSN 0375-250X.
Resilient (adj)
•
•
•
•
•
•
Anpassningsbar
Återhämtningsbar
Motståndskraftig
Hållbar
Elastisk
Tänjbar
Årlig använd energi
≈
Värme
CO2
Årlig upptagen energi
via fotosyntesen
Ingen tillväxt, varken
positiv eller negativ
O2
Årlig fotosyntes
Konstant biomassa
Koldioxidneutralt
C
Årlig biomassaproduktion
Resurser
Årlig näring till djur,
insekter, bakterier etc.
Människans globala
verksamheter ger
förändringar i ovan
angivna förhållanden
CO2
O2
Tillväxt
0-15 %
Ca
35 45%
%
Ca 45%
Överlevnad
Energiupptagning
35-40%
Resursomsättning
Omfördelning
Omfördelning
Skydd
Återvinning
Resurser
Energikällor
Solenergi:
• Direkt instrålning – biomassa samt el- och värmepotential
• Via vind
• Via vatten
• Lagrad - olja, kol, oljeskiffer/sand, torv och naturgas
Månenergi:
• Tidvatten
Jordens energier:
• Berg- och jordvärme
• Vulkaner
• Varma källor gejser
Kärnenergi
• Uran
Fossil energi
Fotosyntes
Teknik
?
?
Energi
LivsLivsmedel
medel
Hur stor del av ljusenergin kan
användas till annat än
ekosystemets produktion av
livsmedel?
Energi
Återvinning
av resurser
Material
Basservice
Hjälpenergi
Drift och service
?
Resurser
Att tänka resiliens
1. Resurser
Vilka är vår grundbehov?
Energi
Mat, kläder, husrum mm
Vilka resurser har vi?
Mark – åker, skog mm
Vatten
mm
Hur ska dessa användas?
Energi
Kretslopp
Näring
Byggmaterial
Maskiner
Redskap
mm
Hur ska vi bevara resurserna?
Återvinning – Kan vi återvinna allt, eller kan vi avstå från
sådant som vi ej kan återvinna
Service
mm
N2O
N2O
Energi
N2
Läckage
Återvinning av energi
och resurs
Rötslam
Sopor
N?
NO3-
NH4+
Resursen Kompetens!
Handelsföretag
7%
Jordbruk,
skogsbruk
30%
Tjänsteföretag
44%
Industri-företag
15%
Industri/tjänsteföretag
3%
Figur 6. Andelen företag i Åkerlänna valdristrik. Indelat efter verksamhet –
Lantbruksföretag - Industriföretag (råvaror, förädling) - Handelsföretag (köper och säljer
varor) - Tjänsteföretag (säljer tjänster).
Att tänka resiliens
2. Energi
Yta = x energi/m2 och år
EL-produktion
LivsmedelsproduktionÅker
=
y kWh/år
El
Vär
me
Vatten
Värmeproduktion
Skog
El
Impediment
Vär
me
El
Bebyggelse
Vär
me
Behov: Livsmedel, y energi/år (800-1200 KWh/person och år)
El, z energi/år
Värme, v energi/år
Drivmedel (inkl el till transporter), w energi/år
Tabell 7. Beräkning av den total åtgången av mark per person och dag
för produktion av en daglig väl sammansatt kost (2900 kcal/dag); prod = produkt
Markåtgång för produktion av mat per dag till 1 person
Andel i
kosten, %
Skörd
kg/ha
Energiinnehåll
kJ/kg produkt
Intag
kJ/dag
Åtgång mark
m2
Vegetabilier
50
42000
1102
5756
1,24
Frukt
10
10950
2020
1151
0,52
Naturkött
20
6500
2302
9,39
Spannmål
20
13976
2302
0,27
2510
628
0,50
12139
11,92
0,25 l mjölk
Summa
6000
2% 2%
Hushåll
Jordbruk
30%
Skogsbruk
41%
Procentuell fördelning av
den årliga energiförbrukningen i Åkerlänna
Transporter
Bilresor
3%
Industri
8%
14%
Övrigt, inkl. service
Hushåll (bostäder och
annat)
Jordbruk, skogsbruk,
fiske
Offentlig verksamhet
7%
23%
3%
37%
Transporter
5%
Byggverksamhet
24%
1%
Industri (tillverkning,
mineralutv.)
Övriga tjänster
Procentuell fördelning av
den årliga energiförbrukningen i Sverige
Tabell 11. Potentiella energikällor i Åkerlänna, energi via instrålning
per år ca 137 500 GWh (13 100 ha*1050 kWh/m2 och år), ca 0,5
% binds via fotosyntesen = ca 700 GWh (åker 2218 ha varav till
matproduktion 320 ha)
kWh/år
Behov
Bonitet, kWh/kg
m3/år
ts
Effekt kWh/m3 kW
kWh/m2
dygn o dag
ha
GWh/år
26886727
26,8
Antal
Solceller
0,2
0,1
9,4
0,34
0,68
5500000
5,5
Solfångare
0,4
18,8
0,17
5500000
5,5
Vind
100
100
3
720000
Vatten
250
180
3
4500
Biogas, vall*
0,95
1579
9 kor
20000
Biodiesel, raps*
Ved
Flis, bark, spån
3,3
5
9000000
450
9000000
10000
900
9000000
1240
484
3000000
750
Etanol
*3 ton raps/ha = 10000 kWh; 6 ton vall/ha = 5700 kWh
3
Att tänka resiliens
3. Handel/Utbyte
Fråga – Hur resilenta kan vi bli? Måste vi vara beroende av andra regioner?
Har vi inte t.ex. järnmalm. Ska vi då inte använda järn eller ska vi erhålla järn
från en annan region?
Hur värdera resurser? Guldkvot? Energikvot? Eller……
Kan vi dela resurser?
B
Avrinningsområde
C
Vattenfall
A
Att tänka resiliens
4. Socialt/Arbete
Kan vi producera det vi behöver inom regionen?
Klarar vi våra basbehov?
Klarar vi andra behov utöver basbehoven?
Kan vi skapa arbete åt alla inom regionen?
Utifrån basbehoven!
Utifrån övriga behov!
Behövs styrning och ledning?
Sociala aktiviteter – nöjen, idrott, träffpunkter, mm
Vilken hälso- och sjukvård samt infrastruktur skall vi ha?
Samarabete med närliggande mikroregioner?
Lokal energi- och resursanalys
Energi (el, värme, drivmedel etc.)
Livsmedel
Service
Socialt
Arbete
Återcirkulation (kretslopp)
Bygdens Resurser
Vision
Ett jordklot uppbyggt av resilienta mikroregioner som utbyter resurser
i ett jämviktsförhållande
Mikroregioner
som lokala rum
Workshop
1. Vilka behov har vi?
Livsviktiga?
Bra att ha?
Kan vara utan?
2. Vilka resurser har vi?
3. Har vi resurser för att tillse våra livsviktiga behov?
bra att ha behov?
kan vara utan behov?
4. Behöver vi samarbete över regiongränsen?
