a
Länsstyrelsen
tal
Skänninge
Mo
Tåkern
Vadstena
a
ing
köp
Lin
Mjölby
Videsmalbock
(Oberea oculata)
Larven av den här
skalbaggen lever i tunna
skott på videbuskar.
Vad
Mo stena
tala
Strå
Hov
Mjölnaån
Naturreservat i Östergötlands län
Vättern
Borghamn
Svälinge
Hov
Tåkern
Glänås
Bo
xho
al
Från ett bastant fågeltorn har du en
bra överblick över Tåkerns östligaste del. Besöksområdet vid Hov
är ett populärt ställe för att uppleva
”det stor lyftet” under hösten. Det
är när alla gässen i gryningen lämnar sjön för att flyga ut på åkrarna
för att äta. Även gässens samlade
återkomst i skymningen brukar
vara en stor upplevelse. Det stora
lyftet kan upplevas från slutet av
september och under hela oktober.
Svälinge
Rogslösa
Källstad
Hov
Hov
Besöksområde
Parkering
Information
Fågeltorn
Från utsiktsplattformen vid Väversundamaden kan du
spana ut över det största sammanhängande strandängsområdet vid Tåkern. Under våren spelar tofsvipor,
rödbenor och enkelbeckasiner över ängarna. I maj vallar
grågässen sina ungar här och under ljumma nätter hörs
småfläckig sumphöna. Utanför strandängen vidtar ett
väldigt vassområde.
Strandängarna hålls öppna genom bete och slåtter. Där
man förr slog gräs och starr med lie används idag traktorburna slåttermaskiner.
Skäggdopping
(Podiceps cristatus)
Skäggdoppingen lever
gott på Tåkerns rika
utbud av småfisk och
vatteninsekter. Drygt 100
par häckar i sjön.
Svanshals
0
1
2 km
e
Väd
E4
kanal
Rensta
d
Väversunda
Renstad
Kumla
d
rsta
Glänås
Grillplats
ken
ybäc
Lorb
Väversunda
Väderstad
Turistvägen
Vattentoalett
Öd
E4 esh
ög
Gömsle
Väversunda
Glänås
På södra sidan av sjön ligger det största besöksområdet. Här
ligger Naturum Tåkern med bland annat en utställning om
Tåkerns natur. En lång ramp mellan träden leder upp i fågeltornet. Här kan du överblicka fågellivet i sjön, inte minst öar
helt nära stranden där skrattmåsar häckar.
En cirka fyra kilometer lång vandringsled ger dig goda möjligheter att bekanta dig med Tåkern. Leden går genom standskog
och över strandängar. En spång genom vassen ger en unik
möjlighet att komma en bit ut i vasshavet. Längs leden finns
ett par mindre gömslen och ett fågeltorn.
Svanshals
kyrka
Tillgänglighetsanpassad
anläggning
Väderstad
(Larus ridibundus)
Länsstyrelsen
Torrdass
Skog
gen
Strandäng
Väversunda
s t vä
10 km
Vass
Omberg
uri
5
Vatten
ot
Skrattmås
Teckenförklaring
Reservatsgräns
Vandringsled
Hästholmen
0
Tusentals sädgäss rastar
vid Tåken under hösten.
Ödeshög
Naturvårdsverket
(Anser fabalis)
Tåkern
1/4 - 30/6
Det rika fågellivet i Tåkern
har få motsvarigheter
i Sverige och Nordeuropa.
Fyra besöksområden
och Naturum Tåkern,
ett modernt informationscentrum, hjälper dig som
besökare att uppleva
”Den stora fågelsjön”.
Tillträde förbjudet
Herrestad
M
En varierad natur gör Svälinge besöksvärt året om.
Från parkeringen leder en 900 meter lång vandringsled till fågeltornet. Längs vandringsleden får
du uppleva såväl strandängar som skogspartier.
Standängarna på ömse sidor om Mjölnaån kan
överblickas från ett mindre fågeltorn. Under hösten
är området omtyckt av tranor och gäss.
tena
Vads
FÅGELSKYDD
Sädgås
T
Skäggmes
Fågelskydd
§
(Panurus biarmicus)
Naturum Tåkern vid Glänås är ett modernt
informationscentrum med utställning,
guidade turer och andra arrangemang.
g
Här vid Tåkerns utlopp i Mjölnaån bildas vårens
första vak. Från fågeltornet har du en bra utsikt
över sjöfåglarna som samlas där i väntan på att isen
ska gå upp i resten av sjön.
Natur för alla
Länsstyrelsen har under flera år arbetat för att
så många som möjligt ska kunna uppleva våra
naturreservat.
Vid Tåkern finns bland annat tre besöksområden där fågeltornen är tillgängliga med
rullstol, rullator och barnvagn.
in
Svälinge
Tåkern är utpekat som ett internationellt
skyddsvärt våtmarksområde enligt den så
kallade Ramsarkonventionen för skydd
av våtmarker.
Ramsarkonventionen från 1971 var den
första globala överenskommelsen om
naturvård. Skyddet av våtmarker inom
ramen för Ramsarkonventionen är ett
pågående arbete och idag har cirka 150
länder anslutit sig.
Häckar på Tåkerns strandängar.
Vid Tåkern finns fyra besöksområden där du kan
uppleva fågelsjön. Här hittar du fågeltorn, fikabord
och toaletter. Vid Svälinge och Glänås finns dessutom
vandringsleder.
Besöksområdena och deras
vandringsleder är alltid öppna.
I resten av reservatet är det
förbjudet att vistas under den
mest störningskänsliga delen
av fåglarnas häckningssäsong,
från 1 april till 30 juni.
Naturreservat bildas för att bevara områden med värdefull natur och för att
trygga tillgången på mark för friluftsliv. Särskilda föreskrifter finns anslagna
vid reservatet - var mån om att följa dem. Förvaltning, vård och information
bekostas huvudsakligen av Tåkernfonden och Naturvårdsverket.
Reservatet ingår i Natura 2000 - EU:s nätverk av värdefull natur.
Tåkern förvaltas av Länsstyrelsen Östergötland, Tel: 013-19 60 00.
www.lansstyrelsen.se/ostergotland
(Motacilla flava)
nk
öp
lm
Tåkern i världen
Gulärla
Fåglarnas sjö bjuder på naturupplevelser året om.
Under vår och försommar är fågellivet intensivt
bland vassruggar och på strandängar.
Under hösten är det som flest fåglar i sjön
då tusentals änder och gäss anländer
för att rasta under flyttningen söder ut.
Vintertid kan du utforska sjön från isen.
Producerad 2012 av Nardus - Ekologisk konsult för Länsstyrelsen Östergötland
Text och form: Jan Måreby /Nardus
Teckningar: Gebbe Björkman Tryck: Larsson Offsettryck AB
Välkommen till Tåkern
Jö
Naturum Tåkern
I naturum finns utställning, butik och kunnig personal.
Här utgår guidade turer och här ordnas olika evenemang om
naturen i Tåkern med omnejd.
För aktuellt program hänvisas till en särskild broschyr,
eller till Naturum Tåkerns hemsida på Internet:
www.naturumtakern.se
Naturum Tåkern och fågeltornet intill är tillgängliga med
rullstol. Vandringsledens första 500 meter är anpassade
för rullstolsburna. I naturum finns anpassningar för synskadade och hörselskadade.
För mer information hänvisas till Naturum Tåkern.
Ladusvala
(Hirundo rustica)
Tofsvipa
(Vanellus vanellus)
Brun kärrhök
Lärkfalk
(Falco subbuteo)
Fisktärna
(Circus aeruginosus)
Skrattmås
(Sterna hirundo)
(Larus ridibundus)
Fiskgjuse
(Pandion haliaetus)
Skäggmes
(Panurus biarmicus)
Rörsångare
Sävsparv
(Acrocephalus scirpaceus)
(Emberiza schoeniclus)
Svarttärna
Aspfjäril
Grågås
(Chlidonias niger)
Knölsvan
(Anser anser)
(Limenitis populi)
Vigg
(Cygnus olor)
Videbock
(Aythya fuligula)
(Lamia textor)
Myskbock
(Aromia moschata)
Skäggdopping
Sothöna
Den stora fågelsjön
(Aythya ferina)
(Anas clypeata)
Gräsand
(Anas platyrhynchos)
Snatterand
Svärdslilja
Blomvass
(Anas strepera)
(Iris pseudacorus)
En fiskrik sjö
(Dactylorhiza incarnata)
Ängstrollslända
(Sympetrum sp.)
Majviva
Tåkerns näringsrika vatten gör sjön mycket rik på fisk.
Mört, sarv, abborre och gädda är de vanligaste arterna.
Storvuxna rudor och sutare är karaktäristiska för sjön. Syrgasbrist under vintern är ett problem för fiskarna i Tåkern.
Om isen ligger länge kan syrgashalten bli mycket låg och
många fiskar dö.
Tåkern är som ett stort växthus för undervattensväxter.
I det grunda vattnet når rikligt med solljus ner till växterna.
Samtidigt badar växterna i Tåkerns näringsrika vatten.
Inte konstigt att det växer bra!
(Gallinago gallinago)
Ängsnycklar
(Primula farinosa)
Undervattensvegetationen domineras av en kransalg som
heter rödsträfse. Kransalgerna trivs i Tåkerns kalkrika vatten.
Bland vattenväxterna hittar vi också axslinga, hjulbladsmöja
och olika arter av nate, exempelvis borstnate.
Där vattenväxterna bildar täta ”undervattensängar” där har
också sjöfåglarna gott om mat. Stora mängder småkryp lever
i vegetationen. Vid en undersökning hittade man 50 000
sötvattensgråsuggor per kvadratmeter! Fåglarna äter förstås
också av vattenväxternas blad, frön och rotknölar.
Stjärnslinke
(Panagaeus cruxmajor)
De två vanligaste kransalgerna i Tåkern. Kransalger har likheter med både
alger och kärlväxter, och anses vara
ursprunget till landväxterna.
På Tåkerns strandängar trivs de öppna markernas fåglar. Vadarfåglar
som rödbena och tofsvipa känner sig tryggare ju större strandängarna är. Fri sikt gör det lätt att upptäcka rovdjur och äggtjuvar i tid.
På den fuktiga marken hittar de gott om mat till sig och sina ungar.
Kanadagås
(Branta canadensis)
(Anser brachyrhynchus)
Fjällgås
(Anser erythropus)
Citronfläckad kärrtrollslända
Tåkern blir fåglarnas sjö
Spetsbergsgås
Bläsgås
Vitkindad gås
(Anser albifrons)
(Branta leucopsis)
Hösten är gässens tid vid Tåkern. Tusentals grågäss och sädgäss rastar vid
sjön. Även de flesta av våra andra gäss brukar dyka upp, så det lönar sig att
spana lite extra på höstens gåsflockar.
Fåglarnas storflygplats
Tåkern räcker till för långt fler fåglar än de som häckar här.
Under hösten är det som flest fåglar i sjön. Då har de häckande fåglarna fått ut sina ungar, samtidigt som stora flockar av
flyttande fåglar anländer till sjön. Flyttfåglarna rastar här inför
den fortsatta färden till sina övervintringsplatser.
(Leucorrhinia pectoralis)
Tåkern blev en fågelsjö vid mitten av 1800-talet efter att
markägarna runt sjön gått samman för att sänka vattennivån.
Vid den här tiden var det stor efterfrågan på jordbruksmark.
Att dika ut våtmarker och sänka sjöar var ett vanligt sätt att
vinna ny mark för odling.
År 1844 sänktes Tåkern med 1,7 meter. Medeldjupet blev nu
bara 0,8 meter. Tåkern blev så grund att vassarna kunde breda
ut sig och undervattensväxter fick gynnsamma förhållanden i
hela sjön.
Änder och svanar tar för sig av sjöns överflöd. För gäss och
tranor är sjön ett tryggt nattkvarter, medan de främst hittar
sin föda i omgivande landskap.
Regeringen godkände till sist torrläggningsplanerna år 1907.
Man lånar dock inte ut några pengar till projektet, som därför
inte blev av.
Den speciella strandängsmiljön bildas på marker som översvämmas
under våren. Men människan behöver också hjälpa till för att hålla
strandängarna öppna. Förr i tiden slog man strandängarna med
lie för att få hö till djuren inför vintern. Idag används traktor med
slåtteraggregat på en del strandängar, men de flesta hålls öppna av
betande nötkreatur och hästar.
Trastsångare
(Acrocephalus arundinaceus)
Rördrom
(Botaurus stellaris)
Kalkfuktängar
Sädesfält över hela sjöbotten?
Fåglarna kommer från när och fjärran. Till Tåkern kommer
skräntärnor från Östersjön, tranor från myrmarker i norra
Sverige, brunänder från Rysslands sjöar och sädgäss från skog
och tundra i såväl Sverige som Finland och Ryssland, för att
nämna några exempel.
Till strandängsfåglarna hör också enkelbeckasin, gulärla och
ängspiplärka. Enstaka strandskator häckar också på strandängarna,
liksom ibland storspov och brushane.
Bete och slåtter behövs
För fåglarna blev sjösänkningen en succé, men för många
markägare blev resultatet en besvikelse. Den torrlagda marken
var ofta för stenig och mager för att duga som åkermark.
Efter sänkningen ville en del bönder gå vidare och helt
torrlägga Tåkern. Andra markägare runt sjön var tveksamma.
Flera förslag arbetades fram och diskuterades. Med tiden blev
debatten om Tåkerns öde allt livligare och sjön blev till sist en
riksangelägenhet. Tåkern hade blivit känd som en unik fågelsjö och många tyckte att den måste bevaras för fåglarnas skull.
Det här var den första stora naturvårdsdebatten i Sverige.
Vår största spindel.
Strandängarna
(Persicaria amphibia)
(Gentianella uliginosa)
(Dolomedes fimbriatus)
(Chara tomentosa)
Vattenpilört
(Carabus clathratus)
Kärrspindel
Rödsträfse
(Nitellopsis obtusa)
Nätlöpare
Sumpgentiana
Fiske var förr en viktig del av försörjningen i Tåkernbygden. När första världskriget pågick i Europa fångades
årligen 30-40 ton fisk i Tåkern. Ett sjuttiotal personer hade
då fiske som en viktig inkomskälla. Gädda var den värdefullaste fisken och därefter kom abborre och lake. Sutare
planterades in under 1930-talet, men blev aldrig någon
populär matfisk. Idag bedrivs framförallt husbehovs- och
fritidsfiske efter gädda och abborre.
Större korslöpare
Jordlöpare är skalbaggar som springer mer
än de flyger. Här är två ovanliga arter som
trivs på Tåkerns strandängar.
Förr användes vass som hö till husdjuren under vintern. Idag
skördas delar av Tåkerns vass och används som taktäckningsmaterial, bland annat på Naturum Tåkern.
(Anser anser)
(Carassius carassius)
(Motacilla flava)
(Papilio machaon)
Enkelbeckasin
Tåkerns vassområden är cirka 13 kvadratkilometer stora och
bland de största i Europa. Vassfåglarna stortrivs förstås. Här
finns gott om mat, inte minst bladlöss, och fåglarna kan lätt
gömma sina bon i den täta vassen.
Grågås
Ruda
(Perca fluviatilis)
Undervattensängarna
Vassen
(Anser fabalis)
Abborre
Gulärla
Makaonfjäril
(Butomus umbellatus)
Tåkerns natur är inte bara den öppna sjön utan också väldiga
vassar, vida strandängar och strandskogen som kantar stora delar av sjön. Överallt sjuder det av liv och rörelse! Tåkern är inte
bara fåglarnas sjö, utan också fjädermyggornas, vattengråsuggornas och kransalgernas sjö. Och människornas sjö. Välkommen!
Sädgås
(Tinca tinca)
(Esox lucius)
(Tringa totanus)
Skedand
Sutare
Gädda
Rödbena
Tåkern är sedan över hundra år känd som fåglarnas sjö och det
finns goda skäl för det. Sjön är näringsrik och det produceras
stora mängder mat för sjöfåglar i form av vattenväxter och småkryp. Under höstarna räknas änder och gäss i tiotusental. Som
mest har man vid ett tillfälle räknat 65 000 änder och sothöns i
Tåkern!
Rörsångaren är vassens vanligaste fågel och i Tåkern häckar
uppskattningsvis 12 000 par. Skäggmesen är vassen trogen året
om och lever under vintern av vassfrön. Den bruna kärrhöken
gömmer sitt bo i vassen, men jagar över sjö, strandängar och
åkrar. Omkring 50 par brun kärrhök häckar vid Tåkern.
Till vassfåglarna hör också sävsångare, trastsångare, vassångare,
rördrom och vattenrall.
Brunand
(Podiceps cristatus)
(Fulica atra)
Gråhakedopping
Tåkerns strandängar har en intressant flora. Ängsnycklar, flugblomster och honungsblomster är orkidéer som trivs på den
kalkrika marken. Majviva blommar rikligt under försommaren.
Sumpgentiana och strandmaskros är andra karaktäristiska arter.
(Podiceps grisegena)
Årta
(Anas querquedula)
Vattenrall
(Rallus aquaticus)
Här är några ovanliga
Tåkernfåglar som kan
vara svåra att få syn på.
Som tur är är flera av
dem högljudda.
Rördromens tutande
bastoner från vassen
hörs lång väg och
vattenrallen skriker
”som en plågad gris”.
Den blå bården
Kor går gärna ut och betar av den späda vassen. Då skapas ett
område med vatten mellan strandäng och vass - den blå bården.
Gäddorna kommer hit och leker tidigt på våren, men därefter är
det ont om större fiskar i den blå bården. I stället är den en trygg
uppväxtmiljö för andungar med gott om mat i form av småkryp
och frön från olika växter.
