2004-02-10
FO-03-031
Försäkringskassan diskriminerar mot fåmansbolagsägare
Fallet
Tomas Alsbro arbetade i många år inom försäkringsbranschen. Så småningom beslutade han
sig för att ta steget och starta sitt eget företag. Han valde att driva sitt bolag i aktiebolagsform
och startade Mälardalens Finans & Ekonomitjänst AB1. När Tomas drivit sitt företag en tid
råkade han ut för en trafikolycka. I olyckan skadades han så illa att han hade svårt att arbeta i
sitt företag. Han tvingades delvis sjukskriva sig. På grund av de allt mer eskalerande
medicinska problemen valde Tomas att satsa på ett annat företag, som skulle kunna drivas
delvis oberoende av Tomas operativa insatser. Han skulle främst arbeta med övergripande
strategier. Företaget hette Probite och var en agentur för livsmedel importerade från Holland.
Verksamheten i bolaget bestod i inledningsskedet främst av förhandlingar med
distributionskanaler, och hann aldrig uppnå någon omsättning.
Eftersom Tomas ville etablera sitt företag på marknaden och bygga upp en viss soliditet i
bolaget, valde han att inte ta ut någon lön ur företag under uppstartningsfasen. När Tomas
drivit sitt företag i några månader tilltog dock de medicinska problemen och han sjukskrevs
tills vidare. Tomas tog kontakt med försäkringskassan för att erhålla sjukersättning.
Försäkringskassan upplyste då Tomas om att han inte hade rätt till någon sjukpenning
eftersom han inte haft någon inkomst under året. Han stod därmed utan
försörjningsmöjligheter.
Den som är anställd får sin sjukersättning av arbetsgivaren de första två veckorna och därefter
av staten2. Ersättningen beräknas på inkomstens storlek, så kallad SIG,
sjukpenningsgrundande inkomst3. Den som driver enskild firma och har F-skattesedel räknas
av försäkringskassan som egenföretagare, och sjukersättningen beräknas då på företagets
uppskattade årsnettointäkt4. Den som driver företag i form av aktiebolag räknas som anställd i
sitt bolag och sjukersättningen beräknas följaktligen enligt samma metod som för andra
anställda. Den som inte tar ut lön från sitt företag saknar enligt försäkringskassan
sjukdomsgrundande inkomst och kan inte få någon sjukpenning.
Att fåmansaktiebolagsägare i uppstartsfasen inte har något försäkringsskydd beror inte på en
regel som kommit till genom förordning eller lag. Det beror på försäkringskassans tolkning av
begreppet egenföretagare. Enligt denna tolkning är endast de som har sin inkomst genom
inkomstslaget näringsverksamhet egenföretagare, det vill säga driver sitt företag som enskild
firma. Den som driver sitt företag i aktiebolagsform betraktas enligt försäkringskassan inte
som egenföretagare. Denna tolkning har fastställts i ett prejudicerande rättsfall från
Försäkringsöverdomstolen5 från 1992: Den som arbetar i eget aktiebolag har inte rätt till
sjukersättning från det allmänna om inkomst saknas.
1
Organisationsnummer 556455-5992.
Sjukersättningen dag 1-21 kallas sjuklön (storleken bestäms genom avtal) och betalas av arbetsgivaren. Dag 22
och framåt kallas sjukersättningen sjukpenning (77,6 procent av lönen) och betalas av staten.
3
SGI är minst 0,24 gånger och högst 7,5 gånger prisbasbeloppet.
4
Med nettointäkt avses företagets resultat efter avdrag för kostnader, eventuella avsättningar och avgifter men
före skatteavdrag.
5
FÖD 657/91:3
2
När ärendet föredrogs i Försäkringsrätten för Mellansverige6, som är underinstans till
Försäkringsöverdomstolen, var emellertid referenten i målet, som var en av tre domare,
skiljaktig. ”I likhet med majoriteten anser jag att försäkringskassans beslut den 26 mars 1990
var oriktigt; formellt sett är den som driver ett företag i aktiebolagsform att anse som anställd
i bolaget. Emellertid har denna regel inte kommit till uttryck i lag eller annan författning.
Med hänsyn härtill och då det egentligen är naturligare att betrakta NN som egenföretagare
anser jag att den rättstillämpning som låg till grund för beslutet den 26 mars 1990 inte var
uppenbart felaktig.”
Regeringen är medveten om problemet med att företagsformen styr möjligheten till
försäkringsskydd. Detta har behandlats i flera utredningar, interpellationer och motioner7. För
närvarande föreligger inget förslag om att förändra reglerna eller försäkringskassans direktiv.
De skador Tomas Alsbro ådrog sig vid trafikolyckan har senare gjort honom
arbetsoförmögen. Eftersom han inte fick någon sjukersättning från det allmänna kunde han
inte försörja sig och sin familj. Först gick aktiebolaget i konkurs och därefter gick han själv i
personlig konkurs. Som en konsekvens av konkurserna utmättes familjens fastighet och såldes
på exekutiv auktion.
Företagarombudsmannen har vid ett flertal tillfällen skrivit till och varit i telefonkontakt med
försäkringskassan, för att ge kassan möjlighet att yttra sig i fallet. Försäkringskassan har
emellertid inte tillvaratagit denna möjlighet, och därför publicerar Företagarombudsmannen
ärendet utan någon kommentar från kassan.
Företagarombudsmannens bedömning
-
Den som startar ett företag utsätter sig för ett flertal olika risker. De flesta av dessa
risker är relativt kalkylerbara. Att i uppstartningsfasen av ett aktiebolag helt ställas
utanför hela sjukersättningssystemet innebär ytterligare en risk. Denna är dock inte
kalkylerbar. Associationsformen är helt avgörande för företagarens försäkringsskydd.
Försäkringskassans nuvarande regler diskriminerar fåmansaktiebolagsägare i
förhållande till andra egenföretagare. Detta drabbar även den så kallade
närståendekretsen när dessa är delägare.
-
Den diskriminerande tillämpningen av reglerna skulle kunna förändras genom att
försäkringskassan betraktade även fåmansbolagsägare som egenföretagare.
Sjukersättningen skulle till exempel kunna beräknas på en inkomst som motsvarar en
för företagaren rimlig marknadsmässig lön. Många bransch- och intresseorganisationer
kan lämna sådan information. Trots att ett flertal utredningar och förslag har visat på
olika lösningar som skulle kunna ge även fåmansaktiebolagsägare ett grundläggande
allmänt försäkringsskydd så kvarstår missförhållandet.
I Företagarombudsmannens bedömning av ärendet deltog Tommy Adamsson, Roland
Armholt, Patrik Engellau, Camille Forslund, Lars I Jansson, Edward Waller och Monica
Werenfels-Röttorp.
6
FRM 4202/90
Ds 2003:27; SOU 1997:85; SFU11 1997/98; motion Sf211, Sf268, Sf216, Sf215, N306, A272, interpellation
2001/02:341 med påföljande debatt.
7
