ETISKA INKÖP OCH FÖRETAGS
SOCIALA ANSVARSTAGANDE
Moa Lindvert
Praktikuppgift inom kursen
Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning
Ht 2011
SAMMANFATTNING
Konsumtion och produktion av varor och tjänster påverkar miljön och människor både i
vår närhet och i andra delar av världen. För att ta ett helhetsgrepp om hållbarhetsarbetet
ska hänsyn tas till miljömässiga såväl som sociala och ekonomiska aspekter. En
verksamhets sociala ansvar berör den interna miljön i den egna verksamheten men också
den sociala miljön genom hela leverantörskedjan och bland producenterna. Frågor som
mänskliga rättigheter, jämlikhet, barnarbete, diskriminering, korruption, miljöpåverkan,
arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bör omfattas av en verksamhets sociala ansvar.
Det finns åtta kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet som tagits fram av
International Labour Organisation (ILO). Kärnkonventionerna ska fungera som en
miniminivå för arbetsrätt och finns inom områdena föreningsfrihet och organisationsrätt,
tvångsarbete, diskriminering samt barnarbete.
Syftet med etisk och rättvis handel är att förbättra de orättvisa förhållanden som råder för
många producenter i form av till exempel barnarbete, långa arbetsdagar, hälsofarlig
arbetsmiljö, trakasserier och dåligt betalt. Alla slags verksamheter kan arbeta med socialt
ansvarstagande och etisk hänsyn i sina inköp av varor och tjänster. Detta kan ske på olika
sätt beroende på vilken verksamhet det handlar om. Det finns flera olika standarder och
initiativ som handlar om socialt ansvarstagande. Vissa är generella och vissa är
branschspecifika.
Inom miljödiplomeringen finns krav på att arbeta med social hållbarhet i form av etiska
inköp. Dessutom kan verksamheterna gärna fundera vidare kring hur de kan integrera den
sociala hållbarhetsaspekten ytterligare i just sin verksamhet.
INNEHÅLL:
1. EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET – VARFÖR HÄNGER DE IHOP
OCH PÅ VILKET SÄTT? _______________________________________________ 1
2. VARFÖR BEHÖVS ETISK HÄNSYN VID INKÖP? ______________________ 2
3. ETISK HANDEL OCH RÄTTVIS HANDEL – VAD ÄR VAD? _____________ 4
4. ATT ARBETA MED SOCIALT ANSVAR OCH ETISK HÄNSYN I
PRAKTIKEN _________________________________________________________ 7
5. OLIKA VERKTYG FÖR HÅLLBARHETSARBETE – EXEMPEL PÅ
STANDARDER; RAMVERK OCH INITIATIV ____________________________ 9
5.1 STANDARDER SOM BERÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE _______________ 9
AA 1000-standarderna _____________________________________________________________ 9
ISO 26000 ______________________________________________________________________ 9
SA 8000-standarden______________________________________________________________ 10
5.2 GENERELLA INITIATIV OCH RAMVERK _______________________________ 11
BSCI – Business Social Compliance Initiative _________________________________________ 11
Ethical Trading Initiative (ETI) _____________________________________________________ 11
Global Compact _________________________________________________________________ 12
GRI – Global Reporting Initiative ___________________________________________________ 12
OECD:s riktlinjer för multinationella företag __________________________________________ 13
5.3 BRANSCHSPECIFIKA INITIATIV OCH PROGRAM _______________________ 13
IT – och telekombranschen:________________________________________________________ 13
Kemiindustrin: __________________________________________________________________ 14
Livsmedelsbranschen: ____________________________________________________________ 14
Resebranschen: _________________________________________________________________ 15
Textil – och konfektionsindustrin: ___________________________________________________ 16
Träindustrin:____________________________________________________________________ 17
Tvål, parfym, tekniska/kemiska artiklar: ______________________________________________ 17
1. EKOLOGISK OCH SOCIAL HÅLLBARHET – VARFÖR
HÄNGER DE IHOP OCH PÅ VILKET SÄTT?
Nästan alla varor och tjänster som köps idag påverkar andra än oss själva i samhället,
antingen lokalt eller globalt. Vår konsumtion ger konsekvenser för både miljön och
människors levnadssituation. Många av de varor vi köper är tillverkade i länder där ett
stort antal av invånarna är fattiga och lever och arbetar under tuffa förhållanden. Resurser
och varor flödar över hela världen – råvaran framställs någonstans, varan färdigställs
någon annanstans och den transporteras för att konsumeras ytterligare någon annanstans.
Därför är det självklart att många miljöproblem och sociala problem är både lokala och
globala. Våra val av produkter påverkar därmed också livs- och arbetsvillkor för
människor på många andra ställen i världen. Fairtrade Sverige (2011) konstaterar att
miljöproblematiken är starkt sammankopplad med sociala problem och menar att
”Klimatproblematiken är en global fråga och kan inte hanteras genom kortsiktiga lokala
lösningar. För att uppnå en hållbar utveckling på lång sikt måste fattigdomsbekämpning
och klimatarbete gå hand i hand”1.
Naturskyddsföreningen (2011) frågar sig hur fattigdomen kan bekämpas utan att
ekosystemen överexploateras. Det konstateras att det produceras tillräckligt med mat för
att alla människor ska kunna äta sig mätta, ”… trots att hälften av världens spannmål går
till foder för köttproduktion och att mycket av maten slängs eller förstörs”. Det främsta
problemet är, enligt Naturskyddsföreningen, alltså inte bristen på mat utan snarare
fördelningen av den. Frågor som rör handelspolitik och vem som har rätt till mark och
råvaror ligger till grund för problemen. De menar att det är viktigt att arbeta såväl med att
värna om ekosystemtjänster som med samhällsfrågor som fattigdom, jämställdhet och
demokrati för att kunna trygga tillgången till mat för alla och att ”Det är ett arbete som
måste ske både på gräsrotsnivå och som påverkansarbete på högsta politiska nivå”2.
Naturskyddsföreningen menar också att även klimatförändringar kommer att påverka
sociala frågor och att andra globala utmaningar som exempelvis fattigdomsbekämpning
blir svårare att möta till följd av ett ökat befolkningstryck då människor flyttar från
särskilt utsatta områden, en större resursanvändning och fortsatt miljöförstöring3.
Genom Millenniedeklarationen som antogs år 2000 finns en internationell, gemensamt
överenskommen dagordning för global utveckling. Deklarationen slår fast att global
utveckling kräver en helhetssyn och att insatser för fattigdomsbekämpning, utbildning,
hälsa, fred, säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter och demokrati hör ihop4.
1
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/obj/docpart/3/3919c66b71b3eb35f7d5ddfd93ae9665.pdf
(2011-10-31)
2
Källa: Naturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/globalt-arbete/saarbetar-vi/ (2011-10-03)
3
Källa: Naturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/globalt-arbete/saarbetar-vi (2011-10-03)
4
Källa: Regeringskansliet, http://www.regeringen.se/sb/d/2355/a/30775 (2011-11-14)
1
För att omsätta deklarationen i praktiken utformades åtta mätbara och tidsbundna
millenniemål. Arbetet med information om och uppföljning av dessa samordnas av FN
och varje land ska rapportera hur det går med att uppnå målen.
De åtta millenniemålen säger att:
•
•
•
•
•
•
•
•
Fattigdom och hunger ska halveras till 2015
Alla barn ska gå i grundskola 2015
Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas
Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015
Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015
Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015
En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015
Globalt samarbete ska öka genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade
skuldbördor i utvecklingsländerna5
Problem och lösningar som rör frågor som fattigdom, mänskliga rättigheter och miljö är
alltså starkt sammankopplade och behöver ofta kombineras för att lösningar och åtgärder
ska bli så effektiva och resultatrika som möjligt. Det gäller att se till helheten och inte
bara till varje liten beståndsdel för sig.
Att arbeta med hållbarhet innebär att hänsyn tas till såväl miljömässiga som sociala och
ekonomiska aspekter. Den sociala aspekten berör den interna miljön på den egna
arbetsplatsen, men också den sociala miljön i hela leverantörskedjan och bland
producenterna. Frågor som mänskliga rättigheter, jämlikhet, barnarbete, diskriminering,
korruption, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet bör tas hänsyn till och omfattas av en
verksamhets sociala ansvar.
2. VARFÖR BEHÖVS ETISK HÄNSYN VID INKÖP?
All produktion och konsumtion gör mer eller mindre stora avtryck i världen,
miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I dagens globaliserade samhälle sker produktionen
av varor och konsumtionen av desamma ofta på olika platser världen över. I fattigare
länder har många producenter ofta svårt att hävda sig på världsmarknaden. Det leder till
att de tvingas pressa priserna och sänka kraven på arbetsförhållanden. Detta i samverkan
med att ett stort antal mellanhänder i handelskedjan tar en ansenlig del av förtjänsten gör
att många inte kan försörja sin familj eller utveckla lokalsamhället eftersom de inte får
tillräckligt betalt6. Fattigdomen har minskat i vissa delar i världen, exempelvis i Kina och
Indien, men fortfarande är cirka 1,4 miljarder människor i världen hänvisade till att
överleva på mindre än en dollar om dagen. I länder söder om Sahara, Latinamerika,
5
6
Källa: Regeringskansliet, http://www.regeringen.se/sb/d/2355/a/30775 (2011-11-14)
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm (2011-10-14)
2
Östeuropa och Centralasien har fattigdomen till och med ökat. Krig, korruption och hiv
och aids-epidemin är bidragande orsaker till den ökade fattigdomen7.
FN:s konvention om mänskliga rättigheter togs fram efter andra världskriget eftersom det
fanns en ”uppfattning bland de länder som bildade Förenta Nationerna (FN) att
världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter”8.
Konventionen antogs 1948 och gäller för alla i hela världen, oavsett land, kultur eller
sammanhang. Den slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och
rättigheter. De mänskliga rättigheterna reglerar hur förhållandet mellan enskilda
människor och statsmakten ska se ut och”… utgör en begränsning av statens makt över
individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten gentemot individen”9.
Konventionen bygger på 30 artiklar som handlar om olika rättigheter, som exempelvis
rätten att inte bli diskriminerad, förbud mot slaveri och slavhandel, tanke- och
religionsfrihet, rätten till arbete, rätten till tillfredsställande levnadsstandard, rätten till
hälsa, barns rättigheter och kvinnors rättigheter.
International Labour Organisation (ILO) har tagit fram cirka 200 konventioner om
mänskliga rättigheter i arbetslivet. Åtta konventioner har ansetts särskilt viktiga och lyftes
1998 fram som ILO:s kärnkonventioner. Kärnkonventionerna ska fungera som en
miniminivå för arbetsrätt som gäller alla stater och arbetstagare. ILO:s kärnkonventioner
finns inom fyra områden; föreningsfrihet och organisationsrätt, tvångsarbete,
diskriminering och barnarbete10,11.
Amnesty Business Group är en specialgrupp inom svenska Amnesty som bland annat
arbetar för att påverka företag att respektera mänskliga rättigheter i all sin verksamhet12.
De har tagit fram några rekommendationer för företag i syfte att integrera mänskliga
rättigheter i företagens verksamhet och genom hela produktionskedjan. Dessa
rekommendationer säger att alla företag bör ha en policy om mänskliga rättigheter, bör
analysera sin verksamhet genom relevanta riskanalyser så att risker gällande
människorättskränkningar upptäcks samt bör utbilda och informera alla medarbetare,
leverantörer och kunder om företagets policy för mänskliga rättigheter. Dessutom bör
varje företag ha effektiva styrmetoder och kontrollsystem som säkrar att relevanta
riskanalyser genomförs, redogöra öppet för mål, resultat och risker gällande mänskliga
rättigheter samt främja mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och de
samhällen där företagen verkar13
7
Källa: SIDA, http://www.sida.se/Svenska/Bistand--utveckling/Detta-ar-svenskt-bistand/En-dollar-omdagen (2011-10-14)
8
Källa: Svenska regeringen, http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?module_instance=3 (2011-11-11)
9
Källa: Svenska regeringen, http://www.manskligarattigheter.se/extra/pod/?module_instance=3& (201111-10)
10
Källa: Fair Trade Center, http://www.fairtradecenter.se/sites/default/files/ILOs%20kärnkonventioner.pdf
(2011-10-06)
11
Mer information finns på: http://www.ilo.org (2011-11-01) och på http://www.ethicaltrade.org (2011-1004).
12
Källa: Amnesty Business Group, http://www2.amnesty.se/abg.nsf/start (2011-11-14)
13
Källa: Amnesty Business Group,
http://www2.amnesty.se/abg.nsf/(vspalt1)/E20966C3C6ADCDC5C12575C7005D1469 (2011-11-14)
3
Den etiska och rättvisa handelsrörelsen har vuxit fram med bakgrund av de orättvisa
förhållanden som råder i världen. Barnarbete, långa arbetsdagar, hälsofarlig arbetsmiljö,
trakasserier och minimalt betalt är faktorer som ligger bakom många av de varor som
finns i den dagliga handeln. Globaliseringen har gett många länder
utvecklingsmöjligheter, men ofta kommer människor i kläm på vägen. Syftet med rättvis
och etisk handel är att förbättra villkoren för dem som producerar de varor vi
konsumerar. Rättvis handel är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och
konsumenter och främjar en handel där människan och lokalsamhället sätts i centrum.
Genom rättvisare handelsvillkor kan fattigdom minska och ekonomisk och social
utveckling främjas14. Inom rättvis och etisk handel respekteras mänskliga rättigheter i
arbetslivet och miljöhänsyn främjas oavsett var i världen en vara tillverkas15. Det främsta
syftet med både rättvis och etisk handel är att marginaliserade producenter i
utvecklingsländer ska ges möjlighet att förbättra sin ekonomiska och sociala situation.
Målet är att alla ska få rättvist betalt, arbeta under goda arbetsförhållanden, långsiktighet i
handelsavtal, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön. Detta ska på sikt
möjliggöra för såväl ekonomisk som social utveckling16. Att skapa mer rättvisa
handelsvillkor är en viktig del i arbetet med att respektera mänskliga rättigheter och
minska fattigdomen i världen.
3. ETISK HANDEL OCH RÄTTVIS HANDEL – VAD ÄR
VAD?
Begreppen rättvis handel och etisk handel används ofta parallellt men det är inte alltid
tydligt vad som menas med begreppen.
Rättvis handel
Rättvis handel definieras som:
… ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar för en
rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda
bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och
arbetare - framförallt i Syd. Rättvis handelsorganisationer är aktivt engagerade i att stödja
producenter, verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk
som omgärdar den konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas17.
Denna definition är framtagen av internationella organisationer som arbetar direkt med
rättvis handel och samarbetar i ett nätverk som kallas FINE. Dessa organisationer är:
-
FLO (Fairtrade Labelling Organizations International) som erbjuder en oberoende
produktmärkning som garanterar konsumenten att varan är producerad med
hänsyn till producentens arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade Sverige är det
svenska märkningsinitiativet inom FLO18.
14
Källa: Nätverket Rättvis handel, http://rattvishandel.net/fairtrade/om_rattvis_handel.aspx (2011-10-04)
Källa: Guide för rättvis handel, LO-TCO Biståndsnämnd, 2008
16
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm (2011-10-14)
17
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm (2011-09-19)
18
Mer information: http://www.fairtrade.net (2011-11-14)
15
4
-
WFTO (World Fair Trade Organisation (tidigare IFAT - International Fair Trade
Association)) är en samarbetsorganisation och mötesarena för producenter i Syd,
framförallt inom jordbruks- och hantverkssektorn, och organisationer i Nord. De
arbetar med att skapa marknader, utvärdera varandra, utbyta information och bilda
opinion. Som medlem ställer man sig bakom rättvis handelskriterier och arbetar
för att förverkliga dessa och uteslutande handla med rättvist handlade produkter19.
-
NEWS! (Network of European Worldshops numera en del i WFTO Europe) är en
sammanslutning av de ca 2500 världsbutiker som finns i Europa. Butikernas
främsta verksamhet är att sälja varor som är framställda enligt rättvis
handelskriterier. Nätverket arbetar även med informationsspridning och
påverkansarbete20.
-
EFTA (The European Fair Trade Association) består av de 12 största
importorganisationerna i nio europeiska länder som köper produkter från
producentorganisationer enligt rättvis handelskriterier. I sina respektive
hemländer fungerar importorganisationerna som grossister och ibland även
återförsäljare21,22.
Enligt Nätveket för rättvis handel ska en produkt antingen vara certifierad av Fairtrade
(tidigare Rättvisemärkt) eller komma från en producent som följer WFTO:s kriterier för
att få klassas som rättvist handlad23. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som
skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina
arbets- och levnadsvillkor24. WFTO har till skillnad från Fairtrade inte en specifik
produktmärkning utan istället en märkning som får användas av företag och
organisationer som är medlemmar i WFTO. Alla medlemmar förbinder sig att följa
kriterierna för rättvis handel och även rapportera hur dessa följs. WFTO gör stickprover
bland verksamheterna som granskas utifrån hur kriterierna efterlevs25.
Det finns generella kriterier för rättvis handel som gäller för alla produktgrupper och alla
producentorganisationer. Dessa generella kriterier är följande:
-
Goda arbetsförhållanden,
miljömedvetenhet
långsiktighet,
-
En öppen, demokratisk organisationsstruktur
en
skälig
lön/betalning
och
19
Mer information: http://www.wfto.com (2011-11-14)
Mer information: http://www.worldshops.org (2011-11-14)
21
Mer information: http://www.european-fair-trade-association.org/efta (2011-11-14)
22
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm (2011-09-19)
23
Källa: Nätverket Rättvis handel, http://rattvishandel.net/Fairtrade/om_rattvis_handel.aspx (2011-10-04)
24
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/593.htm#vadarrattvisemarkt (2011-10-04)
25
Källa: Nätverket Rättvis handel, http://www.rattvishandel.net/fairtrade/vad_ar_rattvist_handlat.aspx
(2011-10-04)
20
5
-
En utvecklande, och tillmötesgående dialog mellan alla aktörer, där delaktigheten
är grundläggande
-
Främja långsiktiga och stabila handelsrelationer
-
Arbetet ska följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s
barnkonvention och ILO:s grundläggande konventioner
-
Främja jämställdhet mellan män och kvinnor
-
Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer i utbildnings- och
upplysningssyfte
-
Prioritera produkter som i så hög grad som möjligt förädlats i ursprungslandet 26.
Skillnaden mellan Fairtrade-märkta produkter och rättvist handlade produkter enligt
WFTO:s kriterier handlar framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats.
Fairtrades kriterier är specifika för varje varugrupp medan de tio principer för rättvis
handel som WFTO tagit fram gäller den handlande aktören som helhet. Kontrollen av
efterlevnad av WFTO:s principer bygger inte på en specifik produktmärkning utan istället
på aktörernas självutvärderingar samt årliga stickprover som genomförs av
organisationen och av importörerna när de besöker producenterna. Rättvis handel enligt
WFTO:s kriterier kan också beröra varor som har en mer komplicerad produktionskedja,
exempelvis hantverk. Dessa varor säljs framförallt i Världsbutiker medan Fairtrademärkta varor i stor utsträckning säljs i den konventionella detaljhandeln. Systemen är
olika men båda verkar för en rättvis världshandel. En producent kan vara både medlem i
WFTO och Fairtrade-certifierad eftersom systemen fungerar parallellt och ibland
överlappande27.
För att få vara medlem i WFTO måste organisationen följa tio principer:
- Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste
producentgrupperna
- Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande
dialog mellan alla aktörer inom Fair Trade angående produkter och
marknadsföring
- Kapacitetsbyggande i form av stöd till produktutveckling, export och
marknadstillträde för producenter
- Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa
om Fair Trade
- Betalning av ett rättvist pris till producenterna
- Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering
- Goda arbetsförhållanden för producenterna gällande både hälsa och miljö
- Inget utnyttjande av barn i arbetet och efterföljande av FN:s barnkonvention
26
27
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm (2011-10-14)
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/593.htm#rattvishandel (2011-10-19)
6
-
Aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig
Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och
ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Fair Trade28.
Etisk handel
Etisk handel har, till skillnad från rättvis handel, ingen klar organisationsbas utan
fungerar mer som ett internt regelverk. Etisk handel är ett sätt att mer övergripande sträva
efter att agera på ett etiskt och socialt hållbart sätt29. Syftet med etisk handel är att
återförsäljare, varumärken och leverantörer ska ta ansvar för att förbättra
arbetsförhållandena för de människor som tillverkar produkterna som de säljer. Många av
dessa arbetare är baserade i fattiga länder där lagar som syftar till att skydda arbetares
rättigheter är bristfälliga eller inte efterföljs30. Inom etisk handel arbetar man inte utifrån
någon speciell märkning och aktörerna arbetar inte efter fastställda kriterier som man gör
inom rättvis handel. Det är dock vanligt att ILO:s kärnkonventioner fungerar som ledande
i de krav som ställs på företagen. Företagen uppmanas ofta att anta en uppförandekod
(code of conduct) eller att ansluta sig till ett globalt ramavtal som ska förmedlas till
leverantörer och producenter och har som syfte att skydda arbetares rättigheter. Aktörer
inom etisk handel är exempelvis företag, fackföreningar och organisationer som Rena
Kläder och Fair Trade Center och det är vanligt att företag använder detta som en
konkurrensfördel gentemot kunder31. Arbetet med att främja etisk handel sker genom
information, opinionsbildning, granskning av företagen samt genom dialog mellan olika
aktörer32.
Etisk handel och rättvis handel har olika ursprung och verkar på olika sätt men de
kompletterar varandra då båda fokuserar på att förbättra villkoren inom internationell
handel för fattiga och människor som är missgynnade på andra sätt33.
4. ATT ARBETA MED SOCIALT ANSVAR OCH ETISK
HÄNSYN I PRAKTIKEN
Det efterfrågas alltmer av både konsumenter, inköpare och arbetssökande att företag kan
visa att de arbetar med alla aspekter av hållbarhet. Den miljömässiga biten är ganska
etablerad vid det här laget (även om långt ifrån alla företag arbetar aktivt med dessa
frågor), men den sociala biten har ofta inte fått lika mycket utrymme. Hur man arbetar
med socialt ansvar och etisk hänsyn kan skilja sig mycket mellan olika slags
verksamheter. Det gäller för varje verksamhet att bedöma var påverkan är som störst och
därefter utvärdera vilka frågor och åtgärder som ska prioriteras och på vilket sätt man kan
arbeta med dem. Arbetet med socialt ansvar och etisk hänsyn bör omfatta såväl den egna
arbetsplatsen som leverantörer och producenter.
28
Källa: Organisationen Fair Trade återförsäljarna, http://www.fairtradeorg.se/sv/content/r%C3%A4ttvishandel-enligt-wfto-0 (2011-10-07)
29
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/593.htm#rattvishandel (2011-10-19)
30
Källa: Ethical Trading Initiative, http://www.ethicaltrade.org/about-eti (2011-10-04)
31
Källa: Fairtrade Sverige, http://www.fairtrade.se/cldoc/593.htm#rattvishandel (2011-10-19)
32
Källa: Nätverket Rättvis handel, http://www.rattvishandel.net/fairtrade/etisk_handel.aspx (2011-10-04)
33
Källa: Ethical Trading Initiative, http://www.ethicaltrade.org/faqs#certification (2011-10-12)
7
Alla slags verksamheter kan arbeta med socialt ansvarstagande och etisk hänsyn i sina
inköp av varor och tjänster. Till en början är det viktigt att skaffa sig kunskap och
reflektera över hur verksamheten påverkar sociala aspekter både i närområdet och
globalt. Detta kan skilja sig mycket beroende på vilken slags verksamhet det handlar om.
Men generellt är det viktigt att förstå att det vi gör och konsumerar här i Sverige påverkar
både miljö och människor i vår omgivning men också i andra länder på andra platser i
världen. Alla produkter har ju producerats någonstans. För företag som har produktion i
andra länder är det viktigt att ha en uppförandekod som producenterna känner till och har
lovat att följa. I dessa finns ofta krav på exempelvis förbud mot barnarbete, rätt att
organisera sig fackligt och begränsad arbetstid per vecka. Det är också viktigt att
regelbundna kontroller görs på producentenheterna och att en tydlig dialog kring dessa
frågor förs med leverantören. Det kan vara svårt att få producenter att följa dessa
uppförandekoder bland annat på grund av kulturella skillnader i synen på arbete. Därför
är det väldigt viktigt att kommunicera hur angeläget företag och inköpare tycker att detta
är och att det ger såväl producenten som inköpsföretaget ett bättre rykte. För
verksamheter som inte har någon produktion i andra länder kanske ambitionsnivån med
etiska inköp sträcker sig till att köpa rättvisemärkt och ekologiskt kaffe och te eller att
köpa in en tjänst från ett så kallat socialt företag i lokalsamhället.
Just i Miljödiplomeringen ligger fokus på etiska inköp. Men att arbeta med socialt ansvar
och etisk hänsyn kan också innefatta andra aspekter än inköp av varor och tjänster. Det
kan innebära att arbeta med integration, jämställdhet och hälsofrämjande på den egna
arbetsplatsen, att göra en aktivitet med personalen inom någon volontärverksamhet, att
engagera sig i/sponsra någon lokal förening eller internationell välgörenhetsorganisation
eller att anställa långtidsarbetslösa. Det finns oändligt många exempel på hur företag
arbetar för att främja social hållbarhet och utveckling både i sin närmiljö och på andra
platser i världen. Bara fantasin sätter gränser inom detta område, det viktiga är att
engagemanget och satsningarna är relevanta för den egna verksamheten.
Det blir allt vanligare att företag arbetar med hållbarhetsfrågor under begreppet CSR som
står för Corporate Social Responsibility. Det finns dock inga fasta kriterier för vad som
ingår i detta arbete, utan det är upp till varje företag att bestämma vad som ska räknas in i
begreppet och vilka frågor som är relevanta att arbeta med för det specifika företaget och
dess medarbetare. I grunden handlar det om att respektera mänskliga rättigheter, värna
om miljön och se till att medarbetare, kunder, leverantörer och platser som påverkas av
verksamhetens aktiviteter behandlas väl34,35.
34
35
Källa: CSR Västsverige, http://www.csrvastsverige.se/om-csr/definitioner (2011-09-19)
Mer information: http://www.swedwatch.org/sv/foeretagsansvar (2011-11-01)
8
5. OLIKA VERKTYG FÖR HÅLLBARHETSARBETE –
EXEMPEL PÅ STANDARDER; RAMVERK OCH INITIATIV
Olika verksamheter arbetar på olika sätt med frågor som rör miljömässig och social
hållbarhet. Det finns inget rätt eller fel utan det gäller för varje verksamhet att se vilket
sätt som passar bäst för just dem. Nedan ges en överblick över standarder för socialt
ansvarstagande samt exempel på olika initiativ och program för att arbeta med dessa
frågor. Vissa initiativ är branschspecifika medan andra är generella och tillämpbara för
verksamheter inom många olika branscher.
5.1 STANDARDER SOM BERÖR SOCIALT ANSVARSTAGANDE
AA 1000-standarderna
AA står för AccountAbility och är ett ramverk för socialt ansvar och etiska frågor36. AA
1000 är en grupp standarder som syftar till att hjälpa organisationer att bättre kunna
redovisa sitt arbete med socialt ansvar och hållbarhet. Standarderna är utvecklade genom
deltagandeprocesser som involverat olika intressentgrupper vilket innebär att det inte bara
är företagens ledare som tagit fram dem utan också representanter för leverantörer och
producenter. AA 1000-standarderna används av såväl stora multinationella företag som
mindre företag, regeringar och samhällsorganisationer.
Det finns tre olika standarder:
- AA1000 AccountAbility Principles Standard (AA1000APS) ger organisationen ett
ramverk av principer för att identifiera, prioritera och följa upp sina utmaningar inom
hållbarhetsområdet.
- AA1000 Assurance Standard (AA1000AS) tillhandahåller en metod för att utvärdera
hur och i vilken omfattning organisationen följer AccountAbility-principerna. Standarden
är utvecklad så att den överensstämmer med och ökar värdet av riktlinjerna från GRI.
- AA1000 Stakeholder Engagement Standard (AA1000SES) är ett ramverk som ska
hjälpa organisationer att säkerställa att intressenter är involverade i processer och att
dessa processer är ändamålsenliga, effektiva och ger resultat37.
ISO 26000
ISO 26000 är en standard för socialt ansvarstagande som täcker in flera andra standarder
och riktlinjer inom området. ISO 26000 är inte en kravstandard, utan en vägledande
standard med rekommendationer, och är därmed inte möjlig att certifiera sig mot. Enligt
standarden ska verksamheten ta ansvar för effekterna som dess beslut och aktiviteter har
på samhället och miljön. Verksamheten ska sträva efter att dessa leder till hållbar
utveckling, hälsa och samhällets välfärd, tar hänsyn till intressenternas förväntningar,
36
37
Källa: Almgren, Rickard & Brorson, Torbjörn. (2003). Miljörevision. Green Business AB, Täby. sid.21f.
Källa: AccountAbility, http://www.accountability.org/standards/index.html (2011-10-11)
9
följer gällande lagstiftning och överensstämmer med internationella uppförandenormer
samt genomsyrar organisationer och praktiseras i affärsrelationer38.
Standarden behandlar följande huvudområden och företagen kan välja vilka områden de
vill fokusera på:
- Verksamhetsstyrning
- Mänskliga rättigheter
- Arbetsrätt
- Miljö
- Rättvisa affärsmetoder
- Konsumentfrågor
- Engagemang i och utveckling av lokalsamhället39,40
SA 8000-standarden
SA står för Social Accountabililty och standarden påminner om ISO-standarderna i sin
utformning41. SA 8000-standarden är en reviderbar certifieringsstandard som baseras på
internationella arbetsplatsnormer från ILO:s konventioner, FN:s deklaration om
mänskliga rättigheter samt FN:s konvention om barns rättigheter. Alla verksamheter som
certifieras enligt SA 8000 har antagit styrdokument och metoder som syftar till att skydda
arbetares rättigheter42. Standarden är uppbyggd kring olika komponenter där företaget
måste visa att de uppfyller standardens krav. Dessa komponenter är barnarbete,
tvångsarbete, hälsa och säkerhet, organisationsrätt och rätt till kollektiva avtal,
diskriminering, disciplinär ordning, arbetstid, ersättning och ledningssystem43.
Certifieringen görs sedan av tredje part44.
Som ett komplement till SA 8000-standarden finns också ett verktyg som kallas Social
Fingerprint och syftar till att visa på företagets sociala påverkan i olika delar av dess
arbete45,46.
38
Källa: CSR Västsverige, http://www.csrvastsverige.se/download/122_ISO26000.pdf (2011-09-19)
Källa: CSR Västsverige, http://www.csrvastsverige.se/download/122_ISO26000.pdf (2011-09-19)
40
Mer information: http://www.sis.se (2011-11-01)
41
Källa: Almgren, Rickard & Brorson, Torbjörn. (2003). Miljörevision. Green Business AB, Täby. sid.21.
42
Källa: Social Accountability International,
http://www.sa-intl.org/index.cfm?fuseaction=Page.viewPage&pageId=1140&parentID=473 (2011-10-03)
43
Källa: Social Accountability International,
http://www.sa-intl.org/index.cfm?fuseaction=Page.viewPage&pageId=1140&parentID=473 (2011-10-03)
44
Källa: Almgren, Rickard & Brorson, Torbjörn. (2003). Miljörevision. Green Business AB, Täby. sid.21.
45
Källa: Social Accountability International, http://www.saintl.org/index.cfm?fuseaction=Page.viewPage&pageId=1140&parentID=473 (2011-10-03)
http://www.sa-intl.org/index.cfm?fuseaction=Page.viewPage&pageId=1043&parentID=475&nodeID=1
(2011-10-03)
46
Mer information: http://www.socialfingerprint.org (2011-10-03)
39
10
5.2 GENERELLA INITIATIV OCH RAMVERK
BSCI – Business Social Compliance Initiative
Business Social Compliance Initiative (BSCI) är en ideell organisation och en
affärsdriven plattform som arbetar ”… för förbättring av sociala krav i den globala
leveranskedjan”47. Det yttersta målet med BSCI är att, med deltagarnas gemensamma
krafter, förbättra förhållandena för arbetare världen över. BSCI har tagit fram en
uppförandekod som är gemensam för alla verksamheter som är anslutna till initiativet.
Uppförandekoden bygger bland annat på ILO:s konventioner om rättigheter i arbetslivet,
OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s konvention om mänskliga
rättigheter. Deltagarna ska förankra uppförandekoden både internt och bland sina
leverantörer och de anställda ska vara informerade om vad som gäller och vilka
befogenheter och vilket ansvar som följer av att ansluta sig till initiativet48. Företagen
arbetar på egen hand utifrån BSCI:s riktlinjer och arbetsmaterial. Kontroller hos
leverantörer och producenter görs dels av företaget själva och dels av revisorer från den
centrala organisationen. En styrka med BSCI är att samma krav ställs av alla medlemmar
vilket förenklar för både medlemmarna själva och leverantören49. Det går att se om en
leverantör blivit reviderad nyligen av någon annan deltagare i BSCI och om detta är fallet
behöver inte en ny revision göras eftersom samma uppförandekod och regler gäller för
alla deltagare. Detta samarbete mellan deltagarna gör att arbetet blir mer effektivt. BSCI
själva rekommenderar sina medlemmar att, förutom att använda organisationens
uppförandekod, också certifiera sig enligt SA8000-standarden för socialt ansvarstagande
för att visa att de verkligen följer sina åtaganden50,51.
Ethical Trading Initiative (ETI)
ETI är ett samarbete mellan företag, fackföreningar och intresseorganisationer. ETI
arbetar med att förbättra arbetsvillkor för arbetare världen över52. ETI:s vision är en värld
där inga arbetare utnyttjas eller diskrimineras och där alla får arbeta i en miljö som
präglas av frihet, säkerhet och jämlikhet53.
Företag och organisationer som är med i ETI kan utbyta kunskap med varandra och får
vägledning, information och utbildning från ETI för att kunna arbeta med etisk handel i
praktiken54. Dessutom ska de anslutna verksamheterna varje år lämna in en rapport om
hur arbetet utvecklas. De får sedan feedback på rapporten utifrån sitt eget tidigare arbete
och utifrån andra företags prestationer. ETI är ingen certifiering och medlemmarna får
inte heller någon märkning. Medlemskap ger ingen garanti för att allting går rätt till i
produktionen, men det ger ett ramverk för att jobba med etiska frågor i handelskedjan och
47
Källa: CSR Västsverige, http://csrvastsverige.se/download/HI_verktygslda_1.pdf (2011-09-19)
Källa: Business Social Compliance Initiative, http://www.bsci-intl.org/our-work/bsci-code-conduct
(2011-10-10)
49
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/initiativ (2011-09-20)
50
Källa: Business Social Compliance Initiative,
http://www.bsci-intl.org/what-relationship-between-bsci-and-sa8000 (2011-10-10)
51
Mer information; http://www.bsci-eu.org (2011-11-01)
52
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/initiativ (2011-09-20)
53
Källa: Ethical Trading Initiative, http://www.ethicaltrade.org/about-eti (2011-10-12)
54
Källa: Ethical Trading Initiative, http://www.ethicaltrade.org/get-involved/join-eti (2011-10-12)
48
11
sammanför olika verksamheter som brottas med liknande problem. ETI har tagit fram en
grundläggande uppförandekod som medlemsverksamheterna ska följa. Organisationen
utför själva inte några revisioner av denna, men uppmuntrar sina medlemmar att låta
någon annan revidera dem55,56.
Global Compact
Global Compact är ett initiativ som är framtaget av FN och uppbyggt kring tio
internationellt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsnormer,
miljö och anti-korruption57. Global Compact är ingen certifiering eller registrering utan
fungerar istället som ett ramverk som talar om vilka områden verksamheten ska arbeta
inom och vilka mål som verksamheten ska sträva mot i hela leverantörskedjan. Global
Compact fungerar som en grund som företag kan stå på och sträva efter att följa och är
snarare ett nätverk än ett konkret verktyg. Det finns dock ett så kallat self assessment-tool
där det finns möjlighet att testa sitt eget företag i hur ”duktig” man är inom de utvalda
områdena58. Detta kan vara ett bra hjälpmedel om man vill presentera för personal och
kunder hur man ligger till i dessa frågor, men också för att få en bra överblick och
utgångspunkt för fortsatt hållbarhetsarbete. Global Compacts tio principer utgör ett bra
ramverk för företag att arbeta utifrån och är internationellt vedertaget. Det görs dock
ingen extern kontroll som visar om företaget verkligen sköter sig och arbetar utifrån
dessa principer.
GRI – Global Reporting Initiative
Global Reporting Initiative (GRI) är en oberoende, global organisation som samverkar
med UNEP59. Organisationen har tagit fram ett ramverk för frivillig rapportering i
hållbarhetsfrågor. Systemet används över hela världen och är tillämpbart på alla slags
verksamheter. De främsta målen med verktyget är att redovisa företagens resultat
gällande miljö och socialt ansvar samt att möjliggöra för att jobba med ständig förbättring
inom dessa områden. Ramverket är framtaget genom demokratiska deltagarprocesser
med representanter från företagsvärlden, civilsamhället, arbetare, akademin och
yrkesinstitutioner60. Ramverket har en tydlig struktur som byggs upp av frågeställningar
och checklistor. Det är ett användbart verktyg för att strukturera upp sitt hållbarhetsarbete
och få hjälp med vad som ska ingå i rapporteringen. Hållbarhetsarbetet redovisas i ett
protokoll vilket sedan kan skickas in för granskning av GRI som avgör om det ska
godkännas. Det är dock inget krav att göra en sådan verifiering, men det uppmuntras av
organisationen61. Arbetet slutar dock inte med en godkänd rapport utan företaget ska
fortsätta arbeta utifrån ramverket och sträva efter ständiga förbättringar.
55
Källa: Ethical Trading Initiative, http://www.ethicaltrade.org/faqs#certification (2011-10-12)
Mer information: http://www.ethicaltrade.org (2011-11-14)
57
Källa: Global Compact, http://unglobalcompact.org (2011-09-30)
58
Mer information: http://www.globalcompactselfassessment.org (2011-09-30)
59
Källa: Global Reporting Initiative, http://www.globalreporting.org/AboutGRI/FAQs/FAQAboutGRI.htm
(2011-10-06)
60
Källa: Global Reporting Initiative, http://www.globalreporting.org/home (2011-09-22)
61
Källa: Almgren, Rickard & Brorson, Torbjörn. (2003). Miljörevision. Green Business AB, Täby. sid.21.
56
12
OECD:s riktlinjer för multinationella företag
OECD:s riktlinjer för multinationella företag är framtagna gemensamt av 40 regeringar
runt om i världen och fungerar som rekommendationer till företag. De riktlinjerna är
framtagna i samarbete med representanter från fackföreningar, arbetsgivare och
organisationer. I Sverige förväntas företag följa riktlinjerna men i praktiken är det
frivilligt att följa dem och syftet är att de ska fungera som ett forum för dialog och
diskussion mellan inblandade parter62.
Enligt OECD:s riktlinjer för multinationella företag bör företaget bland annat:
-
-
Respektera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas
fortbildning.
Ge god information om verksamhet, produkter och tjänster.
Respektera de anställdas fackliga rättigheter, samarbeta på olika sätt med de
anställdas representanter och motarbeta barnarbete.
Sträva efter kontinuerlig förbättring på miljöområdet. Skydda miljö, hälsa och
säkerhet till exempel genom miljöledningssystem och att tillämpa
försiktighetsprincipen. Utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan
olämplig miljöpåverkan.
Inte ge mutor, främja öppenhet och de anställdas medvetenhet om företagets
policy mot mutor för att motverka korruption.
Ge information om produkter till konsumenter och etablera rutiner för att lösa
konsumenttvister.
Sträva efter att överföra teknik och kunskap till värdlandet63.
5.3 BRANSCHSPECIFIKA INITIATIV OCH PROGRAM
IT – och telekombranschen:
o Global e-Sustainability Initiative är ett samarbete mellan
elektronikföretag som syftar till sociala och miljömässiga förbättringar i
företagens leverantörskedjor. GeSI har inga gemensamma riktlinjer eller
kontroller utan fungerar snarare som ett forum för utbyte av information
och erfarenheter64,65.
o Electronic Industry Citizenship Coalition är ett samarbete mellan
några av världens största elektronikföretag och deras leverantörer.
Arbetet handlar om att förbättra miljö och arbetsvillkor bland annat
genom en gemensam uppförandekod. I uppförandekoden finns krav som
berör områdena arbetskraft, hälsa och säkerhet, miljö, ledningssystem
och etik66,67.
62
Källa: Sveriges regering, http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/14556 (2011-10-11)
Källa: Sveriges regering, http://www.regeringen.se/sb/d/5467/a/14556 (2011-10-11)
64
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/it-och-telekombranschen (2011-10-20)
65
Mer information: http://www.gesi.org (2011-10-21)
66
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/it-och-telekombranschen (2011-10-20)
63
13
o TCO-certifiering är ett certifieringssystem för IT-produkter. Fokus
ligger främst på miljöaspekter men numera ingår också krav på socialt
ansvarstagande genom att leverantören ska kunna visa på hur företaget
arbetar med att förbättra arbetsvillkoren för producenterna. TCO
godkänner fem olika sätt att visa att företaget arbetar med socialt
ansvarstagande. Dessa är rapportering enligt GRI, följande av Global
compact, certifiering enligt SA8000, medlemskap i EICC eller egna
framtagna dokument som styrker att företaget arbetar med dessa
frågor68.
o MakeITfair är ett europeiskt projekt med syfte att påverka IT-industrin
till att förbättra arbetsvillkor och miljöförhållanden i hela
produktionskedjan. Projektet fokuserar bland annat på produktion och
arbetsvillkor, utvinningsindustri och elektroniskt avfall69,70.
Kemiindustrin:
o Responsible Care är ett frivilligt initiativ som är framtaget av
kemiindustrin och en del i arbetet med en hållbar utveckling. Fokus
ligger
på
att
förbättra
prestanda,
kommunikation
och
redovisningsskyldighet. Initiativet förbinder företag att arbeta
gemensamt för att fortlöpande förbättra sina insatser inom hälsa,
säkerhet och miljö gällande både produkter och processer71. Initiativet
syftar till att minimera risken för skador på människors hälsa och miljön
genom ständiga förbättringar och genom att företagen öppet redovisa sitt
arbete72.
Livsmedelsbranschen:
o The European Food Sustainable Consumption and Production
Round Table är ett offentligt-privat initiativ med visionen att främja en
forskningsbaserad,
samstämmig
strategi
för
hållbar
livsmedelskonsumtion och produktion i hela Europa och samtidigt
inkludera ekologiska perspektiv i alla led i livsmedelskedjan73,74.
o The World Cocoa Foundation är en global organisation bestående av
kakao- och chokladföretag, förädlare, handlare och andra som vill
förbättra förhållandena för kakaobönderna och samhällena de bor i.
67
Mer information: http://www.eicc.info (2011-10-21)
Källa: TCO Certification, http://tcodevelopment.com/ (2011-10-21)
69
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/it-och-telekombranschen (2011-10-20)
70
Mer information: http://www.makeitfair.org (2011-10-21)
71
Källa: International Council of Chemical Associations, http://www.icca-chem.org/en/Home/Responsiblecare (2011-10-12)
72
Källa: Plast & Kemiföretagen, http://www.plastkemiforetagen.se/sakerhet-halsa-miljo/ansvaromsorg/Pages/default.aspx (2011-10-12)
73
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
74
Mer information: http://www.food-scp.eu (2011-11-01)
68
14
Organisationen
produktion75,76.
fokuserar
på
en
hållbar
miljö
och
effektiv
o Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) är ett globalt
flerpartsinitiativ som arbetar för att främja tillväxten och användningen
av hållbara palmoljeprodukter. Detta gör man genom samarbete inom
leverantörskedjan och öppen dialog mellan intressenterna77,78.
o Sustainable Agriculture Initiative grundades av livsmedelsindustrin
för att kommunicera och aktivt stödja utvecklingen av ett hållbart
jordbruk. SAI: s arbete involverar olika intressenter i
livsmedelskedjan79,80.
o Ethical Tea Partnership är en allians av te-packerier som arbetar
tillsammans för att förbättra hållbarheten i teindustrin och för att
förbättra tearbetarnas levnadsvillkor81,82.
o Utz Certified arbetar för att skapa en öppen och transparent marknad för
jordbruksprodukter. De erbjuder certifieringsprogram i kaffe, te och
kakao och hanterar spårbarhetssystem för RSPO-certifierad
palmolja83,84.
o Fairtrade Labelling Organisations International (FLO) är ett
märkningssystem som förbättrar levnadsvillkoren för några av de
fattigaste bönderna och arbetarna genom att bland annat garantera dem
ett rättvist pris för sina varor samt riktlinjer för arbetsvillkor och
miljöhänsyn85,86.
Resebranschen:
o ECPAT är en ideell organisation som arbetar mot barnsexhandel.
Organisationen samarbetar med verksamheter inom bland annat
resebranschen, finansbranschen och telekombranschen. ECPAT Sverige
har bland annat tagit fram en uppförandekod som strävar efter att skydda
barn från sexuellt utnyttjande och trafficking inom turism- och
reseindustrin87. Denna uppförandekod kallas The Code och många av de
75
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
Mer information: http://www.worldcocoafoundation.org (2011-11-01)
77
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
78
Mer information: http://www.rspo.org (2011-11-01)
79
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
80
Mer information: http://www.saiplatform.org (2011-11-01)
81
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
82
Mer information: http://www.ethicalteapartnership.org (2011-11-01)
83
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
84
Mer information: http://www.utzcertified.org (2011-11-01)
85
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/livsmedelsbranchen (2011-10-20)
86
Mer information: http://www.fairtrade.net (2011-11-01)
87
Källa: ECPAT Sverige, http://www.ecpat.se/index.php/om-ecpat/vad-goer-ecpat (2011-10-21)
76
15
stora resebolagen i Sverige har skrivit under den och förmedlar den till
sina leverantörer88.
o Schyst resande är ett nätverk som arbetar mot de negativa sociala och
ekonomiska konsekvenserna av resandet i världen. Nätverket arbetar
med mänskliga rättigheter utifrån olika perspektiv, som påverkas av
turism och resande89.
Textil – och konfektionsindustrin:
o Better Work är ett samarbetsprogram mellan ILO och The International
Finance Corporation (IFC) som syftar till att öka anslutningen till
internationella arbetsnormer hos globala leverantörskedjor. Programmet
innefattar både globala och nationella projekt90.
o Fair Labor Association är en ideell flerpartsorganisation som främjar
socialt ansvar och transparens i fabriker inom textil- och
konfektionsindustrin91. Det främsta syftet med organisationen är att
sammanföra
insatser
och
kunskap
från
industrin,
välgörenhetsorganisationer och utbildningsinstanser för att skydda
arbetares rättigheter och förbättra arbetsförhållanden och villkor och
främja efterföljande av internationella standarder inom området92.
o Clean Clothes Campaign är en allians av fackföreningar och ickestatliga organisationer från flera europeiska länder, som syftar till att
förbättra arbetsvillkoren i den globala industrin för konfektion och
sportkläder. Clean Clothes utbildar och mobiliserar konsumenter,
bedriver lobbying mot företag och regeringar samt erbjuder direkt stöd
till arbetstagare i deras engagemang för rättigheter och förbättrade
arbetsvillkor. I Sverige heter initiativet Rena Kläder93,94,95.
o Worldwide Responsible Apparel Production är en oberoende ideell
organisation för certifiering av juridisk, human och etisk produktion
inom textil- och konfektionsindustrin96,97.
o Better Cotton Initiative främjar mätbara förbättringar vid
bomullsodling när det gäller både miljö och lokalsamhälle. Initiativet har
som mål att göra bomullsodling mer lönsamt och hållbart98,99.
88
Källa: The code (ECPAT), http://www.thecode.org (2011-10-21)
Källa: Nätverket Schyst resande, http://www.schystresande.se (2011-10-21)
90
Källa: Better work, http://www.betterwork.org/EN/aboutbetterwork/Pages/index.aspx (2011-10-21)
91
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/textil-och-konfektionsindustrin (2011-10-20)
92
Källa: Fair Labor Association, http://www.fairlabor.org/fla/go.asp?u=/pub/mp (2011-10-21)
93
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/textil-och-konfektionsindustrin (2011-10-20)
94
Mer information: http://www.cleanclothes.org (2011-11-01)
95
Mer information: http://www.renaklader.se (2011-11-01)
96
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/textil-och-konfektionsindustrin (2011-10-20)
97
Mer information: http://www.wrapcompliance.org (2011-11-01)
89
16
o The Global Organic Textile Standard (GOTS). GOTS är ett
internationellt ekologiskt varumärke för kläder. GOTS står för Global
Organic Textile Standard. Bakom märket finns ett antal ekologiska
organisationer som producerar kläder. De ställer krav på att kläderna är
tillverkade av minst 95 procent organiskt material, och att produktionen
är både miljömässigt och socialt ansvarsfull100,101.
Träindustrin:
o Forest Stewardship Council är en internationell ideell märkning som
innebär att företag garanterar en hållbar produktion av trä och papper
genom att efterleva en uppsättning globala principer för hållbart
skogsbruk102,103.
o Programme for the Endorsement of Forest Certification är världens
ledande skogscertifieringssystem med över 200 miljoner hektar
certifierad skog i världen104,105.
Tvål, parfym, tekniska/kemiska artiklar:
o Branschföreningen för industriell och institutionell hygien stöder
branschen och bevakar bl.a. miljömärkningar och miljöregler.
IIH erbjuder också ett nätverk för branschfrågor106,107.
98
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/textil-och-konfektionsindustrin (2011-10-20)
Mer information: http://www.bettercotton.org (2011-11-01)
100
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/textil-och-konfektionsindustrin (2011-10-20)
101
Mer information: http://www.global-standard.org (2011-11-01)
102
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/traindustrin (2011-10-20)
103
Mer information: http://www.fsc.dk (2011-11-01)
104
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/traindustrin (2011-10-20)
105
Mer information: http://www.pefc.dk (2011-11-01)
106
Källa: CSR-kompassen, http://privat.csr-kompassen.se/tval-parfym-tekniskkemiska-artiklar (2011-1020)
107
Mer information: http://www.iih.se (2011-11-01)
99
17
