TENSTA, ROSS GYMNASIUM
700 ELEVER
Skolan är den mest multi-etniska i Stockholms stad.
Man arbetar i samarbete med Ross School enligt ”Rosskonceptet” :
” Man tillämpade från första början ett elevaktivt, problembaserat och projektinriktat förhållningssätt,
där elevernas egna frågor och drömmar, deras egna naturliga nyfikenhet och kreativitet utgjorde
basen. Det verkliga-livet-förhållningssätt som Ross sjösatte lyckades på ett spännande sätt använda
både kulturella, historiska, antropologiska och entreprenöriella glasögon på verkligheten, där IT blev
det kitt som smidigt förenade dessa olika delar med olika ämnen”
Byggnaden är ljus och modern på insidan. Biblioteket ligger helt öppen i centrum av skolan. Varje
program har en ”paviljong” där klassrummen för de eleverna är byggda runt den öppna yta där
elevskåp och sittgrupper finns. Även lärarna som undervisar de eleverna har sitt lärarrum i respektive
paviljong.
De sista fem åren har Ross Tensta gått från att vara en förortsskola med dalande betygsresultat till en
nytänkande, modern och IT-intensiv skola som lockar allt fler elever och där både medelbetygen och
högskolebehörigheten ökar för varje år.
Skolan har haft 1-1 i 5 år. Hela skolan är trådlös och bygger på Cisco. Man har Dells datorer och
Microsofts program.
De har även haft en egen understödjande IT-organisation.
Seth Norberg, IT-samordnare säger:
” Jag hävdar att vi har många pedagoger som har gjort den mycket stora resan att transformera sitt
arbetssätt till att bli modernt och kvalitativt för det 21:a århundradet. I många fall har vi lyckats att
gå från ett teoretiskt arbetssätt till ett erfarenhetsbaserat, som passar våra ungdomar mycket bättre.
Troligen passar det hela vår tids ungdomsgeneration bättre, som generellt sett, har en
motivationsbaserad attityd till lärande. Detta till skillnad från traditionell metodik som är en
kopieringskultur där läraren läser före och eleven läser efter. Men, det har tagit tid, det finns klent
med stöd från våra förlag till detta, men det lärarna gör är helt enkelt strålande. Vi har också fram till
idag haft en understödjande organisation med IT-hjälp.
Jag ser det som en ”biotop”, där lärare, elever, digitala media och understödjande personal och
strukturer bidrar till utvecklingen.”
De använder Fronter som lärplattform.
Varje elev kan se vilka uppgifter de ska lämna in i varje kurs under terminen, och om de är färdiga
med en uppgift samt lärarens bedömning av den. Målen finns tydligt tillgängligt för varje elev. Detta
har gett bättre studieresultat.
Exempel på hur olika ämneslärare arbetar:
Historia
PowerPoint med inbäddade filmer och animationer – Ger en kommunikation med eleverna och en
förståelse och inspiration för ämnet.
Psykologi
Eleverna använder mobilerna för att te.x. spela in experiment. De mailar eller lägger in filmerna i
Fronter, därefter visas de för klassen och blir till ett diskussionsunderlag.
Matte, Fysik
Man använder och producerar många filmer i Flash för att visa abstrakta händelser.
Summering:
Lärare tar efter andra lärare. Man anser att man har kommit till en brytgräns där en ny generation
lättare anammar det nya pedagogiska sättet att arbeta. Samtidigt säger man att åldern inte har visat
sig ha någon betydelse när det gäller digitala medier i utbildningen.
Att få hjälp av förlagen att hitta kursmoment som man kan plocka in i sina kurser anses som väldigt
viktigt för att få lärare att ”komma igång”.
