Internationell handel
Globalisering
Resursfördelning i öppna ekonomier
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
1
Kontaktinformation
• Patrik Karpaty
– [email protected]
– Tel: 019 301196
2
Litteratur
• Sawyer och Sprinkle, kap. 1-9, 11 (annan lärare på kap 11).
• Berg, kap. 2 och 16.
• Icke-obligatorisk läsning: OSP, kap. 3 och 18.
• Berg, C. Global ekonomi. SNS, 2008.
• O´Sullivan A. & Sheffrin S. & Perez, S. Economics: Principles,
Applications, and Tools. Senaste upplagan. Pearson
International Edition.
• Sawyer, Charles W., Sprinkle, Richard L. International
Economics. Senaste upplagan. Pearson International
Edition.
3
Allmänt
• 3 föreläsningar (9 timmar)
• Tentamen
– Datum 31 maj
– Anmälan senast tre veckor innan
– omfattning som tidigare (1 Juni 2010)
4
Mål delkurs tre
• Efter delkurs tre skall studenten kunna
– förklara de grundläggande teoribegreppen inom
valt tillämpningsområde,
– förklara och kritiskt granska ekonomiska
företeelser inom valt tillämpningsområde,
– analysera en ekonomisk företeelse inom valt
delområde och därvid i grupp välja och nytta
teoriverktyg som presenteras tidigare under
kursen och
– skriftligt och muntligt redovisa sin analys.
5
Varför är detta relevant?
• Japan
– Tsunamin och effekter på världshandeln
• Finanskrisen
– “The hangover from the financial crisis is still with us,"
said WTO Director General Pascal Lamy.
• Kina – hot eller löfte?
• Spända relationer Kina – USA
– appreciering av yuanen
• Offshoring, utflyttning av produktion?
• Migration
• FDI, 30% av våra företag är utlandsägda
6
Chart 2: Volume of world merchandise exports 1990-2011 a
Indices, 1990=100
a. Figures for 2011 are projections Source: WTO Secretariat
7
Dagens föreläsning
kapitel 1-3
1.
Introduktion
–
2.
3.
Globalisering
Varför handlar länder med varandra?
Komparativa fördelar och PPF
8
Globalisering
• Definition: En sammansmältning av nationella marknader till en
gemensam global eller regional marknad, genom avlägsnande av hinder
för internationell rörlighet för varor, tjänster och företagande/ägande.
• Omfattar
– handel
– gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden
– migration
– utbyte av information och teknologi mellan länder
– kultur
– miljö
– attityder
– livsåskådning
9
Internationella ”realekonomiska” transaktioner
•
Transport över gränsen av en vara eller tjänst som produceras i
hemlandet
•
Etablering av produktion i utlandet genom nyetablering, fusion med
eller uppköp av utländskt företag
•
Tillfällig förflyttning till utlandet av företagets personal och andra
resurser för utförande av uppdrag
•
Konsumtion i samband med internationell turism
10
Drivkrafter bakom globaliseringen sedan 1800
• Handelspolitisk liberalisering
• Sänkta kostnader för transporter, information och kommunikation
• Avveckling av regler som begränsar utländskt ägande
11
Utveckling i världshandeln och BNP
1950 - 2008
Export
BNP
3500
3000
2000
1500
1000
500
Källa: WTO; International Trade Statistics 2009
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-201112
2008
2006
2004
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
1974
1972
1970
1968
1966
1964
1962
1960
1958
1956
1954
1952
0
1950
Index (1950=100)
2500
Ingående respektive utgående direktinvesteringar i Sverige
1982-2006 (mkr)
Ingående direktinvesteringar
Utgående direktinvesteringar
Källa: Riksbanken
13
Migration i världen år 2000, miljoner migranter
12
21.5
Kanada
Ryssland
8.5
10.5
USA
4
Europa
Europa
1.3
Kina o
övr Asien
Japan
5.5
18.5
Asien
Mellanöstern
Afrika
50
1.3
Latinamerika
världen
Aus, NZ
Totalt 177 miljoner migranter år 2000
6.3
världen
16.5
världen
14
Sverige, en liten öppen ekonomi
• Kan inte påverka världsmarknadspriset
(egenskaper som liknar fullständig konkurrens)
• Starkt internationaliserat land
• Mycket beroende av vad som händer i omvärlden
• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med låg
produktivitet slås ut
• Ökad importkonkurrens leder till att företag (och branscher) med hög
produktivitet expanderar på exportmarknaden
15
Information om svensk handel
• Statistiska centralbyrån (SCB)
• Exportrådet
www.scb.se
www.swedishtrade.se
• Kommerskollegium www.kommers.se
• Ekonomifakta www.ekonomifakta.se
• OECD
• UN Comtrade
16
Sveriges utrikeshandel
• Export c:a 49% av BNP
• >60% av alla varor exporteras
• 48 % av inhemsk användning är import
• Överskott i utrikeshandeln (export>import)
Källa : SCB
17
Export och import av varor och tjänster
(1993- )
Index år 2009 = 100. Fasta priser, säsongrensade värden.
Källa: SCB 25/2-2011
18
Sveriges utrikeshandel
Andelar av total export/import (%)
Export
1999
EU (27)
2004
Import*
2009
1999
2004
2009
62,7
59,0
58,5
72,8
73,1
69,0
9,5
10,0
11,8
9,2
8,8
10,1
10,8
12,4
7,7
6,3
3,9
4,2
Övriga Europa
2,3
2,6
3,0
1,1
3,1
4,3
Asien
9,8
11,0
12,0
8,9
9,1
9,7
Japan
2,4
1,8
1,3
2,8
2,1
1,5
Kina
1,8
2,1
3,1
1,1
2,4
3,8
5,0
5,0
7,0
1,7
2,1
2,7
EFTA
NAFTA
Övriga
Källa: SCB
EFTA: Island, Liechtenstein, Norge, Schweitz
*) Import enligt avsändningsland
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
19
Sveriges är bra på (har komparativ fördel i)
• Kunskapsintensiv produktion som kräver hög kompetens hos
arbetskraften, förvärvad genom hög utbildning och/eller stora
investeringar i FoU som i sin tur är nödvändigt för att säkerställa en snabb
omsättning av produkt- och processinnovationer.
• Realkapitalintensiv och högmekaniserad processindustri.
• Produktion som baseras på svenska naturresurser, främst skogsindustri.
20
Verkstadsindustrin ersätter de
råvarubaserade näringarna
Olika näringars värdeandel av svensk export, löpande priser
100%
90%
80%
Övrigt (Kemi m m)
Jordbruk, livsmedel
Malm
Läkemedel
70%
Järn/stål
Procent
60%
50%
Skog/Trävaror
Papper/Massa
40%
30%
Verkstad
20%
10%
0%
1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Källa: SCB
21
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
Sveriges viktigaste exportvaror 2009
998 miljarder SEK
Övriga varor
14%
Skogsvaror
12%
Mineralvaror
9%
Kemivaror
14%
Verkstadsvaror
44%
Källa: SCB
Energivaror
7%
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
22
Vilka varor exporterar vi?
Varugrupper
%
Stor undergrupp
%
Verkstadsvaror
44,4
Maskiner
15,4
El- , telekom
13,1
Vägfordon
9,2
Kemivaror
13,5
Läkemedel
6,4
Skogsvaror
11,5
Papper
6,9
Mineralvaror
10,5
Järn och stål
5,2
Energivaror
8,0
Oljeprodukter
7,2
Övrigt
12,1
Livsmedel
4,6
Teko, skor
1,8
23
Sveriges viktigaste importvaror 2009
911 miljarder SEK
Övriga varor
22%
Verkstadsvaror
41%
Källa: SCB
Skogsvaror
3%
Mineralvaror
8%
Kemivaror
14%
Energivaror
12%
Bild hämtad från Kommerskollegium 25/2-2011
24
Struktur?
• Inombranschhandel
– Mkt stor andel
• Verkstadsvaror
– Maskiner
– El- , telekom
– Vägfordon
• Vad kan teorierna säga om detta?
25
Komparativ fördel
• Sverige har komparativ fördel i Tillv. Industri
– Järn o Stål
– Läkemedel
– Teleprodukter
– Transportmedel
• Dvs, kapitalintensiva branscher
• Komparativa nackdelar i bränsle o gruvdrift
• Sverige, rel. mkt högutb. Arb, kraft och kapital
26
Tjänstehandeln
• Omfattar transport-, försäkrings-, konsult- och turisttjänster etc.
• Blygsam i förhållande till varuhandeln
• Tjänstesektorn växer i betydelse
• Naturligt skydd mot importkonkurrens (”non-tradeable services”)
• Hinder för export:
– många tjänster, speciellt hushållstjänster, måste produceras där konsumenten finns
• Dessutom bromsar handelshinder och regleringar tjänstehandeln
27
Tjänsteexportens utveckling
Tjänsteexport som andel av totalt exportvärde, löpande priser
35
30
25
20
15
1980
1984
Källa: SCB, nationalr äkenskaper na
OBS: br uten skala
1988
1992
1996
2000
2004
2008
År
Hämtat: 2011-02-25
Tjänsteexport
28
Tjänsteexport 2009
465 mdr SEK (varor: 998)
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Övriga affärstjänster
Turism
Transporttjänster
IT, kommunikation
Licenser, royalties
Finans och försäkring
Bygg- och entreprenad
Offentliga och personliga
36 %
20%
16%
14%
8%
3%
1%
1%
29
Internationell handel, sammanfattningsvis
• Världshandeln domineras av i-länderna
• Inombranschhandeln största posten
• Handeln stiger snabbare än BNP
• Direktinvesteringsflödena stiger ännu mer
30
Orsaker till dessa mönster
• Handelspolitik
– Lägre tullar, regionala avtal minskar osäkerhet (t ex växelkurs)
• Sjunkande transportkostnader
• Teknisk utveckling inom information- och kommunikation (IKT)
• Avregleringar inom och mellan länder
• Stordriftsfördelar – ökad specialisering
• Omfattande handel inom multinationella företag (MNF)
31
Teori
Teorier försöker förklara:
– Vilka är orsakerna till internationell handel?
– Vad bestämmer handelns struktur, dvs varför importerar ett land vissa
varor och exporterar andra?
– Vad blir effekterna på priser och produktion?
– Storleken på handeln
32
Varför handlar länder med varandra?
Sawyer & Sprinkle kapitel 2
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
33
Allmänt
•
•
•
•
•
•
Pris
Kvantitet
Kvalitet
Råvaror
Närhet
variation
34
På företagsnivå
• Ofta lönsamt med internationell handel
• Stora fasta kostnader för att börja exportera
• Bara de produktiva företagen kan klara tröskeln att börja exportera
• Transportkostnader är viktiga
• För att etablera produktion i utlandet krävs ännu högre produktivitet
35
Handel vid fullständig konkurrens
Antaganden
• En homogen vara = likvärdig i båda länderna
• Fullständig konkurrens p=MC
• inga pris- eller lönestelheter
• alla köpare och säljare är pristagare
• fullständig information
• inga etableringshinder
• många köpare och säljare
• inga tullar eller handelshinder
• låga eller inga transportkostnader
• Jämviktsläge i varje land då Utbud = Efterfrågan
• Jämförbara priser mellan länderna, dvs växelkurs = 1
36
p
Land A
p
q
Land B
p
q
Världsmarknaden
q
37
Jämvikt innan internationell handel
Figuren visar utbud och efterfrågan för respektive land. Notera att MC och priset är högre i
land A än i land B.
p
Land A
EA
p
UA
p
Land B
Världsmarknaden
UB
pA
pB
EB
q
qA
q
q
qB
38
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
Land A
p
p
Importefterfrågan för land A
på världsmarknaden
U
E
q
q
39
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
Land A
p
Importefterfrågan för land A
på världsmarknaden
p
U
A
pA
E
q
q
Rita in land A:s jämviktspris under autarki (ingen handel) pA
40
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
Land A
p
Importefterfrågan för land A
på världsmarknaden
p
U
A
pA
pA1
E
q
q
Välj ett nytt pris lägre än pA t ex pA1
41
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
Land A
p
Importefterfrågan för land A
på världsmarknaden
p
U
A
pA
pA1
E
U1
E1
q
q
Avståndet (E1-U1) visar land A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på
världsmarknaden vid priset pA1.
42
Härledning av importefterfrågekurvan i land A
Land A
p
Importefterfrågan för land A
på världsmarknaden
p
U
A
pA
pA1
pA2
IEA
E
U2 U1
E1 E2
q
q
Välj ett nytt pris lägre än pA1, nämligen pA2 och dra en ny linje. Avståndet (E2-U2) visar land
A:s efterfrågeöverskott och motsvarar efterfrågan på världsmarknaden vid priset pA2.
Fortsätt så….
43
Härledning av exportutbudskurvan i land B
Land B
p
Exportutbud för land B
på världsmarknaden
p
A
E
EUB
U
pB2
pB1
pB
U2 U1
E1 E2
q
q
På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B
producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma.
44
Handel
p
Land A
EA
p
UA
p
Land B
Världsmarknaden
EUB
UB
pA
pV
pB
IEA
EB
q
q
E
q
Handel kommer att ske om det nya världsmarknadspriset blir
• lägre än det som gäller i land A (pA) och
• högre än det som gäller i land B (pB).
Vid pV är importefterfrågan = exportutbudet
→ jämvikt på världsmarknaden
45
Handel – export från land B
p
Land A
EA
p
p
Land B
UA
Världsmarknaden
EUB
UB
pA
pV
pB
IEA
EB
QA
qA
CA
q
CB
qB
QB
q
q
E
C = inhemsk konsumtion
Q = inhemsk produktion vid handel
46
Handel – export från land B
p
p
Land A
Land B
UA
EA
p
Världsmarknaden
EUB
UB
pA
pV
pB
IEA
EB
QA
CA
q
CB
QB
UÖ
EÖ
EÖ = efterfrågeöverskott vid lägre priser
UÖ = Utbudsöverskott vid högre priser
q
q
E
47
Handel och specialisering uppstår
• Om det finns prisskillnader mellan länder
• På grund av skillnader i efterfrågan
– Skillnader i konsumenternas inkomster och preferenser mellan länder
• Landet med höga inkomster och starka preferenser för varan
importerar
• Landet där konsumenterna har lägre inkomster och preferenser
exporterar
• På grund av skillnader i utbudet
– Skillnader i produktionskostnader eller naturresurser mellan länderna
• Landet med hög produktionskostnad och liten tillgång till
naturresurser importerar
• Landet med låga produktionskostnader och riklig tillgång till
naturresurser exporterar
48
Komparativ fördelar och PPF
• Alternativkostnaden är den förlorade intäkten av att använda
arbetskraften i en sektor jämfört med i en annan sektor.
• Land A sägs ha en komparativ fördel i att producera vara x om
den relativa kostnaden i land A för att tillverka x är lägre än vad
den är i land B (dvs lägre alternativkostnad).
49
Absoluta och komparativa fördelar
Absoluta fördelar
• När land A är mer produktivt i att producera en vara än land B
Komparativa fördelar
• När alternativkostnaden för att producera en vara är lägre i land A än i
andra länder
Handel kan även uppkomma när ett land har absolut fördel i produktionen
av båda varorna
OBS! Ett land kan inte ha komparativa fördelar i alla varor
50
Alternativkostnader
Ex: Syd och Nord
• Nord producerar 10 milj. rosor eller 100 000 datorer
• Alternativkostnaden för att producera rosorna är då
100 000 datorer
• Syd producerar 10 milj. rosor eller 30 000 datorer
• I Syd är alternativkostnaden för lika många rosor 30
000 datorer
51
Alternativ 1
land
Miljoner rosor
Tusental datorer
Nord
10
0
Syd
0
30
Total
10
30
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer
2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion
Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
52
Alternativ 2
land
Miljoner rosor
Tusental datorer
Nord
0
100
Syd
10
0
Total
10
100
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer
2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion
Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
53
Alternativ 2 forts
land
Miljoner rosor
Tusental datorer
Nord
-10
+100
Syd
+10
-30
Total
0
+70
1. Nord producerar inledningsvis bara rosor, men övergår till datorer
2. Syd tillverkar bara datorer men övergår till rosproduktion
Samma produktion av rosor i världen, men fler datorer när Nord tillverkar dem
54
Alternativkostnader
• Alternativkostnaden för tex rosor i termer av datorer är den
mängd datorer som måste ges upp för att tillverka
ytterligare en ros.
- QR/ QD
• I detta fall skiljer sig dessa mellan länderna
• I Nord är alternativkostnaden för 10 milj rosor 100 000
datorer
• I syd är alternativkostnaden för 10 milj rosor bara 30 000
datorer
• Bättre om Syd producerar rosor
• Den vara med lägst alternativkostnad är mest fördelaktig
att producera när 2 länder och 2 varor jämförs
Absolut fördel Table 2.1
innan handel
En vanlig arbetsdag producerar en
arbetare
Land
Maskiner
Kläder
USA
5
10
Indien
2
15
56
Absolut fördel Table 2.2
handel
Flytta en arbetare
Land
Maskiner
Kläder
USA
+5
-10
Indien
-2
+15
Förändr.
output
+3
+5
57
Komparativ fördel Table 2.3
innan handel
Land
En vanlig arbetsdag
producerar en
arbetare
Maskiner
Kläder
Relativa
kostnader
USA
5
15
1M = 3K
Indien
1
5
1M=5K
58
Alternativkostnaderna
• USA absolut fördel i bägge varor
• Jämför nu alternativkostnaderna
• USA
– 1 Maskin för 3 Kläder
– 1 Kläder för 1/3 Maskin
• Indien
– 1 Maskin för 5 Kläder
– 1 Kläder för 1/5 Maskin
Specialisering mot varan med låg alternativkostnad
59
Komparativ fördel Table 2.4
handel
Flytta en resp. tre arbetare
Land
Maskiner
Kläder
USA
+5
-15
Indien
-3
+15
Förändr.
output
+2
0
60
Priser och alternativkostnader
• Priserna skall spegla alternativkostnaderna
– Ju högre alternativkostnad desto högre priser
• I USA lägre alternativkostnad för maskiner (3)
– Maskiner relativt billigt i USA
• I Indien högre alternativkostnad för maskiner (5)
– Maskiner relativt dyra i Indien
• I USA högre alternativkostnad för kläder (1/3)
– Kläder relativt dyrt i USA
• I Indien lägre alternativkostnad för kläder (1/5)
– Kläder relativt billigt i Indien
61
Scope for trade!
• Klädpriser innan handel
– 1/3 M för 1 K i USA och
– 1/5M för 1 K i Indien
• Om USA kan importera kläder billigare från
Indien , lägre än 1/3 men mer än 1/5 (tex 1/4)
• Om Indien kan få mer betalt för sina kläder av
USA, mer än än 1/5 men mindre än 1/3 (tex
1/4)
62
Vinster av handel
• Anta att 1M=4K på världsmarknaden
– Dvs en maskin kostar 4 kläder
• USA producerar bara maskiner 100M
– Exporterar 50M
– Importerar 50M*4K=200K
• Indien producerar bara kläder 300K
– Exporterar 200K
– Importerar 200K*(1/4)M = 50 M
63
Vinster av handel Table 2.6
byteskvoten ¼ M mot 1 K
Land
Land
USA
Indien
Produktion
100M, 0 K
0M, 300K
Konsumtion
50M, 200K
50M, 100K
Prod och
kons utan
handel
Vinster av
handel
50M, 150K
40M, 100K
50K
10M
64
Komparativa fördelar och PPF
Sawyer & Sprinkle kapitel 3
Patrik Karpaty
Handelshögskolan, Örebro universitet
65
Lutningen på PPF
PPF
MRT
MPLK
MPLM
K/ L
M/ L
66
PPF
Kläder
Qk
Alla kombinationer som ligger på PPF
och innanför PPF är möjliga
De utanför är ej möjliga
Maskiner
Qm
Alternativkostnad
• Konstant alternativkostnaden i Ricardomodellen
MPL visar hur mycket en extra anställd arbetare producerar
Av vara y: MPLy= - y/ Ly och vara x: MPLy= - y/ Ly
Sätt Ly = 1 och Lx = 1. Räta linjens ekvation = y/ x
Lutningen på PPF = y/ x = MPLy/MPLx
y
A
y
B
C
'y
x
x
x
Produktionsmöjlighetskurvor vid autarki
(ingen handel)
Kläder
Kläder
USA
300
Indien
300
MRT = - 3
150
MRT = - 5
A
A’
100
Maskin
50
100
Maskin
40
60
40
69
Konsumtionsmöjlighetskurvor vid handel
Kläder
Kläder
USA
300
Export
E
200
Indien
300
E’
150
A
100
Import
Maskin
50
100
Export
A’
50
40 60
Import
Maskin
70
Summering
• Produktion
– 100 maskiner, 0 Kläder i USA
– 300 kläder i Indien, 0 maskiner
• Konsumtion
– 50 maskiner, 200 kläder i USA
– 100 kläder, 50 maskiner i Indien
• Autarki vs handel
– +50 kläder USA, + 10 maskiner i Indien
71
Terms of trade
•
•
•
•
Bytespriset, bra eller dåligt?
Terms of Trade = Exportpris/Importpris
Intervallet 1M=3K till 1M=5K
Om USA endast får 3.5K per M?
– ToT försämras för USA
– ToT förbättras för Indien
72
Konsumtionsmöjlighetskurvor
vid ny Terms of Trade
Kläder
Kläder
USA
300
Indien
300
Export
200
175
150
125
A
100
Import
Maskin
50
100
Export
A’
50
40 60
Import
Maskin
73
