Mistra-Swecia
markku rummukainen
professor i klimatologi
Lunds universitet
nr 02·2013
FN:s vetenskapliga
klimatpanel bekräftar
klimatförändringar
Mistra-swecia
|
C l i m at e · I m pa c t s · a d a p tat i o n
|
w w w. m i s t r a - s w e c i a . s e
Mistra-Swecia nr 02 · 2013
FN:s vetenskapliga
klimatpanel bekräftar
klimatförändringar
2:4
markku rumm ukai nen | p rof e s s or i k li mat o lo g i
Jordens klimat förändras och det är vi människor som genom utsläpp av växthusgaser och
avskogning orsakar dessa förändringar. Vi har nu påverkat vår miljö i sådan omfattning
att klimatförändringar är oundvikliga och de utmaningar vi står inför består därför både
av att minimera fortsatt klimatpåverkan och att genomföra nödvändig anpassning till de
förändringar vi inte längre kan hejda. Detta bekräftas av den senaste genomgången av det
naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna som FN:s klimatpanel, IPCC,
­presenterade den 27 september 2013.
Rapporten ”Climate Change 2013: The Physical S­ cience
Basis” som FN:s klimatpanel IPCC offentliggjorde i
september bekräftar att klimatförändringarna är reel­
la, omfattande och långsiktiga. Rapporten har ett bätt­
re underlag och kan beskriva klimatförändringarna med
större säkerhet än vad tidigare rapporter kunnat göra.
Vi vet till exempel mer nu om hur havsisen på ­Arktis
minskar i snabb takt, klimateffekten av partiklar i
atmos­fären och vad som påverkar ­havsnivåhöjningarna
än vad forskningen tidigare kunna fastslå. ­Rapporten
har ett mycket omfattande vetenskapligt underlag och
har involverat fler än 200 författare som utgått ifrån
drygt 9 000 vetenskapliga artiklar. Fler än 1 000 forska­
re och experter har bidragit till granskning av rapporten.
Den utgivna rapporten utgör den första delen av
IPCC:s femte rapport om klimatförändringarna. U
­ nder
våren 2014 släpps ytterligare två delrapporter som be­
skriver klimatförändringarnas effekter, vår sårbarhet,
hur vi kan anpassa oss till ett förändrat klimat samt
­vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa klimat­
förändringarna. I oktober 2014 kommer en rapport
som sammanfattar det uppdaterade kunskapsläget om
klimatförändringarna att offentliggöras.
Utsläpp av växthusgaser
fortsätter att öka
Den uttalade klimatpolitiska ambitionen i världen är
att begränsa global uppvärmning till högst två ­grader
­sedan industrialismens början. Det är fortfarande möj­
ligt att åstadkomma, men kräver snabba och omfattan­
de utsläppsminskningar. Istället fortsätter de globala
­utsläppen av växthusgaser att öka och utan åtgärder
innebär det en successiv global uppvärmning upp till
3-5 grader fram till år 2100.
Hela klimatsystemet berörs av k­ limatförändringarna.
Vi kan redan nu observera en global uppvärmning på
närmare 0,9 grader, smältande isar, högre havsnivåer
och havsförsurning, förändrad nederbörd samt att före­
komsten av extrema väderhändelser påverkats.
Merparten av den observerade uppvärmningen
har ägt rum under de senaste 50-60 åren. De ­varmaste
åren och det varmaste årtiondet har noterats efter år
2000. Uppvärmningen orsakas till största del av klimat­
påverkande utsläpp, som koldioxid och metan. De
växthus­gaser vi människor redan släppt ut i atmosfären
fortsätter att påverka klimatet under lång tid framöver.
Eftersom världshaven absorberar en del av den överskotts­
Mistra-Swecia nr 02 · 2013
Årsmedeltemperatur
SMHI
Årsmedeltemperatur
i Sverige
Årsmedeltemperatur i Sverige baserat på
35 mätstationer spridda över landet. De
röda staplarna visar högre och blå visar
˚C
lägre temperaturer än medelvärdet för
perioden 1961-1990. Den svarta kurvan
visar ett utjämnat förlopp motsvarande
ett tioårigt medelvärde. Grafen visar högre årsmedeltemperaturer i Sverige under
senare årtionden, vilket sammanfaller
med den globala trenden. Källa: SMHI
År
3:4
värme som utsläppen orsakar, kan vi inte genast uppmäta
uppvärmningen som temperaturökning vid jordytan.
Klimateffekter i olika delar av världen
Klimatförändringarna blir olika stora och tar sig ­olika
uttryck i olika delar av världen. Den genomsnittliga
uppvärmningen är till exempel högre över land än över
hav. De största temperaturförändringarna äger rum på
Arktis, men effekterna av klimatförändringarna blir
mest kännbara i fattiga delarna av världen där livsvill­
koren redan är svåra. Ekosystem och den biologiska
mångfalden kommer att påverkas världen över.
Här i Norden blir temperaturökningen något
­större än på jorden i genomsnitt, nederbörden ökar,
men snö­täcket blir över tid mindre omfattande. Ökad
­nederbörd och mer intensiva skyfall ökar risken för
­översvämning längs vattendrag och sjöar. Högre havs­
nivå bidrar till ökad kusterosion i Skåne och kan i kom­
bination med stormar öka risken för översvämning i
­kuststäder. K
­ limatförändringarna får också konsekven­
ser för skogsbruket där tillväxteffekter, med en längre
växtsäsong, kan motverkas av ökad risk för stormska­
dor och a­ ngrepp från skadedjur. Vi kan redan observera
att fågelarter som tidigare varit ovanliga i Sverige före­
kommer i större utsträckning än tidigare och att fjäri­
lars artutbredning har flyttat norrut. Andra växter och
djur hotas av utrotning när deras livsmiljöer förändras
så snabbt att de inte hinner anpassa sig.
skog och svenskt skogsbruk står för cirka 12 % av Sve­
riges varuexport. Skogens naturvärden är mycket stora
och många människor utnyttjar skogen för rekreation.
När livsbetingelserna för växter och djur förändras på­
verkas också förutsättningarna för kommersiellt skogs­
bruk. Ett blötare och varmare klimat medför ökade
risker för kör- och stormskador. Både stormskador och
värme gynnar granbarkborrar. För att minska riskerna
för omfattande miljöskador och ekonomiska förluster
behöver skogsbruket anpassas efter de nya förutsätt­
ningar som råder. Det kan röra sig om att välja andra
plantor, att gynna en mer blandad skog, att planera av­
verkning och röjning på ett annat sätt och att avverka
skogen tidigare.
På liknande sätt påverkar klimatförändringarna för­
utsättningarna för samhällssektorer som jordbruk, bygg­
nation av fastigheter och infrastruktur. Anpassning till ett
förändrat klimat kommer att ställa stora krav på långsik­
tig planering och olika aktörers förmåga att samarbeta. k
FN:s vetenskapliga klimatpanel
IPCC är FN:s mellanstatliga vetenskapliga klimatpanel
som grundades 1988. IPCC:s uppgift är att förse världens
beslutsfattare med ett kunskapsunderlag om klimatförändringar, förändringarnas effekter och alternativa åtgärder
för att begränsa klimatförändringarna. IPCC bedriver ingen
egen forskning, utan utvärderar vetenskapliga studier,
Klimatförändringar påverkar
svenskt skogsbruk
observationer och forskningsresultat från universitet och
Skogsbruket är en viktig ekonomisk sektor i Sverige
som kännetecknas av långsiktiga investeringar som be­
rör många människor. Drygt halva Sveriges yta täcks av
ras under 2013-2014 är den femte i raden och sammanfat-
forskningsinstitut i hela världen. Den rapport som publicetar det uppdaterade kunskapsunderlaget sedan 2007. Mer
om IPCC finns att läsa på www.ipcc.ch k
Mistra-Swecia nr 02 · 2013
m arkk u r u mmu k a i n e n | p r o fe s s o r i k li mat o lo g i
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och en av
författarna bakom IPCC:s WGI AR5 rapport som offentliggjordes i Stockholm den
27 september 2013.
Markku är biträdande föreståndare vid Lunds universitets Centrum för miljö- och
klimatforskning, verksam vid SMHI och programchef för forskningsprogrammet
Foto: Kjell Gustavsson
Mistra-SWECIA.
4:4
Mis tra-Swecia
Mistra-SWECIA är ett tvärvetenskapligt program som utveck-
av ett förändrat klimat. Mistra-SWECIA är finansierat av
lar forskningsbaserade beslutsunderlag för klimatanpassning.
­Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. SWECIA står
De forskare som medverkar i programmet studerar hur
för ­Swedish Research Programme on Climate, Impacts and
klimatet förändras, klimatförändringars effekter och ­möjliga
Adaptation. Programmet involverar SMHI, SEI, Lunds univer-
strategier för klimatanpassning. Programmet har ett ­särskilt
sitet och Stockholms universitet, SMHI är programvärd, och
fokus på skogen och hur svenskt skogsbruk påverkas
pågår under 2008–2015. k
www.Mistra-Swecia.se
Bergström & Co. bco.se / Bilder Getty Images, Niklas Larsson / TT (Storm/Trees)
Läs mer om Mistra-SWECIA på www.mistra-swecia.se
