Mistra-Swecia
IPCC AR5
Climate change 2014:
Mitigation of Climate change
nr 03·2014
Minskade utsläpp
av växthusgaser
och e
­ konomisk tillväxt
Mistra-swecia
|
C l i m at e · I m pa c t s · a d a p tat i o n
|
w w w. m i s t r a - s w e c i a . s e
Mistra-Swecia nr 03 · 2014
Minskade utsläpp
av växthusgaser
och ­ekonomisk tillväxt
2:4
Mistra–Swecia
Om den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader är det mest kostnads­
effektivt att börja minska utsläppen av växthusgaser så snart som möjlig. Istället fortsätter
utsläppen att öka. Ju längre det dröjer tills utsläppen minskar, desto dyrare och mer utma­
nande blir det att vända trenden.
Det finns nu mycket kunskap om hur den globala uppvärmningen kan begränsas till under två grader, liksom
kunskap om synergier mellan åtgärder för utsläppsminskningar, klimatanpassning och utmaningar som
hållbar utveckling, hälsa, livsmedels- och energiförsörjning. FN:s klimatpanel IPCC beskriver i den tredje delrapporten i sin femte stora utvärdering ”Climate change
2014: Mitigation of Climate change” hur utsläppen av
växthusgaser utvecklas och vad som krävs för att minska
dessa utsläpp. IPCC:s rapport visar att utsläppsminskningar är förenliga med tillväxt och ökad välfärd.
Ekonomiska beräkningar
Ökat välstånd i kombination med en växande befolkning bidrar till att de globala utsläppen av växthusgaser
fortsätter att öka. Beräkningar av de ekonomiska investeringar som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa global uppvärmning till under två
grader varierar i stor utsträckning. Gemensamt för uppskattningarna är att kostnaderna är små i förhållande till
samtidig ekonomisk tillväxt, att åtgärder för utsläppsminskningar också ger nytta på andra områden, samt
att kostnaderna ökar betydligt om åtgärderna dröjer.
Klimatförändringen är en gemensam global utmaning
som både kräver internationellt samarbete och å­ tgärder
på lokal, nationell och regional nivå. Internationellt
samarbete vad gäller klimatförändringen omfattar etiska
ställningstaganden och en fördelning av insatser. Olika
länders utsläpp av växthusgaser varierar i stor utsträckning, liksom utsläppen per capita. Länders sårbarhet för
klimateffekter och förmåga till klimatanpassning varierar också, liksom deras förmåga att bidra till att ­minska
utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är fortfarande stora i
många industriländer, utsläppsökningarna har dock de
senaste åren varit störst i snabbväxande ekonomier. De
fattigaste ländernas utsläpp är fortfarande små. För att
engagera länderna i ett effektivt internationellt samar­
bete krävs strategier för hur åtaganden ska fördelas på
ett sätt som uppfattas som rättvist.
Styrmedel för att minska utsläpp
Klimatpolitik omfattar att initiera samarbeten, mekanismer och arenor. Dessa bör vara flexibla i ­förhållande till
ny kunskap och förändrade förutsättningar. Utan politiska styrmedel för att minska utsläppen av växthus­gaser
bedöms utsläppen öka i alla sektorer utom markan-
Mistra-Swecia nr 03 · 2014
Utsläpp av koldioxid per capita
Källa: globalcarbonatlas.org
vändning. Energiförsörjning är och bedöms också
fortsättningsvis vara den största källan till utsläpp av
växthusgaser. Åtgärder behövs både vad gäller energisystemen och efterfrågan på energi från industri, transporter och i byggnader. Att göra elproduktionen fossilfri
betraktas som ett förhållandevis kostnadseffektivt sätt
att minska utsläppen av växthusgaser, vilket i första
hand avser att ersätta kolkraftverk med f­ örnyelsebara
energikällor. Koldioxidavskiljning och lagring är en
­ytterligare möjlighet, att ersätta kol med naturgas kan
utgöra en övergångslösning. De förnyelsebara energikällorna ökar sin andel av den totala energiproduktionen,
men fortsatt stöd och subventioner behövs för att ytterligare öka deras marknadsandel. Den globala trenden
mot ökad urbanisering sätter de stora städernas utmaningar, och möjligheter, i särskilt fokus.
Ökande transporter utgör en väsentlig andel av ökningen av utsläpp av växthusgaser. Utan åtgärder kan
utsläppen av växthusgaser från transporter fördubblas fram till år 2050. Utbyggnad av kollektivtrafik och
klimatmedveten stadsplanering, effektivare fordon och
nya bränslen utgör lösningar.
Energianvändning kopplad till fastigheter utgör
­ytterligare ett område där utsläpp av växthusgaser riskerar att öka väsentligt framöver. Modern teknik, riktlinjer
och förändrad livsstil bjuder på lösningar.
Industrins andel av utsläppen av växthusgaser utgör drygt 30 % av de totala utsläppen och industrins
utsläpp fortsätter att öka. Implementering av redan
­tillgängliga nya tekniker, förbättrad hushållning med
råvaror och avfallshantering är viktiga områden för att
minska industrins utsläpp av växthusgaser.
3:4
Utsläppen av växthusgaser kopplade till markanvändning
har stabiliserats och utgör nu en fjärdedel av de ­totala
utsläppen av växthusgaser. Sektorns utsläpp bedöms
minska framöver då avskogningen minskar och beskogningen ökar. De mest kostnadseffektiva åtgärderna är
enligt IPCC att fortsätta minska avskogningen, öka
skogsarealerna och att bedriva ett hållbart skogsbruk.
Inom markanvändningen behöver man i genomförandet av klimatåtgärder även ta hänsyn till möjligheter
och risker för livsmedelsproduktion, naturvård och bevarandet av artrikedomen och ekosystemtjänster, liksom
anpassning till klimatförändringen.
Det kommer att krävas omfattande och s­ torskaliga
åtgärder för att uppfylla det internationella politiska
målet att begränsa global uppvärmning till under två
grader. Det behövs omriktning av investeringar från
tekno­logi som baseras på fossila bränslen till ­alternativ
som inte omfattar kol, olja och på sikt inte heller gas.
Styrning mot en fossilfri värld måste också omfatta
människors kultur och livsstil. De styrmedel som i viss
utsträckning redan används omfattar beskattning av
koldioxid, kolmarknader, främjande av ny teknik och
innovation, reglering och information. Att ta bort subventioner av användande av fossila bränslen har också
stor potential.
Att minska utsläpp av växthusgaser är fullt ­möjligt
och nödvändigt om den globala uppvärmningen ska
motverkas. IPCC:s rapport visar att minskade utsläpp
går att förena med en positiv ekonomisk utveckling.
Minskade utsläpp av växthusgaser har också flera positiva
sidoeffekter, som förbättrad luftkvalitet och hälsa, minskad belastning på ekosystem och ökad energisäkerhet. k
Mistra-Swecia nr 03 · 2014
FN:s vetenskapliga panel
IPCC är FN:s mellanstatliga vetenskapliga klimatpanel som
grundades 1988. IPCC:s uppgift är att förse världens beslutsfattare med ett kunskapsunderlag om klimatförändringar, förändringarnas effekter och alternativa åtgärder för att begränsa
klimatförändringarna. IPCC bedriver ingen egen forskning, utan
utvärderar vetenskapliga studier, observationer och forskningsresultat från universitet och forskningsinstitut i hela världen.
Den rapport som publiceras under 2013-2014 är den femte i
raden och sammanfattar det uppdaterade kunskapsunderlaget
sedan 2007. Mer om IPCC finns att läsa på www.ipcc.ch k
4:4
Mis tra-Swecia
Mistra-SWECIA är ett tvärvetenskapligt program som utveck-
av ett förändrat klimat. Mistra-SWECIA är finansierat av
lar forskningsbaserade beslutsunderlag för klimatanpassning.
­Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. SWECIA står
De forskare som medverkar i programmet studerar hur
för ­Swedish Research Programme on Climate, Impacts and
klimatet förändras, klimatförändringars effekter och ­möjliga
Adaptation. Programmet involverar SMHI, SEI, Lunds univer-
strategier för klimatanpassning. Programmet har ett ­särskilt
sitet och Stockholms universitet, SMHI är programvärd, och
fokus på skogen och hur svenskt skogsbruk påverkas
pågår under 2008–2015. k
www.Mistra-Swecia.se
bergström & co / bco.se
Läs mer om Mistra-SWECIA på www.mistra-swecia.se
