BPSD - Landstinget Sörmland

2014‐05‐07
Välkomna till BPSD utbildning i Malmköping
Vi håller på till 16:00
Kaffe 14:30 – 14:45
Innehåll:
 Vad är Beteendemässiga och Psykiska symtom vid demenssjukdom?  Hur vanligt är det, vad är orsakerna och hur kan vi förebygga och behandla?
 Diagnostisera och värdera symtom ‐ Analysera orsaker – Val av åtgärder
 Vad säger nationella riktlinjer?
 Läkemedelsrekommendationer?
Marie Holmberg‐Clausen, överläkare Geriatriker
Medicinkliniken Mälarsjukhuset Eskilstuna
Annika Sjöberg, utvecklingsledare
FoU i Sörmland
Grunden
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala interventionerna vid BPSD bör vara av icke‐
farmakologisk art. Generellt innebär det att de första åtgärderna bör omfatta en anpassning av omgivande miljö och bemötande. Därför är kunskap om olika demensdiagnoser och deras uttryck samt kunskap om vikten av ett nyanserat och medmänskligt förhållningssätt grundläggande i vården av personer med demenssjukdom och BPSD. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD)
Begreppet är ett samlingsnamn för ett antal vanliga, icke kognitiva symptom vid
demenssjukdom och beskrivs dels som förändrade beteenden som är socialt oacceptabla och
belastande för andra människor, dels som psykiska symptom av sådant slag som också kan
uppträda hos personer utan demenssjukdom.
BPSD definieras som symtom på störd perception, stört tankeinnehåll, förändrat
stämningsläge och förändrat beteende. Beteendeförändringar omfattar dels beteenden som kan
observeras av andra och dels psykiska symtom som personen med demenssjukdom själv
upplever och rapporterar. Beteendesymtom visar sig som till exempel fysisk och verbal
aggressivitet, rastlöshet, skrik, agitation, vandring, plockande och sexuellt agerande. De
psykiska symtomen omfattar bland annat vanföreställningar, hallucinationer, förändringar i
stämningsläge, tvångstankar och ångest [441, 444].
(Demenssjukdom Nationella riktlinjer 2010 Soc styr)
Rekommendationer efter workshop april 2008
3
BPSD
A. Affektiva symptom
Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet
B. Psykossymptom
Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering
C. Hyperaktivitet
Psykomotorisk agitation (både verbal och fysisk, aggressiv och
nonaggressiv, vandringsbeteende, ropbeteende), sömnstörning
D. Apati
Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intressen
1
2014‐05‐07
Vårdmiljön  Ljud – vad stör?
 Syn – Är miljön lätt att tolka?
2
2014‐05‐07
Vårdaren?
Är basala behov tillfredställda
 Är vårdaren fokuserad på  Kommunikation
‐ Kroppsspråk
uppgiften eller relationen?
 Mat och dryck
 Sömn
‐ Ögonkontakt
 Urin och tarm
‐ Tonfall
 Social samvaro
‐ Intrång i revir
 Syn och hörsel
‐ Beröring
Finns det sjukdomstecken?
Läkemedel?
 Feber
 Olämpliga läkemedel?
 Urin
 För många läkemedel?
 Puls
 Är läkemedelsgenomgång utförd senaste året?
 Andning
 Smärta
 Blodsocker
VANFÖRESTÄLLNINGAR
• Diagnos svår/besvärlig. Verkligen psykos? Eller demenssymptom
omöjliga att medicinera?
• Antipsykosläkemedel sänker DA. Demenspatient har redan DA brist.
• Effekt endast hos ca 20%. Stora problem med biverkningar! Kognition
och motorik försämras
• Underhållsbehandling - ja, om effekt men inte för mycket biverkningar
Krav på uppföljning! /protokoll ca var 3:e vecka ( BPSD reg)
Efter ca 3 v uttrappning osv , upp ett steg om symptom återkommer.
Oftast spontan symptomregress med tiden
Riskläkemedel och BPSD










Nozinan
Siqualone dek
Trilafon dek
Buronil
Dridol
Serdolect
Zeldox
Fluanxol
Truxal
Cisordinol
(levomepromazin)
(flufenazin)
(perfenazin)
(melperon)
(droperidol)
(sertindol)
(ziprasidon)
(flupentixol)
(klorprotixen)
(zuklopentixol)

Haldol
(haloperidol)





Leponex
Zyprexa
Seroquel
Abilify
Invega
(klozapin)
(olanzapin)
(quetiapin)
(aripiprazol)
(paliperidon)

Risperdal
(risperidon)

Klometiazol
7

(Heminevrin)
Sederande<------------------------------------------------------- > extrapyramidala biverkningar
•
•
Vanföreställning: felaktig och endast hos pat befintlig uppfattning som inte kan korrigeras
Psykos: vanföreställningar, hallucinationer, bristande insikt ovh uppfattning av person och verklighet
Klasseffekter : ökad mortalitet; hjärt-kärlhändelser/CVL, QT- tid, postural hypotension, fallrisk,
hyperlipidemi, diabetes, somnolens/sedering, extrapyramidala biverkningar ( fa Haldol)
3
2014‐05‐07
EXTRAPYRAMIDALA BIVERKNINGAR
AKATISI
PARESTESI
Oförmåga att sitta stilla , ”inre tortyr”
Stickning, pirrning, domning,
sockerdrickskänsla, ”elektriska
knölen”
DYSTONI
Ofrivilliga ihållande muskelsammandragningar
leder till upprepade rörelser/onormal kroppshållning
ANTIKOLINERGA
BIVERKNINGAR
TARDIV DYSKINESI
Repetitivt ofrivilligt, meningslöst ; ansikte –fingrar
Konfusion
Urinretention
Obstipation
PARKINSONISM
Rigiditet, tremor, förlångsamning
HALLUCINATIONER
 iMedicinering/ antipsykosläkemedel endast om skrämmande
eller hotfulla!
 Illusioner? Speglar, belysning, tapeter? Arb ter åtgärder
eörjan möjligatt hålla distans.
 Biverkan? Sätt ut misstänkta läkemedel
 Vid Levydemens (LBD) till en början möjligt hålla distans

Demensläkemedel / kolinesterashämmare?
Quetiapin/ Seroquel 25 mg ½ x 1 (sic) - f a vid misst LBD
AGITATION HYPERAKTIVITET ; PSYKOMOTORISK, VERBAL, AGGRESSIV/NON‐AGGRESSIV
 Konfusion?!; ofta plötslig agitation hos pat som mått bra. Kan bero på allt; från byta rum till UVI till livshotande tillstånd.
Läkemedel vanligaste orsak. Klingar ibl av långsamt under veckor.
 Vandring? Rop?
Kartlägg som vanligt. Dålig effekt av läkemedel. Praktiska åtgärder
 ”Tortyrbiverkan akatisi" ? Sätt ut

Smärta? paracetamol ‐ oxycontin ‐ Mo‐plåster


Antipsykosmedel ‐ om allt testat; om riskabelt ‐
v

HÄMNINGSLÖST
DEPRESSION
 Ofta kroppsliga symptom, oro, sömnproblem
ssantar, stå ut /"gilla läget".
 Ensamhet? Existentiell ångest? Kommunikationssvårigheter?
 Ofta frontal påverkan (nervceller eller bansystem) dvs vaskulärt,
sent Alzheimer, alkohol.
 Kommunalt hjälpbehov? Skrämmande medboende? Ny personal?
 Personlighetsförändring, förlorad impulskontroll tal-känslorhandling, förlorad insikt-moral-gränser, stereotypa rörelser, div
persevererande ,hypersexualitet.
 SSRI (Sertralin, Cipralex, Venlafaxin), Mirtazapin
 Sällan effekt av läkemedel eller ”uppfostran”
 Avled med något "intressantare", stå ut /"gilla läget".

 Viktigt med uppföljning. Psykosocialt omhändertagande + farmakologisk
behandling kräver fungerande samarbete patient-anhöriga-primärvårdkommun.
Memenatin/Ebixa ? - försök dämpa ”bakgrundsbrus”
SSRI ( in? ut?)
Demensläkemedel ( kolinesterashämmare) ? - förslag BPSD reg)
4
2014‐05‐07
SÖMNSTÖRNING
APATI
Låt göra en ”sömnprofil” .Flera olika protokoll finns.
Analys; Hungrig? Rädd? Letar? ”Hotellås” på dörren?
Osv
ktig med utstning av fungerande läkemedel

zopiklon / Imovane vb - ev oregelbundet
klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - inga studier, sällan hemmabruk
melatonin/ Circadin - inga studier, prova 2 v
Propavan – bl a risk för restless legs+ viss antikoliner g effekt
 Apati- ett tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig
förlamning".
 Långt framskriden demens - kognitionen räcker inte till mer?
tillstånd av likgiltighet och håglöshet," känslomässig förlafr

Sätt ut ( bz m m)

Lab

Demensläkemedel (kolinesterashämmare) – prova, men sällan effekt
(Hb, TSH, Na osv)
FAST‐skalan – Funktional Assessemant Staging
Denna skala används för att gradera den funktionella nivån vid Alzheimers sjukdom. Den bygger på rapporterade uppgifter från t.ex. anhöriga och vårdare. Skalan är hierarkisk, vilket innebär att patienten under sjukdomsförloppet följer stegen från 1 – 7g.
I den högra kolumnen kan man följa i vilken ålder ett barn förvärvar motsvarande funktion.
ÅNGEST
Svensk översättning: Docent Sture Eriksson, Geriatriskt Centrum, NUS, Umeå.
Steg
Funktionell nivå
1
2
Inga svårigheter varken subjektivt eller objektivt.
Klagar över att han glömmer var saker finns.
Subjektiva svårigheter i arbetet.
Ålder då funktionen
uppnås
3
Försämrad förmåga i arbetet uppenbart för medarbetarna.
Svårigheter att resa till nya orter.
Minskad förmåga att organisera.
Tonåren
4
Minskad förmåga att genomföra komplexa uppgifter (t.ex. att planera en middag med gäster), handha den egna
ekonomin (glömmer t.ex. att betala räkningar), svårigheter att handla i affärer osv.
8 – 12 år
5
6a
Behöver tillsyn för att välja rätt kläder.
Tar på sig kläder felaktigt (tar t.ex. på sig ytterkläderna över nattkläderna eller skorna på fel fot eller har svårigheter
att knäppa knappar).
5 – 7 år
5 år
6b
Svårigheter att bada eller duscha adekvat (t.ex. svårigheter att justera vattentemperaturen korrekt).
4 år
6c
Oförmögen att tekniskt sköta toalettbesöken korrekt (glömmer t.ex. att spola, torkar sig inte ordentligt eller hanterar
toalettpappret felaktigt).
4 år
6d
6e
7a
Urininkontinens (tillfälligt eller mer frekvent).
Faecesinkontines
Användningen av språket begränsad till ungefär ett halvt dussin ord eller färre under en vanlig dag.
3 – 4½ år
2 – 3 år
15 mån
7b
7c
7d
7e
Språket omfattar endast enstaka ord under en vanlig dag.
Förmågan att gå är förlorad (kan inte gå utan assistans).
Förmågan att sitta utan stöd är förlorad.
Förmågan att le är borta.
12 mån
12 mån
6 – 9 mån
8 – 16
veckor
7f
Förmågan att hålla huvudet är borta
4 – 12
veckor
7g
Ihopdragen kroppsställning.
MANI / HYPOMANI
UPPRYMDHET
 SSRI (SNRI)
 Bz ( oxascand) - helst vb
 klometiazol/ Heminevrin 1-2 tn - studier saknas
 Pregabalin/ Lyrica 25 mg x 1 ( 1-2) - när allt är testat; biv vanligt
IRRITABILITET BLÖDIGHET -LABILITET
Ibland svårt att tolka.
 Ibland svårt att tolka. Upprymd utan orsak. Plumpa skämt. Skrattar åt olyckor
 Extra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning
E
Växlar ibland humör blixtsnabbt
Blödighet ska medicineras
Oftast vaskulärt
xtra komplicerat vid bipolär sjukdom, personlighetsstörning

Sätt ut (SSRI)

Antipsykosmedel - kort period under landning
 SSRI SNRI
5
2014‐05‐07
Rekommenderade åtgärdsförslag enligt nationella riktlinjer
Rekommenderade åtgärdsförslag enligt nationella riktlinjer
Depresssion /nedstämdhet
Ångest/oro
Lättretlighet/irritabilitet
Eufori
• Massage
• Minnesstimulering
samtal, fotografier, musik
• Utevistelse
• Sång/musik/vårdarsång
Agitation
Upprördhet
Vanföreställningar
Hallicinationer
Felaktig identifiering
• Fysisk aktivitet
gymnastik, ”sittgympa”, dans
• Bemötande
bemötande planer
• Validation
(bekräfta personens upplevelser)
• Optimera syn och hörsel
• Gungstolsrörelser
• Tyngdtäcke
• Läkemedel
Rekommenderade åtgärdsförslag enligt nationella riktlinjer
• Läkemedel
• ”Sålla bort provokationer”
undvik argumentation,
konfrontation, provocerande situationer och personer
• Avslappning
massage, meditativ musik, djurterapi, aromaterapi
Rekommenderade åtgärdsförslag enligt nationella riktlinjer
Motorisk rastlöshet
Sömnstörning
Ropbeteende
Apati/likgiltighet
Matlust/ätstörningar
• Förutsättningar
Ytor att ”vandra” på, tillåtelse att ”plocka” med saker
• Aktiviteter dagtid
• Anpassade aktiviteter utifrån tidigare intressen
• Tidigare matvanor
• Massage
• Gungstolsrörelser
t.ex. gungfotölj, rullstolsvagga, hammock
• Fysisk aktivitet
• Minimera ljus/ljud
• Beröring/massage
Vardagsaktiviteter i stort och smått
• Tyngdtäcke • Musik
• Ljusterapi • Plockförkläde
• Ev. läkemdel
• Validation
• Sittställning
Vara delaktig i hushållssysslor • Medicinska orsaker
som man är van vid
• Måltidsmiljön
• Munvårdsbedömning
• Utevistelse
6