PLANPROGRAM FÖR BOSTADSÄNDAMÅL I
FOLKSKOLAN 35 M FL
I VADSTENA KOMMUN
Upprättad
Samrådshandling
September - december 2016
2017-01-31
PLAN- OCH BYGGLOVAVDELNINGEN
Dnr PoB 2016/000096
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
1 (26)
INNEHÅLL
PLANDATA ............................................................................................................................. 3 Läge ................................................................................................................................... 3 Areal .................................................................................................................................. 4 Ägoförhållanden.................................................................................................................. 4 PROGRAMMETS SYFTE, HUVUDDRAG och PROCESS ................................................................. 4 Bakgrund ............................................................................................................................ 4 Syfte ................................................................................................................................... 4 Huvuddrag .......................................................................................................................... 5 Processen............................................................................................................................ 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN.......................................................................................... 6 Översiktsplan för Vadstena stad 2013 ................................................................................... 6 Detaljplaner ........................................................................................................................ 6 FÖRORDNANDEN OCH TILLSTÅND ......................................................................................... 7 Riksintressen ........................................................................................................................ 7 PROGRAMOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR .......................................... 7 Historia, kulturmiljö och fornlämningar ................................................................................... 7 Natur och vegetation ......................................................................................................... 10 Grönstruktur ...................................................................................................................... 10 Geotekniska förhållanden ................................................................................................... 10 Markanvändning ............................................................................................................... 10 FASTIGHETERNA OCH OMGIVNINGARNA ............................................................................ 11 BEBYGGELSE ........................................................................................................................ 11 Nuvarande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse .................................................................... 11 Bebyggelse på Folkskolan 20 .............................................................................................. 12 Bebyggelse på Folkskolan 26 .............................................................................................. 12 Bebyggelse på Folkskolan 35 .............................................................................................. 13 Framtida bebyggelse .......................................................................................................... 15 FRIYTOR ............................................................................................................................... 15 Lek och rekreation .............................................................................................................. 15 GATOR OCH TRAFIK ............................................................................................................. 16 Gatunät och biltrafik .......................................................................................................... 16 Gång-, cykel- och mopedtrafik ............................................................................................. 16 Parkering, angöring ........................................................................................................... 16 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET .............................................................................................. 17 Förorenad mark ................................................................................................................. 17 OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD ............................................................................ 17 Stadsbild .......................................................................................................................... 17 Bebyggelsestruktur - stadsmorfologi ...................................................................................... 17 TEKNISK FÖRSÖRJNING ....................................................................................................... 18 SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
2 (26)
Vatten och spillvatten ......................................................................................................... 18 Dagvatten ......................................................................................................................... 18 Fjärrvärme ........................................................................................................................ 18 El ..................................................................................................................................... 18 Tele/opto.......................................................................................................................... 19 PLANENS UNDERLAG ........................................................................................................... 19 Ramverk ........................................................................................................................... 19 Dokument ......................................................................................................................... 19 Inspiration – framgångsrika exempel .................................................................................... 20 Specifika inslag ................................................................................................................. 21 FÖRSLAG ............................................................................................................................. 23 Gestaltning och innehåll ..................................................................................................... 23 Exploateringsgrad.............................................................................................................. 23 Volymer - skala .................................................................................................................. 24 Bostadstyp ........................................................................................................................ 24 INVERKAN/PÅVERKAN ......................................................................................................... 25 Föroreningar, Luftskvalitet och Samhällsbuller ........................................................................ 25 Risk och säkerhet ............................................................................................................... 25 UTREDNINGAR ..................................................................................................................... 25 Utförda utredningar............................................................................................................ 25 Kommande och pågående utredningar ................................................................................ 25 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN .............................................................................................. 25 SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
3 (26)
PLANPROGRAM FÖR FASTIGHETERNA FOLKSKOLAN 20, 26 OCH 35
I VADSTENA INNERSTAD, VADSTENA KOMMUN
PLANPROGRAM INLEDNING
Detaljplaneprocessen för fastigheterna Folkskolan 20, 26 och 35 inleds med ett
planprogramskede. Ett planprogram ska uttrycka kommunens vilja, mål och vision för
programområdet. Samtidigt kommer planprogrammet att belysa förutsättningarna för planarbetet
och beskriva alternativ gällande utformning. Programmet definierar programområdets gränser,
specificerar planens syfte och lyfter fram viktiga frågor som planen bör lösa. I planprogrammet
redovisas möjliga angreppssätt, men inga färdiga eller bindande förslag.
Bild 1: Programområdet ligger centralt i innerstaden, öster om slottet.
PLANDATA
Läge
Programområdet är beläget centralt i Vadstena innerstad. Det avgränsas av S:t Persgatan i norr,
av Gropgatan och av fastigheterna Folkskolan 23, 25 och 33 i söder, av Hovsgatan och
fastigheterna Folkskolan 25 och 33 i väster och Strågatan i öster.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
4 (26)
Bild 2: Programområdets läge i centrala Vadstena
Areal
Programområdet är ca 9 550 m2 stort, varav 558 m2 utgörs av fastigheten Folkskolan 20,
509 m2 utgörs av fastigheten Folkskolan 26 och 8 484 m2 utgörs av fastigheten Folkskolan 35.
Ägoförhållanden
Fastigheterna inom programområdet ägs av Vadstena kommun. Angränsande fastigheter ägs i
huvudsak av privata fastighetsägare.
PROGRAMMETS SYFTE, HUVUDDRAG och PROCESS
Bakgrund
I Vadstena råder brist på centralt belägna bostäder med hög tillgänglighet. Stadens centrala delar
består, förutom av en- och två bostadshus, mestadels av äldre bebyggelse i 2-3 våningar utan hiss.
HSB Östergötland och Vadstena kommun har tillsammans undertecknad en avsiktsförklaring om
byggnation i det aktuella området. Vadstena kommun ser ett behov av nya bostäder och HSB vill
utveckla sitt fastighetsbestånd i Vadstena. HSB har anhållit om att förvärva fastigheterna
Folkskolan 20, 26 och 35 i Vadstena och önskar pröva byggrätt för bostadshus i en detaljplan.
Parallellt med planarbetet avser bolaget att förbereda byggprojektet.
Syfte
Syftet med detaljplaneprogrammet är att ge en grundläggande vägledning för fortsatt
detaljplanering i enlighet med kommunens vision om ett växande Vadstena.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
5 (26)
I programmets syfte ingår även att:
 ge ny bebyggelse en god gestaltning och placering med anpassning till omgivande miljöer
och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samtidigt som en hög arkitektonisk kvalitet
uppnås
 utreda bästa placering och utformning av bebyggelsen för att minska påverkan på naturoch kulturvärden samtidigt som en god bostadsmiljö och tillgänglighet uppnås
 bevara stadens viktiga gröna element och utveckla grönstrukturen
 respektera befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom och omkring
planprogramområdet
Huvuddrag
Programmet föreslår ändring av markanvändning från allmänt ändamål (skola) till bostäder samt
även kulturell verksamhet och föreslår nybyggnation av en byggnadstyp som kommer att
bedömas lämpligast för både tomt och omgivningar.
Processen
För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program där
planens utgångspunkter och mål framgår. Programmet är i huvudsak ett skriftligt dokument, men
innehåller ofta bilder och andra illustrationer för att tydliggöra förhållanden och olika förslag. När
ett program utarbetas ska ett samråd genomföras efter samma regler som då ett planförslag tas
fram. Om ett program har upprättats ska detta redovisas vid samrådet om förslaget till detaljplan.
Det kan vara en fördel att upprätta ett program för komplicerade planer som berör många
intressenter och som innehåller starka motstående intressen. (prop 2009/10:170 sid 235 f)
Ett annat skäl att upprätta ett särskilt program är om detaljplanen saknar stöd i översiktsplanen.
Som regel behöver ett program inte upprättas om detaljplanen uppfyller de formella
förutsättningarna för att hanteras med ett standardförfarande liksom om detaljplanen har stöd i
en aktuell fördjupning av översiktsplanen. (Program till detaljplan, 20141)
Programskedet inleds med ett beslut om samråd från kommunens Samhällsbyggnadsnämnd.
Beslutet fattades i SBN sammanträde 2017-01-31 (SBN20170131, § 11). Programskedet består i
princip av samråd med de direkt berörda sakägarna och myndigheter samt allmänheten, då planen
anses ha större betydelse för hela samhället. I samrådet ingår även ett samrådsmöte. Efter att
samrådet har genomförts sammanställs framförda synpunkter i en samrådsredogörelse. I
samrådsredogörelsen redovisas kommunens slutsatser och hur synpunkterna behandlas. Ett
beslut om godkännande, som även inkluderar beslutet om fortsatt detaljplanearbetet, avslutar
samrådsskedet.
Planarbetet bedrivs som utökat förfarande i enlighet med PBL 2010:900. Ett utökat förfarande
ska tillämpas om planförslaget inte är förenligt med översiktsplanen eller länsstyrelsens
granskningsyttrande, eller är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse,
eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förfarandet består av kungörelse, samråd,
samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen
kan vinna laga kraft. Planarbetet sker i en process där berörda intressenter får möjlighet att lämna
synpunkter på planförslagen.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
6 (26)
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan för Vadstena stad 2013
För hela kommunen gäller Översiktsplan för Vadstena stad, antagen år 2013 (KF 2013-06-19
§ 114).
I ÖP anges att glesare bebyggelsestrukturer som tillkommit under tidigare tidsepok kan utnyttjas
för att förtäta innerstaden. Detta bör göras varsamt eftersom det handlar om stadens historia
även där den ännu inte är speciellt gammal. I stadsmiljön är bebyggelsetraditionen med storlek, färg,
form och material viktig. Det är viktigt att inte bara skapa en god bostadsmiljö utan också en bra
stadsmiljö som innefattar hela det offentliga rummet. En förtätning av staden möjliggör en attraktiv
och spännande arkitektur som kan kontrastera mot befintlig och skapa intressanta miljöer. Under
avsnittet Kulturmiljöer nämns Folkskolan 35 som en fastighet som innehåller två byggnader med
högt kulturhistoriskt värde från tidsperioden 1945-1975, nämligen Hus B och C.
Detaljplaner
Inom och i angränsning till programområdet gäller följande detaljplan:
SPL268, laga kraft 1985-06-03, som anger markanvändning kvartersmark för allmänt ändamål
(skola) för alla tre fastigheterna.
Bild 3: Gällande detaljplan 268: Den ljusa blå ytan visar markanvändning kvartersmark för Allmänt ändamål (skola)
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
7 (26)
FÖRORDNANDEN OCH TILLSTÅND
Riksintressen
Vadstena innerstad och hela planprogramområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården
enligt 3 kap. 6 § miljöbalken med följande motivering:
”Småstadsmiljö och andligt centrum, framvuxet kring birgittinerordens moderkloster, som visar en
betydelsefull senmedeltida stad och vallfartsort samt dess förändringar med Nya tidens starka
kungamakt efter reformationen. Klostrets äldsta delar speglar dessutom den svenska
kungamaktens ställning under 1200- och 1300-talen”.
Som uttryck för riksintresset har Riksantikvarieämbetet beskrivit den riksintressanta miljön på
följande sätt:
”Birgittaklostret, uppfört med början på 1360-talet, med den till klostret donerade kungsgården
från 1200-talet. Den i stadsbilden dominerande slottsmiljön på platsen för den medeltida
stadsdelen Sanden, med det 1545 påbörjande slottet samt omgivande parkmark. Stadsplanen, som
i allt väsentligt är medeltida, med Stora Torget som enda påtagliga resultat av ett regleringsförslag
vid mitten av 1600-talet. Gatornas och torgens karaktär, med sluten bebyggelse i de centrala
delarna och mer öppet byggnadssätt och grönskande tomter mot ytterkanterna. Den ålderdomliga
tomtstrukturen. De ovanligt många medeltida profanbyggnaderna, bl.a. senmedeltida rådhus samt
den äldre, småskaliga stadsbebyggelsen i huvudsakligen trä och puts. Hospitalsanläggning med
byggnader från 1500-, 1700- och 1800-talen. Den för den förindustriella staden kännetecknande
direkta övergången i obebyggd, öppen mark norr om staden. Siluetten och anblicken från det
omgivande slättlandskapet samt kontakten med vattnet.”
Det aktuella området är beläget inom fornlämning RAÄ 21:1 – Vadstena medeltida stadsområde.
Programområdet omfattas även av riksintresse för det rörliga friluftlivet enl. 4 kap 2§ miljöbalken.
PROGRAMOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Historia, kulturmiljö och fornlämningar
I den antagna översiktsplanen (2013) anger Vadstena kommun följande ställningstagande för att
bevara den riksintressanta kulturmiljön:
”Ny bebyggelse inom riksintresset ska utformas med stor hänsyn till platsens kulturhistoriska
värden och Vadstenas byggnadstradition. Nya exploateringar får inte förändra gatunätet eller
stadsbilden i staden. Förändringar av befintlig bebyggelse ska ske på ett sätt som överensstämmer
med kulturhistoriska och antikvariska värden. Kommunen anser att stadens siluett ska vara fri
från nya, konkurrerande inslag. Vadstenas medeltida stadsområde är skyddat som fornlämning
enligt kulturminneslagen. I Vadstena finns vidare ett antal byggnadsminnen som även de skyddas
enligt kulturminneslagen. Vadstena stad ska skyddas mot åtgärder som kan innebära påtaglig
skada på riksintresset.”
Förändringar i stadsbilden och i stadens bebyggelsestruktur påverkar indirekt innerstadens
kulturmiljö och riksintresset för kulturmiljön. Enligt översiktsplanen anges slutsatserna för
bebyggelsestruktur i innerstaden: ”Den riksintressanta bebyggelsemiljön bevaras och utvecklas”.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
8 (26)
Bild 4: Forutsättningar omkring programområdet
Konsekvenser av ny bebyggelse på den lokala kulturmiljön och riksintresset beror i stort sett på
beslutet om bevarande av byggnaderna som har bedömts ha stort kulturhistoriskt värde.
Färgsättning, materialval och detaljer utgör tillsammans en viktig helhet för den sammanvägda
påverkan.
Stora delar av Vadstenas medeltida kulturlager är bevarade och kulturlagren är skyddade som fast
fornlämning enligt kulturminneslagen, vilket innebär att arkeologisk undersökning fordras för
varje åtgärd som berör dessa lager. Hela programområdet omfattas av fornlämning Vadstena
21:1.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
9 (26)
Bild 5: Yta för riksintresse för kulturmiljövård och innerstadens gräns
Bild 6: Yta som täcks av fornlämning Vadstena 21:1.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
10 (26)
Natur och vegetation
Programområdet är relativt flackt och ligger 3-4 meter över Vätterns yta. Området inryms idag av
S:t Persskolan med tillhörande anläggningar. Den största delen av marken är asfalterad med
undantag av ett antal rabatter och sandlådor. I gällande stadsplans beskrivning (SPL268), i
avsnittet Befintliga förhållanden (s. 3), står bl.a. att ”det finns ett flerantal stora, värdefulla träd, både enstaka
och i grupper. Dessa miljöer är angelägna att bevara.”
Bild 7 och 8: Uppväxta träd och befintlig rabatt.
De delarna av fastigheten som inte föreslås bebyggas bör ingå i en strategi för lokalt
omhändertagande av dagvatten, enligt en övergripande klimatanpassningsstrategi som
kommunen har påbörjat arbete med. Marklov kommer förmodligen att krävas för fällning av
träd.
Grönstruktur
Begreppet ”grönstruktur” omfattar all privat och offentlig mark som inte är bebyggd eller
hårdgjord.
De centrala delarna av Vadstena har idag en relativt liten del kvalitativ, offentlig parkmark och
innerstaden saknar större sammanhängande park- och grönstråk. Gröna miljöer har en social och
kulturell funktion samtidigt som de har betydelse för fysisk- och psykisk hälsa. Grönytorna har
även ekologisk funktion genom exempelvis omhändertagande av dagvatten och klimatförbättrare.
Vegetationen kan bland annat ge skugga, lä, jämna ut temperaturen och förbättra luftfuktigheten.
Vegetation kan även ha en viss inverkan på minskning av buller, damm och stoft.
Geotekniska förhållanden
En översiktlig geoteknisk undersökning kommer att beställas i detaljplaneskedet.
Markanvändning
Gällande detaljplan föreskriver markanvändningen allmänt ändamål/skola.
Den planerade markanvändningen bostadsändamål medför att Vadstenas stad förtätas med
bostäder, i enlighet med översiktsplanens strategier för framtida byggnation. En förtätning av
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
11 (26)
staden skapar korta avstånd, vilket främjar miljö och resurshushållning, främjar gång- och
cykeltrafik, skapar bättre underlag för kollektivtrafik och bättre utnyttjande av infrastruktur.
Tillgänglighet
Tillgänglighet i en stad har stor betydelse för social hållbarhet. Programområdet är flackt och
bedöms kunna ge goda förutsättningar för lättillgängliga entréer till bostäder, förråd och
parkering.
Vadstena innerstad har idag brist på lägenheter med god tillgänglighet i form av hiss.
Planprogrammet framhåller behovet för ännu bättre förutsättningar såväl inom byggnaderna i
form av bl.a. hissar, som utomhus.
FASTIGHETERNA OCH OMGIVNINGARNA
Programområdet består av tre fastigheter, Folkskolan 20, Folkskolan 26 och Folkskolan 35.
Bild 9: Fastighetsbeteckningar och befintliga byggnader.
BEBYGGELSE
Nuvarande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
I Vadstenas stadskärna finns trähus från 1600-talets mitt, men större delen av byggnadsbeståndet
i innerstaden är från 1700-talet och 1800-talets första hälft.
Vadstena stad kan delas in i olika bebyggelsestrukturer och planprogramområdet ligger nästan i
mitten av innerstaden.
Bebyggelsen inom innerstaden är vanligtvis byggd i två våningar, med fasad i gatulivet,
bostadsentréer mot gårdssidan och ofta sammanbyggda eller skilda åt av plank eller staket.
Gårdsrummen har trädgårdskaraktär och innehåller ett eller flera uthus. Karaktäristiskt för
Vadstena innerstad är sin täthet, de böjda gaturummen med spännande prång och gränder,
bebyggelse av varierande karaktär, även inom samma kvarter, från olika tidsepoker och med en
måttfull skala.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
12 (26)
Bild 10: Beskrivning av alla byggnaderna som ligger i programområdet samt nuvarande tillgänglighet inom kvarteret.
Bild 11: Gatubild omkring kvarteret (Korsning mellan Strågatan och Backegatan).
Bebyggelse på Folkskolan 20
Folkskolan 20 har en tomtarea om 558 m2. Det finns tre byggnader på fastigheten.
Huvudbyggnaden är 61,53 m2 stor. Det ena av de två uthusen är 13,61 m2 stor och det andra är
75,34 m2 varav bara 28,95 m2 ligger på berörda fastigheten. Resten ligger på Folkskolan 33.
Bebyggelse på Folkskolan 26
Folkskolan 26 har en tomtarea om 509 m2 och inryms av en huvudbyggnad och två uthus.
Huvudbyggnaden är 104,69 m2 stor och de två uthusen är 10,68 respektive 12,19 m2.
Bild 12: Byggnaderna på fastigheten Folkskolan 26.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
13 (26)
Bebyggelse på Folkskolan 35
Fastigheten Folkskolan 35 utgör den största delen av programområdet och dess areal är 8 484 m2.
På fastigheten finns tre byggnader.
- Hus A utgör Folkskolebyggnaden som ursprungligen uppfördes 1863-69, tillbyggdes 1913-14
efter ritningar av arkitekt Axel Brunskog och byggdes om 1969. Hus A täcker en yta av 641,7 m2
idag.
Byggnaden föreslås bevaras.
Bild 13: Folkskolebyggnadsentrévånings plan (Hus A)
Bild 14: Folkskolebyggnadsfasad mot norr (Hus A).
- Hus B uppfördes 1949-52 efter ritningar av Melcher Anderssons ingenjörsbyrå i Linköping.
Byggnadsarean är 699,79 m2 idag. Byggnaden betecknas också som ”Skolbyggnad”.
Skolbyggnaden nämns i rapporten Modernismens bebyggelse i Vadstena kommun (20082009) från Länsstyrelsen Östergötland. Under rubriken Riktlinjer står att ”Underhåll och ändringar
får inte medföra förvanskning av värdefulla karaktärsdrag, ursprungliga detaljer ska bevaras”.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
14 (26)
Bild 15: Skolbyggnadsentrévånings plan, uppförd 1949-52 (Hus B)
Bild 16: Skolbyggnadsentrévånings mot sydöst. (Bus B)
- Hus C byggdes 1963 efter ritningar från Götene Träindustri. Det består av klassrumsbyggnad
och gymnastiksal. Husets yta på tomten är 615,8 m2.
Bild 17: Klassrumsbyggnad och gymnastiksal, uppförd 1963 (Hus C).
I gällande stadsplans beskrivning (SPL268), under rubrik Kommunala ställningstaganden (s. 4)
står bl.a. att ”Såväl byggnadsnämnd som kommunstyrelsen har som målsättning för planarbetet
angivit, att befintlig bebyggelse och gatumiljö i största utsträckning skall bevaras.
En förtätning av bebyggelsen är önskvärd om den inte strider mot den fösta målsättningen.”
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
15 (26)
Bild 18: Den ursprungliga folkskolebyggnaden, uppförd 1863-692
Bild 19: Folkskolebyggnaden efter Axel Brunskogs tillbyggnad3
Bild 20: B-husets södra fasad (2016)
Framtida bebyggelse
Detaljplanarbetet kommer att ange vilken typ av ny bebyggelse som är lämplig. Nya byggnader
ska utformas med särskild anpassning till den värdefulla miljön. Föreslagen byggnation inom
kvarteret och dess påverkan på kulturhistorisk värdefull bebyggelse beskrivs under rubrik
Omgivningspåverkan och stadsbild.
Vadstena kommun strävar efter en förtätning av staden samtidigt som den främjar skapandet av
modern, spännande arkitektur. Med hållbarhet som ett långsiktigt mål anser kommunen att ny
bebyggelse, även i stadens historiska och känsliga delar, bör anpassa sig till nuvarande och
framtida behov.
FRIYTOR
Lek och rekreation
Tillgängliga gröna ytor är av stor betydelse för livskvalitet i en stad. Planprogrammet föreslår att
tillräckligt stora friytor bör skapas på kvarterets insida för att täcka boendes behov.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
16 (26)
GATOR OCH TRAFIK
Gatunät och biltrafik
Alla gatorna omkring kvarteret är av lokal betydelse och har låg trafikbelastning. De delarna av
Hovsgatan, Gropgatan och Strågatan som gränsar till programområdet samt hela Nygatan är
stenbelagda. S:t Persgatan är asfalterad.
Gång-, cykel- och mopedtrafik
Alla gator är lämpliga för gång- och cykel trafik på grund av deras egenskaper (beläggning, bredd
och låga hastigheter).
Parkering, angöring
Lokala parkeringsbehov som den nya användningen av kvartersmarken medför bör ordnas inom
kvarteret. Med hänsyn till dagvattenhantering föreslår planen att asfalterade ytor undviks i
möjligaste mån. Alternativt kan stenbeläggning eller andra genomträngliga material användas för
att öka områdets förmåga att omhänderta dagvatten lokalt.
Att projektet täcker sina egna parkeringsbehov är viktigt, särskilt med hänsyn till omgivningarnas
kulturhistoriska värde. Förtätning av staden i detta läge ska öka belastning i den känsliga
stadsdelen marginellt. Inom korta avstånd finns kommunala parkeringsplatser eller ytor som kan
användas för parkering. En parkeringsutredning som klargör hur parkeringsbehov ser ut kommer
att tas fram i detaljplanskedet.
Bild 21: Befintliga kommunalla parkeringsytor omkring programområdet och respektive avstånd.
Med hänsyn till omgivningarnas karaktär bör bilparkering i möjligaste mån inte vara synlig från
gatorna.
För cykelparkering beräknas behovet till 2-2,5 cyklar/bostad.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
17 (26)
Bild 22: Lägen i kvarteret där parkering sker idag
MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET
Förorenad mark
Det finns i dagsläget inga kända markföroreningar inom programområdet.
OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH STADSBILD
Stadsbild
Den viktigaste aspekten av omgivningspåverkan är stadens siluett och byggnadsvolymerna intill
befintlig bebyggelse. I översiktplanen (2013) har fastslagits att ”stadens siluett ska vara fri från nya,
konkurrerande inslag”. Den nya bebyggelsen bör ha ungefär samma höjd som bostadshusen i
området omkring kvarteret.
Inga markanta siktlinjer längs med omgivande gator bedöms påverkas av detaljplaneförslaget.
Med lämpligt kulör- och materialval bedöms den nya bebyggelsen kunna harmonisera med
omgivningen och inte påverka stadsbilden negativt.
Bebyggelsestruktur - stadsmorfologi
Ambitionen med placeringen och bebyggelsen är att Folkskolebyggnaden ska upplevas som
dominant i området och inte förlora sin karaktär. Den nya bebyggelsen bör skapa positiva
förutsättningar för en innergårdskänsla. Husentréerna bör i möjligaste mån vändas mot gårdarna.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
18 (26)
Bild 23: Stadsmorfologi omkring programområdet
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och spillvatten
VA-ledningar finns i gatorna som avgränsar programområdet och omkring de angränsande
kvarteren. Behovet av omläggning av ledningar kommer att klargöras i samband med
detaljplanearbetet.
Dagvatten
Fördröjning/omhändertagande av dagvatten inom den egna tomten ska utredas i samband med
detaljplanearbetet.
Den geotekniska utredningen som kommer att beställas ska komplettera innehållet av detta
kapitel.
Fjärrvärme
Fjärrvärmeledningsrätt (akt nr 0584-06/2) finns framdraget i Hovsgatan och leder till S:t
Persgatan framför Folkskolebyggnads norra fasad. Ledningen sträcker sig också längs med
Strågatan. Kapacitet så att nya bostäder kan ansluta till denna ledning måste utredas.
El
Elledningsrätter finns i Hovsgatan, Nygatan och S:t Persgatan samt inom programområdets
norrvästra del (akt nr 0584-98/9.1).
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
19 (26)
Tele/opto
Avsnittet om tele och opto kommer att kompletteras med ytterligare information under
detaljplanskedet.
Bild 24: Befintliga ledningar i området
Ytterligare information och kartunderlag gällande befintliga ledningar i området har begärts från
berörda bolag.
PLANENS UNDERLAG
Ramverk
Kommunens vilja och önskemål för detaljplanen framförs genom specifika regler, rapporter och
befintliga planer. Materialet finns i kommunens arkiv.
Dokument
Översiktsplan för Vadstena stad 2013, (KF 2013-06-19 § 114)
Vadstena innerstad miljöregler 1982 (KF § 80/820919)
Kulturhistorisk bebyggelse inventering 1968-1973
Modernismens bebyggelse i Vadstena kommun (Östergötlands länsmuseum, 2008-2009)
Översiktsplanen pekar ut kommunens visioner, lämpliga områden för exploatering och
kommunens ställningstagande i hur den riksintressanta miljön ska tillgodoses.
Miljöreglerna för Vadstena innerstad syftar till att bevara och stärka den kulturhistoriskt
värdefulla miljön i innerstaden. Detaljplaneprogrammet framhäver ett antal av dessa regler som
särskilt viktiga för det nu aktuella programområdet.
Kulturhistorisk bebyggelseinventering är utförd av Östergötlands länsmuseum och redovisar
kulturhistoriskt och miljömässigt värdefulla byggnader i Vadstena.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
20 (26)
”Modernismens bebyggelse i Vadstena kommun” utpekar viktiga byggnader med högt
kulturhistoriskt värde och anger vilka riktlinjer som bör följas i varje fall.
Inspiration – framgångsrika exempel
I Vadstena innerstad finns ett antal framgångsrika exempel på nybyggnation/förtätning.
Kvarteren Slottsherren 1 och Slottsvakten 5 innehåller många kvaliteter och egenskaper som kan
ses som inspiration och goda exempel.
Bild 25: Karta över kvarteren Slottsherren 1 och Slottsvakten 5
De båda kvarteren kännetecknas av att de uppnår tät bebyggelse samtidigt som de tillåter ganska
hög exploateringsgrad, med mindre volymer och effektivt utnyttjande av obebyggd mark. Korta
avstånd mellan byggnaderna och lägre byggnadshöjder bidrar till mänsklig skala. När kortare
avstånd kombineras med rätt placering tillsammans med kortare långa sidor, minskas
vindhastighet och ”vindtunnel” effekten.
Bild 26: Kvarteret Slottsvakten 5, vy från vattnet
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
21 (26)
Bild 27: Kvarteret Slottsherren 1, vy från vattnet
Bild 28 och 29: Kvarteret Slottsherren 1, gator i tomtens inre.
Tätare placering av byggnader medför att småskaliga rum kan skapas av den obebyggda marken
och nyttjas för gemensamma utrymmen, plantering och effektivare rörelse.
Bild 30 och 31: Kvarteret Slottsvakten 5, tomtens inre
Specifika inslag
I Vadstena innerstad finns ett antal gränder som leder till kvarterets inre. Gränderna skapar ett
samband mellan gatan och innergården samtidigt som de utformar fasaden på ett speciellt sätt.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
22 (26)
Gränderna kan också rama en bild av livet i kvarteret för de förbipasserandena. Förutom de
ogripbara egenskaperna ger gränder funktionella fördelar, nämligen att de kan t.ex. underlätta
tillfälliga behov som varuintag och avlämning eller skydd mot vädret osv.
Bild 32: Gränd ledande till innergården i fastigheten Folkskolan 11, vy från Strågatan
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
23 (26)
FÖRSLAG
Gestaltning och innehåll
Det aktuella området är centralt belägget i den tätt bebyggda delen av innerstaden.
Bild 33: Programområdets läge i innerstaden
Nytillkommande bebyggelse ska komplettera den befintliga stadsbilden samtidigt som den bör
hålla ihop i omgivningarna. Variation och kontrast är önskvärda i den mån de inte påverkar
upplevelsen av riksintresset i Vadstena stad och/eller de närliggande kulturmiljöerna påtagligt
negativt.
Följande principer i Vadstena kommuns miljöregler bör tillämpas i utformningen av bebyggelsen:
• Allmänt förbud mot alla nya material, byggdelar och detaljer som ej är traditionellt anpassade
till Vadstena innerstad.
• Takmaterial ska vara tegel eller plåt. Takpannor skall vara släta och ej granulerade samt i
tegelröd kulör, ej mörkröda, bruna, svarta, gula, antikbehandlade eller glaserade.
• Hängrännor och stuprör medges ej av plast utan endast av täckmålad plåt i kulör lika fasad,
takfot och knutbrädor eller eventuellt svart kulör.
• Balkonger och franska dörrar skall ej byggas på fasad mot gata eller gatuliv.
• Nya byggnader ska om möjligt placeras med fasad i gatulinjen.
• Taklutning ska vara lika sammanbyggda eller nära angränsande byggnader, i regel max 38 grader
och minst 27 grader-lutning.
Placering av byggnader, liksom utformning, samt anordnande av friytor kommer att utredas
närmare i detaljplaneskedet.
Exploateringsgrad
Exploateringsgraden kommer att fastställas i detaljplanearbetet.
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
24 (26)
Volymer - skala
Den nya bebyggelsens volymer ska respektera stadens siluett och får inte konkurrera med viktiga
landmärken som Vadstena slott, Klosterkyrkan och Rödtornet.
Den nya bebyggelsen ska ha volymer och en disposition som respekterar byggnaderna i
angränsande kvarter.
Bild 34: Utdrag ur flygfoto på Vadstena innerstad visande programområdet och omgivningar.
Bostadstyp
Den största delen av innerstaden är bebyggd med både enbostadshus och flerbostadshus i en eller
oftast två våningar med vindsvåning och byggnadshöjderna är mindre än 10 m. I innerstaden
utgör fasaderna mot huvudgatan oftast en nästan jämn linje och innergårdar anordnas i
fastighetens inre sida.
Bild 35: Byggnadsändamål och bostadstyp i centrala Vadstena (Källa: Vadstena kommun GIS).
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
25 (26)
INVERKAN/PÅVERKAN
Föroreningar, Luftskvalitet och Samhällsbuller
De föreslagna ändringarna i markanvändning samt den föreslagna bebyggelsen bedöms inte
medföra buller, luft- eller markföroreningshalter över uppsatta riktvärden eller över
miljökvalitetsnormer. Den enda risken härstammar från konstruktionsskede och kan dämpas
genom passande åtgärder.
Risk och säkerhet
Detaljplanen bedöms inte medföra negativ påverkan eller öka sannolikheten för skadliga
händelser inom programområdet eller i skyddade områden.
UTREDNINGAR
Utförda utredningar
- Arkeologiska förundersökningar genomfördes sommaren och hösten 1997, Rapport
2011:43
Kommande och pågående utredningar
- Arkeologisk utredning etapp 1 och 2
- Trädinventering
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Rigmor Myrén, Plan- och bygglovavdelningen, Vadstena kommun
Nasos Alexis, Plan- och bygglovavdelningen, Vadstena kommun
Ansvarig handläggare och projektledare på Plansamhällsbyggnadskontoret är stadsarkitekt Helene Eriksson.
Helene Eriksson
stadsarkitekt
och
bygglovavdelningen
Nasos Alexis
planarkitekt
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31
på
26 (26)
BILDER I TEXTEN
Bild 1: Programområdet ligger centralt i innerstaden, öster om slottet. ............................................ 3 Bild 2: Programområdets läge i centrala Vadstena ...................................................................... 4 Bild 3: Gällande detaljplan 268: Den ljusa blå ytan visar markanvändning kvartersmark för Allmänt
ändamål (skola) ....................................................................................................................... 6 Bild 4: Forutsättningar omkring programområdet ......................................................................... 8 Bild 5: Yta för riksintresse för kulturmiljövård och innerstadens gräns ............................................. 9 Bild 6: Yta som täcks av fornlämning Vadstena 21:1. .................................................................. 9 Bild 7 och 8: Uppväxta träd och befintlig rabatt. ....................................................................... 10 Bild 9: Fastighetsbeteckningar och befintliga byggnader. ........................................................... 11 Bild 10: Beskrivning av alla byggnaderna som ligger i programområdet samt nuvarande
tillgänglighet inom kvarteret. ................................................................................................... 12 Bild 11: Gatubild omkring kvarteret (Korsning mellan Strågatan och Backegatan). ........................ 12 Bild 12: Byggnaderna på fastigheten Folkskolan 26. ................................................................. 12 Bild 13: Folkskolebyggnadsentrévånings plan (Hus A)................................................................ 13 Bild 14: Folkskolebyggnadsfasad mot norr (Hus A). ................................................................... 13 Bild 15: Skolbyggnadsentrévånings plan, uppförd 1949-52 (Hus B) ............................................ 14 Bild 16: Skolbyggnadsentrévånings mot sydöst. (Bus B) .............................................................. 14 Bild 17: Klassrumsbyggnad och gymnastiksal, uppförd 1963 (Hus C).......................................... 14 Bild 18: Den ursprungliga folkskolebyggnaden, uppförd 1863-69 .............................................. 15 Bild 19: Folkskolebyggnaden efter Axel Brunskogs tillbyggnad ................................................... 15 Bild 20: B-husets södra fasad (2016) ....................................................................................... 15 Bild 21: Befintliga kommunalla parkeringsytor omkring programområdet och respektive avstånd. ... 16 Bild 22: Lägen i kvarteret där parkering sker idag ..................................................................... 17 Bild 23: Stadsmorfologi omkring programområdet..................................................................... 18 Bild 24: Befintliga ledningar i området ..................................................................................... 19 Bild 25: Karta över kvarteren Slottsherren 1 och Slottsvakten 5 ................................................... 20 Bild 26: Kvarteret Slottsvakten 5, vy från vattnet ........................................................................ 20 Bild 27: Kvarteret Slottsherren 1, vy från vattnet ........................................................................ 21 Bild 28 och 29: Kvarteret Slottsherren 1, gator i tomtens inre...................................................... 21 Bild 30 och 31: Kvarteret Slottsvakten 5, tomtens inre ................................................................ 21 Bild 32: Gränd ledande till innergården i fastigheten Folkskolan 11, vy från Strågatan ................. 22 Bild 33: Programområdets läge i innerstaden ............................................................................ 23 Bild 34: Utdrag ur flygfoto på Vadstena innerstad visande programområdet och omgivningar. ...... 24 Bild 35: Byggnadsändamål och bostadstyp i centrala Vadstena (Källa: Vadstena kommun GIS). .... 24 1
Boverket. (2014, september 23). Program till detaljplan. Hämtat 04 januari 2017, från
http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/detaljplaneprocessen/starta-planarbetet/program-tilldetaljplan/
2
600 år i Vadstena, G. Söderström, 2000. s. 802
3
600 år i Vadstena, G. Söderström, 2000. s. 803
SAMRÅDSHANDLING 2017-01-31