Tid,datum,föreläsning Prosodi # Språkens ljudegenskaper # Betoning # Intonation # Kvantitet # Prosodins interaktion Språkens ljudegenskaper ¥ ¥ ¥ Tre huvudklasser: - vokaler - konsonanter - prosodi Vokaler och konsonanter är segment som produceras sekventiellt dessa har analyserats mest --> lättare att komma åt experimentellt Vad är prosodi? ¥ ¥ ¥ ljudegenskaper av ett språk (eller i diskurs) som är spridda över en följd av ljudsegment --> suprasegmenteller företeelser rytmiska, melodiska, dynamiska egenskaper Lexikalisk prosodi och yttrandeprosodi Prosodins företeelser ¥ ¥ ¥ ¥ rytmiska betoning melodiska intonation dynamiska/temporalakvantitet samspel mellan dessa: - melodisk variation när betonad - variation i kvantitet påverkar intrycket av betoningen och rytm Lexikalisk prosodi ¥ ¥ ¥ ¥ Prosodiska egenskaper som hjälper till att bygga ord Grundleggande element: stavelse Två delar: onset (ansats) & rim Rimmet i ytterliggare två delar: nucleus (kärna) och coda Stavelsestruktur ¥ ¥ ¥ Onset (ansats): en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk Nucleus (kärna): obligatorisk, mest vokal, i några språk sonorant konsonant Coda: en konsonant eller en konsonantgrupp, inte obligatorisk Stavelsetyp ¥ ¥ ¥ Coda inte obligatorisk om codan saknas: öppen stavelse Om stavelsen slutar på en (eller flera ) konsonant(er): sluten stavelse Stavelsetyngd ¥ ¥ ¥ Stavelsetyp: lätt vs. Tung Lätt : V, CV, C(Cn)V Tung: V: (lång vokal), VC(Cn) Betoning ¥ ¥ ¥ ¥ ¥ ¥ Framhävning av ett ord, en stavelse relaterad till beskrivning av talrytm stress, prominens, tryckaccent inom ett ord: ordbetoning/lexikal bet. Inom ett yttrande: satsbetoning/frasbet. eller pga. emfas (fokus) Beträffande domän: stavelse, lexikalt betonad stavelse i ett framhävd ord Lexikal betoning i Svenska ¥ Två grundläggande ordbetoningsmönster i svenskan: - enkla ord med EN betonad stavelse - sammansatta ord med huvud- och bibetoning I enkla ord ¥ ¥ i enkla ord kan betoningen placeras på en av de tre sista stavelser i ordstammet --> rörlig betoning vid samma segmentföljd kan placeringen ge en skillnad i betydelse: 'banan - ba'nan 'kanon - ka'non 'tekniker - tek'niker I sammansatta ord ¥ ¥ ¥ En huvudbetoning och en bibetoning individuella betoning av ord i sammansättning bibehålls men: betonad stavelse i första leden får huvudbetoningen och betonad stavelse i andra leden får bibetoningen: 'vandrings-po,kal 'vinter-,resa I andra språk ¥ ¥ ¥ ¥ Engelska (rörlig betoning): 'object - ob'ject 'permit - per'mit 'digest - di'gest Finnska har fast betoning på 1:a stav. Polska har fast bet. på nästsista stav. Japanska har ingen betoning Satsbetoning ¥ ¥ ¥ = frasbetoning: framhävning av vissa ord i en fras - och inte de andra struktureller orsaker eller avsiktlig framhävning av ett ord Strukturell ¥ ¥ Vissa ordklasser är mer framhävda i neutrala yttranden: - substantiv, huvudverb, adjektiv, och räkneord andra ordklasser brukar vara obetonade: - pronomen, hjälpverb, prepositioner, och konjunktioner Emfas/Fokus ¥ ¥ Framhävning av ett individuellt ord i en fras för att kontrastera just detta ord med andra inte uttalade ord: “grannens röda bil”: GRANNENS röda bil grannens RÖDA bil grannens röda BIL Fonetiska korrelat ¥ ¥ ¥ ¥ Samspel av olika aspekter Större intensitet/högre ljudvolymen större duration/ljudlängd, stavelselängd högre grundfrekvens Intonation ¥ ¥ ¥ ¥ ¥ Melodisk variation och rörelse i språk Baserad på stämtonens läge betydelseskiljande eller karaktär relaterad till: - stavelse - ord - fras språkspecifik karaktär Tonspråk ¥ ¥ ¥ Språk med lexikala toner, en specifik ton för varje stavelse konturtoner: stigande, fallande, hög, låg, mellanton --> Öst- och Sydöstasien nivåtoner: hög, låg, ibland mellanton --> afrikanska språk, t.ex. Niger-Kongo Tonaccent ¥ ¥ ¥ Enstaka stavelse visar ett visst tonalt mönster, de andra är ospecificerade i svenska kopplad till betonade stavelse i andra språk utan betoning till specifika stavelse Svenskans ordaccent ¥ Variation i tonal förlopp i betonade stavelse i ord med samma segmentsekvens: anden - anden stegen - stegen Polen - pålen buren - buren Accent I (akut,´) ¥ ¥ I enstaviga ord i flerstaviga ord, vars ordstam har accent I: en and - anden ett steg - stegen en bur - buren Accent II (grav, `) ¥ Tvåstavig ord med betoning på första stavelse och böjda ord med accent II i stam: en ande - anden en påle - pålen en stege - stegen bära - buren Fonetiska korrelat ¥ ¥ ¥ ¥ Associerad med betonad stavelse varierad temporal förlopp förekommst av F0-topp i relation med betonad stavelse stora variationer mellan olika dialekter, men: accent I-topp alltid förre en accent II-topp Tonaccent i japanska ¥ ¥ ¥ ¥ Ingen betoning, morastruktur accentens placering inte förutsägbar accentueringen i japanska ord helt lexikalt bestämd (rörlig) HL-tonskontrast: accentuerad mora har högton, oaccentuerad har lagton Yttrandeintonation ¥ ¥ Variation av intonationen pga: - framhävning (fokussering, emfas) - talakt (fråga vs. påstående) - attityd (engagerad vs. oengagerad) Yttrandeintonation förekommer i alla språktyper, oavsett om de är tonspråk, tonaccentspråk eller inget dera Fokus ¥ ¥ ¥ Flyger - flyga FLYGER med mattan - FLYGA med m. ska FLYGER! - ska FLYGA! Satsintonation ¥ ¥ ¥ ¥ Påstående: final fallande ton Fråga: final stigande/högton “jag är inte klar än och skall fortsätta prata”: jämn ton interaktion med fokus: ska FLYGER! - ska FLYGA! Kvantitet ¥ ¥ ¥ Långa fonem vs. korta fonem inom en stavelse: vokaler och konsonanter Kvantitet bestämms av längdrelationen inom rimmet olika språk hanterar kvantitet på olika sätt Kvantitet i olika språk ¥ ¥ Några språk har inga fonologiska kvantitetsskilnader (grekiska, rysska) I germanska språk fonologiska kvantitetsskillnader knyten till betonad stavelse Kvantitet i olika språk (ff) ¥ ¥ i svenska komplementär kvantitet: -antingen: lång vokal med kort konsonant ”Polen” /po:len/ V:(C) - eller: kort vokal med lång konsonant eller en konsonantkombination, ”pollen” /pol:en/ VC: Andra typer: -tjeckiska: knyten till vokalen i både obetonad och betonad stavelse Kvantitet i olika språk (ff) ¥ ¥ Japanska har ingen betoning, men har bägge: - kontrast mellan långa och korta vokaler och - kontrast mellan långa och korta konsonanter Finnska: fri kombinerbar, såväl vokal och konsonant som på betonad och obetonad stavelse Språkens rytm (1) ¥ ¥ ¥ tidsarrangement av betonade stavelser i ett yttrande “stress-timed”: jämna avstand mellan betonade stavelse, takt med en huvudbetoning (betoningsrytm) “syllable-timed”: varje stavelse är lika lång (stavelserytm) Språkens rytm (2) ¥ “mora-timed”: varje mora lika lång