Om uttal och uttalsundervisning
Föreläsning vid Nationellt centrum för svenska
som andraspråk
Bosse Thorén
Fil dr i fonetik, bitr. universitetslektor i
svenska som andraspråk.
Umeå universitet
Vad är brytning?
Vad är målet?
Vilken svenska?
Hur lär man sig ett
andraspråksuttal?
Uttalsundervisning
Introduktion till
Basprosodi: En
förenklad undervisningsstrategi byggd på
svenskans rytm
Att tänka på när
man undervisar i
uttal: hjärnan,
integrering
Sagt och tänkt om andraspråksuttal
• Language learners need no more than a
comfortably intelligible pronunciation
(Abercrombie 1949)
Vilka mål? Vilken svenska?
• Är följande språkprov bekvämt begripliga / lyssnarvänliga?
• Vi lyssnade på tysk, spansk och rysk brytning, som hade rätt
rytm och var lättlyssnad
• Sedan hörde vi en dåligt artikulerad västgöte och vacker
finlandssvenska
Lite bokreklam
Lite bokreklam
Denna är
kurslitteratur
vid lärarutbildningen
vid Högskolan
Dalarna
Lite bokreklam
Denna är
kurslitteratur
vid lärarutbildningen
vid
Högskolan
Dalarna,
Örebro
universitet
och Umeå
universitet
ÖVNINGAR
I
SVENSK
BASPROSODI
av
Ylva Slagbrand & Bosse Thorén
Vad är brytning?
Vad är målet?
Vilken svenska?
Hur lär man sig ett
andraspråksuttal?
Uttalsundervisning
Introduktion till
Basprosodi: En förenklad
undervisningsstrategi
byggd på svenskans rytm
Att tänka på när
man undervisar i
uttal: hjärnan,
integrering
Ännu mer bokreklam.
Denna beskriver engelska
som målspråk men mycket är tillämpbart på svenska förhållanden
De 7 myterna
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för
sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)
Schematisk bild av typisk (obs ej nödvändig) andraspråksinlärning hos vuxna
U
T
V
E
C
Trolig
stagnation
om man
inte övar
uttalet
specifikt
Ordförråd
Grammatik
K
L
Uttal
I
N
G
Ca 1-1½ år
I n l ä r n i n g s t i d (LOR)
De 7 myterna
1. Om du har talat ett andraspråk några år, är det för
sent att ändra ditt uttal (Derwing & Munro)
2. Uttalsundervisning är inte lämpligt på nybörjarnivå
(Zielinski & Yates).
3. Uttalsundervisningen måste resultera i ett antal
distinkta vokal- och konsonantkategorier hos
inläraren (Field)
4. Intonation (eg. prosodi) är svårt att lära ut (Gilbert).
5. Inlärarna skulle utveckla sitt uttal mer om de bara
övade mer (Grant)
6. Minska inlärarnas brytning och undervisa i uttal är
samma sak (Thomson)
7. Lärarutbildningar erbjuder adekvat förberedelse för
uttalsundervisning (Murphy)
Axplock från boken
• När den audiolinguala metoden var på modet
misslyckades de flesta med att skaffa sig ett
brytningsfritt uttal. Senare blev man mer
medveten om ”begriplighetsprincipen” (Grant).
• Eleverna ville lära sig ”tala bättre”. Läraren erbjöd
mer tid till samtal. Nästa utvärdering ville de
fortfarande lära sig tala bättre. De ville ha direkt
undervisning i hur man talar och gör sig förstådd
(Zielinski & Yates)
• Uttalsundervisning ska inte ses som
lösande av problem utan som undervisning
i hur man talar (Zielinski & Yates)
Axplock från boken
• Återkoppling/respons från läraren ska vara
systematisk och relevant för inlärarnas
utvecklingsstaium (Zielinski & Yates)
• Lärarens återkoppling på uttal ska i princip vara
snabb, men det finns tillfällen då den bör vänta.
• Exakt vad är det vi vill/tror att inlärarna får med
sig av övningar med minimala par; kategorier av
de kontrasterande fonemen eller
helordskategorier?
Och nu lite uppvärmning: är vi
överens om...
•
att ett bra uttal inte är detsamma som
skriftspråkstroget:
•
På måndag slutar kursen och det är
riktigt tråkigt.
•
att ett funktionellt lyssnarvänligt uttal
är ett mer realistiskt mål än ett helt
brytningsfritt uttal, när inlärarna är vuxna
eller nästan vuxna.
• Men det gör ju inget om undervisningen tillåter
och uppmuntrar ett helt perfekt uttal
Och att bokstäver och ljud inte är
samma sak
•
Hur många språkljud är det i bassäng?
•
Hur många språkljud är det i Schweiz?*
•
Hur många språkljud är det i sax?
•
Hur många språkljud är det i stjärnorna?*
•
Hur många språkljud är det i finansminister?
•
Hur många stavelser är det i orden ovan?
•
Är det lika många stavelser i espressobryggare
som i Naturskyddsföreningen?
•
Obs om stavelsegränser – fonologi ≠ pedagogik
•
Hur är det med alfabetet och språkljuden i
svenska?
Hur stämmer svenskans
alfabet med svenskans
språkljud?
• Det kan diskuteras, men här är en möjlig lösning:
• Svenskan har 27 språkljud och 29 bokstäver.
• 9 vokalljud och 18 konsonantljud.
– Om man vill ha 18 vokalljud får man prosodiska problem
• C Q W X Z är bokstäver som inte har något eget ljud
• Sj- tj- och -ng- ljuden har ingen egen bokstav
• Det blir 5 bokstäver för mycket och 3 för lite
Översikt över svensk fonologi
En julgran med
pynt = ett perfekt
uttal med många
vackra detaljer
En julgran utan
pynt = ett
lättbegripligt uttal
med tydliga spår av
förstaspråket men
med tydlig betoning
och långa betonade
stavelser; längd på
rätt ljud
Bara pynt utan
gran = ett uttal
med vissa roliga
detaljer men som
är svårt att förstå.
T.ex. rytmen kan
vara helt fel – en
rörig samling pynt
Det går ingen klar gräns mellan gran och pynt
men vissa saker är helt klart aningen eller
Vad är brytning?
Vad är målet?
Vilken svenska?
Hur lär man sig ett
andraspråksuttal?
Uttalsundervisning
Introduktion till
Basprosodi: En
förenklad undervisningsstrategi byggd på
svenskans rytm
Att tänka på när
man undervisar i
uttal: hjärnan,
integrering
En utgångspunkt:
Basprosodi
•Svenska är ett
språk med
obligatorisk
förlängning av
betonade stavelser
Eller:
Basprosodi
•Svenska är ett
språk med
obligatorisk
förlängning av
betonade stavelser
Eller:
Basprosodi
•SVENNNska är ett
SPRÅÅÅK med
obligaTOOOrisk
förLÄNGNGNGning
av beTOOOnade
STAAAvelser
Basprosodi
De absolut vanligaste prosodiska
uttalsfelen:
• Att inte förlänga betonade stavelser
(särskilt de som ska ha lång konsonant);
flicka, blomma, modell
• Att missa betoningen av den första
betonade stavelsen i sammansatta ord och
liknande: fortsätta, åtgärd, utbildning,
meddelande
Grundprinciper för svensk språkrytm
I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
Ett betonat ord innehåller en, eller högst två
betonade stavelser.
En betonad stavelse har längre varaktighet och är
mer framträdande än omgivande obetonade
stavelser.
Längden hos en betonad stavelse ligger
huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast
följande konsonant.
Exempel
Kalle och Lena ska åka tunnelbana
I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
Stark grammatisk styrning av satsbetoning* i svenska
Vi tittade på två filmsnuttar av Hans
Thorén
Basprosodiskt ljudexempel
• När det är sista minuten när man
stänger, det är jättefarligt.
• Original, kortstavigt
• När det är sista minuten när man
stänger, det är jättefarligt.
• Manipulerat; förlängda ljud enligt
understrykningarna
Vi tittar på kvantitetsdistinktionen i
svenska (det som alltför ofta kallas
”lång och kort vokal” läs Thorén 2013)
• Fenomenet förekommer i betonade stavelser. I
obetonade stavelser är alla ljud korta.
• Fenomenet inkluderar komplementär vokalkonsonant-längd; vila-villa, mata-matta, vägenväggen, fint-fint
• Fenomenet inkluderar i de flesta dialekter en
kvalitetsskillnad mellan lång och kort
vokalallofon – olika för olika vokalfonem och för
olika regionala varieteter
• Tjäna / känna; går inte att höra skillnad när
orden är obetonade i en viss kontext
Ett annat
exempel
på
kompleme
ntär vokalkonsonant
-längd
Pekar ut ett av flera korta ljud –
varför just detta ljud?
Pekar ut ordets enda långa ljud*
Varför då inte markera alla korta ljud?
Detta är ingen pedagogisk rekommendation - vill bara ställa
saken på sin spets.
Längden hos svenska vokal- och
konsonantljud kan alltså…
• Signalera kvantitetskategori, dvs skilja på ordpar
som vägen-väggen, mata-matta, vila-villa, rotrott
• Obs att de flesta språkljud är korta. Korthet
behöver sällan undervisas**
• Ett långt ljud talar om att en stavelse är
betonad, och att ordet som stavelsen ingår i är
betonat
• I stället för att tala om lång och kort vokal kan vi
fråga oss vilket ljud som ska vara långt i en
betonad stavelse (i ett betonat ord).
Vi övar på att hantera betoning
och längd
i svenska ord
Till bladet med 9 rutor
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden.
kalabalik
plast
politiker
torsk
vatten
kantarell
pennor
deklarera
kupong
förälskelse
bananerna
krokodilen
journalist
bensin
liftade
studera
diesel
mirakulös
katakomber
gasol
kometen
kolossen
tolerant
mystiska
tavlorna
svamp
kapitalist
Facit
torsk
plast
svamp
pennor
vatten
diesel
bensin
gasol
kupong
tavlorna
liftade
mystiska
studera
kolossen
kometen
journalist
tolerant
kantarell
förälskelse
bananerna
politiker
katakomber
deklarera
krokodilen
kalabalik
mirakulös
kapitalist
Sammansatta ord och liknande
• Glas + ögon = glasögon
• Sol + glasögon = solglasögon
• Solglasögon + tillverkare = solglasögontillverkare
• Prada + solglasögon = Pradasolglasögon
• Första och sista möjliga stavelse behåller betoning.
Obs inte ”första och sista stavelsen”
• Ord med två betonade stavelser är svåra att betona
rätt för i stort sett alla andraspråksinlärare. Det
gäller främst ord med framförställd partikel.
Till bladet med 6 rutor
Skriv in orden i den ruta som motsvarar betoningsmönstret. Det ska vara 3 ord i varje
ruta. Glöm inte att stryka under rätt bokstav i de aktuella orden; 2 understrykningar
per ord.
polispatrullerna
lantgårdar
köttbullar
melodislinga
rotmos
uttal
bensinfat
diplomatkåren
kapitalvinster
årsredovisning
försvarsberedningen
tomatsås
örhänge
cigarrdoft
vindkraft
stjärnrevisorer
rättshaverister
finansministrarna
Facit
rotmos
bensinfat
vindkraft
tomatsås
uttal
cigarrdoft
köttbullar
rättshaverister
örhänge
årsredovisning
lantgårdar
stjärnrevisorer
kapitalvinster
polispatrullerna
melodislinga
försvarsberedningen
diplomatkåren
finansministrarna
Nu tittar vi på satsens basprosodi
•
•
•
•
I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
Vilka ord?
Måste det vara just de orden?
Blanda inte betoning och fokus/emfas/satsaccent
• Regel: grammatik/ordklass bestämmer
betoning och nyhetsvärdet bestämmer fokus
• Nyhetsvärdet är beroende av förväntningar
och annat i situationen
• På denna nivå finns en möjlighet till variation
Basprosodisk satsanalys
©Bosse Thorén 1997
Del 1
Skriv hela
satsen/meningen
Vilka ord är
lämpliga
att betona?
Hur många
stavelser
har de
betonade orden?
Vilken/vilka
stavelse(r)
är betonad(e) i de
aktuella orden?
Vilka ljud ska
förlängas
i respektive betonad
stavelse?
Öva på hela
meningen:
Pelles föräldrar har en liten
hundvalp som heter Fido.
Pelles
Pelles
2
Pelles
Pelles
föräldrar
föräldrar
3
föräldrar
föräldrar
hundvalp
hundvalp
Fido
Fido
2
2
hundvalp Fido
hundvalp
Fido
Pelles föräldrar har en liten hundvalp
som heter Fido
Basprosodisk satsanalys del 2
Skriv hela satsen/meningen
Vilka ord är lämpliga
att betona?
Hur många stavelser
har de betonade orden?
Vilken/vilka stavelse(r)
är betonad(e) i de
aktuella orden?
Vilka ljud ska
Förlängas i respektive
betonad stavelse?
Öva på hela
meningen:
• Vi har en spännande dag om uttalsundervisning i Frescati.
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
• Spännande dag uttalsundervisning
Frescati
Vi hittar på några egna exempel
• Han kommer ju inte på torsdag.
• Kommer torsdag
• Kommer torsdag
• Kommer torsdag (torsdag)
Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban’
snön lyser vit på fur och gran
snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
Tomten (1:a strofen) av Viktor Rydberg
Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban’
snön lyser vit på fur och gran
snön lyser vit på taken
endast tomten är vaken
Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin
Du har tappat ditt ord och din papperslapp
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarens trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord, var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort
du barfotabarn i livet.
Du har tappat ditt ord av Nils Ferlin
Du har tappat ditt ord och din papperslapp
du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarens trapp
och gråter så övergivet.
Vad var det för ord, var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu, förr´n vi föser dig bort
du barfotabarn i livet.
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen
Han kom som en vind.
Vad bryr sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde ha stannat därvid:
du var ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad
Kyssande vind av Hjalmar Gullberg
Kärlek i tjugonde seklet, 1933, första strofen
Han kom som en vind.
Vad bryr* sig en vind om förbud?
Han kysste din kind,
han kysste allt blod till din hud.
Det borde* ha stannat därvid:
du var* ju en annans, blott lånad
en kväll i syrenernas tid
och gullregnens månad
-ngI denna dikt, som vi inte gick igenom, finns det mer
möjligheter till olika rytm i läsningen. Därav asteriskerna
Om ton i svenska
• Beroende av betoningsgrad
• Olika i olika delar av landet
• Neutraliseras när man sjunger (men
man förstår ändå…)
Fonologisk struktur – hur används temporala och
tonala drag?
B
E
T
O
N
A
T
Obetonat
Fonologisk struktur – hur används temporala och
tonala drag?
B
E
T
O
N
A
T
Obetonat
Tonkurva för ánden – ànden med
icke-fokal betoning
ánden
ànden
Tonkurva för ánden – ànden med
fokusaccent
ánden
ànden
Vi behöver en striktare definition
av ordet ”betoning”, i detta
sammanhang
• Till vardags använder man betoning på
en mängd olika sätt, och det är ok.
• Inom svensk prosodi finns det en
terminologi sedan 1977 (Bruce), där
betoning står för temporal struktur
(tajming/rytm).
• Om vi låter betoning stå för en rytmisk
egenskap, får vi bättre ordning på den
praktiska prosodin och
uttalsundervisningen.
Exempel från Kjellin 1978/1995
Varje exempel innehåller 4 ”uppförsbackar” (stigande toner). I
verkligheten är det oftast bara ett ord (det viktigaste) i varje fras, som
får en sådan uppförsbacke. Detta är den enda invändning som jag har
mot detta helt fantastiska läromedel. Uppförsbackarna utgör skillnaden
mellan ”vanlig betoning” och fokusintonation/satsaccent/emfas
Sammanfattning av svensk
intonation
Ni har säkert sett något som nedan
• Tilltalande och vanligt förekommande men
vilseledande
Ni har säkert sett något som nedan
Ni har säkert sett något som nedan
• Blå stigton är fokus (frasens betydelsetyngsta ord)
• Röd fallande ton är ”terminal junktur” = pratat klart.
• Grön fallande ton är accent 2
• Men ok, när tonen faller och stiger är beroende av
ordaccenttyp
• Och till slut: Detta är bara ett av de 4-5 accentsystemen i
svenskan. Ibland glömmer man att det finns sfi och Sva
utanför Mälardalen
Tonkurva för ánden – ànden med
icke-fokal betoning
ánden
ànden
Utbyggd
prosodi
Tonkurva för ánden – ànden med fokal
Utbyggd
betoning
prosodi
ánden
ànden
Argument för att prioritera rytmen
framför tonen
• Rytmen är gemensam för nästan alla varieteter
av svenska.
• Tonen (t.ex. ánden – ànden / tómten - tòmten)
har väldigt olika realisering och distribution i
olika svenska varieteter. Ordaccentkontrasten
finns inte i alla dialekter.
• Ordaccentkontrasten neutraliseras i sång.
• Du måste kunna mycket mer om prosodi för att
kunna undervisa korrekt om tonal prosodi
För visst var den här tabellen jobbig…
B
E
T
O
N
A
T
Obetonat
Vad är brytning?
Vad är målet?
Vilken svenska?
Hur lär man sig ett
andraspråksuttal?
Uttalsundervisning
Introduktion till
Basprosodi: En
förenklad undervisningsstrategi byggd på
svenskans rytm
Att tänka på när
man undervisar i
uttal: hjärnan,
integrering
Andraspråksinläraren ska alltså lära sig:
• en fonemuppsättning och en fonotax
• att betona rätt ord i satsen*
• att betona rätt stavelse i orden
• att förlänga rätt ljud i betonad stavelse
• ”rätt ljud” är antingen vokalen eller närmast följande
konsonant: visa – vissa - vissna – viska - vila
• Om flera konsonanter följer efter vokal i betonad
stavelse, är huvudregeln* att den första konsonanten
bli lång; saft, handen, valp, skaft.
• Språkljudens organisation är en större utmaning för
L2-inläraren än själva vokal- och konsonantljuden
(myt nr 3)
Översikt över svensk fonologi
Att tänka på när man undervisar i uttal
• Målen ska vara höga och förväntningarna realistiska.
• Inlärarna ska förstå att uttalet är viktigt.
• Inlärarnas arbets/korttids-minne*
• Inlärarna behöver troligen riklig perceptuell övning,
och öva sig att lita på hörseln; mycket uttalsövning
utan skrift!
• Uttalsreglerna bör vara få och effektiva.
• Läraren ska ge snabb, systematisk och nivåanpassad
återkoppling (säger ”forskningen” och boken med
myterna), gärna basprosodisk (säger BT).
• Man kan behöva öva på exempel och strukturer som
inte liknar ”naturligt språk” (tennis, vals, BT dansade
på bordet…)
Att tänka på när man undervisar i uttal
• Vi testar korttidsminnet med ett telefonnummer och ett
personnummer; 6-7 enheter minns man, 10 är för mkt.
• Ta inte för långa sekvenser när ni övar
• Repetera gärna många gånger, gärna i kör (se Kjellin
2002). Låt eleverna höra läraren många gånger
• Överdriv viktiga egenskaper (t.ex. förläng rätt ljud
kraftigt)
• Sakta ner tempot utan att kontrasten mellan långa och
korta stavelser försvinner
• Renodla om det går; städa bort svårigheter som inte är
viktiga för övningens syfte. T.ex. kan man undvika
konsonantkluster och främre rundade vokaler om man
övar betoning på ett tidigt stadium. Eller ta ganska korta
ord om ni övar konsonantkluster.
Att kunna integrera uttalet när som helst
• Om läraren kan skapa enkla basprosodiska
övningar av allt språkmaterial som
förekommer i undervisningen, kan uttalet
bli en integrerad del av undervisningen.
• Eleverna kan då känna att uttalet inte är en
udda företeelse som övas med ett speciellt
läromedel vid speciella tillfällen, utan är
närvarande i allt.
Andraspråksinläraren
kanske har...
• ett förstaspråk utan längddistinktion
• ett förstaspråk med fast betoning (alltid
på samma stavelse räknat från ordets
början eller slut)
• Kanske en längddistinktion i
förstaspråket, men utan koppling till
betonad stavelse.
• En realisering av betoning eller kvantitet
som inte stämmer med den svenska.
Då är det bra med
perceptionsträning
• Att uppfatta fonetiska egenskaper är en
förutsättning för att kunna producera dem.
• Ett experiment (Neufeld 1979) visar att
några inlärare som endast fick lyssna i
början av inlärningen, fick ett betydligt
bättre uttal än de som övade perception
och produktion parallellt från början.
• Studier av Jamieson & Morosan (1986,
1989) visar att inlärare har nytta av att
höra ”nya ljud” under längre tid
De första sex
rutorna kan vara
ett helt
lektionspass...
Mer material
• Perceptionsövningar i betoning, kvantitet
och utvalda vokalkontraster
mössa – mossa
mössa – mossa
mössa – mossa
ni – ny
ni – ny
ni – ny
lada – låda
lada – låda
lada – låda
fira – fyra
fira – fyra
fira – fyra
bada – båda
bada – båda
bada – båda
mos – mås
mos – mås
mos – mås
lön – lån
lön – lån
lön – lån
rest – röst
rest – röst
rest – röst
häger – höger
häger – höger
häger – höger
sula - sola
sula - sola
sula - sola
mössa – mossa
mössa – mossa
mössa – mossa
ni – ny
ni – ny
ni – ny
lada – låda
lada – låda
lada – låda
fira – fyra
fira – fyra
fira – fyra
bada – båda
bada – båda
bada – båda
mos – mås
mos – mås
mos – mås
lön – lån
lön – lån
lön – lån
Konsonantkombinationer
(Övningar)
• Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt kst
• mat sås labb lag sol tuff tupp
• mask läsk rasp visp bank rast vips
Max
• minst längst finsk text falsk växt
• blå spå klå nja bra små
• skriva skräp spjut skruva skvaller
spruta, 1666…
speciellt behövligt för inlärare med kinesiska,
vietnamesiska, thailändska Japanska, koreanska,
spanska som modersmål
En annan viktig sak:
• Det är mycket lättare att imitera en förlaga än att
producera ett gott uttal i egen spontan
produktion. Det är olika aktiviteter/vägar i
hjärnan.
• Vi tror dock att goda imitationer på sikt vänjer
talmotoriken vid målspråkets fonotax och prosodi.
• Bli inte förtvivlad om eleverna inte alltid talar lika
bra som under uttalsövningarna. Det är väldigt
bra att ha ett bättre uttal att ta till vid behov,
även om man inte orkar praktisera det hela tiden.
Jämför det med en inlärare som inte har detta ess
i rockärmen.
Prefabricerad sammanfattning
• Det gör nytta att bara göra inlärarna uppmärksamma på uttalet.
Ännu bättre med prosodiåterkoppling.
• Man blir mer eller mindre döv för kontraster som inte är
funktionella i förstaspråket, men det går att lära sig nytt –
överdrifter hjälper.
• Rätt rytm är en förutsättning för begriplig och lyssnarvänlig
svenska. Rytmen ligger till grund för resten av uttalet. Lär er att
undervisa i Basprosodi!
• Förutom rytmen är fonotaxen (byggreglerna) mycket viktiga för att
bli förstådd
• Om man ska ge en bra beskrivning av svenskans
toner/ordaccenter måste man kunna väldigt mycket om svensk
prosodi.
• Ni och eleverna kan ha lyckats bra trots att de inte talar lika bra
efter övningen som under övningen.
• Lär er spontanintegrering av uttalsträning!
Referenser och litteraturtips om andraspråksuttal
• Abrahamsson, Niclas. (2004/2013) Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.
Studentlitteratur, Lund.
• Boyd, Sally. (2004/2013) Utländska lärare i Sverige - attityder till brytning, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,
Inger (samma som ovan).
• Bruce, Gösta (1998/2012). Allmän och svensk prosodi. Studentlitteratur Lund
• Flege, James. 1995. Second language speech learning: Theory, findings and problems. In W. Strange (ed.)
Speech Perception and Linguistic Experience: Issues in Cross-Language Research, Baltimore: York Press. s 233277 http://jimflege.com/files/Flege_in_Strange_1995.pdf
• Garlén, Claes (1988) Svenskans fonologi. Studentlitteratur Lund
• Grant, Linda (red. 2014) Pronunciation myths. Applying Second Language Research to Classroom Teaching. The
University of Michigan Press, Ann Arbor. Ny!
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1986. Training non-native speech contrasts in adults: Acquisition of the
English /ð/-/θ/ contrast by francophones. Perception and Psychophysics 40: 205-15
• Jamieson, D. G. and Morosan, D. E. 1989. Training new, non-native speech contrasts: A comparison of the
prototype and perceptual fading techniques. Canadian Journal of Psychology 43: 88-96.
• Kjellin, Olle (1978-1995) Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala.
• Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan. Hallgren & Fallgren, Uppsala
• Neufeld, G (1979) hittar inte denna ref men hoppas kunna återkomma med uppgifter. Den handlar om att inte
börja tala L2 förrän efter ett bra tag; bara lyssna och ta in.
• Piske, Thorsten, MacKay, Ian R. A. & Flege, James E. 2001. Factors affecting degree of foreign accent in an L2: a
review. Journal of Phonetics 29, 191-215
• Riad, Tomas (1997) Svenskt fonologikompendium
www.su.se/polopoly_fs/1.85723.1334922502!/menu/standard/file/Svenskt_Fonologikompendium.pdf
• Rosenqvist Håkan (2007). Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur.
• Slagbrand, Ylva & Thorén, Bosse (1998). Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden. Beställ direkt av
Bosse
• Thorén, Bosse (2013) Dags att skrota ”lång och kort vokal” inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson,
P. och Lötmarker, L. (red.) Svenskans beskrivning nr 32 . Karlstads universitet oktober 2011, s 296-304.
• Thorén, Bosse (2014) Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. BT Bättre svenska, Umeå Ny!
• Thorén, Bosse (2014) pågående undersökning om hur uttalet tas upp i en mängd aktuella sfi-läromedel. Vilket
läromedel använder ni?
Tack för att ni lyssnade
Lycka till i
fortsättningen!
[email protected]
[email protected]
www.bossethoren.se
