Uttalsundervisning
på
å stabil
t bil grund
dprioritering pragmatism
prioritering,
och prosodi
Bosse Thorén Fil dr i fonetik
f.d. Sfi-lärare
Universitetslektor i svenska som andraspråk
p
www.bossethoren.se
Vad består talet av?
• Ett ytterst intrikat planerande från
”talintention” till artikulation.
• En uppsättning distinktiva språkljud
• Villkor
llk fför språkljudens
åkl d
k
kombinerande
bi
d
• En p
prosodisk organisation
g
som
strukturerar talet temporalt och tonalt
• Ett intrikat muskelarbete för att producera
språkljuden och ge talet rätt struktur
Inte säkert att det är viktigt att lära sig bara för att det är svårt…
Vid andraspråkstal kan uttalet
låna drag från förstaspråket
• Det kallas utländsk brytning
y
g eller utländsk
accent
• Brytningen kan vara allt från knappt
märkbar till helt obegriplig.
• Brytningen kan
k
ofta
f avslöja
l
talarens
l
förstaspråk
• Brytningen består av L1-drag i kombination
med universella fenomen
BT vill lägga till:
•Vilka
Vilk
uttalsavvikelser?
Vi antar att vissa uttalsavvikelser stör kommunikationen
och andra är mer ”skönhetsfel”
• Avvikelser i ordbetoning gör det svårt för
den svenska lyssnaren att känna igen
orden.
• Avvikelser i tonfall och vokalkvalité
é gör
oftast att talaren låter annorlunda men
går
å bra
b att förstå.
f
å Det typiskt
k sådant
åd
som
skiljer dialekter från varandra.
Idealiska och mindre idealiska
stavelser – och ord
• Idealisk = konsonant + vokal (CV)
• Lite svårare: CCV eller CVC
• Ännu svårare: CCCV eller CVCC
• Några svenska ord spänst CCVCCC text
CVCCC skriva CCCVCV skratta
CCCVC:V
Konsonantkombinationer inkl. enstaka
finala konsonanter (finala är värst)
•
•
•
•
•
Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk
mat sås grabb lag sol tuff tupp
ask läsk asp visp bank rast vips Max
minst längst finsk text falsk växt
finskt svenskt franskt / skälmskt
västkustskt
• blå spår kniv mjöl bra smet
• skriva skräp spruta skruva skvaller
skvätta
Meningar
g att jobba
j
med
(gör jobbet meningsfullt)
1. Vilken text hade ni i hemläxa?
1
2. Jag har min lägenhet på andra sidan stan.
3 Det finns svenskar som läser arabiska.
3.
arabiska
4. Bosse jobbar på högskolan i Falun
5 Slå upp sidan
5.
id
trettiosex
t tti
i läseboken.
lä b k
6. Jag åt kex med mjukost och drack te.
7 Min
7.
Mi pappa var lastbilschaufför
l tbil h ffö i Kurdistan.
K di t
8. Om det blir åskväder har vi lektion som vanligt.
9 Jag
9.
J
har
h tappat mina
i
solglasögon.
l l ö
10.Det var hemskt att se det där TV-programmet.
Arbetsgång med övningsmeningarna
• T
Ta ställning
äll i
till
ill satsbetoningen.
b
i
Vilk
Vilka ord
d
bör betonas? Vilka grader? Vilka olika
möjligheter
öjli h
fi
finns?
? Allmän
All ä di
diskussion
k
i
• Betoning och längd i de valda betonade
orden. Allmän diskussion
• Segmentella finesser. Allmän diskussion
• Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän
diskussion
Vilken tekst hade ni i hemläksa?
• Två
å ord måste
å
vara betonade.
Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka p
på i text?
• Vad ska man tänka på i hemläxa?
• Presentera
P
t
en version
i
med
d
markerad längd
Jag har min lägenhet på a(n)dra sidan stan
• Tre ord måste
å
vara betonade. Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på
å i jag har
min…?
• Vad ska man tänka på i lägenhet?
• Presentera
P
t
en version
i
med
d
markerad längd
Det finns svenskar som läser arabiska.
• Två
å ord
d måste
å
vara betonade.
b
d
Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på i
ordgränserna (lila) ?
• Presentera en version med
markerad längd
Bosse jobbar på högskolan i Falun
• Tre ord måste
å
vara betonade. Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på
åi
g
((lila))
ordgränserna
• Vad ska man tänka på i högskolan?
• Presentera
P
t
en version
i
med
d
markerad längd
Slå upp sidan trettioseks i läseboken.
• Tre ord
d måste
å
vara betonade.
b
d Vilka?
lk
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad
V d ska
k man tänka
tä k på
å i ordgränsen
d ä
(lila)?
• Vad ska man tänka på i trettiosex?
• Presentera en version med
markerad längd
Jag åt
å keks med mjukost och drack te.
• Tre
T ord
d måste
å t vara betonade.
b t
d Vilka?
Vilk ?
• Vilka möjligheter
j g
till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på i ordgränsen
(lila)?
• Vad ska man tänka på i kex och
mjukost?
• Presentera en version med
markerad
k
d längd
lä d
Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan.
• Tre ord måste vara betonade
betonade. Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på i ord
ordgränserna (lila)?
• Vad ska man tänka på
åi
lastbilschaufför?
• Presentera en version med
markerad längd
Om det blir åskväder har vi lektion
som vanligt
g
• Tre ord måste vara betonade. Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad satsbetoning
finns det?
• Vad ska man tänka på i ordgränserna
(lila)?
• Vad ska man tänka på i åskväder?
• Presentera
P
t
en version
i
med
d markerad
k
d längd
lä d
J har
Jag
h tappat
t
t mina
i solglasögon
l l ö
• Två
å ord måste
å
vara betonade. Vilka?
j g
till varierad
• Vilka möjligheter
satsbetoning finns det?
• Vad ska man tänka på i ordgränsen
(lila)?
• Vad ska man tänka på i solglasögon?
• Presentera en version med markerad
lä d
längd
Det var hemskt att se det där TeVe
TeVeprogrammet
• Tre ord måste vara betonade. Vilka?
• Vilka möjligheter till varierad
satsbetoning finns det?
• Vad
V d ska
k man tänka
tä k på
å i ordgränserna
d ä
(lila)?
• Vad ska man tänka på
å i hemskt och i TVprogrammet?
• Presentera en version med markerad
längd
g
Prioritering inom uttalsundervisning
• P
Prioritering
i i i
sker
k antingen
i
vii vill
ill eller
ll ej,
j
eftersom vi inte hinner med allt.
• Bättre med en medveten prioritering.
• Det vi vet om vad som gör svenska
begriplig eller obegriplig är ca 90%
erfarenhet och 10% forskning.
• Erfarenheten och forskningen är
samstämmiga: betoning är avgörande på
svenska.
svenska
• Prioriteringen avspeglas i
sp åkbesk i ningen
språkbeskrivningen
• Vilka egenskaper
g
p tar man med i en
beskrivning?
• Alla?
• Presenteras alla som lika viktiga?
• Hur långt ner i fonetisk detalj är det
rimligt att gå,
gå t.ex.
t ex i en lärobok?
• Ibland prioriterar man sådant
å
som är svårt
å
att lära sig
• Typexempel; akut o grav accent, ett visst
sort sj-ljud,
j j , exakta (centralsvenska)
(
)
vokalkvalitéer.
• Tänk om dessa svåra,
svåra intressanta och
exotiska uttalsdrag inte spelar så stor roll
för kommunikationen…
kommunikationen
• Tänk om man lägger ner stor möda på att
korrigera en ”uttalsavvikelse”
uttalsavvikelse som finns i
regionala varianter av svenska…
Betoning och konsonantljud:
två viktiga
g uttalsmoment
• Infödda svenskar verkar känna igen ord
mycket
k t med
d stöd
töd av deras
d
betoningsb t i
struktur (rytm).
• Det finns dubbelt så många konsonantfonem som vokalfonem,, vilket ungefär
g
avspeglas i talet.
• Konsonanter kan uppträda flera i rad och
är svårare att förutsäga än vokalerna
Vad är betoning för något?
• Betoning är ett sätt att framhäva en
stavelse
l
• En framhävd stavelse kan framhäva
hela ordet
• Alla
All språk
åk betonar
b t
inte
i t på
å samma
sätt – en del betonar inte alls.
Betoning på olika sätt
• Med skärpt artikulation av vokaler
• Med intonation: huvudsignal i många
å
språk, hjälpsignal på svenska
• Förlängning av betonade stavelser:
huvudsignal på svenska
En utgångspunkt:
•Svenska är ett språk
p
med obligatorisk
förlängning av betonade
stavelser
t
l
Eller:
•Svenska är ett språk
å
med
d obligatorisk
bli
i k
förlängning av betonade
stavelser
Eller:
•SVENNNska
SVENNN k är
ä ett
tt
SPRÅÅÅK med
obligaTOOOrisk
förläNNNGning
g av
beTOOOnade STAAAvelser
Vi b
behöver
hö
en striktare
t ikt
d
definition
fi iti av
ordet ”betoning”, i detta sammanhang
• Till vardags använder man betoning på en
mängd olika sätt
sätt, och det är ok.
ok
• Inom svensk prosodi finns det en
terminologi sedan 1977 (Bruce)
(Bruce), där
betoning står för temporal struktur
(tajming/rytm).
(tajming/rytm)
• Om vi låter betoning stå för en rytmisk
egenskap, får
få vi bättre ordning på
å den
praktiska prosodin och
uttalsundervisningen.
l
d
Betoning är tajming
Tre trestaviga ord
d med
d olika
lk b
betoning:
Sakerna
potatis
telefon
B O O
O BO
OOB
Sakerna
potatis
telefon
Grundprinciper för svensk språkrytm
I ett yttrande är ett eller flera ord betonade.
Ett betonat ord innehåller en, eller högst två
betonade stavelser.
En betonad stavelse har längre varaktighet
och är mer framträdande än omgivande
obetonade stavelser.
Längden hos en betonad stavelse ligger
huvudsakligen på stavelsens vokal eller
närmast följande
j
konsonant.
Exempel
Kalle och Lena ska åka karusell
Ljudexempel
• Jag var lite envis och försökte och sökte
y
p
på chiman_vok
om och om. Lyssna
• J
Jag var lite
lit envis
i och
h fö
försökte
ökt och
h sökte
ökt
om och om
• Lyssna på chiman_langrevok
Ljudexempel
• När det är sista minuten när man stänger,
j
g
det är jättefarligt.
• Lyssna på butiksman_kons
• När det är sista minuten när man stänger,
det är jättefarligt.
• Lyssna
L
på
å butiksman_längrekons
b tik
lä
k
Hur gör man när man prioriterar
betoning?
• Man låter den vara med hela tiden
• Man illustrerar
ll
d
den på
å alla
ll tänkbara
kb
sätt
• Man ser till att den förknippas med längd
(varaktighet hos rätt språkljud)
• Man övar perceptuellt och produktivt
• Man överdriver den (med hjälp av längd)
• Man lär sig skilja mellan betoning
(temporal) och ordaccent (tonal, acc1 o 2)
och fokus (tonal)
Forts. hur prioriterar man…
• Man lär sig skilja mellan ”vanlig betoning”
(mest grammatiskt styrd) och
fokusintonation (innehålls-styrd, ”temarema )
rema”)
• Man korrigerar temporala avvikelser med
större iver än avvikelser i vokalkvalité
• Man lär sig höra när/hur/var det fattas
längd i elevernas
ele e n tal.
t l
Fonologisk struktur i prosodin – hur används
t
temporala
l och
h ttonala
l d
drag?
?
B
E
T
O
N
A
T
Obetonat
Vi titt
tittade
d också
k å på
åh
hur
markering av långa och korta
ljud
j i svenska speglar
p g typisk
yp
förstaspråks- respektive
andraspråksperspektiv
Se nästa serie bilder
Diskutera detta i par eller
smågrupper. Vad menar
karln?
Pekar ut ett av
flera korta ljud –
varför just detta
lj d?
ljud?
Pekar ut ordets
enda långa ljud
Att peka ut ett kort ljud i betonad stavelse antyder att inläraren har det
svenska systemet i ryggmärgen – att det är just i betonad stavelse som
något kan vara långt
långt.
Obs om konsonantlängd
• Klusiler /b d g p t k/ ocklusionsfas, ej
paus. PA(p)- - - - -Pa Ti(t) - - - - Ta
• /f/ /j/ /l/ /m/ /n/ /r/ /s/ /v/, håll ut längre;
KAFFFe,, KALLLe,, MAMMMa,, KASSSta
etc.
• De pedagogiska överdrifterna
f
ska
g egenskaper,
g
p inte
förstärka befintliga
ändra något.
Egen forskning (BT)
• En infödd svensk lyssnare kategoriserar
mat-matt, vit-vitt, söt-sött, våt-vått mer
efter duration (hos vokal och konsonant)
än efter klangfärg.
• Vid tvetydig vokalduration i ord som ovan,
ovan
kategoriserar en infödd svensk lyssnare
med hjälp av konsonantduration.
konsonantduration
• Många inspelningar av L2-talare som
uttalade
ttalade ord
o d med möjlig uppfattning
ppfattning av
a
”den andra minimal-par-medlemmen”
F t BT-forskning
Forts
BT f k i
• Alla otvetydiga versioner hade tillämpad
komplementär längd; /VːC/-/VCː/, dvs
både
å
vokal- och konsonantdurationer
hade L1-liknande durationer
• En studie visade att svenskar förlänger
konsonanter enligt /VCː//-mönster
mönster när de
talar tyska och engelska.
Läs om experimenten på min
hemsida www
www.bossethoren.se
bossethoren se
Terminologi
• Betoning:
g g
ger prominens
p
åt en viss
stavelse, styrs mest grammatiskt.
Realiseras med ökad varaktighet.
g
• Fokus: ges åt frasens viktigaste ord,
medför en tonuppgång
• Resyllabifiering: ”låtsas” att en
stavelsegräns flyttas.
flyttas Detta sker när man
tillämpar ”liaison”. Man ”lånar” en
slutkonsonant från ett ord och låter den
inleda ett ord som annars skulle börja på
vokal Se övningsmeningarna
vokal.
Litteratur om svenskt uttal och uttalsundervisning
Abrahamsson, Niclas; Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg,
Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund 2004. [artikel om forskningsrön
och mekanismer som underlättar eller försvårar inlärningen av ett andraspråksuttal]
Bannert, Robert
: På väg mot svenskt uttal. Studentlitteratur, Lund 1990. [Forskningsresultat och pedagogiska hypoteser,
sammanställda till en lärobok för lärare i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Boken innehåller en katalog
med typiska uttalssvårig-heter för 25 invandrarspråk. Till boken hör en CD med prov på svenska med utländsk brytning]
Bruce, Gösta: Allmän och svensk prosodi. Institutionen för lingvistik vid Lunds universi-tet 1998. [Mycket ingående orientering om
prosodi, huvudsakligen inriktad på att förklara den svenska, men även med exempel från andra språk.]
Engstrand, Olle: Fonetik light [lajt]. Studentlitteratur 2007 [Grundbok i fonetik]
Garlén, Claes: Svenskans fonologi. Studentlitteratur 1988 [Noggrann genomgång av svensk fonologi + översikter över fonologin hos
några invandrarspråk]
Kjellin, Olle: Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala 1978. [Borde vara obligatorisk för alla som sysslar med svenskt
uttal inom svenska som främmande språk eller svenska som andraspråk. Pedagogiskt fungerande förklaringar och övningar på svensk
prosodi, passar både lärare och studerande som kommit en bit på väg]
Kjellin, Olle: Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Hallgren & Fallgrens förlag 2002. [Fascinerande
läsning
g om språkinlärning
p
g i lingvistiskt,
g
, neurologiskt,
g
, biologiskt,
g
, fysiologiskt
y
g
och p
pedagogiskt
g g
p
perspektiv.
p
Dessutom p
presenteras en
handfast metod för uttalsundervisning]
Littman Catarina: Så ska det låta. Interaktiva uttalsövningar på CD-rom. Bilda förlag
(Persson numera): [Övningar på allt man kan tänka sig inom svenskt uttal. Mycket användbart].
Rosenqvist Håkan: Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur 2007. [Praktisk, handfast och kunnig handleding för
inlärare och lärare]
Slagbrand & Thorén: Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden 1998. [Lärarhandledning i prosodiundervisning + systematiskt
utbyggda satsbetoningsövningar. Alla exempel och övningar på kassettband]
Thorén, Bosse: Betoningshandboken. BT Bättre svenska, Stockholm 1988. 2:a reviderade upplagan 1994. [Kortfattad prosodihandbok
för lärare. Tillgänglig digitalt, kontakta författaren]
Thorén & Pettersson: Uttalsanvisningar, ingår i Svenska utifrån. Svenska institutet, Stockholm 1992. [Genomgång av svensk
uttalslära; beskrivningar, exempel och övningar, kassett finns.]
Några hemsidor:
http://www.bossethoren.se
(Bosses info och reklam)
http://www.ling.su.se/staff/hartmut/tur.htm
(bra introduktion till fonetik)
http://www.andrasprak.su.se
(Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk)
Tack för uppmärksamheten
På min hemsida, länken ”Uppsala”
finns en mängd mate
material
ial som det
går bra att titta på och använda
• www.bossethoren.se
Lycka till!
