Tyskans uttal. - Linköpings universitet

Linköpings universitet / ISK
17
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Tyskans uttal.
Betoning och intonation
SATSACCENT/INTONATION
I en sats skiljer vi mellan tryckaccenten och den musikaliska accenten, dvs mellan
betoningsförhållanden och satsmelodi. I en eninformationssats finns vanligen endast en
betonad stavelse, vilken markeras såväl genom tryckaccent (dvs tonstyrka) som genom
tonhöjd. I en flerinformationssats finns det flera tryckstarka stavelser, av vilka den viktigaste
– vanligen den sista – har det starkaste trycket och kallas för satsens tyngdpunkt.
När det gäller satsmelodin eller intonationen särskiljer man beroende på satsens slag tre olika
intonationstyper: terminal (avslutande), progredient (framåtpekande) och interrogativ
(frågande) intonation. Den terminala kallas ibland för informationsintonem , den sista för
kontaktintonem, eftersom den har till uppgift att markera att man förväntar sig en respons.
Terminal intonation:
I en eninformationssats börjar man på en ”mellan ton” (Vorlauf), går upp till den högsta tonen
på den betonade stavelsen (Schwerpunkt), varefter tonen sjunker (Nachlauf). Som svensk
skall man tänka på att hålla så jämn ton som möjligt både i Vorlauf och i Nachlauf.
Detta används i:
Påståendesatser (Aussagesätze:)
Ich weiß es nicht. Ich kenne ihn. Ich habe es gesehen.
Schon der Versuch ist strafbar.
Lägg märke till att om satsaccenten ligger på satsens sista stavelse
stiger tonhöjden först snabbt till en högsta- för att sedan sjunka till
en lägstanivå på en och samma stavelse:
Ich habe keine Zeit. Das ist klar. Ja.
Uppmaningssatser (Aufforderungssätze:)
Komm schon! Vergiss deine Bücher nicht!
Frågeordsfrågor (W-Fragen; Ergänzungsfragen:)
Wen meinst du? Wann kommt er? Wie heißen Sie?
Tryck
på örat
för att
lyssna!
Linköpings universitet / ISK
18
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
I (senare ledet av) dubbelfrågor:
(Machst du es, )oder machst du es nicht?
Lägg märke till att även meningar med flerdelade predikat kan höra till den här gruppen. Ett
sammansatt predikat har i tyskan vanligen bara en tryckstark stavelse. Det utgör vad man
kallar för en fonetisk grupp, en “Sprechtakt”:
Das hättest du déutlicher sagen können!
Ihr hättet besser zúhören sollen!
(Betonad stavelse har här markerats med accenttecken.)
Interrogativ intonation:
Den interrogativa intonationen börjar på ”mellanton”, sjunker på den betonade stavelsen för
att sedan stiga mot slutet. Detta kan schematiskt visas så här:
Denna intonation används i:
JA-/nej-frågor (Entscheidungsfragen:
Kennst du ihn? Hast du es gesehen? Könntest du mir helfen?
Ist das klar? Hast du es wirklich nicht gewusst?
Frågeordsfrågor med betonat frågeord; ”förvånade frågor”:
Wann kommt er? Wie heißen Sie?
Progredient intonation:
Tonen går upp på den betonade stavelsen för att sedan ligga kvar eller stiga något mot slutet.
Alternativt kan tonen gå ned på den betonade stavelsen för att
sedan stiga; nästan som vid frågeintonation men inte med fullt så
kraftig stigning.
Detta används i:
Icke avslutade yttranden för att markera att ”fortsättning följer”:
Er sagte, dass er keine Zeit habe. (Progredient + terminal)
Wir haben Butter, Brot, Milch und Wurst gekauft.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
19
Flerinformationssats:
Vid en flerinformationssats har vanligtvis den första betonade stavelsen högsta tonen, varefter
tonen gradvis sjunker för varje betonad stavelse. Här sammanfaller alltså inte nödvändigtvis
satsens ”Schwerpunkt” med det högsta tonläget.
Schematiskt ungefär så här:
Péter geht heute Abend mit seinem Freund in die Oper.
Wír sind gestern Abend alle zusammen in die Stadt gefahren.
Die Beratungen fanden unter Aússchluss der Öffentlichkeit statt.
Jämförelse av svensk och tysk intonation:
Pröva att intonera följande meningslösa stavelser så ”svenskt” respektive så ”tyskt” som
möjligt:
Ná na na na
Na ná na na
Na na ná na
Na na na ná
Ná na na nà na na nà (som i ”húggen och ohuggen ved”)
Linköpings universitet / ISK
20
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Uttalskurvor i verkligheten
Hittills har vi sett på schematiska tonhöjdskurvor. Om man gör en autentisk tonhöjdskurva av
några av exempelmeningarna ovan, så visar det sig att teorin stämmer även i praktiken – även
om de autentiska kurvorna inte blir fullt så tydliga som de schematiska.
500
Das hättest du deutlicher sagen können.
0
3.00027
0
Time (s)
500
Peter geht heute Abend mit seinem Freund in die Oper.
0
0
3.888
Time (s)
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
En svensk intonationskurva över motsvarande mening skulle kunna se ut så här:
500
0
0
Det hade du kunnat säga tydligare.
Här ser vi som väntat många men relativt små tonhöjdsförändringar. Varje betoning
motsvaras av en liten höjning av stämbandstonen.
21
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
22
Övning
Försök att rita ut betoningskurvor och läsa texten med så tysk intonation som möjligt!
Abendkurs im Volkshochschulverband. Erika Rothe und Volker Linde lernen Englisch im
Abendkurs. Erika Rothe kommt etwas verspätet ins Klassenzimmer.
Erika Rothe: Guten Abend, entschuldigen Sie bitte, dass ich zu spät komme, Frau Doktor
Hagen.
Dr Hagen:
Bitte, Fräulein Rothe.
Erika Rothe setzt sich auf ihren Platz neben Volker Linde, dem sie freundlich zunickt. Der
Unterricht geht weiter.
Volker L:
(flüstert:) Tag, Erika, was ist denn passiert? Hast du den Bus verpasst?
Erika R:
(flüstert:) Hm, das auch, später!
Die erste Stunde des Unterrichts verläuft ohne weitere Zwischenfälle. Schließlich schlägt Frau
Doktor Hagen eine Pause vor.
Dr Hagen:
Übrigens Herr Linde, haben Sie die Zeitschriften mit, von denen Sie letztes Mal
sprachen?
Volker L:
Ach ja, die habe ich ganz vergessen.
Erika R:
Volker, deine Vergesslichkeit fängt an chronisch zu werden. Wäre es nicht…
Volker L:
Ich bitte vielmals um Entschuldigung. Es tut mir wirklich leid, Frau Doktor
Hagen, das nächste Mal bringe ich sie bestimmt mit.
Alle verlassen das Klassenzimmer, nur die Lehrerin und Erika Rothe bleiben zurück.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
23
Erika R:
Verzeihung Frau Doktor Hagen, dürfte ich Sie für einen Moment stören?
Dr Hagen:
Ja, bitte.
Erika R:
Ich möchte heute etwas früher nach Hause gehen, weil meine Mutter sich nicht
wohl fühlt und hohes Fieber hat. Ginge das?
Dr Hagen:
Aber selbstverständlich Fräulein Rothe.
Erika R:
Vielen Dank, auf Wiedersehen, Frau Doktor Hagen.
Dr Hagen:
Auf Wiedersehen.
Erika Rothe nimmt ihre Bücher, geht hinaus, und zieht sich an.
Volker L:
Erika gehst du jetzt schon nach Hause? Was ist denn los? Wir wollten doch
ehute abend noch Kaffee trinken gehen.
Erika R:
Tut mir leid, Volker, heute geht es wirklich nicht, nimm es mir bitte nicht übel.
Aber meiner Mutter geht es gar nicht gut, sie ist fürchterlich erkältet. Du musst
verstehen, dass ich sofort nach Hause will.
Volker L:
Schade, aber klar, das sehe ich ein. Bestelle deiner Mutter einen schönen Gruss
und gute Besserung, Ich rufe dich morgen an.
Erika R:
Tschüss, Volker, jetzt ist es aber höchste Zeit, sonst verpasse ich wieder den
Bus.
Volker L:
Tschüss, Erika, bis morgen.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
24
ORDACCENT:
För att kunna intonera en sats rätt måste man naturligtvis också känna till
betoningsförhållandena i de ord som ingår. Här finns stora likheter med svenskan men också
viktiga skillnader som man bör känna till.
1. I normalfallet har tyska ord endast en betonad stavelse.
2. Ett tyskt ord har normalt betoningen på första stavelsen:
Junge, Knabe; haben; wissen; arbeiten; Abenteuer
I fonetisk skrift markeras huvudtrycket med //: [j]
3. I sammansättningar förekommer bitryck:
Dummheit; Weisheit; Strohhalm
I fonetisk skrift kan bitrycket markeras med []: [dmhat]
Ofta markerar man dock inte bitrycket särskilt.
4. I vissa specialfall förekommer i tyskan mer eller mindre lika starkt tryck på två stavelser i
samma ord, särskilt vid sammansatta adjektiv som har substantiv som förled:
Riesengroß, stockfinster, steinalt, mútterséelenalléin
men även i ytterligare några fall, exempelvis:
unerhört; sammansättningar med aller: allerhand, allerdings, allerlei och med irgend:
irgendeiner, irgendeinmal, irgendetwas
5. Svårigheter för svenskar:
(a) Vid avledningar bibehålls vanligen grundordets accent:
eigentlich, öffentlich, wesentlich, malerisch
Undantag dock: lebendig
(b) Uttalet av främmande ord avviker ibland från motsvarande svenska uttal:
i) Ord som följer huvudregeln:
Elend, Kleinod; Araber, Bastard, Billard, Dämon, Eskimo, Fakir, Grobian, Hiob,
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
25
Karneval, Kompass, Korridor, Märtyrer, Moped., Okzident, Orient, Ozean,
predigen, Rokoko, Statue, Sultan, Syntax, Triangel, Turban
ii) Mot huvudregeln:
Hermelín, Holúnder, Hornísse, schmarótzen, Wachólder, lebéndig;
Asphált (eller Ásphalt), Büró, Chamäleon, Charákter, Humór, Insékt, Instínkt,
Kakáo, Komödie, Tragödie, Mahagóni, Paradíes, Salát, spezífisch, Synagóge,
Zenít.
(c) Ord på –ik :
i) Dessa har vanligen betoningen på näst sista stavelsen:
Grammatik, Arsenik, Botanik, Phonetik, Grammatik, Logik, Lyrik, -Metrik,
Pädagogik, Panik, Problematik, Romantik, Symbolik, Statistik, Stilistik, Taktik,
Tragik, Technik, Atlantik, Pazifik.
ii) Betoning på sista stavelsen har dock:
Fabrik, Physik, Katholik, Kritik, Mathematik, Mosaik, Musik, Politik, Republik,
Rubrik
(d) Vissa sammansatta substantiv har betoningen på senare ledet:
Jahrhúndert, Jahrtáusend, Oberlándesgericht, Gründónnerstag, Karfréitag,
Generalféldmarschall, Generalléutnant, Vierteljáhr, Schneewíttchen, Muttergóttes,
Hohepríester, Altwéibersommer, Dreigróschenoper;
(e) Sammansatta geografiska namn har ofta tonvikt på senare ledet. Exempel:
Westfalen, Schönbrunn, Heibronn, Paderborn,Osnabrück; Südáfrika, Südamérika m
fl.
Däremot Nordrhein-Westfalen med betoning på både nord- och fa
(- - - - -)
(f) Även sammansatta adjektiv kan ha tonvikt på annan stavelse än den första. Här finns
en del kontrastivt viktiga ord som man lätt betonar fel som svensk :
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
26
alljährlich, allmächtig, allwíssend, allmählich, abschéulich, barmhérzig,
wahrschéinlich, wahrháftig, willkómmen, vortréfflich, vorzüglich
(g) Sammansättningar på un- har vanligen betoningen på förstavelsen:
unangenehm, undankbar, unfreundlich, ungewiss, unausstéhlich, unvollendet,
unzuverlässig
men: unabséhbar, unerbíttlich
och bl a: unglaublich; únmenschlich eller unménschlich
(h) Bokstavsord har normalt betoningen på sista stavelsen:
SPD, CDU, LKW, EU etc
(i) I vissa fall kan det finnas ord som ser likadana ut men har olika betoning beroende på
betydelse. Mest kända är de sammansatta verben:
umfahren – umfahren; umgehen – umgehen; übersetzen – übersetzen;
men det finns andra exempel:
Ábteilung (avdelningen=avdelandet)/ Abtéilung (avdelningen)
Kónsum (konsumentförening)/ Konsúm (konsumtion).
6. Viktigt är också att tänka på att tyskan inte har någon motsvarighet till svenskans grava
accent. Jfr svenskans stegen=best form av stege, grav accent; stegen = best form av steg,
akut accent.
Jfr svenskans
Göte med tyskans Goethe;
svenskans anden med tyskans Anden (=anderna)
sv vissen; ty wissen
sv kommen; ty kommen
sv bunden; ty gebunden.
Tyskan uttalas alltid med samma accent som i svenskans buren av bur; aldrig med samma
accent som i svenskans buren som perf particip av bära.
Linköpings universitet / ISK
27
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
VOKALKVANTITET:
En annan viktig aspekt är vokalernas längd. Detta brukar inte bereda svenskar så stora
problem, eftersom vi även i svenskan skiljer mellan kort och lång vokal. Det finns dock några
saker att särskilt lägga märke till.
Korrelationen stavning / uttal är inte alltid entydig. Se nedan.
Skillnaden mellan kort och lång vokal är större i tyskan. Gör alltså en kort vokal riktigt kort.
I svenskan är en betonad stavelse alltid lång. Efter en kort vokal förlänger vi alltså i stället
konsonanten. I tyskan sker inte detta, utan en stavelse som innehåller en kort vokal blir
kortare än motsvarande stavelse med lång vokal.
Pröva att säga på svenska:
damer / dammar
rapa / rappa
Det skall ta ungefär samma tid att säga dessa ord.
På tyska tar det däremot längre tid att säga Hasen än att säga hassen; mutig är längre än
Mutter osv.
Lång vokal:
I skriften kan en lång vokal kännetecknas genom:
•
Dubbeltecknad vokal:
Aal
•
Seele
Leere
Vokal följd av h:
mehr
•
Meer
sehr
Lehre
fahren
viel
Dieb
Sieb
i följt av e
Liebe
Ohr
Linköpings universitet / ISK
28
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
•
vokal i öppen stavelse
Hase
•
lesen
hören
schlafen
raten
vokal i enstavigt ord framför enkel konsonant om stavelsen blir öppen i böjda former:
Schlaf
Brot
Lob
Kur
Bad
Tür
grob
Wut
Rat
Steg
Weg
Pflug
Kort vokal:
En kort vokal kan i skriften ofta kännas igen på att den står:
•
före dubbeltecknad konsonant:
hassen
•
Ratten
ritten (av reiten)
müssen
man
Härte
fasten
rasten
i sluten stavelse:
denken
•
wissen
wollen
zuletzt
vanligen före konsonantförbindelse
Rast
Last
Fracht
Speciella svårigheter
Vid (1) vokal + ch eller sch och (2) vokal + r + d eller t samt vissa andra
konsonantkombinationer ger skriften inget fullständigt besked om uttalet, utan man måste lära
in det ord för ord.
Exempel (försök markera kort (.) eller lång (_) vokal):
Bach
Buch
Start
Arzt
waschen
wusch
Linköpings universitet / ISK
29
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Koch
Kuchen
Küche
Dach
brach
Bart
Art
Latsche
zart
rasch
roch
Geruch
Jagd
Magd
Papst
Lotse
Mond
Hochzeit
Ostern
Prost
Trost
Fluss
Fuß
Gruß
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
30
Enskilda ljud
Så har vi då kommit till den enskilda ljuden. Även här är likheterna mellan språken stora. Det
finns dock en del att tänka på.
VOKALER
Allmänna synpunkter:
•
De tyska vokalerna uttalas allmänt mera distinkt i betonad ställning.
•
De tyska vokalerna får inte som i svenskan diftongeras eller ges ett konsonantiskt
efterslag. På svenska tenderar vi till exempel att förse ett i och y med ett kort j-efterslag
(vi Æ vij). Vid långt o och u förekommer också ofta en konsonantisk komponent efter
vokalen, vilket inte får ske i tyskan.
•
De rundade vokalerna skall ha kraftigare rundning än de svenska. Man skulle kunna säga
att en svensk läpprunding ser ut ungefär så här:
•
Vid en tysk är läpparna ”rörformigt” framskjutna (mungiporna närmas kraftigt och spänt
till varandra). Man kan öva genom att försöka uttala de rundade ljuden med en så rund
mun som möjligt:
•
Rundande vokaler i tyskan drar också med sig rundning av angränsande konsonanter. Man
påbörjar rundningen innan man börjar uttala stavelsen. I ordet Kuh uttalas alltså redan kljudet med läpprundning. I det svenska ordet ko rundar man läpparna efter det man uttalat
k.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
•
31
Gör den tyska långa vokalen riktigt lång, efterföljande konsonant kort.
Skillnaden mellan långa och korta vokaler är större än i svenskan. Likaså är skillnaden
betonad/obetonad betydligt större än i svenskan.
•
En kort vokal i betonad stavelse medför i svenskan förlängning av efterföljande
konsonant. Detta är inte fallet i tyskan. Som svensk skall man därför tänka på att
exempelvis svenskt mamma uttalas med kort a och långt m, pappa med kort a och långt p,
medan i tyskans motsvarigheter Papa och Mama såväl vokal som konsonant är kort. I
rikssvenskan är alla betonade stavelser långa, så att det i princip tar lika lång tid att säga
visa som att säga vissa, damer/dammar, ramar/rammar etc. I tyskan kan även en betonad
stavelse vara kort, och det går således fortare att säga wissen än att säga Wiesen; jämför
hassen/Hasen; Flüsse/Füße osv. Pröva genom att säga dessa ord för dig själv!
•
Främmande ord kan ha ett annat uttal på tyska: Enzyklopädie, Enthusiasmus m fl.
Den tyska vokalfyrsidingen
Placerar vi in de tyska vokalerna i en vokalfyrsiding ser det ut så här:
Linköpings universitet / ISK
32
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
De tyska vokalerna
Mellantungsvokaler
Främre vokaler
y
i

ø
 
u
Slutna
o
Halvslutna


e
Bakre vokaler

œ


Halvöppna
Öppna
a, a:
2. Diftonger
[]
[a]
[a]
3. Nasala vokaler
[o o]
[]
= orundade vokaler
= rundade vokaler
[œ œ
[a a]
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
33
Svårigheter med enskilda vokalljud (sidhänvisning till Korlén/Malmberg):
42
tyskt [y] och [ø] är mera rundade och (mungiporna närmas kraftigt och spänt till
varandra).
42
svenskt långt u [ ] som i hus och kort u [P] som i hund saknas i tyskan.
56
Svenskan har ett främre kort a [a] och ett bakre långt [A˘], medan tyskt standarduttal
har ett enda a-ljud med en kvalitet mellan de svenska a-ljuden.
59
Långt i [i:] får ej som på svenska uttalas med ett j-efterslag, ej heller som s.k. Viby-i
(vilket närmar sig ett tonande s [z]).
60
Långt e [e:] får ej diftongeras. (Varken som [ei] eller som [e] eller [e])
65
Det tyska ä-ljudet [:] är inte fullt så öppet som det svenska. Det har också samma
klang före r som i andra ställningar (samma ä-ljud i Bär som i Bäder)
66
Kort ä-ljud [] får ej bli så öppet som på sina håll i Sverige, dvs ej [æ] (jfr sv hjärta,
färg med tyska Herz)
68
Läpprundningen för tyskt y [y], [Y] är en annan än för det svenska. Inte heller här får
något j-efterslag förekomma.
69
Kort tyskt y [Y] är öppnare än det svenska, men med samma starka rundning
(labialisering) som det långa.
71
tyskt långt ö-ljud [ø] har en starkare runding än svenskt ö, jfr y.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
72
34
Det halvöppna tyska korta ö-et [œ]får inte bli för mörkt (som i vissa svenskars uttal av
tröst som trust) och inte heller så öppet och mörkt framför r som i svenskt dörr.
74
Tyskt kort u-ljud [] påminner om svenskt kort o i bonde, hosta men tyskt dumm,
hundert har även om det är slappare än [u:] en mera energisk käppartikulation
(rundning) än det svenska. Dessutom är det något öppnare.
76
[o:] liknar rikssvenskt å i gå måla men den tyska vokalen är mera sluten och spänd;
tyskt [o] har högre tungställning och mera energiskt läpprundning; får ej bli []
Det får inte diftongeras till gåe [o], måela; eller geå, meåla [o]etc.
78
Ty kort o [] är klart öppnare än [o]. Det får inte ha samma kvalitet som långt o.
79-81 Kort och långt a har i tyskan i stort sett samma klang. På svenska skiljer sig långt a
([]) i hata mycket från kort a i hattar. Det första ljudet är för mörkt för att användas
på tyska medan det senare är något för ljust. Tyskt a, långt som kort, ligger
däremellan.
85
Diftonger: sista diftongkomponenten får inte bli konsonantisk.
Jämför det svenska "aj" med det fonetiskt snarlika tyska ordet Ei! I det svenska hörs en
klar konsonant på slutet, medan den sista komponenten i den tyska diftongen snarast är
ett e (ofta tecknas diftongen [ae] i fonetisk skrift), kanske ett i men aldrig ett j.
Detsamma gäller övriga diftonger (som alltså ofta tecknas [ø] [ao]).
När det gäller diftongen au skall man också se upp med den första delen av diftongen
som inte skall vara för ljus. Det skall snarare vara det svenska långa a-ets kvalitet än
det kortas.
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
35
Förkortade vokaler
I vissa fall används något som man kan kalla för förkortade vokaler. Det är vokaler som
uttalas utan längd men som har samma kvalitet som den långa vokalen. Detta har vi i svenska
till exempel i ordet bageri eller i lokomotiv och professor.
I tyskan gäller det förmodligen i ännu fler fall än i svenskan. De viktigaste är:
Er, der, wer (i obetonad ställning)
i-ljudet i det lilla ordet vielleicht [filait]
I öppen stavelse i många främmande ord. Ex: Telefon, Lokomotive, Professor (jfr svenskan!)
Linköpings universitet / ISK
36
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
KONSONANTER:
De viktigaste svårigheter som möter en svensk som lär sig tyska torde vara följande.
Auslautverhärtung
Denna företeelse känner säkert alla igen även om ni kanske inte har vetat att den heter så. Alla
bör veta att tyskans und uttalas [nt], att gibt uttalas [ipt] att Wand heter [vant] osv.
Auslautverhärtung (på svenska slutljudsskärpning) innebär alltså i korthet att tonande ljud blir
till motsvarande tonlösa i vissa fall. Framför allt gäller de tonande klusilerna b, d, g som blir
till [p] [t] [k]:
i slutet av ord eller stavelse
i slutljudande konsonantgrupp
Exempel:
Tag
grob
biegsam
begräbnis
Gibst
Advokat
Subjekt
Magd
Det finns dock vissa undantag.
B, d, g kvarstår före l, n eller r om denna hör till stammen:
Übler (av übel-er);
Wagner (av Wagen-er)
Handlung (av Handel-ung av handeln)
Däremot med Auslautverhärtung: üblich, handlich, Wagnis
Eftersom l respektive n där inte hör till stammen.
r-ljudet
I både svenskan och tyskan finns flera olika r-ljud. Om man skall använda bakre eller främre r
när man talar tyska får man avgöra själv, men jag rekommenderar att man försöker vänja sig
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
37
vid ett bakre (tungrots-)r. Dels är det oerhört mycketvanligare än främre (tungspets-)r, dels
uttalas r inte alltid fullt ut som en konsonant i tyskan utan man använder vad man kallar för ett
vokaliserat r. Detta innebär i princip att man börjar röra tungan som om man skulle uttala ett
bakre r men aldrig så mycket att tungan kommer i kontakt med gommen. Därför uppstår inget
hinder för luftströmmen utan endast en förträngning. Därmed blir det heller ingen konsonant
utan en ä- eller a-haltig vokal.
R uttalas som ett egentligt konsonantiskt r-ljud, dvs som [r] (=rullande tungspets-r) eller [R]
(rullande bakre r) (alternativt [] (frikativt bakre r; kanske det vanligaste tyska r-ljudet):
•
före vokal (reich, richtig, beruhen, erreichen)
•
i konsonantförbindelse efter kort vokal (hart, warte, Märtyrer, Herz, Berlin)
I andra ställningar används vokaliserat r, dvs [] (stavelsebildande) eller [] (icke
stavelsebildande):
•
efter lång vokal (Bär, hier, mehr)
•
i förstavelserna her- er- ver- zer- (herkommen, erreichen, verstehen, zerreißen)
•
i avledningsändelsen –er även i böjda former (-ers, -ern etc.): ein Lehrer, mit zwei
Lehrern; ein Studierender
Övning: markera vokaliserat r:
Hart, schwarz, Arbeit, bereit, reiten, streiten, sehr, mehr, dir, verarbeiten,
verstehen, erörtern
I vardagligt tal i tyskan kan r vokaliseras i större eller mindre utsträckning även efter kort
vokal, exempelvis i ordet Mark. Vokalen kan då komma att förlängas något. Det är därför
mycket bättre att ibland vokalisera ett r för mycket än att inte vokalisera r där det måste
vokaliseras. Uttalet av der Mann eller Ohr eller erwähnen med konsonantiskt r låter antingen
övertydligt eller mycket otyskt.
Linköpings universitet / ISK
38
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Neueinsatz
Neueinsatz är en gränsmarkering före vokal, som innebär att vokalen inte förs samman med
föregående stavelse. I nordtyskt uttal används ett tydligt glottisslag, ett Knacklaut, normalt
före varje vokal som står i början av ett ord eller en orddel, t ex:
•
Prefix + ord på vokal:
verarbeiten
•
erobern
Sammansättningar där senare ledet börjar på vokal:
Taschenuhr
•
beurteilen
steinalt
I löpande text före vokal
In einer ähnlichen Arbeit…
•
I större eller mindre utsträckning markeras den också i andra fall där två vokaler står efter
varandra:
Beate
Theater
Även om man inte använder Knacklaut måste vokalgränsen markeras. Jfr svenskt "teater"
med tyskt ”Theater”, svenskt ”bearbeta” med tyskt ”bearbeiten”.
Observera att termen Neueinsatz endast används om denna sorts gränsmarkering, och den
förekommer endast före vokal. Ett ord som Röschen (=liten ros) har alltså ingen Neueinsatz;
här är det endast stavningen som kan förleda en att tro att det skall uttalas med sch-ljud.
Neueinsatz förekommer ej i:
Heraus, hinein; vorauf, voraus; darin, warum, worauf; allein vollends, wiederum einander,
Obacht; det heter alltså även: [b´:ño˘baxtn`] (beobachten)
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Frikativor
Ach- och ich-ljud
Ch uttalas [x] (ach) efter bakre vokaler, [] i övriga fall, dvs:
efter främre vokaler
före främre vokaler (uttal som k före bakre)
i dimunitivändelsen -chen
i ändelsen -ig (se punkt 1)
Dock: Königreich
[kønkrai]
efter konsonant (n, l, r): durch, Kelch, welcher, Fenchel
[]
Vid:
Sch
s före p och t i början av ord (eller morfem)
(Undantag vissa främmande ord)
Markera []:
Wespe, Sport, starten, Stelle, Stand, meistens, Rast, sprechen, Rasch, Rauch, Schach,
schonen, stottern, bestens, besprechen, bestehen, beanstanden, beängstigen.
[z] och [s]
s uttalas [z] före vokal:
- i början av ord
- enkeltecknat inuti ord
- efter m, n, l och r
- i suffixen -sam och -sal
39
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
40
Efter tonlös konsonant kan [z] inte uttalas med stämbandston,
Es: Das sind so Sachen, …
Lägg dock märke till att [z] inte för den sakens skull övergår till att vara [s]; den är
fortfarande lenis.
[das znt zo zaxn] Jfr svenskans att vila / att fila där vi inte heller har mycket till
stämbandston på v men ändå klart uppfattar skillnaden.
[v] och [f]
Skriftens v uttalas normalt [f] utom i ett antal främmande ord / lånord, där det uttalas [v], exv:
Vase, Villa, Version.
Affrikator
Affrikator är bland konsonanterna ungefär som diftongerna bland vokalerna. De består av två
komponenter, börjar som en klusil och övergår sedan till en frikativa med ungefär samma
artikulationsställe:
I tyskan finns: [ts] och [pf]. I lånord förekommer även [d] och [tS]. Regionalt
förekommer även affrikatan [kx].
För affrikatan [ts] finns stavningen z och tz men även t före icke stavelsebildande i (dvs i
stavelsen –tion): Nation, Fraktion, Delegation, Operation (i fonetisk skrift: [natsion] etc.)
Linköpings universitet / ISK
41
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Öva uttalet av frikativor i följande ord:
Zwischen [tÉs] + [S]
Zusehen [tÉs] + [z]
Mensch [S]
Fernsehen [z] ([»fErnze˘´n])
Bücher [C]
Fernsehzuschauer [»fErnze˘tÉsu˘SaUå]
Mönch[C]
Theaterbesucher [z] + [x]
Frosch [S]
Das sind Sachen [z] + [z] + [x]
Bruch [x]
Sie sind [z] + [z]
Forschung [S]
Immigration [tÉs]
Hähnchen [C]
Sensationell [z] + [z] + [tÉs]
Sechs [zEks]
Villa [v]
Sehen [ze˘´n]
Verein [f]
Zischen [S]
Variabel [v]
Fisch [S]
Tschechoslowakei
Buch [x]
Sehnsucht [z] + [x]
Menschlich [S] + [C]
Zuschauer [S] +
Frisch [S]
Besucher [z]+ [x]
Bach [x]
Zwischenlösung [tÉs]+[S] + [z]
Böschung [S]
Wir sind [z]
Durch [C]
Station [S] + [tÉs]
Wachen [x]
Poesie [z]
Sex [s]
Vielleicht [f]
Schön [S]
Version [v]
Tschechisch [S]+[C] + [S]
Vase [v]
Variante [v]
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
42
Stavelsebildande konsonanter:
Vi har tidigare sagt att konsonanter vanligen inte är stavelsebildande, medan vokaler är det. I
tyskan gäller dock att obetonat e i många fall blir så svagtonigt att det helt faller bort så att
stavelsen i stället bildas kring kvarvarande konsonant. Detta gäller för konsonanterna n, m och
l. Obetonat en, em, el blir stavelsebildande konsonant ([n], [m], [l]) enligt följande:
Obetonat en blir [n]
•
efter klusilerna [p t k b d ]
•
efter frikativor och affrikator [f v s z    x pf ts t d ] utom i dimunitivändelsen
chen. (Observera alltså att e-et alltid uttalas i dimunitivändelsen –chen [n].
•
(dvs inte efter vokal, inte efter nasal, inte heller efter [l] eller efter r-ljud)
Obetonat el blir [l]
•
efter klusilerna [p t k b d ]
•
efter nasalerna [m n ]
•
efter frikativor och affrikator [f v s z    x pf ts t d ]
•
(dvs inte efter vokal, inte heller efter r-ljud)
Obetonat em blir [m]
•
efter frikativor och affrikator: [f v s z    x pf ts t d ]
•
(dvs inte efter vokal, inte efter klusiler eller nasaler, inte heller efter [l] eller efter r-ljud)
Linköpings universitet / ISK
43
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
Övning: Markera stavelsebildande konsonanter:
Leben
Igel
Atem
hartem
weißem
haben
sitzen
lesen
Esel
holen
Unwissend
beängstigend befürworten
eiskalt
warten
kommen
Linköpings universitet / ISK
Sprek 1b / Ii1 / Yi 1 / Fonetik ht 01 / PS
44
Sammanfattande övning på konsonanter:
Markera i nedanstående text:
(1) Neueinsatz
(2) Tonande s
(3) Slutljudsskärpning / (Auslautverhärtung)
(4) Stavelsebildande n, m, l
(5) Vokaliserat r.
DDR-Grenzposten nach 38 Jahren vor Gericht
Berlin (AP) Vor dem Berliner Landgericht müssen sich seit Dienstag zwei
ehemalige DDR-Grenzer verantworten, die 1961 ein Auto mit Flüchtlingen an
der Berliner Mauer beschossen haben sollen. Die Anklage wirft den heute 57
und 62 Jahre alten Männern versuchten Totschlag vor. Ein Grenzer soll mit
einer Maschinenpistole zunächst aus einer Entfernung von 40 Metern und später
von fünf bis acht Metern sein gesamtes Magazin mit 20 Schuss auf den Wagen
abgefeuert haben, mit dem die Flüchtlinge die Grenze durchbrechen wollten.
Dabei habe er direkt auf die Fahrgastzelle gezielt, hieß es in der Anklage. Der
andere Grenzposten soll mit seiner Pistole geschossen haben. Beide hätten den
Tod der Wageninsassen billigend in Kauf genommen.
Die Flüchtlinge erreichten unverletzt das Gebiet von Berlin-West. Das
gepanzerte Fahrzeug hatte drei Einschüsse. Die beiden Angeklagten bestritten
vor Gericht den Versuch des Totschlags. Sie hätten vielmehr gezielt so
geschossen, dass niemand verletzt werde.