Lustgas från mark

Klimatåtgärder på
gårdsnivå
Maria Berglund
Greppa Näringen
Hushållningssällskapet Halland
Jordbrukets klimatpåverkan är inte
som andras påverkan
Koldioxid från
fossil energi
Kol i Lustgas
Metan från
mark från kvävedjurhållningen
Utsläpp från
inköpta varor
Idisslarnas fodersmältning
Metan bildas för att ta hand om väte:
CO2 + 8 H  CH4 + 2 H2O
Väte frigörs när ättiksyra och
smörsyra bildas. Väte förbrukas när
propionsyra bilas.
Metanproduktionen (kg per djur och
år) påverkas av:
Djurets energibehov
Fodrets smältbarhet och
sammansättning
Stallgödselhantering
Metan: Bildas i syrefri miljö. Organiskt
material (mängd, nedbrytbarhet)
Lustgas: Gynnas vid omväxlande
syrefria och syrerika zoner. Tillgång
till kväve och kol
Ammoniak  indirekta
lustgasemissioner
Emissionerna ökar vid hög
temperatur och/eller lång lagringstid
 Flytgödsel ger mer metan
 Fastgödsel ger mer lustgas
 Djupströ ger metan och lustgas
Lustgas från mark
Bildas i (nitrifikations-) och
denitrifikationsprocessen.
Styrs av:
Tillgång kväve (nitrat)
Grödupptag och tillförsel av N
Tillgång organiskt material
Syretillgång (syrebrist, men inte
syrefritt)
Tillförsel – konsumtion av syre
Markpackning, dränering, struktur
Mikroorganismerna i marken
Kol i mark
+ Tillförsel av organiskt material:
skörderester, gödsel
– Nedbrytning av organiskt material:
jordbearbetning, klimat (syre och
vatten)
Långsiktigt: odlingshistoria och
framtida brukning
Mulljordar kan ge mycket höga
emissioner av koldioxid och lustgas
Insatsvaror
Fossil energi (diesel, olja)
Koldioxid från förbränning
Mineralgödsel (framför allt kväve)
Koldioxid från fossil energi
Lustgas (kvävetillverkning) – går att
reducera med katalysator
Importerat foder
Emissioner från växtodling
Koldioxid från långväga transporter
Koldioxid från (direkt eller indirekt)
avskogning och förändrad
markanvändning
Koldioxidekvivalenter (CO2e)
Gemensam ”valuta” för växthusgaser, eller
mått på hur effektiva ”glas” växthusgaserna är
1 kg koldioxid (CO2) = 1 kg CO2e
1 kg metan (CH4) = 25 kg CO2e
1 kg lustgas (N2O) = 298 kg CO2e
Referens: IPCCs (FNs klimatpanels) fjärde utvärderingsrapport, 2007
Klimat = nytt perspektiv
Övergödning, ekotoxicitet, försurning
Lokalt/regionalt miljöproblem
Hektaret/arealen och närmiljöns känslighet
har stor betydelse
Det som sker på gården har stor påverkan
Klimatpåverkan
Globalt miljöproblem
Utsläppen flyttas om produktionen ändras
 Relevant se till mängden produkter
Det som sker utanför gården har också stor
påverkan
Skillnad mot hur vi tidigare jobbat
med miljöfrågor i jordbruket
Vad är en åtgärd?
En åtgärd är…
En aktivitet som genomförs
i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård
1. Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred”
för?
- Fokusera på gården och på det lantbrukaren
kan påverka
Tre kategorier av åtgärder
I.
Förbättrad produktivitet och effektivitet
 Resurseffektiv, hög och jämn produktion.
 Litet spill
 Fokusera på KVÄVE, energi och foder.
II.
Byte av insatsvaror och teknik
 Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt Ngödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som
soja
 Mer energieffektiv teknik
 Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig
stallgödselgiva vid rätt tidpunkt
III.
Genomgripande ”systemändringar”
 Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein
 Produktion av bioenergi
Vad är en åtgärd, egentligen?!
En aktivitet som genomförs
i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård
1. Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred”
för?
- Fokusera på gården och på det lantbrukaren
kan påverka
2. Minska utsläppen per vadå? Per djur, per ha,
per kg produkt, per gård?
Fyra situationer
där man kan säga
att en förändring
även är en åtgärd:
1. Gårdens
växthusgasutsläpp
minskar,
Mängden produkter
den samma
2. Gårdens
växthusgasutsläpp
de samma,
Mängden produkter
ökar
3. Gårdens
växthusgasutsläpp
de samma,
Men även nya
produkter
4. Gårdens
växthusgasutsläpp
ökar,
Men mängden
produkter ökar mer
Vad är en åtgärd, egentligen?!
En aktivitet som genomförs
i syfte att minska växthusgasutsläppen från en gård
1. Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för?
- Fokusera på gården och på det lantbrukaren
kan påverka
2. Minska utsläppen per vadå?
- per enhet produkt
3. Och om jag inte kan kvantifiera eller verifiera
förändringar i klimatavtrycket?
Det är svårt sätta siffra om:
1.
Det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla
effekter av en åtgärd. Exempel reducerad jordbearbetning:
Dieselförbrukning 
Lustgas från mark  ELLER 
Mullhalt ??
Skörd per hektar??
Totalt: +?
2.
Mängden eller typen av produkter ut ändras
Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm
3.
Ett mål ger konsekvenser på många områden och nås på
olika sätt. Exempel sänkt inkalvningsålder:
Vad? Ändrad utfodring, arbeta med kalvhälsan, brunstkoll etc.
Konsekvenser: Djurplatser, foderbehov, gödselproduktion etc.
Beskriv strategier för att minska
växthusgasutsläppen på gården
– ”Viktigt med bra kväveutnyttjande, och lite
restkväve kvar i marken när det inte finns en
växande gröda  minskar risken för
lustgasavgång”
Om möjligt: Redovisa utsläppsförändringar
fram till gårdsgrinden + förändringar av
mängden produkter ut
Rangordna åtgärder och lägg upp en strategi
Exempel: Mindre lustgas från mark
Åtgärder
Högt kväveutnyttjande
Betydelse Påverkar
Stor
N och C i mark
Gödselgiva
Teknik och tidpunkt
Optimerat utnyttjande av stallgödsel och annat organiskt
kväve
Bra markstruktur
N och C i mark
Vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå
Bra dränering
Vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå
Kalkning
pH
Bra växtföljd
Markstruktur, skördenivå, kvävegiva
Minimerad jordbearbetning
Vattenhalt, markpackning
Val av mineralgödselprodukt
Ammonium eller nitrat
Nitrifikationshämmare
Liten
oxidation av NH4+
Produktionsnyckeltal = Klimatnyckeltal…
Växtodling
kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg Nmineralgödsel resp kg
Norganisk gödsel)
liter diesel per ha respektive per ton
Djurhållningen
Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet
(soja)
Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder)
Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg
levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet)
 Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!
Påminn om att växthusgaser ≠ andra gaser
vi pratat om i miljörådgivningen.
Fokus på det lantbrukaren
kan påverka = egna gården
Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå
bara fel!” – hitta rätt ingång
”Allt är så osäkert!”
Handlar även om stor naturlig variation!
Fokus på rätt riktning och att minska risken för
växthusgasutsläpp
Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om…
ton TS grovfoder/ha,
kg N/ton stallgödsel,
NH3-förlust i stall, lager och från mark,
P-utlakning/ha
Vädret
…
Kom ihåg!
CO2
CO2
CO2
CO2
1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN
kolsänka!
Foder
Kött etc
Vegetabilier
Humus
Produktion och konsumtion 1 kg TS grovfoder
- inklusive flöden av ”biogent” kol
kg koldioxidekvivalenter/kg TS foder
1.5
1
0.5
0
odling av foder
kons
fodersmältning
stallgödsel
Totalt
-0.5
-1
utsläpp vid odling
metan
-1.5
-2
koldioxid
Den ljusblå negativa
stapeln motsvarar kol
som exporterats som
mjölk
Kommentarer
Mycket kol binds in i grödor, men det allra mesta återgår som
koldioxid till atmosfären via utandningsluften eller när gödsel bryts
ner i lager eller i mark.
En del kol återgår som metan, vilket är en kraftig växthusgas och
ger därmed stor inverkan på klimatet.
En del kol exporteras från gården, t ex som mjölk, vilket med detta
räknesätt drar ner gårdens klimatavtryck. Den som dricker mjölken
ska då belastas med koldioxidutsläppen som bildas när mjölken
smälts. Obs! Gårdar som köper in mycket foder skulle på
motsvarande sätt belastas med koldioxid och metan som bildas när
kolet i det importerade fodret smälts.
Förbättrad fodereffektivitet är bra ur klimatsynpunkt! Då ökar
mängden mjölk (och kol) som exporteras per kg TS foder samtidigt
som utsläppen från fodersmältningen och stallgödseln per kg ECM
minskar.
2. Gränsen går vid gårdsgrinden…
… så ge inte ohämmat ”kred” för
förändringar i omvärlden
???
Foder?!
Insatsvaror
och inköpta
tjänster
Energi?!
Djurhållning, stallgödsel
Försåld
vara
Växtodling
Livsmedel?!
gårdsgräns
systemgräns
Råvara?!
3. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra
eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer!
4. Använd rätt termer!
Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas
Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp
Utsläppen är X kg/ton koldioxidekvivalenter
Produktens klimatavtryck (Carbon Footprint) är X kg
CO2-ekv per kg produkt
Utsläpp av koldioxidekvivalenter
Utsläpp av ekvivalenter
Utsläppen är X CO2-ekv/ekvivalenter
5. LCA ger information om en
produkts miljöpåverkan
Resultat från en LCA är ingen
innehållsförteckning
 Prata om en produkts
klimatavtryck (på engelska
”Carbon Footprint”)
 Kan inte säga ”produkten
innehåller X kg CO2-ekv”
6. ”Om resultatet är osannolikt bra är
beräkningarna sannolikt inte så bra…”
Har du fått med allt på gården?
Diesel, el, olja, inköpta tjänster
All areal, även naturbete
Har du med hela kedjan?
Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot
Eller om resultatet är alldeles för dåligt, kolla då:
Mulljordarna (ska inte vara med i grundalternativet)
Skördenivån (TON per HEKTAR)
Djurantal = antal (fyllda) platser