COP 21 är här – hur kan jordbruket bidra?

COP 21 är här – hur kan jordbruket bidra?
Den 30 november till 11
december samlas världens
länder i Paris för COP21,
det tjugoförsta mötet
mellan parterna under
FNs klimatkonvention.
Mötet är särskilt viktigt
eftersom länderna ska
enas om ett nytt globalt
klimatavtal som ska
gälla från år 2020. För
det globala jordbruket är
klimatförändringen och de
internationella avtal som
ingås för att möta den
en av vår tids viktigaste
frågor.
Ambitionen är att Parismötet ska ena världen om att
begränsa klimatförändringen till en temperaturstigning på 2 grader. De stora
utmaningarna är att finna
finansieringslösningar för
Jordbrukets utsläpp:
de åtgärder som behöver
vidtas för att klara detta
mål och att många länder
har sin egen agenda.
Jordbruket är oavsett
Paris-avtal i centrum av
klimatfrågan. Den franske
jordbruksministern, Stephan le Foll understryker
jordbrukets vikt i klimatfrågan. Sektorn drabbas
redan världen över av konsekvenserna. Den bidrar
till klimatförändringen,
men sitter framförallt på
en viktig del avlösningen
resonderar den franske
jordbruksministern.
Träd och mullhaltiga jordar
Världens bönder ser sig
också själva som en viktig del av lösningen för
att möta utmaningen att
begränsa klimatförändringen. Framförallt kan
jordbruket hjälpa till att
binda kol, som är det som
kan göras för att ta hand
om de utsläpp som redan
är verklighet.
Världens bönder kan
bidra till att minska halten
koldioxid genom att plantera träd som tar upp kol.
Det gäller både på beten,
på åker (agroforestry) och
i skogen. Detta har svenskt
skogbruk gjort i över 100 år
och det är ett gott exempel
som kan användas i alla
skogsområden. Då kommer
träden och skogarna att
kunna binda mer kol och
det kommer att finnas mer
biomassa för att ersätta
fossil energi och fossila
råvaror. Sveriges aktiva
skogsbruk är ett föredöme
i sammanhanget. Det uppfattas ibland provocerande
att träd fälls, men när man
Utsläpp från fossila bränslen som kol, diesel, bensin olja och naturgas svarar för 75 procent av
växthus-effekten. Den koldioxid som fylls på i atmosfären stannar kvar i tusentals år innan den
tas upp av havet. En del kan tas upp av skog och mark om skogen och marken brukas på ett
från klimatsynpunkt hållbart sätt.
Resterande 25 procent härrör från brända regnskogar, metan från idisslare (kor och får), lustgas
från odlingar, metan från sopor, metan från ris och gaser från klimatanläggningar. Metan från
idisslare står för ungefär 5 procentenheter av de 25. Koldioxid från brända regnskogar ökar på
halten och är lika skadligt som koldioxid från fossil energi och fossila råvaror.
Ofta när jordbrukets utsläpp diskuteras ligger fokus på metan och världen djurhållning.
Metan är cirka 25 gånger starkare som växthusgas, men har en kort halveringstid på 12 år.
Halveringstiden för koldioxid är ungefär 1500. Det innebär att varje kg koldioxid som ökar
halten i atmosfären har kvar sin värmeeffekt i flera tusen år. Varje kg bygger på uppvärmningen
därför måste utsläppen av koldioxid helt upphöra. Metan bidrar i det korta perspektivet starkt
till växthuseffekten, men den korta halveringstiden innebär att om utsläppen inte ökar så ökar
inte heller växthuseffekten. Det är därmed viktigt att skilja på metan och koldioxid och verkligen
fokusera på att minska den globala användningen av fossil energi.
Av de utsläpp Sverige rapporterar till FNs klimatpanel står jordbrukssektorn för 12 procent.
Delar av jordbrukets utsläpp rapporteras under andra rubriker. Tar man med även dieselanvändning, utsläpp från torvjordar landar det jordbrukets utsläpp i Sverige på 19 procent.
Eftersom jordbruk och produktion av mat är nödvändigt och utsläppen från dessa biologiska
processer inte kan stoppas så kan vi räkna med att jordbrukets andel av utsläppen både i
Sverige och globalt ökar. Målet är kanske halverat utsläpp från maten till cirka 1 ton per person
år 2100 och att detta är de enda utsläppen, det vill säga 100 procent.
Innehåll
Nr 17
27 november 2015
Sidan 1
• COP 21 är här – hur kan
jordbruket bidra?
Sidan 2
• COP 21 - Europeiska bönder efterlyser forskning och
teknikutbyte
• Nötköttsproduktionens
klimatpåverkan varierar
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
Sidan 4
• Ny dansk strategi för tillväxt
i jordbruket
som i svenskt skogsbruk
återplanterar maximerar
man trädens kolupptag.
Träden tar upp mest kol
när de är inne in sin starkaste tillväxt och inte när
de har mognat och snart
faller omkull.
Franskt jordbruksförslag
Världens bönder kan också
binda mer kol i sin jordbruksmark genom att öka
mullhalten. Många odlade
jordar har förlorat mycket
mull. Mull eller organiskt
kol i marken spelar en
Forts på sidan 2
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
Forts från sidan 1
avgörande roll för jordens
förmåga att hålla vatten,
försörja växterna med näring och därmed säkerställa
en högre skördenivå.
Franska forskare har i
den internationella klimatprocessen tagit fram ett
förslag på temat binda kol i
marken. Förslaget, som går
under namnet ”4 promille:
jordar för klimatet och en
trygg livsmedelsförsörjning”* lyfts inför COP 21
fram av den franske jordbruksministern Stephan le
Foll. Initiativet syftar just till
att uppmuntra utvecklingen av produktionssystem
och metoder som ökar
jordarnas förmåga att binda mer kol och nå en högre
mullhalt.
Jordbruket ska öka mulhalten med 4 promille per
år framöver är planen.
Tanken är att man i samband med COP 21 ska ta en
deklaration om ”4 promille”. Om detta och liknande
projekt genomförs jorden
över skulle även detta
kunna bidra till att minska
effekterna av ändrat klimat
både genom ökade skördar
och mindre koldioxid i
atmosfären.
* Översatt från franskans ”4 pour
1000: les sols pour la sécurité
alimentaire et le climat”.
Jan Eksvärd
[email protected]
Christina Furustam
[email protected]
COP 21
Europeiska bönder efterlyser forskning och teknikutbyte
Förväntningarna från
europeiska bönder inför
klimatmötet i Paris är
konkreta.
För att klara klimatutmaningen finns mycket konkret att göra, resonerar
man.
Önskelistan innehåller:
1. Ett nytt, omfattande, bindande och kontrollerbart
ramverk för klimatet som
stöds av alla större ekonomier.
2. Fortsatta och stärkta
investeringar i jordbrukets
och skogens forskning och
utveckling.
3. Kunskapsutbyte när det
gäller viktig klimatsmart
teknik och att detta snabbt
och effektivt når bönderna
så att de kan förbättra livsmedelsproduktionen och
möta och anpassa sig till
klimatförändringen.
4. Stabila och långsiktiga
politiska åtaganden inom
tillväxtområden av betydelse för klimatet inom Europas bioekonomi.
Christina Furustam
[email protected]
Nötköttsproduktionens klimatpåverkan varierar
house gas emission profi-
80
70
70
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
Metan, idisslare
Enteric,
CH4
Fer�lizer
& crop residues,
N2O
Lustgas, mineralgödsel
& skörderester
Manure
management, CH4
Metan, gödselhantering
Koldioxid,
Feed,
CO2 foder
Manure
Lustgas, management,
gödselhanteringN2O
LUC:
soybean,
CO2
Koldiozid,
sojaproduktion
LUC
Applied
deposited manure, N2O
Lustgas, &
gödseldeponi
Direct
& indirect
CO2
Koldioxid,
direkt &energy,
indirekt energi
mitigation
opportunities”
som
länder som
Irland, Polen,
Tysklad
flera, kan
visar
hurmed
utsläppen
ser olika
stapeln
Västeuropaavkorut
i olikaför
delsektorer
rigeras ytterligare
nedåt
jordbruket
och över
värl-när
vi jämför
med
övriga
den.
Den Sverige
i Sverige
relativt
världen.
sällan
citerade rapporten
presenterades 2013 och kan
Rapporten
pekar
vidare på
läsas
på FAOs
hemsida.
att efterfrågan på kött komFAO-studien handlar bland
mer att öka, och det därmed
att bli allt viktigare
att satsa på den mest klimatsmarta köttproduktionen
annat
om sker
vilkai potentialer
FAO idag
Europa samtidigtoch
sommjölksektorn
den ökade har
kött
importen
att
minskakommer
sina växthusgasifrån de delar
av världen
utsläpp.
Samtidigt
visar den
somproduktionens
har ett betydligtutsläpp
större
hur
klimatavtryck.
skiljer
sig åt mellan olika
delar av världen. När FAOs
Växthusgasutsläppen
från
rapport
”Livestock´s long
mjölkproduktionen är
shadow” kom 2006, blev
enligt rapporten lägst i den
industrialiserade delen av
världen, och ligger där under
1,7 kg CO2-ekvivalenter per
rld
Wo
ia
ean
Oc
a
E&
SE
A si
Asi
a
Sou
th
SSA
NE
NA
.
e
Fed
an
Ru
ssi
r op
E. E
u
Eu
rop
e
W.
LA
Am
eri
C
0
ca
0
les2of
EuropeanPerspektiv
livestock
kommer
Sidan
| Internationella
Lantbrukarnas Riksförbund
sectors”3 som visar att svensk
produktion ligger cirka 20-40
Million tonnes CW
60
N.
rikansk produktion
mer än
Europeisk
animalieproduk3
gånger
så
stora
utsläpp
tion avger2 avsevärt lägre per
kilo kött , nordamerikansk
utsläpp av klimatgaser än
produktion cirka 60 procent
konkurrerande produktion2
högre utsläpp per kilo kött
på
världsmarknaden. Tittar
och Australien/Nya Zeeman
den30ofta
diskuteralandpå
cirka
procent
högre
de
produktionen
av 2nötkött
.
utsläpp per kilo kött
ligger västeuropeisk produktion
på utsläppskälutsläpp i nivån
De största
18
kg
CO
ekvivalenter
lorna för2köttproduktionen
per
kilo slaktad
vikt av nöt.
är metan
från idisslarna,
Jämför
man sedanfoder
med och
de
gödselhantering,
förändrad
markanvändning
regioner
som
för närva(avskogning).
anledning
rande
ökar sin En
produktion
till att
europeisk
mest
det
vill säga produkLatinametionAfrika
ligger så
braSödra
till ärAsien
den
rika,
och
andelen
mjölkras, vilket
såhöga
ligger
nötköttsproduktioger ilägre
då djuren
nen
dessautsläpp
på utsläppsnivåger
dubbelnytta
(mjölk
och
er på 70 kg CO2 ekvivalenkött).
ter per kilo slaktad vikt och
däröver.
Sverige i Europa
Det är FAO*-rapporten
Siffrorna betyder att svensk
”Tackling
climate
change
produktion
ligger
bra till vad
through
livestock
–
global
gäller utsläpp perAkilo
kött.
assessment
of
emission
and
Beaktas rapporten ”Green-
Figur 1: Regionala variationer i köttproduktion och utsläppsintensitet
kg CO2-eq.kg CW-1
Figuren idisslare
Regionala variationer
Antalet
minsi
köttproduktion
och men
utsläppsinkar inom OECD,
tensitet
i rapportenutveckvisar hur
ökar
i världens
klimatgasutsläppen per kilo
lingsländer. Detta är
kött varierar mellan olika
en
utmaning ur klimatområden och världsdelar
synpunkt,
menutsläppgår att
samt vilka olika
åtgärda
genom
mer
skällor som liggeren
bakom.
effektiv
djuruppfödning
Jämfört med västeuropeisk
och
gödselhantering.
köttproduktion
har latiname-
Koldioxid efter
Pos�arm,
CO 2 gårdsgrind
Koldioxid,
expansion
betesmarker
LUC
LUC:
pasture
expansion,
CO2
Köttproduktion
Beef
produc�on
6RXUFH*/($0
den
tongivande för
CO2-ekvivalenter
perdiskuskilo
mjölk i om
till exempel
Afrika.
sioner
hur framförallt
De största utsläppskällorna
köttsektorn
borde minska är
metangaser
sina
utsläpp.från mjölkkorna
samt
lustgas från
gödsel.
Rapporten
från
2013
Jämfört med
västeuropeisk
nyanserar
bilden
genom att
produktion
den globala
visa
de storahar
skillnader
som
genomsnittsproduktionen
60
råder mellan olika produkprocent högre växthusgastionssystem, samtidigt som
utsläpp per protein och fett
korrigerat kilo mjölk. Latinamerika, Asien och Afrika
står för de största utsläppen.
-1650
den sätter fokus på den
stora potential animaliesektorn har globalt, bland
annat i form av effektivisering.
Jämförs svensk nötköttsproduktion med europeiskt
medelvärde ligger den 25
procent under genomsnittsnivån för Västeuropa, enligt
J.P. Lesschen et al, 2011.
Utsläppen från till exempel
latinamerikansk, asiatisk
eller afrikansk nötköttsproduktion ligger därmed mellan fyra och fem gånger så
högt som från den svenska
produktionen enligt denna
respektive FAO-rapporten.
Störst potential att minskautsläppen
De största minskningspotentialerna finns i nötköttsproduktionen i Latin
Amerika/Karibien, södra
Asien och Afrika söder om
Sahara. Rapporten konstaterar att det finns ett starkt
samband mellan resurseffektivitet och klimatpåverkan. Slutsatsen i FAO-rapporten är att potentialen
för minskade utsläpp från
animaliesektorn ligger på
så mycket som 30 procent.
-477,5
-439
Nötboskap och buffel – utvecklingen i antal djur 1970-2010
700
600
500
400
300
200
100
0
1970 1990 2010
Asien
1970 1990 2010
Latinamerika
De åtgärder som behövs
handlar om att sprida redan
existerande kunskap om
produktion och teknik. Att
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
700
600
500
400
vete
soja
majs
300
havre
200
1970 1990 2010
Mellanöstern &
Afrika
1970 1990 2010
OECD
steg för steg effektivisera
uppfödningen, inte att ta
till extrema åtgärder. Samtidigt varierar utsläppsintensiteten också mycket mellan
olika produktionsenheter
inom samma produktionssystem, vilket gör det sannolikt att det finns en potential även i de delar av världen
som är mest klimateffektiva
idag.
De största utsläppskällorna för köttproduktionen
är metan från idisslarna,
gödselhantering, foder och
förändrad markanvändning
(avskogning). En anledning
till att europeisk produktion ligger så bra till är både
den höga andelen mjölkras,
vilket ger lägre utsläpp då
djuren ger dubbelnytta
(mjölk och kött) och bättre
hantering av gödseln.
Christina Furustam
[email protected]
100
0
Jan Eksvärd
[email protected]
Världsmarknadspriser
Prisnoteringar
I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i
Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom
1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på
världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med
den europeiska.
I tabellens övre del ges prisnoteringar som kan vara relevanta
för en svensk exportör eller importör. Priserna avser leverans
inom 1-2 månader. Vid export tillkommer exportbidrag och vid
import införselavgift i vissa fall. Längst ner i tabellen en notering
avseende griskött på den danska marknaden.
Valutor
Prisnoteringar
Genomsnittlig kurs
2014 Okt 2015
USD 6,868,32
Euro 9,109,35
Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera
Aktuell kurs
24 nov 2015
8,72
9,29
Världsmarknad, vecka 48SEK/dt
Standardvete, fob Rouen158,50
Foderkorn, fob Rouen147,50
Inhemsk marknad, vecka 48
Griskött, slaktad vikt, Danmark
DKK/kg
9,20
SEK/kg
11,45
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
Ny dansk strategi för tillväxt i jordbruket
Danmarks regering har
presenterat ett paket
med förslag om ”Tillväxt
och utveckling i hela
Danmark”. Syftet är helt
enkelt att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Eftersom
livsmedelssektorn och
dess export är så pass
tongivande i Danmark
handlar en hel del förslag om jordbruket och
landsbygden.
Regeringens förslag är uppbyggt på 5 huvudområden:
1. Bättre ramar för lantbruks- och livsmedelssektorn.
2. Goda villkor för produktion och investeringar.
3. Liberalisering av lagstiftning kring byggnation.
4. Goda möjligheter att bo
och leva i hela Danmark.
5.Bättre balans i fördelningen av statliga arbetsplatser.
Totalt sett omfattar paketet
omkring 100 förslag och
regeringen säger sig ha satt
av totalt 9 miljarder Dkr
under perioden 2015-2019.
Det bedöms att BNP i
Danmark kan lyftas varak-
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag
är fredag, cirka 20 nummer per år.
tigt med 2,5 miljarder Dkr
om alla initiativ i paketet
infrias.
vattendrag inte ska tas med
i underlaget för planlagda
områden.
Randzoner och kvävegödsling
Bland åtgärder som berör
lantbrukets produktionsvillkor märks att lagen om s k
randzoner (eller skyddszoner) ska upphävas.
När det gäller tillståndsoch miljöprövning av lantbruk med djur vill man se
snabbare och mer enhetlig
hantering.
Regeringen pekar på att
1 procent av odlingsarealen frigörs för odling och
man bedömer att frivilliga
miljöåtgärder istället bör ge
bra effekt.
Regeringen föreslår även
att dagens begränsning av
kvävegödslingen ska fasas
ut över tid.
Restriktioner vid odling på
ängar och strandängar ska
också lättas upp liksom krav
på odling av olika fånggrödor.
En harmonisering med EUkrav om antal djurenheter
per hektar för slaktsvin
föreslås, vilket innebär en
höjning från 1,4 till 1,7
DE/ha i Danmark.
På vattenområdet vill
regeringen att mindre
Ansvarig utgivare och redaktör
Christina Furustam
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck LRF/
Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
Skatter och avgifter
När det gäller skatter och
avgifter föreslår den danska
regeringen att den avgift
som tas ut på elförbrukningen för att bidra till
utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, PSO-avgiften, i ökad utsträckning
ska återbetalas till lantbruk
med hög elförbrukning.
Den danska NOx-avgiften
(kväveoxid) bör sänkas enligt regeringen. Även skatter för familjeägda företag
och beskattning vid generationsskifte ska ses över.
Bland övriga förslag från
den danska regeringen
kan noteras förbättrade
finansieringsmöjligheter
och förenklade regelverk
i samband med plan- och
bygglov. Det senare handlar
bland annat om ökad lokaloch regional frihet vad
avser byggprocesser och en
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Tréves 59/61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
ökad flexibilitet avseende
kustnära boende. Lantbrukets byggfrågor underlättas
även på olika sätt.
Infrastrukturen på landsbygden ska förbättras på
olika sätt, bland annat
bredbandstäckningen. Den
danska regeringen vill även
utlokalisera 10 procent av
statliga arbetsplatser (cirka
4 000) från Köpenhamn till
regionerna.
Den danska tillväxtplanen
finns att läsa på följande länk:
http://mfvm.dk/fileadmin/
user_upload/MFVM/Nyheder/
Vaekst_og_udvikling_i_hele_
Danmark.pdf
Lars-Erik Lundkvist
[email protected]