COP 21 är här – hur kan jordbruket bidra? Den 30 november till 11 december samlas världens länder i Paris för COP21, det tjugoförsta mötet mellan parterna under FNs klimatkonvention. Mötet är särskilt viktigt eftersom länderna ska enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. För det globala jordbruket är klimatförändringen och de internationella avtal som ingås för att möta den en av vår tids viktigaste frågor. Ambitionen är att Parismötet ska ena världen om att begränsa klimatförändringen till en temperaturstigning på 2 grader. De stora utmaningarna är att finna finansieringslösningar för Jordbrukets utsläpp: de åtgärder som behöver vidtas för att klara detta mål och att många länder har sin egen agenda. Jordbruket är oavsett Paris-avtal i centrum av klimatfrågan. Den franske jordbruksministern, Stephan le Foll understryker jordbrukets vikt i klimatfrågan. Sektorn drabbas redan världen över av konsekvenserna. Den bidrar till klimatförändringen, men sitter framförallt på en viktig del avlösningen resonderar den franske jordbruksministern. Träd och mullhaltiga jordar Världens bönder ser sig också själva som en viktig del av lösningen för att möta utmaningen att begränsa klimatförändringen. Framförallt kan jordbruket hjälpa till att binda kol, som är det som kan göras för att ta hand om de utsläpp som redan är verklighet. Världens bönder kan bidra till att minska halten koldioxid genom att plantera träd som tar upp kol. Det gäller både på beten, på åker (agroforestry) och i skogen. Detta har svenskt skogbruk gjort i över 100 år och det är ett gott exempel som kan användas i alla skogsområden. Då kommer träden och skogarna att kunna binda mer kol och det kommer att finnas mer biomassa för att ersätta fossil energi och fossila råvaror. Sveriges aktiva skogsbruk är ett föredöme i sammanhanget. Det uppfattas ibland provocerande att träd fälls, men när man Utsläpp från fossila bränslen som kol, diesel, bensin olja och naturgas svarar för 75 procent av växthus-effekten. Den koldioxid som fylls på i atmosfären stannar kvar i tusentals år innan den tas upp av havet. En del kan tas upp av skog och mark om skogen och marken brukas på ett från klimatsynpunkt hållbart sätt. Resterande 25 procent härrör från brända regnskogar, metan från idisslare (kor och får), lustgas från odlingar, metan från sopor, metan från ris och gaser från klimatanläggningar. Metan från idisslare står för ungefär 5 procentenheter av de 25. Koldioxid från brända regnskogar ökar på halten och är lika skadligt som koldioxid från fossil energi och fossila råvaror. Ofta när jordbrukets utsläpp diskuteras ligger fokus på metan och världen djurhållning. Metan är cirka 25 gånger starkare som växthusgas, men har en kort halveringstid på 12 år. Halveringstiden för koldioxid är ungefär 1500. Det innebär att varje kg koldioxid som ökar halten i atmosfären har kvar sin värmeeffekt i flera tusen år. Varje kg bygger på uppvärmningen därför måste utsläppen av koldioxid helt upphöra. Metan bidrar i det korta perspektivet starkt till växthuseffekten, men den korta halveringstiden innebär att om utsläppen inte ökar så ökar inte heller växthuseffekten. Det är därmed viktigt att skilja på metan och koldioxid och verkligen fokusera på att minska den globala användningen av fossil energi. Av de utsläpp Sverige rapporterar till FNs klimatpanel står jordbrukssektorn för 12 procent. Delar av jordbrukets utsläpp rapporteras under andra rubriker. Tar man med även dieselanvändning, utsläpp från torvjordar landar det jordbrukets utsläpp i Sverige på 19 procent. Eftersom jordbruk och produktion av mat är nödvändigt och utsläppen från dessa biologiska processer inte kan stoppas så kan vi räkna med att jordbrukets andel av utsläppen både i Sverige och globalt ökar. Målet är kanske halverat utsläpp från maten till cirka 1 ton per person år 2100 och att detta är de enda utsläppen, det vill säga 100 procent. Innehåll Nr 17 27 november 2015 Sidan 1 • COP 21 är här – hur kan jordbruket bidra? Sidan 2 • COP 21 - Europeiska bönder efterlyser forskning och teknikutbyte • Nötköttsproduktionens klimatpåverkan varierar Sidan 3 • MARKNADEN - Världsmarknadspriser - Valutarutan - Prisnoteringar Sidan 4 • Ny dansk strategi för tillväxt i jordbruket som i svenskt skogsbruk återplanterar maximerar man trädens kolupptag. Träden tar upp mest kol när de är inne in sin starkaste tillväxt och inte när de har mognat och snart faller omkull. Franskt jordbruksförslag Världens bönder kan också binda mer kol i sin jordbruksmark genom att öka mullhalten. Många odlade jordar har förlorat mycket mull. Mull eller organiskt kol i marken spelar en Forts på sidan 2 Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1 Forts från sidan 1 avgörande roll för jordens förmåga att hålla vatten, försörja växterna med näring och därmed säkerställa en högre skördenivå. Franska forskare har i den internationella klimatprocessen tagit fram ett förslag på temat binda kol i marken. Förslaget, som går under namnet ”4 promille: jordar för klimatet och en trygg livsmedelsförsörjning”* lyfts inför COP 21 fram av den franske jordbruksministern Stephan le Foll. Initiativet syftar just till att uppmuntra utvecklingen av produktionssystem och metoder som ökar jordarnas förmåga att binda mer kol och nå en högre mullhalt. Jordbruket ska öka mulhalten med 4 promille per år framöver är planen. Tanken är att man i samband med COP 21 ska ta en deklaration om ”4 promille”. Om detta och liknande projekt genomförs jorden över skulle även detta kunna bidra till att minska effekterna av ändrat klimat både genom ökade skördar och mindre koldioxid i atmosfären. * Översatt från franskans ”4 pour 1000: les sols pour la sécurité alimentaire et le climat”. Jan Eksvärd [email protected] Christina Furustam [email protected] COP 21 Europeiska bönder efterlyser forskning och teknikutbyte Förväntningarna från europeiska bönder inför klimatmötet i Paris är konkreta. För att klara klimatutmaningen finns mycket konkret att göra, resonerar man. Önskelistan innehåller: 1. Ett nytt, omfattande, bindande och kontrollerbart ramverk för klimatet som stöds av alla större ekonomier. 2. Fortsatta och stärkta investeringar i jordbrukets och skogens forskning och utveckling. 3. Kunskapsutbyte när det gäller viktig klimatsmart teknik och att detta snabbt och effektivt når bönderna så att de kan förbättra livsmedelsproduktionen och möta och anpassa sig till klimatförändringen. 4. Stabila och långsiktiga politiska åtaganden inom tillväxtområden av betydelse för klimatet inom Europas bioekonomi. Christina Furustam [email protected] Nötköttsproduktionens klimatpåverkan varierar house gas emission profi- 80 70 70 60 50 50 40 40 30 30 20 20 10 10 Metan, idisslare Enteric, CH4 Fer�lizer & crop residues, N2O Lustgas, mineralgödsel & skörderester Manure management, CH4 Metan, gödselhantering Koldioxid, Feed, CO2 foder Manure Lustgas, management, gödselhanteringN2O LUC: soybean, CO2 Koldiozid, sojaproduktion LUC Applied deposited manure, N2O Lustgas, & gödseldeponi Direct & indirect CO2 Koldioxid, direkt &energy, indirekt energi mitigation opportunities” som länder som Irland, Polen, Tysklad flera, kan visar hurmed utsläppen ser olika stapeln Västeuropaavkorut i olikaför delsektorer rigeras ytterligare nedåt jordbruket och över värl-när vi jämför med övriga den. Den Sverige i Sverige relativt världen. sällan citerade rapporten presenterades 2013 och kan Rapporten pekar vidare på läsas på FAOs hemsida. att efterfrågan på kött komFAO-studien handlar bland mer att öka, och det därmed att bli allt viktigare att satsa på den mest klimatsmarta köttproduktionen annat om sker vilkai potentialer FAO idag Europa samtidigtoch sommjölksektorn den ökade har kött importen att minskakommer sina växthusgasifrån de delar av världen utsläpp. Samtidigt visar den somproduktionens har ett betydligtutsläpp större hur klimatavtryck. skiljer sig åt mellan olika delar av världen. När FAOs Växthusgasutsläppen från rapport ”Livestock´s long mjölkproduktionen är shadow” kom 2006, blev enligt rapporten lägst i den industrialiserade delen av världen, och ligger där under 1,7 kg CO2-ekvivalenter per rld Wo ia ean Oc a E& SE A si Asi a Sou th SSA NE NA . e Fed an Ru ssi r op E. E u Eu rop e W. LA Am eri C 0 ca 0 les2of EuropeanPerspektiv livestock kommer Sidan | Internationella Lantbrukarnas Riksförbund sectors”3 som visar att svensk produktion ligger cirka 20-40 Million tonnes CW 60 N. rikansk produktion mer än Europeisk animalieproduk3 gånger så stora utsläpp tion avger2 avsevärt lägre per kilo kött , nordamerikansk utsläpp av klimatgaser än produktion cirka 60 procent konkurrerande produktion2 högre utsläpp per kilo kött på världsmarknaden. Tittar och Australien/Nya Zeeman den30ofta diskuteralandpå cirka procent högre de produktionen av 2nötkött . utsläpp per kilo kött ligger västeuropeisk produktion på utsläppskälutsläpp i nivån De största 18 kg CO ekvivalenter lorna för2köttproduktionen per kilo slaktad vikt av nöt. är metan från idisslarna, Jämför man sedanfoder med och de gödselhantering, förändrad markanvändning regioner som för närva(avskogning). anledning rande ökar sin En produktion till att europeisk mest det vill säga produkLatinametionAfrika ligger så braSödra till ärAsien den rika, och andelen mjölkras, vilket såhöga ligger nötköttsproduktioger ilägre då djuren nen dessautsläpp på utsläppsnivåger dubbelnytta (mjölk och er på 70 kg CO2 ekvivalenkött). ter per kilo slaktad vikt och däröver. Sverige i Europa Det är FAO*-rapporten Siffrorna betyder att svensk ”Tackling climate change produktion ligger bra till vad through livestock – global gäller utsläpp perAkilo kött. assessment of emission and Beaktas rapporten ”Green- Figur 1: Regionala variationer i köttproduktion och utsläppsintensitet kg CO2-eq.kg CW-1 Figuren idisslare Regionala variationer Antalet minsi köttproduktion och men utsläppsinkar inom OECD, tensitet i rapportenutveckvisar hur ökar i världens klimatgasutsläppen per kilo lingsländer. Detta är kött varierar mellan olika en utmaning ur klimatområden och världsdelar synpunkt, menutsläppgår att samt vilka olika åtgärda genom mer skällor som liggeren bakom. effektiv djuruppfödning Jämfört med västeuropeisk och gödselhantering. köttproduktion har latiname- Koldioxid efter Pos�arm, CO 2 gårdsgrind Koldioxid, expansion betesmarker LUC LUC: pasture expansion, CO2 Köttproduktion Beef produc�on 6RXUFH*/($0 den tongivande för CO2-ekvivalenter perdiskuskilo mjölk i om till exempel Afrika. sioner hur framförallt De största utsläppskällorna köttsektorn borde minska är metangaser sina utsläpp.från mjölkkorna samt lustgas från gödsel. Rapporten från 2013 Jämfört med västeuropeisk nyanserar bilden genom att produktion den globala visa de storahar skillnader som genomsnittsproduktionen 60 råder mellan olika produkprocent högre växthusgastionssystem, samtidigt som utsläpp per protein och fett korrigerat kilo mjölk. Latinamerika, Asien och Afrika står för de största utsläppen. -1650 den sätter fokus på den stora potential animaliesektorn har globalt, bland annat i form av effektivisering. Jämförs svensk nötköttsproduktion med europeiskt medelvärde ligger den 25 procent under genomsnittsnivån för Västeuropa, enligt J.P. Lesschen et al, 2011. Utsläppen från till exempel latinamerikansk, asiatisk eller afrikansk nötköttsproduktion ligger därmed mellan fyra och fem gånger så högt som från den svenska produktionen enligt denna respektive FAO-rapporten. Störst potential att minskautsläppen De största minskningspotentialerna finns i nötköttsproduktionen i Latin Amerika/Karibien, södra Asien och Afrika söder om Sahara. Rapporten konstaterar att det finns ett starkt samband mellan resurseffektivitet och klimatpåverkan. Slutsatsen i FAO-rapporten är att potentialen för minskade utsläpp från animaliesektorn ligger på så mycket som 30 procent. -477,5 -439 Nötboskap och buffel – utvecklingen i antal djur 1970-2010 700 600 500 400 300 200 100 0 1970 1990 2010 Asien 1970 1990 2010 Latinamerika De åtgärder som behövs handlar om att sprida redan existerande kunskap om produktion och teknik. Att Marknaden Världsmarknadspriser Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen 700 600 500 400 vete soja majs 300 havre 200 1970 1990 2010 Mellanöstern & Afrika 1970 1990 2010 OECD steg för steg effektivisera uppfödningen, inte att ta till extrema åtgärder. Samtidigt varierar utsläppsintensiteten också mycket mellan olika produktionsenheter inom samma produktionssystem, vilket gör det sannolikt att det finns en potential även i de delar av världen som är mest klimateffektiva idag. De största utsläppskällorna för köttproduktionen är metan från idisslarna, gödselhantering, foder och förändrad markanvändning (avskogning). En anledning till att europeisk produktion ligger så bra till är både den höga andelen mjölkras, vilket ger lägre utsläpp då djuren ger dubbelnytta (mjölk och kött) och bättre hantering av gödseln. Christina Furustam [email protected] 100 0 Jan Eksvärd [email protected] Världsmarknadspriser Prisnoteringar I diagrammet illusteras prisnoteringar på spannmålsbörsen i Chicago. Priserna gäller för kontrakt med framtida leverans inom 1-2 månader. Chicagobörsen avspeglar väl svängningarna på världsmarknaden även om inte prisnivån är direkt jämförbar med den europeiska. I tabellens övre del ges prisnoteringar som kan vara relevanta för en svensk exportör eller importör. Priserna avser leverans inom 1-2 månader. Vid export tillkommer exportbidrag och vid import införselavgift i vissa fall. Längst ner i tabellen en notering avseende griskött på den danska marknaden. Valutor Prisnoteringar Genomsnittlig kurs 2014 Okt 2015 USD 6,868,32 Euro 9,109,35 Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera Aktuell kurs 24 nov 2015 8,72 9,29 Världsmarknad, vecka 48SEK/dt Standardvete, fob Rouen158,50 Foderkorn, fob Rouen147,50 Inhemsk marknad, vecka 48 Griskött, slaktad vikt, Danmark DKK/kg 9,20 SEK/kg 11,45 Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3 POSTTIDNING A Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm Ny dansk strategi för tillväxt i jordbruket Danmarks regering har presenterat ett paket med förslag om ”Tillväxt och utveckling i hela Danmark”. Syftet är helt enkelt att främja sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Eftersom livsmedelssektorn och dess export är så pass tongivande i Danmark handlar en hel del förslag om jordbruket och landsbygden. Regeringens förslag är uppbyggt på 5 huvudområden: 1. Bättre ramar för lantbruks- och livsmedelssektorn. 2. Goda villkor för produktion och investeringar. 3. Liberalisering av lagstiftning kring byggnation. 4. Goda möjligheter att bo och leva i hela Danmark. 5.Bättre balans i fördelningen av statliga arbetsplatser. Totalt sett omfattar paketet omkring 100 förslag och regeringen säger sig ha satt av totalt 9 miljarder Dkr under perioden 2015-2019. Det bedöms att BNP i Danmark kan lyftas varak- INTERNATIONELLA PERSPEKTIV ...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag är fredag, cirka 20 nummer per år. tigt med 2,5 miljarder Dkr om alla initiativ i paketet infrias. vattendrag inte ska tas med i underlaget för planlagda områden. Randzoner och kvävegödsling Bland åtgärder som berör lantbrukets produktionsvillkor märks att lagen om s k randzoner (eller skyddszoner) ska upphävas. När det gäller tillståndsoch miljöprövning av lantbruk med djur vill man se snabbare och mer enhetlig hantering. Regeringen pekar på att 1 procent av odlingsarealen frigörs för odling och man bedömer att frivilliga miljöåtgärder istället bör ge bra effekt. Regeringen föreslår även att dagens begränsning av kvävegödslingen ska fasas ut över tid. Restriktioner vid odling på ängar och strandängar ska också lättas upp liksom krav på odling av olika fånggrödor. En harmonisering med EUkrav om antal djurenheter per hektar för slaktsvin föreslås, vilket innebär en höjning från 1,4 till 1,7 DE/ha i Danmark. På vattenområdet vill regeringen att mindre Ansvarig utgivare och redaktör Christina Furustam [email protected] Redaktionsassistent Margaretha Ganslandt Telefon 08-787 54 22 [email protected] Grafisk produktion/Tryck LRF/ Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084 Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund Skatter och avgifter När det gäller skatter och avgifter föreslår den danska regeringen att den avgift som tas ut på elförbrukningen för att bidra till utbyggnad av förnybar energi som vindkraft, PSO-avgiften, i ökad utsträckning ska återbetalas till lantbruk med hög elförbrukning. Den danska NOx-avgiften (kväveoxid) bör sänkas enligt regeringen. Även skatter för familjeägda företag och beskattning vid generationsskifte ska ses över. Bland övriga förslag från den danska regeringen kan noteras förbättrade finansieringsmöjligheter och förenklade regelverk i samband med plan- och bygglov. Det senare handlar bland annat om ökad lokaloch regional frihet vad avser byggprocesser och en LRF huvudkontor LRF, 105 33 Stockholm Telefon 0771-573 573 LRF Brysselkontor Federation of Swedish Farmers Rue de Tréves 59/61, 7th floor B - 1040 Bryssel Telefon +32-2-280 06 64 www.lrf.se ökad flexibilitet avseende kustnära boende. Lantbrukets byggfrågor underlättas även på olika sätt. Infrastrukturen på landsbygden ska förbättras på olika sätt, bland annat bredbandstäckningen. Den danska regeringen vill även utlokalisera 10 procent av statliga arbetsplatser (cirka 4 000) från Köpenhamn till regionerna. Den danska tillväxtplanen finns att läsa på följande länk: http://mfvm.dk/fileadmin/ user_upload/MFVM/Nyheder/ Vaekst_og_udvikling_i_hele_ Danmark.pdf Lars-Erik Lundkvist [email protected]