Utsläpp av växthusgaser från jordbruket
Nulägesbeskrivning
Underlagsrapport till Klimatprogram 2012
Västerås stad
2011-10-10
2 (11)
3 (11)
Innehållsförteckning
1
INLEDNING ...................................................................................................................... 4
2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV JORDBRUKETS
KLIMATPÅVERKAN ................................................................................................................ 5
3
JORDBRUKETS ANDEL AV VÄXTHUSGASUTSLÄPPEN ............................................. 6
4
MINSKNINGSPOTENTIAL OCH TÄNKBARA ÅTGÄRDER............................................. 8
5 JORD- OCH SKOGSBRUKETS MÖJLIGHETER ATT BIDRA TILL ATT
BINDA KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN ANDRA SEKTORER.................................................... 9
6
MARK FÖR BIOENERGI ................................................................................................ 11
4 (11)
1
Inledning
För att bidra till att stabilisera halten av växthusgaser i atmosfären har Västerås stad
tagit fram ett klimatprogram. Denna rapport utgör ett av underlagen som har använts
för att ta fram de mål och visioner som uttrycks i klimatprogrammet. Denna rapport
behandlar jordbrukssektorn genom att allmänt klarlägga vad utsläppen består av, ge
en översiktlig bild av hur stora utsläppen är från det jordbruk som bedrivs i Västerås
samt beskriva jord- och skogsbrukets roll i ett klimatneutralt samhälle.
Denna rapport har ett produktionsperspektiv, det vill säga behandlar de utsläpp som
släpps ut innanför Västerås gränser även om de producerade varorna konsumeras i
en annan region eller i ett annat land. Kommunens rådighet över jordbrukssektorn är
begränsad (det är främst som markägare och i viss mån som inspiratör möjligheterna
finns att påverka) och många andra aktörer jobbar med dessa frågor.
Västerås stad köper in stora mängder livsmedel och har därmed stor möjlighet att
ställa krav på dessa produkter. Detta styr effektivt mot en mer klimatanpassad
livsmedelsproduktion (även om de inköpta produkterna nödvändigtvis inte
produceras i Västerås). En separat underlagsrapport som behandlar de utsläpp som
är kopplade till kommunens konsumtion av livsmedel har tagits fram (se
underlagsrapport Klimatpåverkan från livsmedelsinköp i Västerås kommun).
5 (11)
2
Allmänt klarläggande av jordbrukets
klimatpåverkan
De växthusgasutsläpp som jordbruket främst orsakar är utsläpp av lustgas (N2O),
metangas (CH4) och koldioxid (CO2).
Lustgas är en potent växthusgas. 1 kg lustgas påverkar klimatet lika mycket som 310
kg koldioxid. När material som innehåller kväve bryts ner under förhållanden som
växlar mellan syrefattigt och avsaknad på syre bildas lustgas. Detta sker i
gödsellager och när kväverik gödsel sprids ut på jordbruksmark. De sammanlagda
utsläppen av lustgas från mark är den största källan till växthusgasutsläpp från
jordbruket. En betydande mängd lustgas släpps också ut i samband med tillverkning
av mineralgödsel. Denna tillverkning sker ofta utomlands och utsläppen brukar därför
glömmas bort, men är viktiga ur ett livscykelperspektiv.
Metangas bildas i samband med djurhållningen, dels när foder bryts ner i idisslarnas
magar och släpps ut som tarmgaser (ju fiberrikare foder desto större metanutsläpp)
och dels när fodret omvandlats till gödsel som lagras där syre saknas. Det är därför
större risk för metangasavgång från flytgödselanläggningar än från fastgödsellager. 1
kg metangas påverkar klimatet lika mycket som 21 kg koldioxid.
Koldioxidutsläppen som härrör från jordbruket är huvudsakligen från ändrad
markanvändning (bindning eller frigörning av kol), användning av kalkmedel,
användning av fossila drivmedel och fossil energi för uppvärmning av torkar och
lokaler.
Sammanfattning av huvudsakliga utsläppskällor:
-
Utsläpp av lustgas från mark när mineralgödsel eller organisk gödsel bryts
ner
Lustgasutsläpp från gödsellager
Lustgasutsläpp i samband med tillverkningen av mineralgödsel
Tarmgaser från djur i form av metangas
Metangasutsläpp från gödsellager
Markanvändning (bindning eller frigörning av kol)
Användning av kalkmedel
Fossila drivmedel använda i produktionsledet
Fossil energi vid uppvärmning av torkar och lokaler
6 (11)
3
Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen
Statistik sammanställd från Naturvårdsverket visar att svenskt jordbruk år 2008 stod
för utsläpp motsvarande drygt 12 miljoner ton koldioxid (om man inte räknar med
förändrad markanvändning och skogsbruk som behandlas längre fram). Detta
motsvarar cirka 17 procent av Sveriges totala utsläpp. Hur dessa utsläpp var
fördelade framgår av figuren nedan.
Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk 2008
(1000 ton koldioxidekvivalenter)
9000
8000
7000
6000
Lustgas
5000
Metan
4000
Koldioxid
3000
2000
1000
0
Jordbruk
Figur 1
Bostäder, lokaler och förbränning
inom areella näringar
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2008 kopplat till jordbruket (Källa:
statistik från Naturvårdsvekets hemsida. Deras källa är: Sweden's
National Inventory Report 2010, submitted under the United Nations
Framework Convention on Climate Change)
Stapeln ”jordbruk” omfattar utsläpp från djurhållningen (tarmgaser och gödselhanteringen) och utsläpp från åkermark. Jordbruket utgör den största enskilda källan
till växthusgaserna metan och lustgas. I Sverige står jordbruket för drygt hälften av
metangasutsläppen och huvuddelen av lustgasutsläppen.
Fossil energi som används för uppvärmning av lokaler och bostäder samt för drift av
torkar orsakar koldioxidutsläpp. I statistiken ovan ingår koldioxidutsläpp från skogsbruket, men utsläpp från drivmedel använda till transporter inom jordbrukssektorn
ingår inte.
Normalt är statistiken för jordbrukssektorn mer osäker än för andra sektorer. Det
beror på att många av utsläppen till stor del har ett biologiskt ursprung och därför
påverkas av faktorer som inte kan kontrolleras. Utsläppen är därför svåra att mäta
och följa upp.
På läns- och kommunnivå finns geografiskt fördelad utsläppsstatistik framtagen inom
RUS1, som är ett samverkansorgan vars huvudmål är att tillhandahålla och utveckla
ett gemensamt uppföljningssystem för Sveriges miljömålsarbete. RUS-statistiken för
Västerås illustrerad i figuren nedan visar att de årliga utsläppen från djurhållning och
bruk av åkermark har minskat något sedan 1990.
1
Regionalt uppföljningssystem för nationella miljömål,
http://www.rus.lst.se/utslappsdata1.html
7 (11)
Årliga utsläpp av växthusgaser från jordbruket i
Västerås (djurhållning och åkerm ark)
80
(1000 ton CO2-ekv)
70
60
50
40
30
20
10
0
1990
Figur 2
2005
2008
Utsläppsstatistik för jordbruket i Västerås. Källa: RUS
Notera att utsläpp från fossila bränslen använda för transporter, arbetsmaskiner och uppvärmning inte är med i diagrammet. Dessa utsläpp
behandlas istället i energiplanen.
8 (11)
4
Minskningspotential och tänkbara åtgärder
Jordbruksverkets förslag till handlingsprogram2 som avser perioden 2011-2016 ska
enligt Jordbruksverket inte uppfattas som vägen till det hållbara jordbruket, för dit är
det långt. Det konstateras att oavsett vilka systemskiften eller andra större omställningar som ligger framför oss är det emellertid angeläget att se över vilka utsläppsminskningar som är möjliga att göra på kort sikt.
Jordbruksverket uppskattar att klimatutsläppen nationellt kan sänkas med 9-11 %
under perioden 2011–2016 om redan påbörjade insatser slutförs och styrmedel,
regler och informationspaket genomförs enligt det framtagna handlingsprogrammet.
De föreslagna åtgärderna som ska leda till dessa utsläppsminskningar är främst:
-
Behovsanpassad gödsling och effektivt växtnäringsutnyttjande
Fodermedel med lägre klimatpåverkan
Mineralgödsel med lägre klimatpåverkan
Reducerad jordbearbetning för att minska energiförbrukningen
Effektivare användning av direkt energi
Ökad produktion av grödor till fasta biobränslen
Ökad produktivitet i mjölk- och köttproduktionen
Ökad effektivitet i utfodringen av mjölkkor
Odling av fånggröda och vårbearbetning
Ökad produktion av grödor till biogas
Ny miljöersättning för klimatåtgärder
Ökad rötning av gödsel
Täckning av lagringsbehållare för urin
Jordbruksverket konstaterar också att:
”Det finns åtgärder som skulle kunna minska jordbrukets
utsläpp mer, men dessa förblir verkningslösa så länge som
inte konsumtionen förändras i motsvarande riktning. Inget är
vunnet om produktionen flyttar och bedrivs med en lika stor
eller större miljöpåverkan någon annanstans.”
En omställning av våra konsumtionsvanor kan ge stor effekt för att minska jordbrukets klimatpåverkan utan att äventyra att produktionen flyttar. Därför ska man i
sammanhanget inte glömma bort åtgärder som styr mot mer vegetabilier och mindre
animalier samt en tydligare säsongsanpassning.
2
Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 – förslag till
handlingsprogram för jordbruket, Jordbruksverket, rapport 2010:10
9 (11)
5
Jord- och skogsbrukets möjligheter att bidra till
att binda koldioxidutsläpp från andra sektorer
Genom att binda kol i organiskt material kan jord- och skogsbruket bidra till att
sänka halten koldioxid i atmosfären. Metoden har sina begräsningar eftersom
det inte går att lagra hur mycket kol som helst, det finns en övre gräns för hur
stora träd kan bli och hur mycket mull som mark kan innehålla. Men i väntan
på att andra klimatåtgärder ska slå igenom fullt ut kan man delvis kompensera
för historiska utsläpp från andra sektorer genom att öka mängden kol som
lagras i skog och mark.
Jordbruksverket konstaterar3 att marken kan användas som kolförråd. En
ökning av mullhalten är positivt ur klimatsynpunkt eftersom kol binds in och
ger en bra odlingsjord. Mullhalten ökar vid tillförsel av organiskt material som
till exempel stallgödsel och växtrester. När marken bearbetas sjunker mullhalten.
Träkol som blandas ner i åkermark är en gammal jordförbättringsmetod. Den
har på senare tid uppmärksammats som ett möjligt sätt att långsiktigt minska
mängden koldioxid i atmosfären. Träkol i jorden har en halveringstid på flera
tusen år. Dessutom minskar inblandat träkol metan- och lustgasutsläppen. Det
finns studier4 som pekar på att koldioxidhalten skulle kunna minskas till
förindustriell nivå om några procent av världens jordbruksmark användes för
produktion av träkol som sedan blandas ner i åkermark. Det bör påpekas att
detta dock är ett relativt outforskat område än så länge.
Enligt Jordbruksverket5 behövs det mer kunskap kring vilka åtgärder som kan
vara lämpliga att vidta för att öka mängden kol bundet i betesmarker. En
annan fråga där mer kunskap behövs är hur man kan minska utsläppen av
koldioxid från utdikad torvmark. Koldioxid frigörs vid nedbrytningsprocesser
som startar när torvmarker dikats ut.
Att lagra kol i skog är ett sätt som SLU6 föreslår för att minska mängden
koldioxid i atmosfären. Att bara låta skogen växa ostört är sannolikt inte det
bästa sättet eftersom skogen då blir känslig för bland annat bränder och
insektangrepp. En bättre lösning är då antagligen att kombinera skogsskötsel
som gynnar kollagring i träd och mark med ett ökat uttag av biobränslen som
kan ersätta fossila bränslen som används i energisektorn.
För att sätta utsläppen från Sveriges jord- och skogsbruk i relation till möjligheterna att lagra koldioxid i skog och mark kan man titta på Naturvårdsverkets
statistik framtagen för 2008. Det framgår då att den ökade kolinlagringen
kompenserade för drygt ett års utsläpp från jord- och skogsbruk, d v s ungefär
3
Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av
utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett
handlingsprogram, promemoria april 2009
4
Jacquot, J. 2008. Can a Kind of Ancient Charcoal Put the Brakes on Global
Warming? Popular Mechanics, publicerad 2008-12-30
http://www.popularmechanics.com
5
Jordbruksverket (Bioenergienheten), Växthusgaser från jordbruket - en översikt av
utsläppsmekanismer och möjliga åtgärdsområden inför arbetet med ett
handlingsprogram, promemoria april 2009
6
SLU, Miljötrender från SLU, nr 3 2003
10 (11)
en femtedel av Sveriges utsläpp. Mängden koldioxid som kan bindas har dock
som tidigare påpekats en övre gräns.
Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser från svenskt jordbruk och skogsbruk 2008 exkl.
drivmedel för transporter och arbetsmaskiner. Källa Naturvårdsverket
(1000 ton CO2-ekv)
Koldioxid
Jordbruk (djurhållning och brukning
av åkermark)
Bostäder, lokaler och förbränning
inom areella näringar
Delsumma
Markanvändning, förändrad
markanvändning och skogsbruk
Totalt
Metan
Lustgas
Summa
3177
5292
8469
3808
248
238
4294
3808
3425
5530
12763
-14810
13
121
-14676
-11002
3438
5651
-1913
11 (11)
6
Mark för bioenergi
Biomassa som kan användas i energi- och transportsektorn är en viktig spelbricka i
ett klimatneutralt samhälle. Mark som är tillgänglig för annan odling än mat är en
begränsande faktor. Naturvårdverket7 har analyserat den globala potentialen för
bioenergi och kommit fram till att följande faktorer är avgörande för tillgången på
mark:
-
-
Global befolkningsmängd. Hur många människor ska jordbruket mätta
framöver?
Den diet människan har generellt. Att producera kött- och mejeriprodukter är
mycket mer energikrävande och därmed också mer ytkrävande än att
producera vegetabilier.
Jordbrukets produktivitet. Hur mycket kan man få ut per ytenhet?
Dock görs i studien bedömningen att befolkningsmängden och befolkningsökningen
har mindre betydelse för möjligheterna att frigöra mark för bioenergiproduktion, än
frågan om vilken diet som konsumeras och med vilken intensitet jordbruket bedrivs.
Sverige har goda möjligheter och en stark tradition att framställa biomassa. Globalt
sett ses inte skogen som en tillgång i dessa sammanhang, men i Sverige är
skogsbruket omfattande. Eftersom det på sikt förväntas bli global brist på biomassa
har Sverige goda möjligheter att positionera sig som producent av biomassa för både
förbränning och framställning av drivmedel.
7
Tvågradersmålet i sikte? Scenarier för det svenska energi- och transportsystemet till
år 2050, Naturvårdsverket, Rapport 5754
