Globala och svenska utsläpp av växt

Globala och svenska utsläpp av växthusgaser från jordbruk och livsmedel
– sifforna är många
Det finns flera poänger
med att fokusera på rätt
saker och hålla sig till
fakta när man talar om
hur olika mänskliga aktiviteter påverkar klimatet. Risken är annars att
världen missar målet att
hålla tillbaka klimatförändringen.
I media och i forskningsrapporter finns olika
uppgifter om hur stora
utsläppen från jordbruket
och matkonsumtionen är.
Ibland låter det som att
idisslarna är det största
problemet. Detta trots att
75 procent av utsläppen av
CO2-ekvivalenter (CO2-e)
kommer från världens användning av fossil energi.
En viktig del av förklaringen till olika siffror är vilket
tidsperspektiv man väljer
för att studera enskilda
utsläppskällors påverkan.
Om man väljer 1000 år
blir idisslarnas påverkan
försumbar. De som inte
vill att man föder upp djur
eller som vill att de fossila
bränslena ska vara ett litet
problem väljer att titta
på ett betydligt kortare
perspektiv än 100 år. FNs
klimatpanel har valt just
perspektivet 100 år. Och
ska man inte prata förbi
varann kan det vara bra
att utgå från gemensamma
globala siffror.
Hela klimatfrågan och
temperaturökningen bygger på antagandet att det
är mänskliga aktiviter som
ökar på halten av växthusgaser. Forskare mäter utsläpp och gör modeller för
hur utsläppen har påverkat
och kommer att påverka
klimatet de närmaste hundratal åren. Stora utsläpp av
växthusgaser ökar halten
i atmosfären. Planetens
biologiska, fysiska och kemiska svar på högre halter
av växthusgaser är bland
annat högre temperatur,
lägre pH i haven vilket ändrar basen för nuvarande liv
både på land och i haven.
FNs klimatpanel, IPCC,
Intergovernmental Panel
on Climate Change, visade
i sin senaste rapport från
2013 att 75 procent av
utsläppen av klimatgaser
globalt härrör från världens användning av fossil
energi. Det mesta kommer
i form av koldioxid (65
procent) medan 8 procent
är metan från kolbrytning,
oljeutvinning eller läckage
av naturgas och skiffergas.
Några procent är lustgas
och kommer från förbränning av olja.
Jordbruket globalt
Genom åren har en mängd
olika uppgifter om växthusgaser från jordbruket och
matkonsumtionen använts.
De enskilda ländernas
rapportering till FNs
klimatpanel (IPCC) avser
utsläpp från produktionen,
vilket på global nivå också
är detsamma som konsumtionen. IPCC summerar
globalt nettoutsläppen för
jordbruk, skogsbruk och
övrig markanvändning
till knappt 10 miljarder
ton CO2-e/år eller 20-24
procent av världens totala
utsläpp.
I denna utsläppssiffra
för jord, skog och övrig
markanvändning (eller
som man säger i IPCC
”Agriculture Forestry and
Other Land Use, AFOLU)
ingår bränning av skogar,
avgång från dikade torvmarker och torvbränder,
metan från djur, metan
från risodlingar, tillverkning av mineralgödsel,
gödsel på betesmarker,
gödselhantering samt
lustgas från mark. Dock
ingår inte användningen av
fossil energi till jordbruket,
till gödseltillverkningen
eller kol-el som används i
jordbruket. Dessa uppskattas till cirka 1 procent av
världens totala utsläpp (se
figur på sidan 4).
Bränning av regnsskog
och odling på dikade torvmarker svarar för ungefär
hälften av de utsläpp som
ingår i AFOLU. När regnskogar röjs för timmer och
senare blir betesmark och
sojaodling är det globalt
krångligt att hålla isär jord-
Innehåll
Nr 3
19 februari 2016
Sidan 1
• Globala och svenska utsläpp av växthusgaser från
jordbruk och livsmedel
– sifforna är många
Sidan 2
• VM-Index: Fallande
priser på jordbruksprodukter och insatsvaror
Sidan 3
• MARKNADEN
- Världsmarknadspriser
- Valutarutan
- Prisnoteringar
bruk och skog och göra en
rimlig fördelning. Detsamma gäller för dikning och
odling av torvmarker. Detta
är ett skäl till varför begreppet AFOLU används.
Trenden är en ökning
av AFOLUs utsläpp fram
till år 2000 och därefter
en minskning, framför allt
beroende på minskad bränning av regnskog.
De så ofta diskuterade
och debatterade, korna
och övriga idisslarna, står
i sig själva genom metan
för 5 procent av världens
utsläpp av växthusgaser
Forts på sidan 4
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 1
VM-Index: Fallande priser på jordbruksprodukter och
insatsvaror
Året inleddes med fortsatt fallande priser på
samtliga de jordbruksprodukter som ingår i
LRFs VM-index. Prisfallen på jordbruksprodukterna kompenseras delvis av fallande priser på
insatsvaror som bränsle,
gödsel och foder.
Priserna på vegetabilier
har fallit två månader i rad,
totalt med 4 procent sedan
i november. Se Figur 1. Även
priserna på spannmål föll
med 4 procent samma
period. Priserna på spannmål ligger i dagsläget på
en betydligt lägre nivå än
rekordåren 2011 till 2013
då de globala lagernivåerna
var betydligt lägre än de är
idag. I dagsläget är spannmålslagren välfyllda och
prognoserna på framtida
skördar talar för ett stort
utbud som i kombination med en relativt svag
internationell efterfrågan
kommer hålla priserna
på lägre nivåer framledes.
I Kanada och Ryssland
förväntas större veteskördar
än tidigare samtidigt som
produktionsprognoserna
på ris har reviderats upp
globalt.
Priserna på vegetabiliska
oljor steg i slutet av 2015
men föll något i januari.
Huvudsakligen berodde
prisfallet på att sojaolja
föll till följd av ökat globalt
utbud. Priserna på palmolja
var däremot stabila under
januari.
Sockerpriserna, som
steg kraftigt under hösten
2015, har sedan i november
fallit med 5 procent. Prisfallet beror främst på bättre
väder i Brasilien än vad som
LRFs världsmarknadsprisindex har omarbetats och baseras från och
med 2014 på FAO Food Price Index och bygger på globala priser för
produktslagen kött, mejeri, spannmål, vegetabiliska oljor och socker.
För att belysa hur den internationella prisutvecklingen påverkar det
svenska jordbruket har indexet räknats om till svensk valuta. Vidare
vägs det slutliga indexet så att det motsvarar den svenska produktionens värdemässiga andelar. I LRFs index väger animalier tyngre
medan spannmål och socker väger tyngre i FAOs index. Basår är 2010.
förväntades tidigare under
hösten då man befarade
att regn skulle försena den
Brasilianska skörden. Lägre
skördar i Kina, Sydafrika, Indien och Thailand
kompenseras med råge
av Brasiliens ökade skördeprognoser. Följden är
fallande priser.
LRFs animalieprisindex
har under de senaste 6
månaderna fallit med 10
procent. Se Figur 2. Under
det senaste halvåret har
köttpriserna fallit med 14
procent och mejeripriserna med 3 procent. Under
januari föll priserna på alla
köttslag med undantag av
Figur 1. Vegetabilier. Prisindex 2010 = 100
gris där EUs stöd för privat
lagring höll priserna uppe.
Efter endast tre veckor i januari var stödet fulltecknat
och frågan är om prisnivån
på griskött kan bibehållas
utan ytterligare lagerstöd.
De fallande priserna på
kött har dels sin förklaring
i Rysslands importstopp
dels i en svag internationell
efterfrågan i övrigt, främst
från Kina.
Mejeripriserna, som
bottnade i augusti 2015,
återhämtade sig under hösten fram till december då
priserna föll på nytt. Prisfallet under de senaste två
Forts på sidan 3
Figur 2. Animalier. Prisindex 2010 = 100
150
150
140
140
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
2010
2011
2012
Spannmål
2013
Vegetabiliska
oljor
2014
Socker
2015
60
2010
2011
LRF Vegetabilier
Figur 3. Totalindex. Prisindex 2010 = 100
2012
2013
Kött
Mejeri
2015
2014
LRF Animalier
Figur 4. Insatsvaror. Prisindex 2010 = 100
150
150
140
140
130
130
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
50
60
2010
2011
2012
LRF Totalt
2013
LRF Animalier
Sidan 2 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
2014
LRF Vegetabilier
2010
2015
FAO
2011
2012
LRF Gödsel
2013
LRF Diesel
2014
2015
LRF Foder
Marknaden
Världsmarknadspriser
Noteringar i USD per ton på Chicagobörsen
Världsmarknadspriser
700
600
500
400
vete
I diagrammet illusteras
prisnoteringar på
spannmålsbörsen i
Chicago. Priserna gäller
för kontrakt med framtida
leverans inom 1-2 månader.
Chicagobörsen avspeglar
väl svängningarna på
världsmarknaden även
om inte prisnivån är
direkt jämförbar med den
europeiska.
soja
majs
300
havre
200
100
0
Valutor
Genomsnittlig kurs
Aktuell kurs
2015 Januari 2016
16 februari 2016
USD
8,44
8,548,47
Euro9,369,28
9,46
Källa: Riksbanken, Lantmännen med flera
Forts från sidan 2
månaderna blev 6 procent.
En ökande produktion
inom EU till följd av avskaffandet av kvotsystemet
bidrog tillsammans med
högre produktion i Oceanien än väntat, till fallande
priser. Ökade lager och
oförändrad efterfrågan på
mejeriprodukter talar för
fortsatt låga priser. Vid
Fonterras mjölkauktion
den andra februari föll
medelpriset på mejerivarorna igen, med lite över 7
procent. Det råder i dagsläget stor osäkerhet om hur
den globala mjölkproduktionen kommer att utvecklas och om Kinas import
kommer att ta fart 2016.
LRFs totalindex sjönk
med hela 10 procent det
senaste halvåret vilket är i
nivå med FAOs index som
föll med 8 procent under
perioden. Se Figur 3.
Fortsatt lägre priser på
insatsvaror
De internationella priserna
på insatsvaror präglades
de senaste sex månaderna
av fallande priser på foder,
gödsel och diesel. Se Figur
4. Prisfallet på diesel var
hela 41 procent det senaste halvåret medan foder
och gödsel sjönk med 16
respektive 11 procent.
Råoljan ligger på
rekordlåga nivåer; Både
WTI och BRENT noterades
till knappa 30 dollar under
januari. Många oljeproducerande länder lider svårt
av de låga priserna medan
Prisnoteringar
I tabellens övre del ges
prisnoteringar som kan
vara relevanta för en svensk
exportör eller importör.
Priserna avser leverans inom
1-2 månader. Vid export
tillkommer exportbidrag
och vid import införselavgift
i vissa fall. Längst ner
i tabellen en notering
avseende griskött på den
danska marknaden.
Prisnoteringar Världsmarknad, vecka 6SEK/dt
Standardvete, fob Rouen
Foderkorn, fob Rouen
146,00 140,50 Inhemsk marknad, vecka 7
Griskött, slaktad vikt, Danmark
SEK/kg
11,03
Saudi-Arabien hittills inte
har visat på några tendenser att vilja begränsa sitt
utbud. Att behålla sina
marknadsandelar har varit
viktigare för Saudiarabien
än ett högre pris. I dagarna
har dock Saudiarabien och
andra länder kommit överens om gemensamma åtgärder för att minska utbudet.
Trots det förväntas inga
större prisökningar eftersom Irak och Iran troligen
inte kommer att medverka.
Även de amerikanska frackingkällorna verkar prisdämpande. De har succesivt har
lagts i malpåse under 2015
men kan på kort varsel
börja producera så snart
oljepriserna ökar.
Foderpriserna sjönk
med 7 procent under
DKK/kg
8,70
december vilket är en konsekvens av fallande priser
på både vete, soja- och
rapsmjöl. Under januari
stabiliserades foderpriserna
något.
Gödselpriserna som har
fallit sedan augusti föll med
ytterligare 4 procent under
januari till följd av bland
annat fallande energipriser.
Produktion av konstgödning kräver mycket energi
och låga energipriser leder
därför till lägre gödningspriser.
FAO = Food and Agriculture Organization of the
United Nations
1
Jan Lorentzson
[email protected]
Lantbrukarnas Riksförbund Internationella Perspektiv | Sidan 3
POSTTIDNING A
Avsändare: LRF, 105 33 Stockholm
Forts från sidan 1
(se diagram). Sammantaget avger djur och odling
cirka 11 procent av de
globala utsläppen. Eftersom djuren äter foder som
kommer från odling som
i sin tur avger lustgas kan
man vilja inkludera detta i
beräkningen, men då måste
man ha med sig att endast
30 procent av världens
odlingar går till foder. När
högre siffror för idisslarnas påverkan på klimatet
används i diskussionen och
korna jämförs med bilar
och annat har man ofta
belastat idisslarna även för
förändrad markanvändning
(här ingår till exempel när
regnskogar röjs för timmer
och annat). Oavsett siffra
är det rimligt att ställa den
mot de 74 procent av CO2-e
som varje år kommer från
världens användning av
fossil energi.
Globala utsläpp av växthusgaser i procent
(totalt 49 miljarder ton koldioxidekvivalenter)
Koldioxid från förstörd regnskog
Dikade torvmarker
Lustgas jordbruk
Metan från ris
Metan från djur
Metan från sopor
74 % Fossilt
Fossil lustgas
1%
5%
2%
8%
1%
65%*
Fossil koldioxid
Freoner
2%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Källa: Bearbetning efter IPCC.
* Jordbrukets fossilanvändning i form av diesel och kvävegödsel ingår med cirka 1 procent.
Svenskt jordbruk
I enskilda länders utsläpp
av växthusgaser är det
sällan så att utsläppen för
produktion och konsumtion ligger på samma nivå.
Särskilt stor blir skillnaden
för länder med mycket
handel. I Sveriges fall är
det till exempel på det
sättet att hela 70 procent av
De tre första posterna rapporteras av Naturvårdsverket till IPCC under
rubriken Jordbruk (Naturvårdsverket, 2015)
Miljoner ton CO2-e
- Kalkning0,1
- Lustgas från mark
3,3
- Metan från djur3,1
- Gödselhantering, metan och lustgas
0,6
- Torvjordar: koldioxid, lustgas
2
- Diesel och eldningsolja, koldioxid
1
- Importerad mineralgödsel, lustgas och koldioxid
1
- Importerat foder, CO2 från transport, röjd regnskog
och lustgas från mark Summa:
...produceras av Lantbrukarnas Riksförbund och ger snabb information om
internationella jordbruks- och handelspolitiska frågor. Normal utgivningsdag är
fredag, cirka 35 nummer per år.
2%
5%
Fossil metan
Utsläpp av växthusgaser från svensk produktion
INTERNATIONELLA
PERSPEKTIV
9%
0,4
11,5
Ansvarig utgivare och redaktör
Christina Furustam
[email protected]
Redaktionsassistent
Margaretha Ganslandt
Telefon 08-787 54 22
[email protected]
Grafisk produktion/Tryck Nymedia/
Partner Print, 2014. ISSN 1103-4084
Sidan 4 | Internationella Perspektiv Lantbrukarnas Riksförbund
utsläppen från matkonsumtionen sker i andra länder
på grund av omfattande
import.
Sveriges totala utsläpp
för landets totala produktion, som redovisats till
klimatpanelen, ligger på
54,4 miljoner ton CO2- ekvivalenter. LRF har i olika
sammanhang redovisat alla
kända utsläpp från primärproduktionen inklusive
avgång från torvjordar,
utsläpp från import av mineralgödsel och foder. Sammantaget blir utsläppen
från det svenska jordbruket
då cirka 11,5 miljoner ton
CO2-e/år.
Tar man de utsläpp
Sverige rapporterar till
FNs klimatpanel landar
man på 7,1 miljoner ton
CO2-e. Siffran är från 2014
och inkluderar lustgas från
mark, metan från djur, kalk-
LRF huvudkontor
LRF, 105 33 Stockholm
Telefon 0771-573 573
LRF Brysselkontor
Federation of Swedish Farmers
Rue de Tréves 59/61, 7th floor
B - 1040 Bryssel
Telefon +32-2-280 06 64
www.lrf.se
ning och gödselhantering.
Det motsvarar 13,1 procent
Sveriges totala utsläpp.
Här ingår inte torvjordar,
användning av fossil energi
eller import av mineralgödsel och foder.
Generellt när det gäller
dessa svenska jordbrukssiffror är en viktig del inte
med – den siffra som visar
hur den svenska skogen lagrar kol och balanserar inte
bara jordbrukets utsläpp
utan nästan alla de 54,4
miljoner ton CO2-e som
rapporteras. Nettoinbindning från skog och annan
mark ligger nämligen i storleksordningen 45 miljoner
ton CO2-e.
Det är inte helt enkelt
med siffrorna kring jordbruk och klimat. Men det
är inte heller oöverkomligt
komplicerat. Ett par viktiga
saker att ha med sig när
man granskar siffror är
vilket tidsperspektiv som
används 25, 100 eller 1000
år gör stor skillnad beroende bland annat på att
klimatgaserna har olika
kraft och lever kvar olika
länge. Det är också viktigt
att förstå vad som räknas in
i en siffra, till exempel om
idisslarna får svara även för
hela världens förändrade
markanvändning eller inte.
Vad man väljer kan bero på
vad man vill visa.
Jan Eksvärd
Christina Furustam