Skogen och klimatet web

Skogen
och klimatet
Innehåll
Skogens nyckelroll
3
Världens skogar minskar
4
Sveriges skogar ökar
6
Skogen har flera roller
8
Klimatfrågan och Kyotoprotokollet
9
Skogen är en del av lösningen på klimatproblemet
12
Därför är skogen viktig för klimatpolitiken
19
Skriften är författad av:
Per Jerkeman, tel: 08-762 72 45, e-post: [email protected]
Jan Remröd, tel: 08-762 72 26, e-post: [email protected]
Produktion: Media Express, Stockholm
Tryck: Elanders Gummessons, Falköping
Papper: Munken Lynx, 115 g
Detta är Skogsindustrierna
Branschföreningen Skogsindustrierna, har till uppgift att i Sverige och
internationellt tillvarata och främja medlemsföretagens gemensamma
intressen i näringspolitiska sammanhang och arbetsgivarfrågor. Medlemmar är 80 massa- och pappersföretag samt 260 sågverksföretag. Skogsindustrierna företräder sina medlemmar i kontakterna med politiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Organisationens prioriterade områden är
skogspolitik, transportpolitik, återvinningsfrågor samt miljö- och energipolitik. Dessutom skall föreningen verka för ökad träanvändning och en vidare utveckling av trä och papper som material. Viktiga frågor är också forskning och kompetensförsörjning till skogsindustrin.
2
Skogens nyckelroll
Skogen är en av våra värdefullaste naturtillgångar – den är råvara för träoch pappersprodukter och för energi, den har en biologisk mångfald som
få andra biotoper, den ger rekreation och skönhetsupplevelser och den
binder mer än 1000 miljarder ton kol.
Förhållandet att den växande skogen genom fotosyntesen absorberar
luftens koldioxid och omvandlar den till kolhydrater är inte minst viktigt
för våra möjligheter att motverka växthuseffekten. Utsläpp av koldioxid
från industri, samhälle och transporter har ökat koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Världens skogar har den unika egenskapen att de tar
upp koldioxid från luften och lagrar den – både i den växande skogen och
i de produkter av trä och papper som kommer från skogen. Ju mer skogarna växer och ju mer vi använder produkter från skogen – desto bättre
är det för klimatet.
Skogen och skogsindustrin kommer därför att vara en del av lösningen på klimatfrågan.
Syre
Ljus
Koldioxid
Kolhydrater
Vatten och näringsämnen
I fotosyntesen absorberar träden koldioxid och bildar ved som består av
fibrer och lagrad solenergi.
3
Världens skogar minskar
och är en av
orsakerna till
den ökade halten av
koldioxid i atmosfären.
En gång för mycket länge sedan var jordens landyta till två tredjedelar
täckt av skog. I dag återstår endast hälften. Människan har steg för steg
trängt undan skogen. I takt med att jordens befolkning ökat har skogarna försvunnit. Människan har bränt skogen för att få mark att odla och
huggit ner den för att få bränsle. Detta pågår än i dag och är en av orsakerna till den ökade halten av koldioxid i atmosfären.
Debatten om skogsförstörelsen har mest handlat om regnskogarna.
Det är kanske naturligt då regnskogen är ett fascinerande och ovärderligt
ekologiskt samhälle. Av jordens cirka 30 miljoner växt- och djurarter finns
mer än hälften i regnskogen. Skövlas den försvinner många av dessa arter
och unika naturmiljöer går till spillo.
I de virkesrika regnskogarna finns dessutom ett betydande förråd av
kol bundet. Detta frigörs när skogen bränns ner eller de fällda träden förmultnar. Den orörda regnskogen lever dock i balans med atmosfären och
nettoproducerar varken koldioxid eller syre.
Trots den omfattande avskogningen är fortfarande en tredjedel av
jordens landareal täckt av skog.
4
Svedjning och röjning för att ge människor mat och livsrum är alltså
den helt dominerande orsaken till att skogarna trängs undan och att
skogsarealerna krymper. Endast cirka 10 procent av skogsarealens minskning orsakas av skogsbruk som levererar ved och virke.
När det gäller det virke som tas tillvara är bränsleanvändningen dominerande. Hela 80 procent av det virke som avverkas i u-länderna används
för uppvärmning, matlagning etc.
Men även det industriellt använda virket utnyttjas i hög grad för energiproduktion. Hela 40 procent av den ved som går till massa- och papperstillverkning utnyttjas på olika sätt till energiproduktion: barken eldas,
svartluten – som innehåller vedens lignin – bränns och en del av returpapperet går till värmeverk. Förutsatt att den industriellt använda veden
kommer från uthålligt skötta skogar bidrar denna förbränning
inte till växthuseffekten.
Brännved 190 miljoner m3
Industrived 1092 miljoner m3
Avverkning i världens skogar
I-länder
U-länder
Brännved 1563 miljoner m3
I i-länderna är andelen
brännved mycket liten,
medan den dominerar i
u-länderna.
Industrived
424 miljoner m3
5
Sveriges skogar ökar
Sverige är i dag ett av de få områden på jorden som i förhållande till folkmängden har gott om skog. Skogsarealen i Sverige har ökat och virkesförrådet har under de senaste hundra åren fördubblats. Den samlade satsningen under 1900-talet på nya växande skogar är förmodligen den
största investering i ny produktionskapacitet som svenskt näringsliv gjort.
Skogen, som tidigare var i mycket dåligt skick har på nytt fyllts med träd
och nästan hela skogslandskapet har fångats in i ett aktivt brukande.
Svensk skog är alltså sedan länge påverkad av människan. Naturliga orörda urskogar är därför sällsynta i vårt land.
Under 1860- och 1870-talen byggdes de första fabrikerna för tillverkning av pappersmassa. Ur skogsvårdens synvinkel gav detta nya möjligheter. Tidigare hade man bara avverkat genom så kallad plockhuggning
och enbart grova träd hade kommit till användning i dåtidens sågverk.
Genom massaindustrins framväxt fick även klena dimensioner ett ekonomiskt värde och ett modernt skogsbruk med odling, gallring och skörd
blev möjlig.
Samtidigt som engagemanget för skogsvården växte fram hade kunskaperna om hur skogarna borde skötas successivt utvecklats. Vid sekel-
Miljoner m3sk*
5000
4000
3000
Prognos
2000
Det svenska virkesförrådet har ökat under 1900talet och kommer att
fortsätta att öka under
2000-talet.
1000
0
1925
1950
1975
2000
2010
*m3sk=skogskubikmeter
Källa: SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geometrik
6
skiftet fanns det därför en grogrund för den ”gröna revolution ” som
skulle komma. Skogsvårdslagen blev startskottet för ett gigantiskt
restaureringsarbete. Genom omfattande skogsodling ersattes gamla kala
marker och trasiga restskogar med växande ungskogar. Bit för bit gjordes
skogarna större och tätare. De fylldes med nya träd, som bättre förmådde
fånga upp den inflödande solenergin. I den uppväxande skogen kom djur
och växter tillbaka, och tidigare utarmade marker fick nytt liv – om än
annorlunda än i den gamla urskogen.
Resultatet kan utläsas av de första uppskattningarna som redan i mitten av 1800-talet gjordes av tillståndet i de svenska skogarna. På 1920talet inleddes mer sofistikerade mätningar genom Riksskogstaxeringarna,
som ger god kunskap om skogarnas utveckling. Statistiken visar att tillväxten i de svenska skogarna utvecklats på ett imponerande sätt under
1900-talet: medan världens skogar minskat, så har det svenska virkesförrådet ökat under hela 1900-talet. Enligt den nya utredning ska 99 (Skoglig konsekvensanalys) som presenterades våren 2000 kommer ökningen
att fortsätta under hela 2000-talet. Från en tillväxt på cirka 100 miljoner
skogskubikmeter per år under senare delen av 1900-talet kommer den att
vara 110 miljoner skogskubikmeter per år i början av 2000-talet och 115
i slutet av detta århundrade.
Sveriges totala virkesförråd
3 miljarder m3sk
Eftersom tillväxten är större än
avverkningen är den svenska
skogen en sänka för koldioxid.
Det är också därför
den svenska skogen
är en sänka för koldioxid.
Tillväxt per år
100 miljoner m5sk
Avverkning per år
70 miljoner m3sk
7
Sänka – en process som för bort
ett ämne ur atmosfären eller någon
annan reservoar.
(Nationalencyklopedin)
8
Förklaringen till landets goda skogstillstånd är enkel: avverkningarna har hela tiden varit lägre än tillväxten. Den icke avverkade
tillväxten har hela tiden ökat på det växande virkesförrådet. Detta är
kärnan i den svenska skogsvårdsidén. Den skiljer vårt skogsbruk från
många andra länders. Det är också därför den svenska skogen är en
sänka för koldioxid.
Svenskt skogsbruk lever alltså enbart på den ränta som tillväxten
utgör. Kapitalet – virkesförrådet – skall stå kvar i skogen och växa.
Det skogliga målet har under hela 1900-talet varit att bygga upp detta producerande kapital, för att sedan kunna öka avverkningarna i
takt med den stigande ”ränteutbetalningen” i form av ökad tillväxt.
Så länge denna hushållningsprincip får gälla kommer skogen aldrig
att ta slut. Istället kommer de svenska skogarna att vara en ständigt
producerande naturresurs.
Skogen har flera roller
I 1994 års skogsvårdslag står det i § 1: ”Skogen är en nationell tillgång som
skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den
biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn även tas till
andra allmänna intressen.”
Det är idag självklart att virkesproduktionen måste kombineras med
bevarande och restaurering av biologisk mångfald och andra naturvärden.
Det nya skogsbruk som utvecklats i Sverige under de senaste 20 åren har
visat att det är fullt möjligt att klara ett sådant brukande. Skogscertifiering
är den slutliga bekräftelsen på detta.
När lagen skrevs menade man med ”andra allmänna intressen” den roll
skogen har som plats för rekreation, naturupplevelser och som inspiration.
Skogen är dessutom viktig för koldioxidbalansen – en roll som inte
hade uppmärksammats 1994 när skogsvårdslagen skrevs. I världens skogar finns ett enormt lager kol bundet: 350 miljarder ton ovan jord och
800 miljarder ton under jord i rötter och i skogsmarkens humuslager, alltså sammanlagt 1150 miljarder ton kol. Detta betyder att det finns ett större lager kol bundet i världens skogar än det kol som finns i form av koldioxid i atmosfären (760 miljarder ton). I Europa finns 20 miljarder ton
kol bundet i skogen och skogsmarken, varav 8 miljarder ton ovan jord.
Den växande skogen binder alltså koldioxid och detta är en effekt av
fotosyntesen: under inverkan av ljus bildar koldioxid och vatten kolhydrater och syre. En del av de bildade kolhydraterna förbrukas – trädet
andas och koldioxiden återbildas – medan resten bygger upp trädet: det
växer. Varje kubikmeter trä lagrar över 200 kg kol. Det sätt på vilket skogen brukas i Sverige – avverkning av mogen skog och sedan plantering av
ny växande skog – är gynnsam för koldioxidbalansen. En urskog där tillväxt och förruttnelse balanserar varandra ger däremot inget positivt bidrag
till koldioxidbalansen.
I den svenska skogen är tillväxten som nämnts större än avverkningen. Virkesförrådet växer alltså varje år och därmed också den bundna
mängden kol: den svenska skogen är en kolsänka. Och kolsänkan är stor:
det årliga upptaget motsvarar utsläppen från alla transporter i Sverige och
dessutom från hela basindustrins bränsleförbrukning.
Det årliga upptaget
motsvarar utsläppen
från alla transporter i Sverige och dessutom från
hela basindustrins bränsleförbrukning.
9
Klimatfrågan och Kyotoprotokollet
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat markant under det senaste århundradet samtidigt som jordens medeltemperatur ökat. Forskarna anser att
det finns ett samband: koldioxiden i atmosfären fungerar som glaset i ett
växthus – den hindrar utstrålningen av värme från jordytan.
Anledningen till att koldioxidhalten ökat är flera, men den viktigaste
är förbränning av fossila bränslen. Det fossila kol- och oljelager som under
många miljoner år bildats i jordskorpan håller människan på att elda upp
under ett par hundra år. Utsläppen av koldioxid är så stora att de inte kan
tas upp av den växande biomassan. Under perioden 1850 till 1998 har
omkring 270 miljarder ton kol släppts ut i atmosfären i form av koldioxid i huvudsak genom förbränning av fossila bränslen. Ungefär hälften så
mycket har under samma period släppts ut genom att skogar bränts ner.
Effekten har blivit att koldioxidhalten i atmosfären ökat med 30 procent.
Det betyder att 43 procent av utsläppen finns kvar i atmosfären medan
resten – 230 miljarder ton kol – tagits upp till ungefär lika delar av haven
och av växande biomassa, främst skogar.
Den årliga koldioxidbalansen i världen – uttryckt i miljarder ton kol – ser
ut så här:
Utsläpp:
Förbränning av fossila bränslen
Avskogning i tropikerna
Summa
6.3
1.6
7.9
Upptag:
Hav och sjöar
Ökad biomassa
I atmosfären
Summa
2.3
2.3
3.3
7.9
(Dessa siffror – liksom övriga siffror i detta avsnitt – är hämtade ur FN-organet IPCCs rapport från maj 2000.)
10
Det är alltså nettotillskottet till atmosfären på 3.3 miljarder ton kol som
är problemet. Mot denna bakgrund är det knappast förvånande att FNs
ramkonvention från Rio 1992 har som övergripande mål att halten av
växthusgaser skall stabiliseras på en nivå som är ofarlig för klimatsystemet.
Sveriges riksdag beslöt därefter att utsläppen av koldioxid år 2000 skall
stabiliseras på 1990 års nivå för att sedan minska.
1997 upprättades Kyotoprotokollet som satte kvantitativa mål för hur
mycket utsläppen skulle minska, vilket för industriländernas del betyder
att minskningen skall vara 5.2 procent jämfört med 1990. Åtagandet gäller för medelvärdet av utsläppen 2008–2012. För EU-ländernas del blev
åtagandet en minskning med 8 procent och efter förhandlingar inom EU
blev Sveriges åtagande en ökning med 4 procent. Bakgrunden till detta är
framför allt att Sverige minskat sina utsläpp under perioden 1970–1990
med 45 procent.
Hur sänkor kommer att behandlas i Kyotoprotokollet är ännu ej fastlagt i detalj. Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade utsläpp och ökade upptag i sänkor skall främjas, men hur detta än kommer att ske har skogarna och hur de sköts en
stor roll att spela när det gäller klimatet och klimatpolitiken.
Både Riokonventionen och Kyotoprotokollet talar om en helhetssyn där både minskade
utsläpp och ökade upptag
i sänkor skall främjas,
ppm 360
350
340
330
320
310
300
290
280
Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 30
procent sedan början av
1900-talet.
(ppm=parts per million)
270
1700
1800
1900
2000
11
Skogen är en del av
lösningen på klimatproblemet
På vilka sätt kan då skogen spela en roll i klimatpolitiken. Ser man det
internationellt är kanske den viktigaste åtgärden att minska avskogningen i tropikerna. Ser man det ur ett svenskt eller europeiskt perspektiv är
följande områden viktigast:
• utveckla skogssänkan
• stimulera användningen av trä- och pappersprodukter
• ersätta fossilbaserade produkter med träbaserade
• ersätta fossila bränslen med biobränsle
Utveckla skogssänkan
Enligt Naturvårdsverkets rapportering – som görs enligt klimatkonventionens metod – var skogssänkan i Sverige 28 miljoner ton koldioxid år
1998. Siffran är baserad på skogstillväxten och de aktuella avverkningarna och omfattar inte skogsmarken. År 1997 var siffran 32 miljoner ton
och den varierar år från år framför allt beroende på variationer i avverkningarna. 30 miljoner ton koldioxid motsvarar 8 miljoner ton kol. Upptaget i skogsmarken är enligt Naturvårdsverkets uppskattning 18 miljoner ton koldioxid eller 5 miljoner ton kol. Sammanlagt motsvarar detta
nästan hela de fossila utsläppen i Sverige (57 miljoner ton koldioxid 1998
enl. Naturvårdsverket).
Det finns också andra siffror. I den av Skogsstyrelsen nyligen genomförda Skoglig Konsekvensanalys 99 påpekar man att tidigare analyser av
lagerökningen i skogen kan ha varit överskattade på grund av felaktiga
antaganden om biomassan i grenar och rötter. Istället för 7–10 miljoner
ton kol per år under 80- och 90-talen kanske rätta värdet är 5–7 miljoner
ton.
Det finns också beräkningar – baserade på direkta mätningar av koldioxidflödet i skogen – som visar att skogssänkan, marken inräknad,
under 90-talet varit 30–32 miljoner ton kol årligen och alltså nästan dubbelt så stor som de totala utsläppen från fossila bränslen.
Antingen skogssänkan är dubbelt så stor eller hälften så stor som de
fossila utsläppen i Sverige måste den utnyttjas i den svenska klimatpoliti12
ken. Dels måste vi lära oss mer om hur sänkan påverkas av skogsskötselmetoder osv – och här pågår forskning – för att kunna utveckla den ännu
mer, dels måste principen få politisk acceptens och det internationella
regelverket utformas så att uppbyggnad av kollager i skogarna gynnas.
Det är i Kyotoprotokollets paragrafer 3.3 och 3.4 som skogssänkan
definieras, men den ursprungliga definitionen omfattar en mycket liten
del av den verkliga skogssänkan. Det är främst tropiska plantageskogar
som räknas som sänkor, men i IPCCs omfattande forskningsrapport visas
på alternativa synsätt och beräkningsmetoder. Det är angeläget att de sänkor som är följden av det uthålliga skogsbruk som bedrivs i Sverige också
blir en del av beräkningsunderlaget. Naturligtvis måste ett krav vara att
mätningen och beräkningen av skogstillväxten sker på ett invändningsfritt sätt.
Förutom effekten av den storskaliga skogshushållningsstrategin finns
på den enskilda beståndsnivån en rad olika åtgärder att vidta för att stimulera såväl ökad tillväxt och kolbindning som minskad avgång av koldioxid. Trädslagsval och markberedning är viktiga frågor. Allt detta måste idag rymmas inom begreppet uthålligt skogsbruk och främjas genom
utveckling av de nationella och internationella regelverken och konventionerna.
Det är angeläget att
de sänkor som är
följden av det uthålliga
skogsbruk som bedrivs i
Sverige också blir en del
av beräkningsunderlaget.
Stimulera användningen av trä och papper
Det är stora mängder kol som binds i trähus och träkonstruktioner och
icke oväsentliga mängder även i den ökande volym papper som cirkulerar
i samhället. Synen att det lagrade kolet försvinner när skogen avverkas är
därför grovt felaktig – många skogsprodukter finns kvar i kretsloppet
under lång tid.
Skogen är en sänka för koldioxid eftersom tillväxten är större än
avverkningen. Detta är riktigt, men är egentligen ett för snävt synsätt. I
sänkeberäkningen antas då att det avverkade virket omgående återbildas
till koldioxid, men så är inte fallet i verkligheten. Trähuset och träbron lagrar sitt kol under decennier, i boken kanske det lagras i 10 år, medan det
13
Hela systemet är en
sänka.
i toalettpapperet snabbt återförs till naturen. I tidningar och wellpapp cirkulerar kolet flera gånger genom retursystemet och lagras därför längre än
vad annars skulle vara fallet. På så sätt fördröjs återföringen av koldioxid
till atmosfären.
Den slutsats man kan dra av bilden här intill är att ju mera vi får skogen att växa och ju mera skogsbaserade produkter vi använder desto mer
koldioxid kan ”systemet” ta in från atmosfären och lagra upp. Systemet
tar idag och under överskådlig tid upp mer koldioxid än det släpper ut till
atmosfären. Hela systemet är en sänka.
Användningen av papper och trä ger naturligtvis också den ekonomiska förutsättningen för att kunna bedriva ett aktivt skogsbruk – kanske
framför allt därför är det bra ur klimatsynpunkt att använda mer tidningar, böcker och wellpapplådor även fast dessa produkter inte lagrar
kolet under så lång tid.
Ersätta fossilbaserade produkter
Fossilbaserade produkter betyder i det här sammanhanget både produkter som är tillverkade av fossila råvaror – som till exempel plaster – och
produkter som är mycket energikrävande vid tillverkningen – som till
exempel av aluminium, stål eller betong.
I Norge har man räknat fram vad användning av olika material i byggnadskonstruktioner betyder ur koldioxidsynpunkt. Siffrorna anger emissionen av koldioxid i kg vid tillverkning av materialen räknat per kvadratmeter byggyta.
Limträ
1.5
Trä
1.4
Stål (skrotbaserat) 5.2
Stål (malmbaserat) 19.3
Betong
11.1
(Källa: Norsk Treteknisk Institutt och Norsk Byggforskningsinstitutt)
14
Förbränning och
förmultning
Upptag
Träkonstruktioner
Pappersprodukter
Återvinning
Upptag
Förbränning
och transporter
Skogen har en avgörande betydelse för koldioxidbalansen. Träden fångar upp enorma mängder koldioxid ur luften. Med hjälp av solens
energi och fotosyntesen omvandlas koldioxiden till syre och kolhydrater. Kolhydraterna blir byggstenar för trädens tillväxt och på så sätt
lagras kol i den växande skogen.
Avverkat virke blir trä- och pappersprodukter där det lagrade kolet finns kvar. Särskilt trähus är viktiga eftersom de binder koldioxid
under lång tid. När skogsprodukterna slutligen bränns eller förmultnar frigörs koldioxid som fångas upp av träden och återförs i kretsloppet.
I Sverige växer skogen mer än den avverkas och därför ökar kollagret i skogen år för år. På så sätt absorberar skogen mer koldioxid
än som ingår i det biologiska kretsloppet. Denna årliga lagerökning är lika stor som utsläppen från alla transporter i Sverige och från
hela basindustrins förbrukning av fossila bränslen.
15
I samma undersökning har man också tittat på vilken effekten blir om
man använder en kubikmeter trä på olika sätt. Resultaten visar hur stor
minskning av koldioxidutsläppen blir uttryckt i kg koldioxid om man
använder en kubikmeter trä i stället för alternativen.
Som energikälla
i stället för kol
700
Som energikälla
i stället för olja
600
I stället för
lättklinkers i hus
800
I byggkonstruktioner
i stället för stål
500
I fönster i stället
för aluminium
Materialval bör på ett
helt nytt sätt bli en
naturlig del av framtidens
klimatpolitik.
1 200
Det är alltså betydande minskningar i utsläpp som kan uppnås på detta
sätt. Dessutom, som en extra bonus, fungerar träkonstruktionen som ett
kollager under sin livstid och när den tjänat ut blir den biobränsle – till
exempel rivningsvirke – och kan sålunda ge ytterligare emissionsminskningar. Potentialen för vad substitution med trä kan betyda är inte utredd,
men det är angeläget att detta görs. Materialval bör på ett helt nytt sätt bli
en naturlig del av framtidens klimatpolitik. Substitution med biobaserade material är i princip samma sak som substitution med biobränslen och
ger samma snabba effekt.
Ersätta fossila bränslen
När biobränslen från skogen eldas frigörs den lagrade solenergin och den
koldioxid som bundits vid fotosyntesen återgår till atmosfären. Denna
koldioxid innebär sålunda inget extra tillskott till atmosfären och bidrar
16
alltså inte till växthuseffekten. Biobränslen från skogen är inte bara ved
utan främst alla lutar och rest- och avfallsprodukter från skogen, industrin och sophanteringen.
Sverige använder redan idag betydande mängder biobränslen: av Sveriges totala bränslebehov på nästan 300 TWh svarar biobränslen för över
90 TWh eller drygt 30 procent.
Olja
Gas
Kol
Biobränslen
Summa
168 TWh
9
25
92
294
Användningen av biobränsle fördelar sig på följande sortiment:
Returlutar
Trädbränslen
Pellets, briketter
Avfall
Torv
Beckolja
Helved
Summa
34 TWh
33
4
5
3
2
11
92
Skogsindustrin är den klart största aktören när det gäller biobränslen.
Volymer och utvecklingspotential är direkt kopplade till avverkningsnivån och skogsindustrins utveckling. Returlutarna liksom beckoljan kommer från massatillverkningen och används i de egna processerna; trädbränslen är dels grenar och toppar vid avverkningar, dels bark, flis och
spån som faller som biprodukter vid tillverkning av massa och sågade trävaror; avfall är huvudsakligen hushållsavfall, som naturligtvis också innehåller en del pappersavfall; helved är den ved som skogsägare och andra
själva hämtar i skogen.
17
Massa- och
pappersbruk
46%
massaved
36% massa
och papper
23% energi
16% flis
Sågverk och
skivindustri
20%
trävaror
46% sågtimmer
8% bark och spån
Värmeproduktion
16% energi
8% brännved
Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle.
18
Det är alltså en mycket stor del av skogsråvaran som används som
bränsle: Enligt bilden är det ju nästan 40 procent av det avverkade rundvirke som går till industrin som på olika sätt blir bränsle – och detta utöver
trädbränslen av grenar och toppar som tas om hand på annat sätt vid
avverkningen.
Det finns en betydande potential för ytterligare användning av biobränsle. Framför allt kan en större andel av de grenar och toppar som faller vid avverkning utnyttjas, men då krävs sannolikt en återföring av aska
för att inte skogsmarken skall utarmas på vissa mineraler. Kanske kan därmed dagens uttag av trädbränslen fördubblas, men här går sannolikt gränsen för vad som är biologiskt lämpligt och ekonomiskt möjligt att hämta
ur skogen.
Därför är skogen viktig i klimatpolitiken
Skogsskövlingen i olika delar av världen har varit en bidragande orsak till
den ökade koldioxidhalten i atmosfären. Trots detta lagras enorma volymer kol i världens skogar – ett lager som genom ett uthålligt skogsbruk
kan ökas ytterligare. För att maximalt utnyttja denna möjlighet måste de
nationella och internationella regelverkan utformas så att en utveckling i
denna riktning stimuleras. Att stimulera uppbyggnad av sänkor skulle
vara en kraftfull och kostnadseffektiv åtgärd i klimatpolitiken. Naturligtvis ersätter den inte åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen utan kompletterar dem. För att nå det långsiktiga målet att stabilisera koldioxidhalten i atmosfären krävs att alla medel används.
I denna helhetssyn – där minskning av emissioner och upptag i skogssänkor är lika viktiga – ingår också de skogsindustriella produkterna.
Användning av produkter av trä och papper bör därför stimuleras, eftersom sådana produkter ger upphov till mindre emissioner vid tillverkningen än de flesta andra produkter och också lagrar koldioxid.
Slutsatsen är således uppenbar: skogen och skogsindustrin är en del av
lösningen på klimatproblemet. Ju mer skogarna växer och ju mer produkter från skogen vi använder – desto bättre för klimatet.
Naturligtvis ersätter
den inte åtgärder för
att minska användningen
av fossila bränslen utan
kompletterar dem.
19
Box 16006, 103 21 Stockholm
Telefon: 08-762 72 60 Telefax: 08-611 71 22
Internet: www.skogsindustrierna.org