sverigedemokratiskt inriktningsprogram för

SVERIGEDEMOKRATISKT
INRIKTNINGSPROGRAM
FÖR KRIMINALPOLITIK
Vi anser att brottsbekämpning och rätten för
medborgarna att fritt kunna röra sig ute i
samhället, utan rädsla för att bli utsatta för våld,
vid sidan av invandringspolitiken ska vara
partiets mest prioriterade politiska område.
Kriminalpolitiskt program Sverigedemokraterna 2013 | Utgåva 2 2014-02-28 |
INLEDNING
Begreppet trygghet kan betyda många saker, det kan avse ekonomisk
trygghet såväl som fysisk trygghet, det kan handla om situationen i
arbetslivet, i skolan, eller i hemmet. Dagens Sverige är ett land som står
inför stora utmaningar gällande medborgarnas trygghet. En av de mest
grundläggande tryggheterna är den att inte behöva utsättas för ett brott.
Tyvärr har just denna trygghet blivit nedprioriterad och diskuteras sällan i
det politiska samtalet. Sverigedemokraterna har som ambition att profilera
sig inom det kriminalpolitiska området av den anledningen att partiet ser
tryggheten att inte utsättas för brott som grundläggande för att andra
former av trygghet ska ha möjlighet att existera.
Det är statens viktigaste uppgift att garantera medborgarna trygghet och
säkerhet. Brottsoffers och potentiella brottsoffers intressen måste sättas
före brottslingarnas. I dagens samhälle har en kriminell handling reducerats
till ett misslyckande av samhället och vård- och rehabiliteringstanken har
intagit en dominerande roll i debatten. Sverigedemokraterna anser att det
är fel prioriteringar.
Om respekten för lag och ordning ska upprätthållas så måste grov
brottslighet straffas hårt och rättvist för att markera att samhället sätter
laglydiga medborgares intressen i första rummet. Straffen ska alltid stå
i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Sverigedemokraterna
föreslår omfattande reformer för att komma till rätta med den utveckling
som sker i dagens Sverige.
IDEOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN
Sverigedemokraterna menar att utvecklingen inom kriminalpolitiken
i Sverige har gått åt fel håll de senaste decennierna. Under 1900-talet
höjdes, med all rätt, röster för bättre villkor i våra fängelser samt möjlighet
till rehabilitering och återanpassning av brottslingar. Tyvärr har dessa idéer
nu nästan helt ersatt brottsofferperspektivet. Ett straff har reducerats
till vård, fokus har flyttats från brottsoffer och samhällets bästa till
brottslingens perspektiv. Sociologi har kommit att spela en dominerande
roll där brottslingar frånskrivs skuld och motiv förklaras utifrån uppväxt,
socioekonomiska förhållanden samt olika psykosociala omständigheter.
3
Det är naturligtvis viktigt ur ett samhällsperspektiv att analysera varför
brott begås för att på bästa möjliga sätt kunna stävja dem. Negativa
sociala faktorer avseende socioekonomisk bakgrund, uppväxtförhållanden
och andra bakomliggande faktorer bör motverkas genom en rättvis
fördelningspolitik där varje barn ska ha rätt till en trygg uppväxt, en bra
skola, och ett fungerande skyddsnät. En bra välfärd med rätt prioriteringar
är det bästa sättet att motverka nyrekrytering i brottslighet.
Men rättvisa handlar också om upprättelse för brottsoffret, det handlar
om att skydda samhället från fortsatt brottslighet och det handlar om
att samhället tydligt markerar mot dem som skadar andra. Vi ser inget
motsatsförhållande mellan att å ena sidan värna brottoffren och de
laglydiga medborgarna och å den andra sidan vårda och återanpassa
dömda brottslingar.
4
1. TRYGGHET FÖR INDIVIDEN
SVERIGEDEMOKRATERNA VILL:
XX att ett system ska införas där staten betalar ut
utdömda skadestånd till brottsoffer och kräver in
skulden från gärningsmannen.
XX att vittnesskyddet ska stärkas.
XX att säkerheten i våra domstolar ska stärkas.
XX att man ska inrätta ett offentligt register över
grova sexualbrottslingar.
XX att tiggeri ska förbjudas för utländska medborgare
och att straff ska förenas med utvisning och
återreseförbud på längre tid.
XX att det ska bli lättare att använda
trygghetsskapande kameraövervakning i
brottsförebyggande syften.
STATLIG GARANTI FÖR SKADESTÅND TILL BROTTSOFFER
Brottslingar döms idag ofta till att betala skadestånd till sina brottsoffer
men det är sällan något sådant skadestånd betalas ut i praktiken. Vill inte
gärningsmannen betala måste brottsoffret själv kräva gärningsmannen
på det utdömda beloppet med hjälp av Kronofogdemyndigheten.
Om gärningsmannen ändå inte betalar ska offret vända sig till sitt
försäkringsbolag i ett försök att få ersättning. Fungerar inte detta ska
brottsoffret själv ta kontakt med Brottsoffermyndigheten. Här ska offret
skriftligen ansöka om att få det som kallas brottsskadeersättning, vilket
kan vara avsevärt lägre än det skadestånd personen i fråga blivit tilldömd.
Denna procedur, där offret återigen måste förklara sig och vädja till
gärningsmannen, utgör ytterligare en kränkning och ett ifrågasättande av
brottsoffret. Dessutom är denna process inte en garanti för att offret får
den ersättning som en domstol en gång beslutat.
Sverigedemokraterna vill istället se ett system där staten betalar ut det
utdömda skadeståndet till brottsoffret och därefter kräver in pengarna från
gärningsmannen. Det skulle alltså innebära att offret får sitt skadestånd
så snart domen vunnit laga kraft, samtidigt som staten tar hand om vidare
behandling och kontakt med gärningsmannen. Dessa förändringar skulle
5
minska risken för onödigt lidande och ytterligare kränkningar som ibland
åsamkas brottsoffer inom dagens system för utbetalning av skadestånd.
VITTNESSKYDD OCH ÖKAD SÄKERHET I DOMSTOLAR
Vittnestrakasserier är vanligt förekommande och det finns oroväckande
tendenser till att vittnen avstår från att vittna efter hot och våld.
Sverigedemokraterna anser att övergrepp i rättssak är en mycket allvarlig
typ av brott då det inte bara riktar in sig mot individer utan också hotar
förtroendet för rättsväsendet och i förlängningen hela rättsstaten. Vi anser
därför att det är angeläget att utöka stödet till vittnen. Stödet kan handla
om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. Även
de juridiska ombuden har på senare år fått motta hot, trakasserier, och rena
våldsdåd från kriminella nätverk. Också för dem förordar vi ett ökat skydd.
I kombination med detta vill vi även att inpasseringskontroller i form av
sådana larmbågar man brukar se på flygplatser ska installeras permanent
i alla domstolsbyggnader. Slutligen vill vi också att mer vaktpersonal ska
anställas för att bevaka och skapa trygghet i och kring domstolarna.
OFFENTLIGT REGISTER ÖVER DÖMDA BARNSEXBROTTSLINGAR
Barn är bland det mest skyddsvärda samhället har. För att motverka
sexuella övergrepp mot barn bör ett offentligt register över dömda
barnsexbrottslingar samt flerfaldigt dömda våldtäktsmän inrättas. Föräldrar
ska kunna använda detta register för att få information om huruvida sådana
sexbrottslingar bor i närområdet eller ej. Många andra länder, som USA,
Kanada och England använder redan sådana register för att värna sina
medborgares rätt till trygghet och rätt till att skydda sina barn.
De uppgifter om gärningsmännen som kommer att ingå i registret omfattas
redan av offentlighetsprincipen då domar i regel är en offentlig allmän
handling. Registret blir bara ett effektivt sätt för vanliga människor att
få tillgång till uppgifter om gärningsmän. Med denna åtgärd är det
sverigedemokraternas förhoppning att allvarlig sexbrottslighet kan
undvikas. Detta dels genom att barnfamiljer får bättre information för att
skydda sina barn men också för att grova sexbrottslingar ska uppleva att
det finns en samhällig kontrollfunktion som håller ögonen på dem.
FÖRBUD MOT HITREST YRKESTIGGERI
Det har nog inte undgått någon i Sverige att tiggeriet ökat på senare år. I
vissa städer har antalet utländska yrkestiggare ökat markant de senaste
6
åren. Det tiggs även påträngande inne på kommunala transportmedel
som spårvagnar, pendeltåg och i anslutning till serveringar där
restauranggästerna störs. Den största anledningen till att tiggarna rest till
Sverige är att de kommit hit för att tigga yrkesmässigt. Detta kan ställas mot
de svenska tiggare som oftare tigger på grund av hemlöshet eller alkoholoch narkotikamissbruk. Trots skillnaden mellan hitresta yrkestiggare
och våra inhemska tiggare, hör man inte sällan rapporteras om överfulla
härbärgen eller hur andra hjälpinsatser avsedda för hemlösa även erbjuds
just yrkestiggarna. Sverigedemokraterna anser att yrkestiggeri inte hör
hemma här i Sverige. Vi anser också att det svenska samhällets sociala
insatser ska riktas mot och ta hand om våra egna medborgare i första
hand. Vi vill därför kriminalisera tiggeri i Sverige för utländska medborgare
och förena straffet med av- eller utvisning med återreseförbud på längre
tid.
LÄTTARE ATT ANVÄNDA TRYGGHETSSKAPANDE KAMERAÖVERVAKNING
Kameraövervakning har många trygghetsskapande fördelar. Den kan öka
den faktiska tryggheten genom att förebygga att brott begås genom att
verka avskräckande på gärningsmän. Den kan larma polis som i sin tur kan
avbryta pågående brott. Den kan också identifiera gärningsmän när brott väl
har begåtts. Slutligen ökar kameraövervakningen den upplevda tryggheten.
Trots detta omgärdas tillståndsgivningen för kameraövervakning av mycket
stränga regler. Det finns exempel på hur företag som förvaltar stationshus
ansökt om att få sätta upp kameror efter omfattande skadegörelse och
brottslighet men där man nekats endast av skälet att det uppehåller sig
många människor på stationer. Dessa stränga restriktioner kan te sig
märkliga sett i ljuset av att kameraövervakning har mycket stor acceptans
bland Sveriges befolkning enligt flertalet stora undersökningar.
Mot bakgrund av de många brottsförebyggande och trygghetsskapande
fördelarna kameraövervakningen erbjuder och den positiva folkliga
opinionen vill Sverigedemokraterna införa tre ändringar i dagens lagstiftning.
För det första ska det bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning dit
allmänheten har tillträde generellt för att förebygga brott. För det andra
ska butiker få använda kameror endast efter anmälan till Länsstyrelsen
och även rikta dem mot området strax utanför sina entréer. För det tredje
och slutligen bör tiden det inspelade materialet får sparas innan det
måste destrueras förlängas till tre månader för att kunna användas vid
förundersökningar av svårutredda brott som uppdagas efter lite längre tid
än vanligt.
7
2. HÅRDARE TAG MOT
BROTTSLIGHETEN
SVERIGEDEMOKRATERNA VILL:
XX att riktigt livstidsstraff ska införas.
XX att straffen ska skärpas för våldsbrott.
XX att preskriptionstiden för grova våldsbrott ska tas
bort.
XX att mängdbrottslighet ska dömas hårdare.
XX att en tredje gången gillt-princip ska införas.
XX att regeln om frigivning efter två tredjedelar av
tiden ska tas bort för vissa brott.
XX att det ska vara betydligt lättare att utvisa
utländska medborgare.
XX att obligatorisk lagring av biometriska uppgifter
från utvisningsdömda ska införas.
XX att elektronisk fotboja ska kunna användas för
grova brottslingar efter avtjänad tid i fängelse.
XX att man snarast ska skärpa straffskalan för grovt
vapenbrott.
XX att man ska skärpa straffen mot unga men
mycket grova brottslingar i åldern 13-21 år.
STRAFFSKÄRPNINGAR OCH RIKTIGA LIVSTIDSSTRAFF
Sverigedemokraterna vill se kraftiga straffskärpningar för grova våldsoch sexualbrott. Detta innefattar i synnerhet en rejäl höjning av straffens
miniminivåer eftersom svenska domstolar oftast dömer i nedre delen av
straffskalan. Sverigedemokraterna vill utöver detta se införandet av riktiga
livstidsstraff för de allra farligaste brottslingarna. Dessa ska till skillnad
från idag inte omvandlas till tidsbestämda straff. Riktiga livstidsstraff ska
kunna utdömas för de grövsta av de brott som idag enligt brottsbalken kan
medföra livstidsstraff. Utöver detta ska riktiga livstidsstraff kunna utdömas
för upprepad och särskilt grov brottslighet som brotten synnerligen grov
misshandel, grov våldtäkt eller en kombination av dessa.
8
BORTTAGANDE AV PRESKRIPTIONSTID FÖR ALLVARLIGA BROTT
Preskription av brott motiveras av rättspolitiska, humanitära och praktiska
skäl. Det är exempelvis rimligt att mindre brott som begåtts för flera
decennier sedan skrivs av. På senare tid har det däremot framgått klart att
brott inte kan avskrivas allt för lättvindigt. Den så kallade ”HIV-mannen”
som är misstänkt för över 100 våldtäkter och för att medvetet ha smittat
sina offer med HIV, kunde nyligen undgå straffansvar bara genom att hålla
sig borta från Sverige ett decennium. Sådana fall urgröper förtroendet för
rättssamhället och berövar brottsoffren upprättelse för kränkningar och
lidanden. De möjliggör också för grova brottslingar att upprepa sina brott
i framtiden. För att motverka detta och stärka förtroendet för rättvisan vill
Sverigedemokraterna se ett avskaffande på preskriptionstiden för grova
vålds- och sexualbrott.
MARKERA TUFFARE MOT FLERFALDIG BROTTSLIGHET
I dagens Sverige finns det ett lite väl generöst rabattsystem för den som
lever kriminellt. Det handlar speciellt om den så kallade mängdrabatten
som gäller vid flerfaldig brottslighet enligt Brottsbalken. Mängdrabatten
utgör konkret av en särskild gemensam straffskala som samlar straffvärdet
av alla begångna brott när en gärningsman döms för flera brott samtidigt.
I praktiken innebär straffskalan att ju fler brott en person begår desto
mindre blir påföljden för varje efterkommande brott.
Utgångspunkten vid val av straff med den gemensamma straffskalan är
att det högsta straff som kan följa på brotten, med ett visst tillägg, blir det
högsta straffet som kan utdömas. Tillägget är som minst ett år och som
mest fyra år beroende på hur allvarlig brottsligheten är. Ett avskaffande av
mängdrabatten för alla typer av brott skulle kunna ge oönskade konsekvenser
och är inget Sverigedemokraterna förordar. Även om det moraliskt sett kan
kännas fel att ge ”rabatt” på andra människors lidande finns det ändå en
poäng att inte tillämpa det som kallas kumulationsprincipen där straffen
läggs ihop för varje brott. Detta eftersom det rent teoretiskt kan innebära
att en som klottrar väldigt många gånger kan få högre straff än en person
som begått ett mord. Istället bör vi liksom idag använda systemet med
gemensam straffskala och strafftillägg.
Sverigedemokraterna vill däremot införa ett minimistrafftillägg i den
gemensamma straffskalan för flerfaldig brottslighet för att försäkra
att en gärningsman som begått flera brott alltid ådrar sig ett ordentligt
förlängt straff. Vi vill också se ett utökat maximitillägg som ger samhället
möjligheten att tydligare beakta att en person begått väldigt många brott.
9
TREDJE GÅNGEN GILLT
Sverigedemokraterna vill införa principen om ”tredje gången gillt” för
riktigt allvarlig brottslighet som grova vålds- och sexualbrott. Detta innebär
att om en person för tredje gången, under en tidsperiod vars längd först
måste utredas närmare och bestämmas, begår ett sådant brott kommer
gärningsmannen per automatik dömas till ett mycket långt fängelsestraff.
Tanken är att en gärningsman som vid två separata tillfällen dömts
för mycket grova brott och trots detta begår ett sådant brott en tredje
gång helt enkelt är en sådan stor fara för samhället att denne bör vara
frihetsberövad en längre period.
ÄNDRA REGELN OM FRIGIVNING EFTER TVÅ TREDJEDELAR AV TIDEN
Sverige tillämpar så kallad ”två tredjedelsfrigivning” vilket innebär att
en brottsling automatiskt blir villkorligt frigiven efter att två tredjedelar
av straffet avtjänats på kriminalvårdsanstalt. Detta skapar en stor klyfta
mellan den allmänna rättsuppfattningen om vad som är ett skäligt
straff å ena sidan och vårt straffrättsliga system å andra sidan. För att
minska denna klyfta vill Sverigedemokraterna avskaffa den automatiska
frigivningen efter två tredjedelar av tiden.
UTVISA ALLVARLIGA BROTTSLINGAR SOM ÄR UTLÄNDSKA
MEDBORGARE
Sverigedemokraterna anser det vara orimligt att en utländsk medborgare
som exempelvis begår en grov våldtäkt eller är engagerad i organiserad
brottslighet, ska ges uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap.
Idag är det dock så att utländska medborgare i Sverige många gånger får
stanna i landet trots att de begått grova brott som mord eller våldtäkt.
Visserligen medger redan dagens lagstiftning att utländska medborgare
som begår brott i Sverige utvisas. Lagstiftningen är dock för snäv och
det är långtifrån självklart att åklagare eller domare ens prövar frågan om
utvisning. I de fall där någon faktiskt utvisas rör det också ofta om kortare
tidsperioder.
Sverigedemokraterna anser vidare att det är orimligt att en utländsk
medborgare ska få förmånen att stanna i Sverige om personen inte kan
eller vill respektera våra lagar och regler. Det bör därför vara obligatoriskt
att alltid pröva frågan om utvisning när en utländsk medborgare begått
ett brott i Sverige. Endast om det föreligger starka skäl ska en utländsk
10
medborgare som blivit dömd för ett allvarligt brott, kunna undgå att utvisas.
Detta innebär till skillnad från idag att domstolarna inte bör tillmäta
någon större vikt till den utländska medborgarens levnadsomständigheter
här eller i hemlandet eller hur länge han vistats i Sverige när frågan om
utvisning behandlas. För att kunna kontrollera att utvisningsdömda inte
åter tar sig till Sverige illegalt under annan identitet bör foto, fingeravtryck
och DNA-prov tas och sparas.
När en utländsk medborgare blir dömd till fängelse med efterföljande
utvisning ska Sverige sträva efter att få den dömde att avtjäna straffet
i sitt hemland eller i tredjeland. Sverige bör arbeta för att upprätta avtal
med andra länder för att möjliggöra detta. Sverige bör även arbeta för att
upprätta avtal med tredjeländer för mottagande av utvisade brottslingar
som ursprungsländerna vägrat ta emot.
ELEKTRONISK FOTBOJA VID FRISLÄPPANDE GROVA BROTTSLINGAR
Enligt Sveriges officiella kriminalstatistik är återfallsfrekvensen
otillfredsställande hög. Cirka 60 procent av dem som begått så grova brott
att de dömts till fängelse återfaller i brottslighet redan efter ett år, och för
de allra grövsta brottslingarna är samma siffra 80 procent.
Med anledning av detta anser Sverigedemokraterna att man vid
frisläppandet av grova brottslingar ska förse dem med elektronisk fotboja
under en period efter frisläppandet som ska stå i proportion till hur länge de
suttit i fängelse. En brottsling som suttit i fängelse i fyra år bör exempelvis
bära sådan elektronisk fotboja i ett år efter frisläppande medan en person
som suttit åtta år bör ha en längre period med fotboja. På så sätt kan vi
eftersträva att uppnå en kontrollerande effekt på den frisläppte samtidigt
som det blir lättare att utreda brott om personen med fotboja faktiskt
återfaller i brott.
SKÄRPT STRAFF FÖR VAPENBROTT ETT VERKTYG MOT ILLEGALA
VAPEN
Användningen av illegala skjutvapen i kriminella sammanhang utgör ett
stort och växande problem. Mord och väpnade uppgörelser i kriminella
miljöer har på senare tid kommit att utgöra ett sådant problem att
Rikspolisstyrelsen betecknat situationen som akut. Sverigedemokraterna
anser därför att det krävs konkreta åtgärder för att avväpna kriminella. Den
som bär illegala skjutvapen på allmän plats, påträffas med många sådana
illegala vapen eller med vapen av särskilt farlig natur som automatvapen
11
bör därför dömas hårdare än idag. Sverigedemokraterna vill därför se
en skärpning av straffskalan för grovt vapenbrott från fängelse i lägst 6
månader och högst 4 år, till fängelse i lägst två år och högst 6 år.
REFORMERADE STRAFF FÖR UNGA MEN GROVA BROTTSLINGAR
I den bästa av alla världar är ungdomar just ungdomar. I den världen
kan inte unga tillmätas någon större skuld och de som hamnat snett
behöver främst en hjälpande skjuts i rätt riktning. En sådan värld anser
Sverigedemokraterna att dagens lagrum som behandlar unga brottslingar
återspeglar och i första hand också ska avspegla. Problem infaller dock
när ungdomar genom medvetna handlingar kan tillmätas skuld för hemska
brott. Det kan röra sig om brott mot andra människor som mord, dråp,
grov misshandel och våldtäkter. Brott som riskerar att förstöra andra barn,
ungdomar och vuxnas liv för all framtid. Det finns exempel på 14-åringar
som våldtagit i grupp, men där man inte kunnat utdöma ens böter eftersom
att de inte uppnått straffmyndig ålder. Det finns ett exempel där en grupp
15-18-åringar nästan slog ihjäl en pensionär med slag och sparkar, och
endast blev dömda till samtal med socialsekreterare och några timmars
samhällstjänst för att de inte uppnått 18-års ålder. Slutligen finns det
exempel på 18-åringar som begår hemska mord, men kommer undan
lindrigt för att de får del av straffrabatten för dem som är mellan 18-21 år.
Sverigedemokraterna anser att det är självklart att det på ett grovt brott
ska följa ett straff som står i proportion till den begångna handlingen.
Detta är viktigt för att visa de unga brottslingarna att de begått ett allvarligt
fel, för att skydda samhället från att nya offer kränks, för att brottsoffer
och anhöriga ska få upprättelse och inte minst för att förtroendet för hela
rättsväsendet och rättsstaten ska upprätthållas. För att täppa till de luckor
i lagen som i dag gör att unga men synnerligen grova brottslingar helt kan
slippa straff eller komma undan med mycket lindiga straff, föreslår vi tre
ändringar: För det första bör straffmyndighetsåldern sänkas från 15 till 13
år. För det andra bör 15-18 åringar som döms för mycket grova vålds- och
sexualbrott kunna dömas som vuxna. Slutligen bör ungdomsrabatten på
straff för de som fyllt 18 år men inte 21 år avskaffas.
12
3. BROTTSBEKÄMPANDE
MYNDIGHETER
SVERIGEDEMOKRATERNA VILL:
XX att polisen ska kunna använda sig av
brottsprovokation.
XX att antagningskraven till polisutbildningen ska
höjas och att antagning ska ske utan kvotering.
XX att Polisen ska befrias från vissa arbetsuppgifter
utan koppling till brottsförebyggande och
trygghetsskapande verksamhet.
XX att Polisen snarast ska ges de möjligheter och
skyldigheter som krävs för att på kort tid kunna
upprätta lag och ordning vid förortsupplopp.
XX att det ska bli lättare för Polisen att använda
hemlig avlyssnings- och övervakningsteknik mot
grova brottslingar.
XX att det ska bli lättare för Polisen att beslagta och
förverka dyrbara tillgångar, hos grovt kriminella,
vars legala ursprung inte kan styrkas.
XX att ett starkt och fullgott gränsskydd ska
upprättas både på europeisk och nationell nivå.
BROTTSPROVOKATION
Brottsprovokation är ett verktyg som många poliser använder världen över
för att komma åt brottslighet som annars är svår att beivra effektivt. I
Sverige är det dock förbjudet för polisen att använda sig av detta verktyg.
Förbudet mot brottsprovokation grundar sig inte i någon vedertagen praxis
eller lagtext utan handlar om rättsprinciper. Den övervägande principen är
att polisen aldrig får provocera eller på annat sätt förmå någon att inleda
en brottslig aktivitet.
Sverigedemokraterna anser dock att brottsprovokation bör vara tillåtet i
dag när det rör sig om mycket grov brottslighet som annars är svår att
komma åt. Exempel på sådan brottslighet är grov organiserad brottslighet,
alkoholförsäljning till minderåriga och så kallad grooming - att ta kontakter
med barn, ofta på Internet, i sexuella syften.
13
EN POLISKÅR ATT RÄKNA MED – SLOPAD KVOTERING OCH RENODLAD
POLISVERKSAMHET
Den svenska polisen är en samhällsbärande yrkesgrupp som upprätthåller
lag och ordning samt skyddar vanliga medborgare. Den är en viktig del
av det fundament som utgör vårt rättsamhälle. Samtidigt är polisen
ingen yrkesgrupp som kan beskyllas för att vara bortskämd. Efter att ha
genomgått yrkesutbildningen får man som polis räkna med en alldaglig
lön, obekväm arbetstid och att mycket ofta utstå våldsamma och hotfulla
situationer. Poliskåren har dock två mycket viktiga saker: yrkesstolthet och
kompetens.
Polisyrket har länge varit ett drömyrke för många och det har fram tills
nyligen krävts en hel del av de många sökande för att bli antagna till en av
de få åtråvärda utbildningsplatserna. Detta har samtidigt garanterat den
grundläggande kvalitet som är så viktig för att upprätthålla en professionell
kår som allmänheten kan sätta sin tilltro till. Efter påtryckningar ifrån politiskt
håll att göra kåren mer heterogen har tyvärr kvaliteten åsidosatts på senare
år. För att uppnå en mer heterogen poliskår sänktes antagningskraven till
bland de lägsta i Norden. Sverigedemokraterna anser tvärtemot de övriga
partierna att objektiva kvalifikationer i första hand ska avgöra huruvida
en person är lämplig att bli polis, och inte vilket kön eller etnisk bakgrund
man har. Vi vill därför höja de fysiska kraven på antagningstesterna till de
tidigare tuffare nivåerna, återinföra krav på skrivet högskoleprov och prov
i svenska språket. Vi vill även göra det klart att kvotering till poliskåren
varken får genomföras på andra sätt eller uppmuntras till genom riktade
kampanjer.
Sverigedemokraterna tycker även att det är viktigt att Polisen syns utomhus
och patrullerar där det finns människor. En god kontakt med allmänheten
ger inte bara en brottsförebyggande effekt utan skapar trygghet bland
medborgare och tillit till den offentliga förvaltningen. Polisforskare har
kommit fram till att svenska poliser ägnar mycket liten del av sin arbetstid
till att patrullera bland allmänheten. En orsak till detta är att Polisen är
belamrad med många bisysslor som vanliga civilanställda eller andra
yrkesgrupper i samhället skulle kunna ta över. Detta rör saker som
tillståndsgivning för fyrverkerier och cirkustält, tillsyn av omhändertagna
berusade personer, inspektion av farliga istappar, omhändertagande av
hittegods, handräckningstransporter mellan ungdomshem och liknande.
Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att poliser med fleråriga
polisutbildningar ska ta hand om sådana ärenden när dessa uppgifter
14
egentligen faller på andra yrkesgruppers kompetensområden. I ett tryggt
Sverige måste vi i stället ge Polisen tid att förebygga brott. Vi vill därför
verka för att renodla Polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande
verksamhet.
TUFFA TAG MOT FÖRORTSUPPLOPP
Under 2000-talet har vi i Sverige vant oss vid att läsa om förortsupplopp.
Dessa innefattar allt från attacker med grön laser, stenkastning mot poliser,
brand- och ambulansmän till uppeldade bilar och fastigheter. Utmärkande
för dessa upplopp är att polisinsatserna, även då Polisen varit närvarande
i flera timmar, sällan lett till några gripna eller åtalade. Ofta hänvisas det
till att Polisen velat lugna ungdomsgängen och inte velat provocera dem
till ännu mer skadegörelse. Detta är inte att upprätta lag och ordning och
att förebygga brott, utan i stället att retirera och ge upp kontrollen över ett
område. Detta sänder också helt fel signaler till allmänheten i områdena
om vem man ska respektera och ha förtroende för – gängen i stället för
Polisen.
Sverigedemokraterna skyller inte Polisens handfallenhet på de enskilda
poliserna, utan lägger skulden på ledningen. Det måste därför nu sändas
ut tydliga signaler från politiskt håll att polisen ska byta taktik för att
upprätthålla lag och ordning när olika former av dialogverksamhet inte
hjälper. Polisen måste få tillåtelse att använda de åtgärder som krävs för
att snarast skapa trygghet i ett område som urartar i upploppsstämning.
Sverigedemokraterna vill därför ge polisen både möjligheter och skyldigheter
att åstadkomma detta; dels genom att införa tillfälliga utegångsförbud och
dels genom att ibland agera lite mer hårdhänt än vad som idag är fallet.
Syftet med detta är att gärningsmän ska gripas, påföras straff och att
upploppen ska upphöra. I sverigedemokraternas Sverige ska alla känna
sig trygga utomhus oavsett bostadsområde eller tid på dygnet.
HEMLIGA TVÅNGSMEDEL
Polisens ”hemliga tvångsmedel” avser främst vad som i folkmun kallas
telefonavlyssning, kameraövervakning och buggning. När de väl används
är de alla kraftfulla och effektiva verktyg mot den grova brottsligheten.
Detta framgår av regeringens årliga redovisningar och Brottsförebyggande
rådets rapporter. Tyvärr omges användningen av dessa idag av alldeles
för stränga restriktioner. Eftersom lagstiftningen är för restriktiv används
hemliga tvångsmedel mest för att utreda narkotikabrott som har ett högt
straffvärde. Polisen vittnar dock om att narkotikabrott är en alldeles för
15
smal träffyta för att kunna användas effektivt mot den organiserade
brottsligheten och att restriktionerna därför bör lättas upp. Av samma
anledning vill Sverigedemokraterna att restriktionerna för Polisens
användning av hemliga tvångsmedel lättas upp till att bli mer lika de som
råder i vårt grannland Danmark.
På grund av Danmarks bättre avvägda lagstiftning kan Polisen där
använda hemlig teleavlyssning för brott med lägre straffvärde - exempelvis
förberedelse till grov misshandel. För hemlig teleavlyssning och hemlig
kameraövervakning vill vi att användningskravet för ett brott eller straffvärde
som inte understiger två års fängelse ska sänkas till ett års fängelse.
För hemlig rumsavlyssning vill vi att användningskravet på ett brott eller
straffvärde som inte understiger 4 års fängelse sänks till två års fängelse.
LÄTTARE ATT BESLAGTA OCH FÖRVERKA TILLGÅNGAR HOS GROVT
KRIMINELLA
Det finns flera exempel på personer i kriminella nätverk som kör dyra
bilar, bär märkesklockor, uppvisar dyra livsvanor och påträffas med stora
mängder kontanter samtidigt som de har stora skulder eller saknar laglig
inkomst. Ofta är dessa tillgångar något polisen varken kan beslagta
eller förverka eftersom att brottslingarna utnyttjar kryphål i lagen. De
yrkeskriminella kan exempelvis dra långsökta historier om tillgångarnas
uppkomst som är svåra för Polisen att granska och som därmed också
omöjliggör förverkande. Idag krävs det även att Polisen har tillgångarna
i sin besittning för att kunna beslagta det på uppdrag av kronofogden.
Detta innebär att om Polisen påträffar en kriminell person med skulder
måste beslag av tillgångar ske i samband med att personen grips eller
på annat sätt frihetsberövas. Det räcker alltså inte med att en skuldsatt
gängkriminell stoppas i en vanlig rutinkontroll med dyra lyxartiklar eller
kontanter. Trots dessa svårigheter är det vedertaget att man i arbetet mot
den organiserade brottsligheten just ska slå mot de ekonomiska tillgångar
verksamheten ger upphov till. Detta för att göra verksamheten mindre
lönsam och därmed också mindre intressant att engagera sig i.
Sverigedemokraterna vill ändra lagen så att Polisen ska kunna beslagta
misstänkta kontanter och lyxtillgångar från grovt kriminella även om de inte
frihetsberövas vid tillfället. Vid krav på återlämnande av sådana tillgångar
ska personen kunna ge en förklaring styrkt bortom rimligt tvivel till hur de
förvärvats lagligt. Om så inte sker kommer de beslagtagna tillgångarna att
förverkas av staten.
16
ETT ÅTERSTÄLLT GRÄNSSKYDD
Sveriges gränsskydd är inte vad det en gång varit. I dag kan man lätt få
uppfattningen att allt tillåts passera våra gränser vare det rör sig som
vapen, narkotika, illegala invandrare eller traffickingoffer. En orsak till detta
är att vi gått med fullt ut i Schengensamarbetet vilket gör att resor mot
våra grannländer och andra Schengenländer närmast är att betrakta som
inrikesresor. Detta innebär att smugglare kan ta sig in där Schengens
enorma gräns för tillfället är som svagast och sedan utan problem resa
genom hela Europa upp till Sverige. En annan orsak är den allt mer
utpräglade globaliseringen som möjliggjort för billigare och snabbare resor
till Europa från fjärran länder, varifrån bland annat narkotika och illegala
invandrare ofta härrör. Slutligen är även Tullverket dåligt rustat för att möta
dagens behov. Samtidigt som antalet resenärer som passerar Sveriges
gränser ökat från år till år, minskar Tullverkets personal och antalet
kontrollerade resenärer.
För att åter säkra Sveriges gränser mot organiserad brottslighet och
smuggling vill Sverigedemokraterna därför arbeta för flera stärkande
ändringar i vårt gränsskydd. För det första avsätter vi större ekonomiska
medel än Regeringen i våra årliga statsskuggbudgetar för att ge Tullverket
möjlighet att anställa mångt fler tulltjänstemän och köpa in bättre teknisk
utrustning. I kombination med politiska signaler ska detta leda till fler
kontrollerade resenärer och effektivare kontroller. Vi vill även se över
tulltjänstemännens utrustning och införa tjänstevapen för all kontrollerande
tullpersonal så att de precis som Polisen säkert kan handskas med den
grövsta organiserade brottsligheten.
Vidare vill vi verka på europeisk nivå för ett starkt gemensamt europeiskt
gränsskyddssamarbete, exempelvis i form av det nuvarande EUROSURsamarbetet. Sverigedemokraterna är visserligen starka motståndare till
EU och överstatlighet, men oavsett unionens vara eller icke-vara ser vi ett
behov av ett skydd av Europas gränser till följd av den allt mer tilltagande
globaliseringen. Europas nationer måste hjälpas åt med att skydda den
västerländska och europeiska civilisationen precis som vi måste skydda
våra enskilda länder. Slutligen vill vi införa en rad närliggande förslag som
även träffar den gränsöverskridande organiserade brottsligheten; skärpt
straff för innehav av illegala vapen och narkotika, skärpt straff för trafficking,
skärpt straff för människosmuggling och ändrade rutiner för utfärdande av
pass för att stoppa den illegala handeln med identitetshandlingar.
17
EGNA ANTECKNINGAR
SVERIGEDEMOKRATISKT
INRIKTNINGSPROGRAM
FÖR KRIMINALPOLITIK