Barn och elever i behov
av särskilt stöd 2013
Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad
Kommungemensam förskola och skola
Utvecklingsenheten
0
Sammanfattning
Tidig upptäckt – förskola
Rutiner och verktyg för att upptäcka och åtgärda barns stödbehov finns i stor utsträckning på
våra förskolor. Många förskolechefer anger dock att de saknar tid och förutsättningar att
genomföra de insatser som behövs. Arbetet med TRAS 1 och språkplattform bör ha gett avtryck i
verksamheten men en majoritet av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av barns stödbehov
i språkutveckling endast fungerar delvis. Med tanke på satsningen på matematikplattformen för
förskolan borde man kunna förvänta sig en stabil organisation av rutiner på matematikområdet.
Endast 4 % av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av stödbehov i matematik fungerar helt.
Det är nödvändigt att fundera över hur arbetet kan organiseras på avdelningen och diskutera om
ett omtag med matematikplattform respektive TRAS behöver göras. Barnens stödbehov i
förmågan att skapa relationer och stödbehov i motorikutveckling tillgodoses inte fullt ut och
rutiner behöver tas fram.
Tidig upptäckt – skola
Resultaten i behörighet till gymnasiet och i skriftliga omdömen visar tydligt att alla elever inte når
kunskapskraven. Det tyder på att de rimligtvis inte fått stöd i den utsträckning de behöver eller i
den form som är nödvändig. Endast 6 % av rektorerna anger att eleverna får det stöd de ska ha.
Strategier för att upptäcka och åtgärda stödbehov i läsning och matematik finns. Förklaringar till
att man trots detta inte lyckas handlar främst om brist på tid eller brist på samverkan. Frågan
väcks om specialpedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens finns tillgänglig i tillräcklig
omfattning på skolorna. Trots att man identifierar behov som man inte kan tillgodose på
skolorna är det ingen rektor som lyfter möjligheten att söka stöd från SPKC 2
Tidig upptäckt – läsning
Läsförståelsen är avgörande för att elever ska utvecklas i sitt lärande och kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Genom Borås Stads lässatsning förväntas lärare i åk 1-6 utöka sin kompetens kring
läsförståelse. Det är tydliga skillnader i de skriftliga omdömena i åk 2 och åk 3 där betydligt fler
elever får omdömet riskerar ej nå målen i åk 3. Följs tidig upptäckt av tidig insats, eller väntar
man? Har lärare i de tidiga åren en klar bild av vad som förväntas avseende läsförståelse i årskurs
ett och två? De skriftliga omdömena i åk 7-9 visar att det är önskvärt med den utökning av
lässatsningen som efterfrågas på flera 7-9 skolor.
Tidig upptäckt – matematik
Borås Stad ingår i Sveriges kommuner och landstings satsning Matematik PISA 2015. Där har vi
förbundit oss att arbeta för att halvera antalet elever i gruppen som visar de lägsta resultaten.
Matematikresultaten lämnar fortfarande en del övrigt att önska. Avseende lärares kompetens i
matematik svarar samtliga rektorer utom en att de som undervisar har strategier att upptäcka
elever med svårigheter i sin matematikförståelse. Alla utom sju rektorer säger också att lärarna har
de strategier som krävs för att åtgärda elevernas svårigheter. Det är tydligt att mycket fortfarande
kan göras i organisationen för att styra resurser till de elever som ska ha dem. SPKC får i princip
inga förfrågningar om matematikstöd.
Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas möjligheter att utveckla kunskap och
förmågor. Borås Stads långsiktiga satsning Bedömning för lärande tar sin utgångspunkt i forskning
1
2
Tidig registrering av språkutveckling
Specialpedagogiskt kompetenscenter
1
som visar på betydelsen att utforma undervisning utifrån elevens förståelse 3 . Just de elever som
har sämst förutsättningar tjänar mest på det formativa förhållningssättet.
Tidig upptäckt – gymnasieskolan
Resultatet av bedömningsinstrumentet i svenska (läsförståelse), matematik och engelska visar på
lägre resultat än de nationella provresultaten för år nio. Skillnaden är marginell i engelska men
anmärkningsvärd i matematik och läsförståelse. Bedömningsinstrumentet visar vilka elever som
kan komma att behöva särskilt stöd för att klara kunskapskraven.
Dokumenterat stöd i förskolan
Enligt läroplanen ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som
tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna
behov eller förutsättningar. Det finns emellertid inga bestämmelser om åtgärdsprogram i
förskolan, i Borås Stad används begreppet dokumenterat stöd. 2012 hade 157 barn i Borås Stads
förskolor dokumenterat stöd, av dessa var två tredjedelar pojkar. Förklaringen till detta skulle
kunna vara att pojkar behöver mer stöd än flickor, men också att flickors behov inte
uppmärksammas i lika hög grad som pojkars. I Borås Stad är personalens farhågor om barnets
utveckling, sen språkutveckling och funktionsnedsättning de vanligaste orsakerna till att stöd sätts
in. Förskolecheferna beskriver flera olika typer av stöd som kan sättas in. Den vanligaste formen
av stöd är resurs i gruppen, följt av handledning för personalen. När det gäller resurs i gruppen
framgår det av förskolechefernas svar att detta lika ofta blir ett sätt att generellt skapa lugn i
gruppen för samtliga barn, som att det är ett riktat stöd till ett specifikt barn.
Åtgärdsprogram
Enligt Skollagen 3 kapitel 9 § ska ett åtgärdsprogram upprättas för en elev som ska ges särskilt
stöd. I Borås Stads grundskolor finns 951 åtgärdsprogram (troligtvis är siffran högre, då inte alla
skolor rapporterat in sina uppgifter). Av dessa är 595 åtgärdsprogram skrivna för pojkar och 356
för flickor. Orsaken till den stora skillnaden kan vara att flickor lyckas bättre i sitt skolarbete,
vilket kan styrkas genom uppgiften om flickors högre meritvärde. Ytterligare en orsak till att fler
pojkar än flickor har åtgärdsprogram skulle emellertid kunna vara att skolan är sämre på att
upptäcka flickors behov av särskilt stöd. Antalet åtgärdsprogram ökar ju höge upp i årskurserna
man kommer och allra flest åtgärdsprogram finns i årskurs nio. Åtgärdsprogrammen omfattar
också fler ämnen i de högre årskurserna. De vanligast förekommande ämnena i
åtgärdsprogrammen i Borås Stad är svenska/svenska som andraspråk och matematik. Därefter
följer engelska. I Stadsdel Norr och Stadsdel Väster finns relativt många åtgärdsprogram även i
SO- och NO-ämnena, framförallt i de högre årskurserna. I Stadsdel Öster skrivs det generellt
färre åtgärdsprogram (även om en del i förklaringen är att flera skolor inte rapporterat in sina
uppgifter), men det är också tydligt att fokus i åtgärdsprogrammen är på matematik,
svenska/svenska som andraspråk och engelska. I gymnasieskolan fungerar arbetet med stöd och
åtgärdsprogram relativt väl, men man behöver säkerställa att anmälan om elevs svårigheter alltid
görs skyndsamt.
SPKC
SPKC:s uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i stadsdelarna, följa upp och analysera
elevhälsoarbetet och föreslå åtgärder för att utveckla detta samt genomföra insatser i behov av
särskilt stöd lyfts i rapporten och det konstateras att det inte är tydliggjort vad dessa uppdrag
egentligen innebär. När Mål och riktlinjer för elevhälsan ska revideras vårterminen 2013 blir detta
viktiga frågor att reda ut tillsammans med vad som ska samordnas och på vilket sätt.
3
Wiliam: Working inside the black box
2
Kännedomen om SPKC:s uppdrag och vilka insatser de kan bistå med för barn och elever i
behov av särskilt stöd varierar. I förskola och grundskola är denna kännedom större än i
gymnasiet. Gymnasieskolan har i stort liten kännedom om SPKC. Det är en stark betoning på
uppdrag inom tal, språk och kommunikation och en liten andel uppdrag riktar sig mot matematik
trots att många elever inte klarar kunskapskraven i matematik. Det finns en övervikt på uppdrag
riktade till pojkar, inom området neurospsykiatriska funktionsnedsättningar är t ex 31 av de 39
uppdragen specifikt riktade till pojkar. Samma förhållande gäller normbrytande beteende. Där
avser 24 av de 28 uppdragen pojkar. Förskolechefers, rektorers och gymnasiechefers upplevelse
av kvaliteten på SPKC:s insatser är olika. På frågan om insatserna lett till förbättringar i
verksamheten anser förskolan generellt att det skett i hög grad medan grundskolan och
gymnasieskolan ser att det skett i mindre omfattning. Detsamma gäller barn- och elevperspektivet
där förskolan i stort ser positiva resultat i hög grad medan fler grundskolor och gymnasier menar
att resultaten är i mindre omfattning. SPKC:s insatser för kompetensutveckling uppfattas mer
positiva. Här menar både förskola och grundskola, med något undantag, att kompetensen ökat
hos den egna personalen.
Barn- och elevhälsa
Elevhälsan ska ses som ett verksamhetsområde där medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser ingår och är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet
för en god hälsa. Grundskolorna beskriver att man har rutiner för elevhälsoarbetet, men många
säger samtidigt att det behövs mer tid för olika elevhälsofunktioner. Förskolorna beskriver att
man har så kallade barnhälsoteam och barnkonferenser och ger inte alls uttryck för behov av
utökad tid för olika kompetenser i det arbetet. Flera förskolor nämner också stöd av SPKC, vilket
inte alls framträder i grundskolornas svar.
Frånvaro
De flesta skolor har ett arbete igång kring frånvaroproblematiken och här spelar bland annat
elevhälsan med sina olika professioner en viktig roll. Totalt sett har frånvaron sjunkit på
högstadiet, men många elever missar fortfarande viktig undervisning och tidig upptäckt är viktigt
för att komma tillrätta med problemen. När årets elevkull jämförs med förra årets elevkull kan vi
se att färre elever har ogiltig frånvaro både när de gick i åk 7 och i åk 9. 132 elever i åk 9 hade
ogiltig frånvaro mer än 5 procent av sin skoltid 2012 att jämföras med föregående år då
motsvarande antal var 235.
Inkludering
Begreppet handlar om alla barns och elevers deltagande i samma grupp och miljö.
Det saknas i stor utsträckning kunskap om framgångsfaktorer för inkludering i förskola och skola
och om barn och elever med funktionsnedsättningar och hur man hanterar de pedagogiska
konsekvenserna av det. Inte så många förskolor och ca hälften av skolorna har diskuterat
begreppet inkludering det senaste året. När det gäller förutsättningar för inkludering utifrån lokaler
kan vi se att fler förskolor än skolor generellt har möjlighet att dela gruppen/klassen. Skolor har
ett större problem med detta där flera skolor i stadsdel Väster bedöms vara trångbodda. De flesta
förskolor och skolor menar att det fungerar delvis att det finns tid för planering och samverkan
kring inkludering. Forskningen menar att ett ledarskap med en klar vision är en viktig faktor för
att inkluderande processer ska uppstå. I Borås Stad är det 50 procent av förskolorna och
grundskolorna som säger att man helt och hållet har en chef som har tillräcklig kompetens för att
leda personalen i ett inkluderat arbetssätt. I arbetet med inkludering av särskoleelever är det
tydligt att samverkan sker mellan skola och SPKC i form av kompetensutveckling och
handledning. SPKC har ett uppföljningsansvar för individintegrerade elever, men det är inte
tydliggjort hur det ska dokumenteras.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning............................................................................................................................................1
Innehållsförteckning ....................................................................................................................................4
Inledning........................................................................................................................................................5
Tidig upptäckt – resultat och organisation ...............................................................................................6
Förskola.....................................................................................................................................................6
Analys ........................................................................................................................................................7
Grundskolan.............................................................................................................................................8
Läsning................................................................................................................................................10
Matematik...........................................................................................................................................12
Överlämnanderutiner mellan grund- och gymnasieskola ................................................................15
Bedömningsinstrument i svenska, matematik, engelska ..................................................................15
Analys ......................................................................................................................................................16
Dokumenterat stöd i förskolan ................................................................................................................17
Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd .............................................................................18
Orsaker till dokumenterat stöd ............................................................................................................19
Olika typer av stöd.................................................................................................................................19
På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?...................................................................21
Analys ......................................................................................................................................................21
Åtgärdsprogram i grundskola och grundsärskola ..................................................................................22
Antal åtgärdsprogram............................................................................................................................22
Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd .............................................................................25
Åtgärder...................................................................................................................................................26
På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?...................................................................28
Analys ......................................................................................................................................................28
Åtgärdsprogram i gymnasieskola och vuxenutbildning ........................................................................31
Åtgärder som sätts in som särskilt stöd..............................................................................................32
Specialpedagogiskt Kompetenscentrum – SPKC..................................................................................32
Analys ......................................................................................................................................................38
Barn- och elevhälsan ..................................................................................................................................40
Förskola...................................................................................................................................................40
Grundskola .............................................................................................................................................41
Gymnasieskola och vuxenutbildning ..................................................................................................42
Analys ......................................................................................................................................................42
Skolfrånvaro ................................................................................................................................................43
Gymnasieskolan .....................................................................................................................................44
Analys ......................................................................................................................................................44
Inkludering ..................................................................................................................................................45
Förskola...................................................................................................................................................46
Skola.........................................................................................................................................................49
Gymnasieskola .......................................................................................................................................55
Analys ......................................................................................................................................................55
Uppföljning av utvecklingsåtgärder för barn och elever i behov av särskilt stöd i
Utvecklingsplanen 2011.............................................................................................................................58
Uppföljning av mål i utvecklingsplan ......................................................................................................59
Källor............................................................................................................................................................60
4
Inledning
Skollagen föreskriver att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen 4 . I skollagen har det gamla
kravet på kvalitetsredovisning tagits bort och ersatts av ett krav på att det systematiska
kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
Uppgifterna i denna rapport är hämtade från Borås Stads förskolor och skolor. Rapporten är den
femte i ett förändrat kvalitetssystem för skolväsendet i Borås Stad. Rapporter tas fram under en
tvåårscykel där en del rapporter skrivs årligen och andra vartannat år.
År 1 innehåller rapporter om
a. barn och elever i behov av särskilt stöd,
b. värdegrund,
c. resultat och undervisning samt
d. barn och elever med annat modersmål än svenska
År 2 innehåller rapporter om
a. barn och elever i behov av särskilt stöd,
b. kvalitetsarbete,
c. resultat och undervisning samt
d. fritidshem.
Kvalitetsrapporterna ersätter tidigare kvalitetsredovisning i Borås Stad.
Följande aspekter tas upp i rapporten om barn och elever i behov av särskilt
stöd
Tidig upptäckt
Dokumenterat stöd i förskolan
Åtgärdsprogram
SPKC
Barn- och elevhälsan
Inkludering
Skolfrånvaro
Rapporten innehåller ett antal självskattningar där förskolechefer och rektorer har gjort kvalitativa
bedömningar av sin verksamhet. Varje analysavsnitt följs av ett antal frågeställningar som en hjälp
i den fortsatta analysen i utvecklingsarbetet – på arbetslags-, förskolechefs-/rektors-, samt
huvudmannanivå.
4
Skollagen 2010:800 4kap 3§
5
Tidig upptäckt – resultat och organisation
Förskola
Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd
utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. 5
Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin språkutveckling
Fungerar inte alls
Fungerar delvis
Fungerar helt
Stadsdel Norr 6
9
6
Stadsdel Väster
34
2
Stadsdel Öster 7
16
3
Kommungemensam
1
förskola
Borås Stad
59
12
Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin matematikutveckling
(begreppsförståelse, logiskt tänkande)
Fungerar inte alls
Fungerar delvis
Fungerar helt
Stadsdel Norr 8
13
2
Stadsdel Väster
36
Stadsdel Öster 9
19
Kommungemensam
1
förskola
Borås Stad
68
3
Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov av sin förmåga att skapa
relationer
Fungerar inte alls
Fungerar delvis
Fungerar helt
Stadsdel Norr 10
9
6
Stadsdel Väster
35
1
Stadsdel Öster 11
19
Kommungemensam
1
förskola
Borås Stad
63
8
Förskolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin motorikutveckling
Fungerar inte alls
Fungerar delvis
Fungerar helt
Stadsdel Norr 12
11
4
Stadsdel Väster
36
Stadsdel Öster 13
19
Kommungemensam
1
förskola
Borås Stad
66
5
5
Läroplan för förskolan
Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården,
Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget
7 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget
8 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården,
Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget
9
Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget
10 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården,
Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget
11 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget
12 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklanda, Ljungagården, Lekåsen, Bredared, Borgstena, Frufällegården,
Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget
13 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget
6
6
Förskolecheferna säger när det gäller utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i
sin språkutveckling att det fungerar delvis. Av dem som svarat är det endast 17 % som menar att det
fungerar helt. Man anger att det vanligaste verktyget är TRAS 14 samt Borås Stads språkplattform. I
självskattning avseende utarbetade rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin
matematikutveckling är det endast 4 % av förskolecheferna som menar att det fungerar helt. Utöver
matematikplattformen anges barnkonferenser som ett viktigt verktyg för tidig upptäckt.
11 % av förskolecheferna bedömer att förskolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av
barns stödbehov av sin förmåga att skapa relationer. Endast 7 % av förskolecheferna bedömer att
man har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av barns stödbehov i sin motorikutveckling. I
Stadsdel Öster lyfter man dialog på barnkonferenser med specialpedagog, SIT 15 , intervjuer,
smågruppsarbete och barnobservationer som verkningsfulla rutiner för tidig upptäckt av
stödbehov i relationsskapande och motorikutveckling.
Finns tillräckligt med verktyg/rutiner/screening för tidig upptäckt?
Stadsdel Norr 16
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 17
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Ja
19
2
18
1
40
Nej
34
34
På frågan om det finns tillräckligt med verktyg, rutiner och screening för tidig upptäckt svarar 54
% av förskolecheferna ja. Stadsdel Väster utmärker sig med att så gott som alla där svarar nej.
Stadsdel Norr framhåller fungerande rutiner men pekar på behovet att utveckla arbetet med
TRAS ytterligare. Stadsdel Väster lyfter behovet av observationsverktyg samt tiden att använda
dem när de framhåller att tid och verktyg saknas för att scanna av barngruppen och dess behov.
De menar vidare att TRAS eller Alla är med 18 skulle kunna vara användbara verktyg bara
förutsättningar fanns att få tid för det. Man anger även att TRAS-arbetet har legat nere det
senaste året pga. tidsbrist. Några förskolor i Stadsdel Öster håller på att se över rutiner och
verktyg ytterligare för förbättring av tidig upptäckt.
Analys
Många förskolechefer anger att de saknar förutsättningar att genomföra de insatser som behövs.
Det är anmärkningsvärt att en majoritet av förskolecheferna menar att tidig upptäckt av barns
stödbehov i språkutveckling endast fungerar delvis då arbetet med TRAS och Borås Stads
språkplattform bör ha gett avtryck i verksamheten. Ett rimligt antagande kan vara att den ökade
kunskapen på området gör det tydligt att det finns mycket kvar att utveckla.
Avseende stödbehov i förmåga till att skapa relationer och stödbehov i motorikutveckling har
inget gemensamt stödmaterial tagits fram i Borås Stad.
Tidig registrering av språkutveckling
SIT-språkligt impressivt test för barn som prövar förmågan att förstå svenska språket, ämnat för arbetet med
språkförsenade barn.
16 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklandagården, Ljungagården, Lekåsen, Bredared och Borgstena saknas I
underlaget
17 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget
18 Alla är med ger en samlad bild av språk, lek, vardagsaktiviteter, trivsel, socioemotionell utveckling, motorik och
uppfattningsförmåga.
14
15
7
För att kunna implementera t ex TRAS 19 behöver organisationen anpassas. Många anger tidbrist
som förklaring till att rutinerna inte fungerar fullt ut. När det gäller matematikutveckling är det
endast 4 % av förskolecheferna som menar att det fungerar helt. Mot bakgrund av satsningen på
matematikplattformen för förskolan borde man kunna förvänta sig en stabil organisation av
rutiner på matematikområdet.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Arbetslaget
Vilka verktyg har vi? Vilka fungerar? Vad behöver vi komplettera?
Hur skapar vi utrymme att använda verktygen och göra observationer i vardagsarbetet?
Förskolechefen
Hur kan rutiner etableras som garanterar att vi fångar upp barnets stödbehov så tidigt som
möjligt?
Huvudmannen
Hur kan förutsättningar för tidig upptäckt och rätt åtgärd skapas?
Grundskolan
Skollagen föreskriver om det framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektor som ska se till att elevens behov
av särskilt stöd utreds skyndsamt. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges
särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur
åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den
omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska
uppnås. 20 Det är därför av största vikt att skolan har rutiner och verktyg för att upptäcka och
åtgärda elevers stödbehov.
Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov av förmågan att
skapa relationer
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 21
Stadsdel Väster 22
Stadsdel Öster 23
Borås Stad
Fungerar delvis
5
5
Fungerar helt
7
9
10
26
Personalen anmäler till rektor om det befaras att eleven inte når kunskapskraven
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 24
Stadsdel Väster 25
Stadsdel Öster 26
Borås Stad
Fungerar delvis
1
4
5
Fungerar helt
7
14
6
27
Tidig registrering av språkutveckling
Skollagen Kap 3
21
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
22 Hestra Midgård och Sandaredskolan saknas i underlaget
23 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
24 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
25 Sandaredskolan saknas i underlaget
26 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
19
20
8
Utredning av elevens behov av särskilt stöd görs skyndsamt
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 27
Stadsdel Väster 28
Stadsdel Öster 29
SU-grupper
Grundsärskolan 30
Borås Stad
Fungerar delvis
3
1
7
11
Fungerar helt
4
14
3
1
1
23
Rektor/den som rektor delegerat ansvaret till beslutar om åtgärdsprogram ska arbetas
fram eller ej
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 31
Stadsdel Väster 32
Stadsdel Öster 33
SU-grupper
Grundsärskolan 34
Borås Stad
Fungerar delvis
3
1
3
1
8
Fungerar helt
4
14
7
1
26
Allt stöd följs upp systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 35
Stadsdel Väster 36
Stadsdel Öster 37
SU-grupper
Grundsärskolan 38
Borås Stad
Fungerar delvis
5
6
3
14
Fungerar helt
2
8
7
1
1
19
Alla elever får det stöd de behöver
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 39
Stadsdel Väster 40
Stadsdel Öster 41
SU-grupper
Grundsärskolan 42
Borås Stad
4
4
Fungerar delvis
7
15
6
28
Fungerar helt
1
1
2
Avseende tidig upptäckt av elevers stödbehov av förmågan att skapa relationer svarar 84 % av
rektorerna att man har rutiner för detta. 85 % av rektorerna anger att personalen anmäler till
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandaredskolan saknas i underlaget
29 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
30 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget
31 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
32 Sandaredskolan saknas i underlaget
33 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
34 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget
35 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
36 Kristineberg och Sandaredskolan saknas i underlaget
37 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
38 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget
39 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
40 Sandaredskolan saknas i underlaget
41 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
42 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget
27
28
9
rektor om det befaras att eleven inte når kunskapskraven. Utredning av elevens behov av särskilt
stöd görs skyndsamt enligt 68 % av rektorerna. Beslut av rektor om åtgärdsprogram ska arbetas
fram eller ej fungerar helt till 81 %.
Punkten systematisk uppföljning har utvecklingspotential. 58 % uppger att allt stöd följs upp
systematiskt, utvärderas och omfördelas vid behov. Endast 6 % av rektorerna uppger att det
fungerar helt att alla elever får det stöd de behöver. På fyra skolor i stadsdel Öster menar
rektorerna att det inte fungerar alls.
Finns tillräckligt med verktyg/rutiner/screening för tidig upptäckt?
Stadsdel Norr 43
Stadsdel Väster 44
Stadsdel Öster 45
Grundsärskolan 46
Borås Stad
Ja
8
15
10
1
33
Nej
1
1
Verktyg, rutiner och screening verkar finnas i tillräcklig utsträckning. Endast en rektor i Stadsdel
Norr uttrycker att det saknas. I sina kommentarer lyfter rektorerna fram att speciallärare har olika
typer av verktyg både för avkodning och för läsförståelse. Skolorna ger intryck av välutvecklade
rutiner för att upptäcka och arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter.
I matematik används såväl Diamantdiagnoser som diagnosmaterialet Att förstå och använda tal.
En högstadieskola framhåller att man har fördel av att F-6 skolorna upptäcker eleverna, men det
är inte alltid det sker. Därför behöver man även på 7-9 fortsätta sträva efter att upptäcka eleverna
så tidigt som möjligt. Dessutom kan svårigheter dyka upp när kraven ökar. Daltorp 7-9 testar
eleverna i svenska och matematik början av åk 7 och på Svedjeskolan screenas eleverna två
gånger per läsår sedan ht 2011. I Stadsdel Väster har barn och elevhälsan direktiv för hur arbetet
med tidig upptäckt ska säkras.
Öster lyfter behovet av att utveckla rutiner för sambedömning då speciellt lärare på småskolor
ofta blir ensamma med sin årskurs.
Läsning
Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i läsning
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 47
Stadsdel Väster 48
Stadsdel Öster 49
Borås Stad
Fungerar delvis
1
1
Fungerar helt
7
15
9
31
Har lärare i åk 1-3 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning
strategier för att upptäcka när elever
har svårigheter i sin läsförståelse?
strategier för att åtgärda
när elever har svårigheter i sin
läsförståelse?
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandaredskolan saknas i underlaget
45 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
46 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget
47
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
48 Sandaredskolan saknas i underlaget
49 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
43
44
10
50
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster 51
Stadsdel Öster 52
SU-grupper
Borås Stad
Ja
6
11
10
1
28
Nej
Ja
6
11
10
1
28
Nej
1
1
Har lärare i åk 4-6 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning
53
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster 54
Stadsdel Öster 55
SU-grupper
Borås Stad
strategier för att upptäcka när elever
har svårigheter i sin läsförståelse?
strategier för att åtgärda
när elever har svårigheter i sin
läsförståelse?
Ja
6
11
8
1
26
Ja
5
11
8
1
25
Nej
Nej
1
1
2
Har lärare i åk 7-9 som undervisar i läsning och specifikt i läsinlärning
56
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster 57
Stadsdel Öster 58
SU-grupper
Borås Stad
strategier för att upptäcka när elever
har svårigheter i sin läsförståelse?
strategier för att åtgärda
när elever har svårigheter i sin
läsförståelse?
Ja
3
3
Ja
3
3
Nej
1
7
1
7
Nej
1
1
97 % av rektorerna anger att skolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers
stödbehov i läsning. Avseende lärares kompetens på området läsinlärning svarar samtliga rektorer
att de som undervisar i läsinlärning har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin
läsinlärning. De säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas
svårigheter i samtliga fall utom fyra.
I kommentarerna framkommer att lässatsningen i Borås stad har gett pedagogerna en större
inblick och till viss del utbildning i hur strategier för att eleverna ska förstå texten lärs ut. Man
framhåller det goda arbete som språkambassadörerna gör och ger även uttryck för ett behov av
en tydligare koppling från 1-9 inom detta område. Vi upptäcker elevernas svårigheter, men har
färre strategier och rutiner för åtgärder ju äldre eleverna blir. Om lärares åtgärder inte leder till
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared saknas i underlaget
52 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
53 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
54 Sandared saknas i underlaget
55 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
56 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
57 Sandared saknas i underlaget
58 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
50
51
11
ökad måluppfyllelse i läsförståelse, tar läraren hjälp av speciallärare eller specialpedagog för
handledning.
Flera skolor har strategier men menar att de skulle kunna utveckla dem mycket mer. Rektorer
betonar att det som saknas är tid för pedagogerna att genomföra det som behöver göras. I SUgrupper lyfter man att alla elever är väl utredda och att det redan är klarlagt vilka svårigheter
eleverna har innan de börjar i någon av SU-grupperna och eleverna följs regelbundet upp.
I vilken årskurs uppmärksammas det för första gången (d.v.s. det har inte varit känt i
tidigare årskurser) att elever har behov av stöd i sin läsutveckling med fokus på
läsförståelse?
Stadsdel Norr 59
Stadsdel Väster 60
Stadsdel Öster 61
Borås Stad
Åk 1
4 skolor
6 skolor
9 skolor
19
Åk 2
Åk 3
2 skolor
3 skolor
Åk 4
Åk 5
Åk 6
5
Åk 7
Åk 8
1 skola
Åk 9
1
Verktyg för upptäckt är Borås stads kunskapsuppföljning i läsning och läsförståelse som görs i åk 1.
Pedagogerna har utbildning i läs- och skrivinlärning och har kompetensen att snabbt se om en
elev inte har läsförståelsen. En 7-9 skola framhåller att det finns elever som inte klarar av
läsförståelsetestet när de börjar på skolan. De flesta elever har uppmärksammats tidigare, särskilt
om de har stora problem, men ibland kan eleverna ha svårigheter som visar sig först när kraven
ökat. På Engelbrektskolan fokuseras avkodning och läsflyt i åk 1 och den första screeningen av
elevernas läsförståelse görs i åk 2. Flera rektorer beskriver att det kan variera något men vanligtvis
uppmärksammas problem med läsförståelsen som senast ht i åk. 2. I Stadsdel Öster lyfter man
arbetet med Bornholmsmodellen där man ser vissa tecken redan i förskoleklassen.
Skriftliga omdömen ht 2012
Läsa i åk
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Prognos att nå målen
90 %
80 %
72 %
68 %
61 %
43 %
54 %
53 %
45 %
Prognos att nå över målnivå
6%
13 %
17 %
20 %
27 %
41 %
28 %
27 %
38 %
Riskerar att ej nå målen
4%
7%
11 %
12 %
10 %
10 %
16 %
14 %
12 %
I Lärares bedömning av läsförmågan i de skriftliga omdömena HT12 ser vi en ökning av elever
som riskerar att ej nå målen i åk 3 och åk 7.
Matematik
Skolan har utarbetade rutiner för tidig upptäckt av elevers stödbehov i matematik
Fungerar inte alls
Stadsdel Norr 62
Stadsdel Väster 63
Stadsdel Öster 64
Fungerar delvis
1
1
Fungerar helt
6
15
9
59
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared, Sjömarken och Viskafors 1-5 saknas i underlaget
61 Aplared, Dalsjö 7-9, Gånghester, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
62
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
63 Sandaredskolan saknas i underlaget
60
12
Borås Stad
2
30
Har lärare i åk 1-3 som undervisar i matematik
strategier för att upptäcka när elever har strategier för att åtgärda
svårigheter i sin matematikförståelse?
när elever har svårigheter i sin
matematikförståelse?
65
Ja
6
11
Nej
Stadsdel Norr
Stadsdel
Väster 66
Stadsdel Öster 67 9
1
SU-grupper
27
Borås Stad
Ja
6
10
Nej
9
1
26
2
1
3
Har lärare i åk 4-6 som undervisar i matematik
strategier för att upptäcka när elever
strategier för att åtgärda
har svårigheter i sin matematikförståelse? när elever har svårigheter i sin
matematikförståelse?
68
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster 69
Stadsdel Öster 70
SU-grupper
Borås Stad
Ja
5
11
7
1
24
Nej
1
1
Ja
5
10
8
1
24
Nej
1
1
1
3
Har lärare i åk 7-9 som undervisar i matematik
71
strategier för att upptäcka när elever
har svårigheter i sin l
matematikförståelse?
strategier för att åtgärda
när elever har svårigheter i sin
matematikförståelse?
Ja
3
4
Ja
3
3
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster 72
Stadsdel Öster 73
1
SU-grupper
8
Borås Stad
Nej
1
7
Nej
1
1
94 % av rektorerna anger att skolan har helt fungerande rutiner för tidig upptäckt av elevers
stödbehov i matematik. Avseende lärares kompetens i matematik svarar samtliga rektorer utom
en att de som undervisar har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin
Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
66 Sandared saknas i underlaget
67 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
68 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
69 Sandared saknas i underlaget
70 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
71
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
72 Sandared saknas i underlaget
73 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
64
65
13
matematikförståelse. De säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda
elevernas svårigheter i samtliga fall utom sju.
I sina kommentarer framhåller rektorerna vikten av tidig upptäckt. Strategier för upptäckt av
matematiksvårigheter utgörs av Borås stads kunskapsuppföljning, Diamantdiagnoser och nationella
prov. Rektorer lyfter att man är bättre på att upptäcka och åtgärda svårigheter i de lägre åldrarna.
Strategier finns men varierar mellan lärare vilket gjort att man satsar extra resurser i matematik.
Någon skola har under hösten deltagit i Learning Study-projekt med undervisande lärare i
matematik år 4-6 som fördjupar den ämnesdidaktiska kompetensen i matematik. På andra håll
lyfter rektorer att strategier och kompetens finns för att både upptäcka och åtgärda när elever har
problem i sin matematikförståelse men att man saknar är tid för pedagogerna att genomföra det
som vi vet behöver göras, m.a.o. resurser.
Om lärares åtgärder inte leder till ökad måluppfyllelse matematik, tar läraren hjälp av speciallärare
eller specialpedagog för handledning. En rektor uppger att man saknar screeningmaterial
avseende dyskalkyli för att veta hur man ska arbeta vidare.I stadsdel Väster pekar rektorer på att
elever med svårigheter upptäcks men att lärare inte alltid vet hur de ska hjälpa eleven vidare. I
SU-grupper lyfter man att alla elever är väl utredda och att det redan är klarlagt vilka svårigheter
eleverna har innan de börjar i någon av SU-grupperna och eleverna följs regelbundet upp.
I vilken årskurs uppmärksammas det för första gången (dvs det har inte varit känt i
tidigare årskurser) att elever har behov av stöd i sin matematikutveckling?
Stadsdel Norr 74
Åk 1
Åk 2
6 skolor
Åk 3
Stadsdel Väster 75
Stadsdel Öster 76
Borås Stad
6 skolor 3 skolor
9 skolor
21
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
1 skola
(7-9)
Åk 9
1
Används Diamantdiagnosen AF på skolan?
Stadsdel Norr 77
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
78
79
Ja, i f-klass
Ja, i åk 1
3
4
7
2
4
6
SU-grupper*
Borås Stad
14
12
Nej
Har inga elever Har inga elever
i f-klass
i åk 1
2
2
2
2
2
1
1
1
3
5
5
*)I nuläget görs inte diagnoserna i någon av SU-grupperna då varken kommunikationsklass eller
Sjöhagenskolan var med på matematiksatsningen för åk 1-3.
Skriftliga omdömen ht 2012
Matematik i åk Prognos att nå målen
97 %
1
84 %
2
Prognos att nå över målnivå
1%
9%
Riskerar att ej nå målen
2%
6%
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared, Sjömarken och Viskafors 1-5 saknas i underlaget
76 Aplared, Dalsjö 7-9, Gånghester, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
77
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
78 Kinnarumma, Svaneholn och Sandared saknas i underlaget
79 Aplared, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
74
75
14
3
4
5
6
7
8
9
79 %
71 %
62 %
42 %
44 %
49 %
44 %
12 %
17 %
27 %
46 %
36 %
30 %
38 %
10 %
12 %
10 %
10 %
18 %
20 %
16 %
I Lärares bedömning av matematikkunskaperna i de skriftliga omdömena HT12 ser vi en ökning
av elever som riskerar att ej nå målen i åk 3 och 4 samt i åk 7-9.
Överlämnanderutiner mellan grund- och gymnasieskola
Den genomgående uppfattningen i självskattningarna är att överlämnanderutinerna mellan grundoch gymnasieskola fungerar delvis. Gymnasieskolorna pekar på att det alltför ofta förekommer
att elever i behov av särskilt stöd inte överlämnas alls eller att överlämningen är bristfällig.
Föregående läsår utarbetades inom Utbildningsförvaltningen en ny skriftlig blankett att användas
vid överlämnandet mellan skolformerna. Trots detta blev överlämnandet än mer bristfälligt
jämfört med tidigare år. Troliga orsaker är att införandet av rutinen i grundskolan kom sent in på
vårterminen och inte hann implementeras i tillräcklig omfattning. Under 2012 har en ny
överlämnandeblankett, baserad på gymnasieskolans blankett, utarbetats för hela Borås Stads
skolväsende av Specialpedagogiskt kompetenscentrum (SPKC). Blanketten kommer att användas
för första gången för övergångar läsåret 2012/13. Därtill har en gemensam rutin med angiven
tidplan framtagits för övergången från åk 9 till gymnasieskolan. För genomslag av nya modeller
av överlämnandet är det viktigt med en förankringsprocess för berörda professioner.
Bedömningsinstrument i svenska, matematik, engelska
Bedömningsinstrumenten ska ge gymnasieskolan en kvalitativ indikation på elevens kunskap i tre
viktiga ämnen: svenska (läsförståelse), matematik och engelska. Syftet är att så tidigt som möjligt
identifiera behov av stöd för att ge elever möjligheter att klara sin gymnasieutbildning. All
undervisning måste börja där eleven är för att kunna leva upp till skollagens fjärde paragraf: ”I
utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i
barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” Resultatet av
bedömningsinstrumentet ska användas framåtriktat, d v s för utveckling av kunskap och förmåga.
Om en elev har resultatet ”Ej OK” på alla tre bedömningsinstrumenten ska ansvarig rektor
bevaka att eleven får erforderligt stöd för att kunna klara sina studier. Uppföljning klass- och
kursvis hjälper skolan att tidigt kartlägga stödbehov, att disponera resurser och att ge elever stöd
för att ha möjlighet att nå målen.
Årets resultat visar att 11 % av eleverna som började åk 1 hade ”Ej OK” på
bedömningsinstrumentet i engelska, 23,5 % hade ”Ej OK” i svenska (läsförståelse) och 43,4 %
hade ”Ej OK” i matematik. I år har bedömningen i matematik gjorts utifrån om eleven kommer
att läsa matematik 1 a (alla yrkesprogram), 1 b (programmen Ekonomi, Estetisk, Humanistisk och
Samhällsvetenskaplig) eller 1 c (programmen Naturvetenskaplig och Teknik). Av de elever som
ska läsa 1c var det 13,4 % som hade ”Ej OK”, för 1 b var det 41,6 % och för 1 a var det 68,4 %.
15
Resultat: betyg, nationella prov och bedömningsinstrument
Slutbetyg åk
9 VT12
Engelska
Matematik
Svenska/Svenska som andraspråk
Enhet
Antal
Betyg%
NP%
BI%
Antal
Betyg%
NP%
BI%
Antal
Betyg%
NP%
Boda
130
88,4
84,8
78,2
122
83,0
66,9
56,3
125
85,0
80,1
75,5
Dalsjö
106
95,5
96,4
91,8
100
90,1
79,3
70,7
106
95,5
95,5
82,6
75,4
BI%
Daltorp
123
93,2
89,6
86,5
120
90,9
73,1
52,9
125
94,7
93,3
Engelbrekt
93
94,9
91,9
90,8
91
92,9
91,9
60,9
92
93,9
91,9
67,8
Erikslund
66
97,1
95,5
79,7
56
82,4
68,7
57,1
67
98,5
100,0
58,1
Fristad
91
96,8
96,8
92,4
88
93,6
84,0
59,7
91
96,8
93,6
79,3
Sandgärd
98
96,1
95,0
91,8
100
98,0
79,2
56,8
100
98,0
93,1
78,5
Särla
69
87,3
85,2
85,1
69
87,3
81,5
39,7
75
94,9
90,1
57,3
Viskafors
61
92,4
89,6
91,8
57
86,4
74,6
58,7
62
93,9
92,5
80,7
Borås Stad
837
93,3
91,3
803
89,5
77,2
843
94,0
91,4
Tabellen visar resultatet för de elever som angivit vilken skola de tidigare tillhörde. Här finns
dock en viss felmarginal, då en del elever inte lämnat denna uppgift.
Analys
Strategier för att upptäcka och åtgärda stödbehov i läsning och matematik finns. Förklaringar till
att man trots detta inte lyckas handlar främst om brist på tid eller brist på samverkan. En
överväldigande majoritet av rektorerna anger att det är väl förspänt med såväl upptäckt,
organisation, rutiner som åtgärdsprogram. Ändå är det endast 6 % av rektorerna som anger att
eleverna får det stöd de ska ha; 4 rektorer menar att det inte fungerar alls. Resultaten i behörighet
till gymnasiet och i skriftliga omdömen visar tydligt att alla elever inte når kunskapskraven. Det
tyder på att de rimligtvis inte fått stöd i den utsträckning de behöver eller i den form som är
nödvändig. Frågor kring tillgänglig specialpedagogisk och ämnesdidaktisk kompetens behöver
lyftas. Efterfrågan på screeningmaterial avseende dyskalkyli visar att man identifierar behov, men
det är ingen rektor som lyfter möjligheten att söka stöd från SPKC
Läsförståelsen är avgörande för att elever ska utvecklas i sitt lärande och kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Sedan tre terminer pågår en lässatsning som går ut på att utbilda lärare på alla F-6skolor i effektiv läsundervisning. Läsåret 12/13 arbetar utbildade pedagoger tillsammans med
specialpedagoger för implementering av lässatsningsprojektet. Genom Borås Stads lässatsning
förväntas lärare i åk 1-6 utöka sin kompetens kring läsförståelse. Vad tänker man om
läsförståelsen i de tidiga åren när det är så tydlig skillnad i skriftliga omdömen i åk 2 och åk 3?
Har lärare i de tidiga åren en klar bild av vad som förväntas avseende läsförståelse i årskurs ett
och två? Följs tidig upptäckt av tidig insats, eller väntar man? De skriftliga omdömena i åk 7-9
visar att det är önskvärt med den utökning av lässatsningen som efterfrågas på flera 7-9 skolor.
Borås Stad ingår i SKLs satsning Matematik PISA 2015. Där har vi förbundit oss att arbeta för att
halvera antalet elever i gruppen som visar de lägsta resultaten. Matematikresultaten lämnar
fortfarande en del övrigt att önska. Det är slående att endast två enheter menar att man saknar
strategier för åtgärd. Avseende lärares kompetens i matematik svarar samtliga rektorer utom en
att de som undervisar har strategier att upptäcka elever med svårigheter i sin matematikförståelse.
Alla utom sju rektorer säger också att lärarna har de strategier som krävs för att åtgärda elevernas
svårigheter. Det är tydligt att mycket fortfarande kan göras vad gäller organisationen för att styra
resurser till de elever som ska ha dem. SPKC får i princip inga förfrågningar om matematikstöd.
Den matematiksatsning som 2009-2012 varit riktad mot främst åk 1-3 har lyft den grundläggande
aritmetiken. De många referenserna till Diamantdiagnoser är ett resultat av detta. Ett planeringsoch uppföljningsverktyg, Mattesmart, har introducerats under höstterminen 2012. Det bör på sikt
kunna utgöra ett verkningsfullt verktyg för både upptäckt och åtgärd.
16
Undervisningens kvalitet är avgörande för elevernas möjligheter att utveckla kunskap och
förmågor. Borås Stads långsiktiga satsning Bedömning för lärande tar sin utgångspunkt i forskning
som visar på betydelsen att utforma undervisning utifrån elevens förståelse 80 . Just de elever som
har sämst förutsättningar tjänar mest på det formativa förhållningssättet. Forskning visar att den
enskilt viktigaste faktorn för kunskapsutveckling är läraren och lärarens undervisning. Hattie 81
visar att formativ bedömning generellt ger de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med
detta menas fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevernas prestationer där man
uppmärksammar de kvaliteter eleven utvecklar och deras förståelse för vad som ska läras.
Elevernas kunskaper i de tre ämnen som bedömningsinstrumentet på gymnasiet mäter ger
samma bild som de nationella proven och internationella kunskapsstudier såsom PISA. Elevernas
kunskaper i matematik är det största bekymret liksom att elevernas läsförmåga ser ut att
försämras. Bedömningsinstrumenten visar på större problem än de nationella provresultaten för
år nio. Skillnaden är marginell i engelska men anmärkningsvärd i matematik och läsförståelse. På
Almåsgymnasiet fick 30 elever ”Ej OK” på alla tre bedömningsinstrumenten, på Viskastrand var
det 20, på Bäckäng 7 och på Sven Erikson 6 elever. Flera av de elever som har stort behov av
stöd har inte uppmärksammats vid överlämningen från grundskolan till gymnasiet.
Bedömningsinstrumentet ger viktig återkoppling till grundskolorna. Här behöver en diskussion
föras kring de stora skillnaderna mellan resultaten vad gäller betyg, nationella prov och
bedömningsinstrument.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Arbetslaget
Vilka verktyg har vi? Vilka fungerar? Vad behöver vi komplettera? Vad säger resultaten?
Rektor
Hur kan rutiner etableras som garanterar att vi fångar upp elevens stödbehov så tidigt som
möjligt? Hur organiseras arbetet så att elever får stöd av ämnesbehörig lärare
Huvudmannen
Hur kan förutsättningar för tidig upptäckt och rätt åtgärd skapas?
Dokumenterat stöd i förskolan
Enligt Skolverket ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin
utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Det är förskolechefen som har ett
särskilt ansvar för att barn som har behov av särskilt stöd också får det. Bedömningen av hur
stödet ska utformas ska göras tillsammans med personalen och barnets vårdnadshavare.
Enligt läroplanen ska den pedagogiska verksamheten anpassas till alla barn i förskolan. Barn som
tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna
behov eller förutsättningar. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet
ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Det finns emellertid inga bestämmelser om
åtgärdsprogram i förskolan, i Borås Stad används begreppet dokumenterat stöd.
Borås Stad har en kommungemensam specialförskola, Kvarngården Mini, för barn som har olika
funktionsnedsättningar. Här erbjuds barnen balans mellan aktivitet och vila samt stimulans i liten
80
81
Wiliam: Working inside the black box
Hattie: Visible learning
17
grupp och individuellt med leken i centrum. Ofta arbetar man med en personal per barn, vilket
ger mer tid för att se och bekräfta barnets uttryck, kroppsspråk och signaler. Fler lärtillfällen kan
på så vis anpassas efter barnets utveckling och behov. Samtliga barn på Kvarngården Mini får
dokumenterat stöd och stödet sätts in hos barnet, i miljön/gruppen och på organisationsnivå.
Antal barn i Borås Stads förskolor som får dokumenterat stöd:
Stadsdel Norr 82
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 83
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Flickor
9
16
20
3
48
Pojkar
26
41
39
3
109
Av tabellen ovan framgår att fler pojkar än flickor får dokumenterat stöd i förskolan i Borås Stad.
Antal barn som får dokumenterat stöd i förskolan, årsserie:
Borås Stad
2012
157
2011
239
2010
93
2009
90
Utifrån de inrapporterade uppgifterna framgår att antalet barn som får dokumenterat stöd har
minskat sedan 2011 84 .
Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd
Självskattning
1. Förskolan ser att det finns flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller inte
fungerar tillfredsställande i verksamheten, men man har inga rutiner för hur man går
vidare eller vilka insatser som kan vara lämpliga.
2. Förskolan har rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”*
eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har även rutiner för hur man går
vidare och arbetar med olika insatser för att möta de behov som finns.
3. Förskolan har väl fungerande rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar
”inte mår bra”* eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har en
handlingsplan för uppföljning av dessa flickor som efterföljs, där det tydligt framgår hur
personal och barnhälsan samarbetar med olika insatser och hur man kan ta hjälp av andra
instanser som t ex BVC, SPKC, BUP och Habiliteringen vid behov.
1
Stadsdel Norr 85
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 86
Borås Stad
På väg
3
3
2
3
30
5
38
På väg
16
3
12
31
3
*)”Inte mår bra” eventuellt beroende på svårigheter med:
82
Villan, Östermalm, Lekåsen, Frufällegården, Smörbollen och Torggården saknas i underlaget.
Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget.
84 Samtliga förskolor har inte rapporterat in sina uppgifter, därav är siffrorna något osäkra.
85 Villan, Björkängen, Östermalm, Asklandagården, Ljungagården, Lekåsen, Bredared och Borgstena saknas i
underlaget.
86 Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget.
83
18
socialt samspel/kompisrelationer
koncentrationsförmåga
frånvaro
matproblem
ångest/krav
sömn
trots/utbrott
Majoriteten av förskolorna uppges ha rutiner för att identifiera flickor som ”inte mår bra”, man
säger sig också ha rutiner för hur man går vidare för att möta de behov som finns. Dock uttalar
merparten i sina kommentarer till frågan att det rör sig om samma rutiner för flickor och pojkar.
Orsaker till dokumenterat stöd
Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan syftar begreppet barn i behov av särskilt stöd
inte på någon enhetlig eller klart avgränsad grupp. Alla barn behöver stöd för sin utveckling i
förskolan, några behöver särskilt stöd under vissa perioder, andra under hela förskoletiden. Barns
behov av särskilt stöd är relaterat till den miljö de vistas i, vilket betyder att barn kan behöva
särskilt stöd i en miljö men inte i en annan.
87
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 88
Borås Stad
F
5
5
4
14
P
14
12
5
31
F
5
7
4
16
P
13
15
9
37
F
5
3
7
15
P
9
4
1
14
F
3
1
0
4
P
4
5
4
13
F
3
0
2
5
P
10
3
0
13
F
4
3
3
10
P
9
4
8
21
F
5
6
2
13
P
12
5
1
18
F
3
3
2
8
P
8
11
7
26
Andra orsaker
Funktionsnedsättning
Utifrån sociala skäl
Utifrån utåtagerande/
impulsstyrt beteende
Utifrån annat
modersmål
Utifrån sen motorisk
utveckling
När personalen har
farhågor om barnets
utveckling
Utifrån sen
språkutveckling
Utifrån sen matematisk
utveckling
(begreppsförståelse,
logiskt tänkande)
Dokumenterat stöd sätts in utifrån följande orsaker i Borås Stads förskolor:
F
0
8
1
9
Enligt tabellen ovan är personalens farhågor om barnets utveckling, sen språkutveckling och
funktionsnedsättning de vanligaste orsakerna till att stöd sätts in. I samtliga fall, utom utifrån sen
matematisk utveckling, är det fler pojkar än flickor som får särskilt stöd.
Olika typer av stöd
Enligt Skolverkets allmänna råd Kvalitet i förskolan är en viktig princip som gäller i förskolan, att
barns behov av särskilt stöd ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten hellre än genom
särlösningar. Vidare menar dock Skolverket att det för några kan vara nödvändigt med särskilda
stödinsatser som komplement. Stödet kan då ges som personalförstärkning, antingen till
barngruppen generellt eller till det enskilda barnet, eller i form av konsultation och handledning
till personalen. Ofta kan konsultation inom det specialpedagogiska, medicinska eller psykologiska
87
88
Villan, Östermalm, Lekåsen, Frufällegården, Smörbollen och Torggården saknas i underlaget.
Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget.
19
P
3
13
3
19
området behövas. Avslutningsvis påpekar Skolverket att en minskning av antalet barn i
barngruppen eller anpassning av lokalerna är andra stödformer. Samtliga dessa av Skolverket
föreslagna åtgärder används i Borås Stad, men i olika stor utsträckning.
Typ av åtgärder som sätts in som särskilt stöd i Borås Stads förskolor (ett barn kan vara föremål
för flera åtgärder):
Stadsdel Norr 89
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 90
Borås Stad
Resurs i
gruppen
F
9
11
10
30
P
16
32
26
74
Utökat antal
timmar
F
P
2
5
7
11
5
5
14
21
Mindre grupp
F
P
4
2
5
7
2
5
11
14
Handledning för
personal
F
P
10
20
15
20
6
23
31
63
Anpassningar i
när-/lärmiljö
F
P
3
7
12
15
4
19
19
41
Av tabellen ovan framgår att de vanligaste formerna av stöd i förskolan är resurs i gruppen och
handledning för personal. Utökat antal timmar och mindre grupp är mindre vanliga former av
stöd, för de sistnämnda två åtgärderna är fördelningen mellan flickor och pojkar också jämnare.
Resurs i gruppen
Förskolecheferna i Stadsdel Norr anser att åtgärden resurs i gruppen ger bättre möjlighet att
anpassa verksamheten för varje barn, möta barnet och möjliggöra att barnet bekräftas varje dag.
Även bättre möjlighet att reda ut konflikter omnämns. Likaså förskolecheferna i Stadsdel Väster
nämner möjligheten att möta barnet och att erbjuda social träning. Här pekar även en majoritet
av förskolecheferna på möjligheten att dela på en större grupp för att ge barnet lugn och ro.
Förskolecheferna i Stadsdel Öster framhåller också möjligheten att dela en stor grupp, för att
skapa lugn och möjlighet att se varje barn. Även möjligheten att finnas nära barnet i det sociala
samspelet, avstyra konflikter och hjälpa till i interaktionen med andra barn omnämns som
positivt. Några förskolechefer nämner att en negativ effekt av extra resurs i gruppen kan vara att
det blir fler vuxna att knyta an till.
Utökat antal timmar
Förskolecheferna från samtliga stadsdelar menar att åtgärden utökat antal timmar ger möjligheten
att skapa rutiner och delta i förskolans dagliga arbete. Möjligheten till kontinuerlig språkträning
omnämns likaså som viktig. Trygghet och känsla av gemenskap kan också bli en positiv effekt av
denna insats.
Mindre grupp
Förskolecheferna i Stadsdel Norr anser att åtgärden mindre grupp ger barnet större möjlighet till
delaktighet och inflytande. I mindre grupp får också barnet fler tillfällen att använda sitt språk.
Förskolecheferna i Stadsdel Väster menar att det är lättare att möta det enskilda barnets behov i
en mindre grupp, dessutom är det lugnare i mindre grupper och barnen har lättare att ta till sig
såväl språk som socialt samspel. Förskolecheferna i Stadsdel Öster menar att mindre grupp ger
större möjlighet att nå varje individ och fler tillfällen att träna sociala färdigheter.
Handledning för personal
Samtliga förskolechefer tycker att handledning ger personalen möjlighet både till råd och till
bekräftelse på det man redan gör rätt. Personalens kunskaper om t ex barns funktionsnedsättning
89
90
Villan, Östermalm, Lekåsen, Frufällegården, Smörbollen och Torggården saknas i underlaget.
Hässlegården och Tunnlandsgården saknas i underlaget.
20
ökar. Handledning ger förutsättning att stärka det pedagogiska ledarskapet. Gemensam
reflektionstid framhålls som betydelsefullt.
Anpassning i när- och lärmiljö
Förskolecheferna i Stadsdel Norr framhåller att anpassningar i när- och lärmiljön kan ge mer
effektiva inlärningssituationer och underlätta socialiseringen med andra barn. I vissa fall kan
större anpassningar av lokalerna behöva göras, för att barn med funktionsnedsättning ska kunna
ta sig in och ut ur lokalerna på egen hand. I stadsdel Väster framhåller man att anpassningar i näroch lärmiljön både kan innebära lugnare miljö, men också en mer språkstimulerande miljö. I
Stadsdel Öster menar förskolecheferna att denna åtgärd ger lugnare och bättre lärmiljö, samt en
bättre arbetsmiljö för personalen.
Övriga åtgärder
En förskolechef anger även höjd sysselsättningsgrad för ordinarie personal, som en åtgärd för
stöd. Den kommungemensamma förskolan Kvarngården Mini kan också ses som en stödinsats,
för barn med funktionsnedsättning och mycket tidig utvecklingsnivå.
På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?
Den absoluta merparten av förskolecheferna menar att åtgärderna sätts in på samtliga nivåer: hos
barnet, i miljön/gruppen samt på organisationsnivå. I Stadsdel Väster varierar svaren och flera
förskolechefer menar att insatserna sätts in hos barnet och i miljön/gruppen eller på
organisationsnivå. På någon förskola på Stadsdel Norr menar man att man i något fall enbart satt
in åtgärder hos barnet.
Analys
Antalet barn som har dokumenterat stöd i förskolan har varierat mycket från år till år. Detta kan
bero på att dokumenterat stöd inte är lika tydligt definierat som t ex åtgärdsprogram i skolan. En
diskussion om vad dokumenterat stöd innebär skulle behöva föras för ökad samsyn i Borås Stad.
2012 hade 157 barn i Borås Stads förskolor dokumenterat stöd, av dessa var två tredjedelar
pojkar. Förklaringen till detta skulle kunna vara att pojkar behöver mer stöd än flickor, men också
att flickors behov inte uppmärksammas i lika hög grad som pojkars. Detta är således en fråga
som bör bevakas framgent. Förskolorna säger sig ha rutiner för att upptäcka flickor som ”inte
mår bra”, men i kommentarerna framgår att dessa rutiner är samma för alla barn, oavsett kön.
Orsakerna till att stöd sätts in ser olika ut för flickor och pojkar. Pojkar dominerar samtliga
kategorier utom sen matematisk utveckling, där ungefär lika många flickor som pojkar får stöd.
En stor del av de barn som får dokumenterat stöd får det utifrån personalens farhågor om
barnets utveckling. Det är möjligt att det behövs ökad kompetens kring hur flickors behov av
stöd yttrar sig. Det kan också vara så att specifika rutiner för att upptäcka flickor i behov av
särskilt stöd behövs, då generella rutiner riskerar att osynliggöra flickor.
Sen språkutveckling är den vanligaste orsaken till att dokumenterat stöd sätts in, det skulle kunna
vara en följd av ett medvetet språkutvecklande arbete och arbete med språkplattform i Borås
Stads förskolor.
Förskolecheferna beskriver flera olika typer av stöd som kan sättas in, samt för- och nackdelar
med dessa. Den vanligaste formen av stöd är resurs i gruppen, följt av handledning för
personalen. När det gäller resurs i gruppen framgår det av förskolechefernas svar att detta lika
ofta blir ett sätt att generellt skapa lugn i gruppen för samtliga barn, som att det är ett riktat stöd
till ett specifikt barn. Resurs i gruppen används också för att temporärt skapa mindre grupper.
21
Även andra former av stöd omnämns vid flera tillfällen som positiva för hela barngruppen och för
personalen. Detta gynnar troligtvis även det enskilda barnet som ursprungligen var föremål för
stödet, och de allmänna råden säger att stödet kan sättas in antingen på individ- eller gruppnivå,
men det kan ändå vara på sin plats att påminna om och bevaka det enskilda barnets rätt till
särskilt stöd.
Handledning av personal är en vanligt förekommande åtgärd och en viktig sådan för att lyckas
tillgodose barnets behov i första hand inom ordinarie verksamhet. Handledning ges av
förvaltningens elevhälsa, men kan förstärkas av SPKC.
I Borås Stads förskolor anser förskolecheferna att det är vanligast att åtgärder för barn i behov av
särskilt stöd sätts in hos barnet, i miljön/gruppen samt på organisationsnivå. Detta avspeglar sig
även i bredden av olika typer av stöd som sätts in och tyder på att förskolecheferna ser att behov
av särskilt stöd är en komplex fråga, som kan kräva lösningar på flera plan och även olika
lösningar för olika barn. Här kan det dock vara berättigat att ställa frågan hur vi vet att
stödåtgärder som satts in får önskvärd effekt och om någon typ av stöd är mer effektivt än något
annat.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Arbetslaget
Hur uppmärksammar vi både flickors och pojkars behov av särskilt stöd? Vilka behov är vi
bra på att uppmärksamma? Vilka behov behöver vi bli bättre på att uppmärksamma? Vilka
åtgärder är vi bra på att erbjuda? Vilka åtgärder behöver vi utveckla? Hur vet vi att
stödåtgärder som sätts in får önskvärd effekt?
Förskolechef
Hur garanterar vi att stödåtgärder som sätts in inte enbart blir en generell insats, utan faktiskt
kommer det enskilda barnet till del? Hur vet vi att stödåtgärder som sätts in får önskvärd
effekt?
Huvudmannen
Hur garanterar vi likvärdighet i kommunen för barn i behov av särskilt stöd? Hur vet vi att
stödåtgärder som sätts in får önskvärd effekt?
Åtgärdsprogram i grundskola och grundsärskola
Enligt Skollagen 3 kapitel 9 § ska ett åtgärdsprogram upprättas för en elev som ska ges särskilt
stöd. I Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram 91 ges följande definition: ”Ett
åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses.
Åtgärdsprogrammet har en central roll i skolans arbete med särskilt stöd genom att vara
redskapet för personalen när det gäller planering och utveckling av den pedagogiska
verksamheten kring den enskilde eleven. Det är samtidigt en skriftlig bekräftelse på de
stödåtgärder som ska vidtas och bidrar till att ge en överblick”.
Antal åtgärdsprogram
Totalt antal elever per årskurs som 1 dec 2012 har åtgärdsprogram. Antal flickor och pojkar:
Stadsdel Norr 92
Åk 1
F P
3 3
Åk 2
Åk 3
Åk 4
Åk 5
Åk 6
Åk 7
Åk 8
Åk 9
F P F P F P F P F P F P F P F P
8 9 11 25 21 14 13 18 14 21 18 19 12 26 35 37
De allmänna råden för Arbete med åtgärdsprogram revideras under 2013. Enligt Skolverket kan de befintliga allmänna
råden användas i tillämpliga delar till dess de nya allmänna råden har beslutats.
92 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
91
22
Stadsdel Väster 93
Stadsdel Öster 94
Särskilda
undervisningsgrupper
Grundsärskola 95
Borås Stad
3
3 10 33 12 14 15 24 13 28 16 18 34 46 31 67 32 62
3 9 11 9 20 8 14 7 17 11 22
4 1 3 1 2
2
3 1 3
4 2 1 2 6 1 1 2 1 1 7
1
3
6 12 27 56 33 62 44 56 35 64 43 67 53 70 46 97 69 111
Av tabellen ovan framgår att betydligt fler pojkar än flickor i Borås Stad har åtgärdsprogram.
Antalet åtgärdsprogram ökar ju högre upp i årskurserna man kommer, flest åtgärdsprogram
skrivs för pojkar i årskurs 9. I grundsärskolan skrivs få åtgärdsprogram.
Av Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram framgår att en elev i behov av särskilt
stöd ska ha ett åtgärdsprogram, åtgärdsprogrammet kan emellertid omfatta beskrivningar av
behov och åtgärder i flera olika ämnen. Nedan följer tabeller med redovisning per stadsdel av
vilka ämnen som förekommer i åtgärdsprogrammen.
Antal elever som 1 dec 2012 har åtgärdsprogram i respektive ämne (en elev kan vara föremål för
åtgärder i flera olika ämnen). Ange i antal pojkar och flickor:
Stadsdel Norr 96
Bild
Engelska
Hem- och
konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Moderna språk
Modersmål
Musik
NO
Biologi
Fysik
Kemi
Slöjd
SO
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
Åk1
F P
2
3
7
1
1
Åk 3
F P
1
1
Åk 4
F P
5
3
Åk 5
F P
1
7 9
3
2
1
3
1
1
1
1
1
1
5
5
3
3
7
4
2
5
1
3
7 16 7
1 6 4
1
6
2
5
3
1
7
2
Åk 2
Åk 3
Åk 4
5
Åk 7 Åk 8
F P F P
1
1
9 11 6 8
1
Åk 9
F P Summa
1 7
12
4 18
91
7
9
1 1
5 2 6 11
7 12 15 10 14 14 19
3 2 7 3 13
1
4
1
2
4
4
4
1
4
6
5
1
10
10
10
7
1
5
1
1
4
3
4
3
7 11 11 5
5
1
3
3
3
3
7
2
3
2
1
2
1
2
9
8
8
8
16
1
6
1
2
1
3
34
173
28
0
7
31
30
33
31
19
23
18
19
17
16
128
28
13
4
5
5
5
1
1
Åk 1
5
1
1 1 3
2 1
9 14 11 10 11 7
1
8
1
Åk 6
F P
8
1
Utifrån andra mål i
läroplanen
Andra orsaker
Stadsdel Väster 97
Åk 2
F P
3
3
3
3
4
5
4
4
2
1
1
Åk 5
Åk 6
4
1
Åk 7
Åk 8
3
Åk 9
Byttorp, Sandared, Sandhult och Särla F-6 saknas i underlaget.
Aplared, Dalsjö 7-9, Fjärding, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
95 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget.
96 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
97 Sandared, Sandgärd, Sandhult, Sjömarken, Särla F-6, Särla 7-9, Viskafors 1-5 och Viskafors 7-9 saknas i underlaget.
Svedjeskolan uppger att åtgärdsprogram inte skrivs utifrån ett ämne, utan utifrån en helhet kring eleven.
93
94
23
F
Bild
Engelska
Hem- och
konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Moderna språk
Modersmål
Musik
NO
Biologi
Fysik
Kemi
Slöjd
SO
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
P
F
3
P
8
F
3
7
7
9
2
1
2
1
3
2
1
4
9
9
P
1
3
F
1
7
F
P
2
2
3
4
2
1
Bild
Engelska
Hem- och
konsumentkunskap
Idrott och hälsa
Matematik
Moderna språk
Modersmål
Musik
NO
Biologi
Fysik
Kemi
Slöjd
SO
Geografi
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
Utifrån andra mål i
98
8
5 10 4
1
2
2
2
2
2
3
9
5
2
2
2
2
4 13 3
6 2
2
Utifrån andra mål i
läroplanen
Andra orsaker
Stadsdel Öster 98
P
9
F P F
1 1
6 10 3
1
2
1
5
4
P
1
4
2
2
2
1
4
2
2
2
2
9
1
1
F
P F
5 1
3 15 5
1 5
P Summa
4
12
20
80
4
10
6
1
2 5 3
6 18 6
2 6 1
9
13
5
3
5
3 11 3
13
1
1
1
2
2 10 5
2 10 5
5 16 4
4
12
12
12
3
2
3 15 4
3 11 4
1 6 2
1 19 2
10 3
1 2 1
4 2
16
15
13
16
14
6
7
3
5
6
1
30
117
15
0
40
10
34
34
44
11
9
44
37
26
42
95
51
16
0
2
Åk 1
F P
1
Åk 2
F P
6
3
Åk 3
F P
7
7
2
Åk 4
F P
Åk 5
F P
3
3 11 8 11
4
7 12 4
1
8
Åk 6
F P
Åk 7
F P
Åk 8
F P
1
1 2
6 11
1
1
2
1
2
1
2
1
2
2
8
2
6 14 4 10 4
2 3 1
1
8
1
4 11
2 3
1
Åk 9
F P
Summa
0
41
0
1
1
5
74
0
0
0
0
0
1
3
1
0
0
0
0
0
75
22
0
1
3
2
1
2
6
Aplared, Dalsjö 7-9, Fjärding, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
24
läroplanen
Andra orsaker
1
2
1
1
1
6
Av tabellerna ovan framgår att matematik och svenska/svenska som andraspråk är de vanligast
förekommande ämnena i åtgärdsprogram, följda av engelska. Åtgärdsprogram förekommer inte i
ämnet modersmål och är ovanligare i de praktisk-estetiska ämnena.
Tidig upptäckt av flickor i behov av särskilt stöd
Självskattning
1. Skolan ser att det finns flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller inte fungerar
tillfredsställande i verksamheten, men man har inga rutiner för hur man går vidare eller vilka
insatser som kan vara lämpliga.
2. Skolan har rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar ”inte mår bra”* eller
inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har även rutiner för hur man går vidare
och arbetar med olika insatser för att möta de behov som finns.
3. Skolan har väl fungerande rutiner för att identifiera flickor som av olika anledningar ”inte
mår bra”* eller inte fungerar tillfredsställande i verksamheten. Man har en uppföljning av
dessa flickor, där det tydligt framgår hur personal och barnhälsan samarbetar med olika
insatser och hur man kan ta hjälp av andra instanser som t ex BVC, SPKC, BUP och
Habiliteringen vid behov.
1
Stadsdel Norr 99
Stadsdel Väster 100
Stadsdel Öster 101
SU-grupper
Grundsärskolan 102
Borås Stad
På väg
4
3
2
2
5
7
På väg
5
3
2
2
4
7
14
1
6
8
*)”Inte mår bra” eventuellt beroende på svårigheter med:
socialt samspel/kompisrelationer
koncentrationsförmåga
frånvaro (ibland i vissa ämnen t ex idrott)
matproblem
ångest/krav
sömn
trots/utbrott
Merparten av skolorna uppger att de har vissa rutiner för att upptäcka flickor som ”inte mår bra”.
Samtidigt anger en majoritet i kommentarerna att de inte har specifika rutiner för flickor, utan att
alla elever behandlas lika. Engelbrektskolan lyfter fram arbetet med DISA-metoden, en metod för
att förebygga stress och psykisk ohälsa hos tonårsflickor. Denna metod används på fler skolor i
Stadsdel Norr. Två rektorer uttrycker att flickors behov upptäcks senare än pojkars, ibland i
samband med skolfrånvaro.
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
Sandared, Sandgärd, Viskafors 1-5 och Viskafors 6-9 har inte gjort någon bedömning.
101 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget.
102 Byttorp, Erikslund och Sjöbo saknas i underlaget.
99
100
25
Åtgärder
En elev i behov av särskilt stöd har rätt till stödåtgärder och dessa redovisas i åtgärdsprogrammet.
I Borås Stad är de vanligaste stödåtgärderna utökad lärarresurs i klassrummet och tekniska
hjälpmedel. Mindre grupp och enskild undervisning är också relativt vanliga åtgärder.
Enskild
undervisning
Studiehandled
ning
Anpassad
studiegång
Särskild
undervisnings
grupp
Elevassistent
Tekniska
hjälpmedel
Handledning
för personalen
Plusår (ett
extra år i
grundskolan)
Läxhjälp
Lovskola
Stadsdel
Norr 103
Stadsdel
Väster 104
Stadsdel
Öster 105
Borås Stad
Utökad
lärarresurs i
klassrummet
Mindre grupp
Följande åtgärder sätts in som särskilt stöd (en elev kan vara föremål för flera stödåtgärder).
Anges i antal åtgärdsprogram som innefattar följande åtgärder:
39
50
42
41
27
1
15
44
11
5
11
0
70
40
31
14
2
2
14
47
64
2
43
0
20
26
33
5
4
4
14
35
19
1
5
0
129
116
106
60
33
7
43
126
94
8
59
0
Utökad lärarresurs i klassrummet
Effekterna av denna åtgärd är enligt rektorerna i Stadsdel Norr ett lugnare klassrumsklimat där
fler kan få hjälp snabbare, även andra elever än den som har åtgärdsprogram. Rektorerna i
Stadsdel Väster menar att en effekt är ökad måluppfyllelse. Det blir lättare att se och möta alla
elevers behov. Särskilt vid lästräning framhålls detta av någon rektor som fruktbart. Rektorerna i
Stadsdel Öster framhåller att denna åtgärd möjliggör varierande arbetssätt och att fler elever får
hjälp. I vissa fall kan det bli rörigt för eleverna med många vuxenkontakter.
Mindre grupp
Rektorerna i Norr menar att denna åtgärd får effekten att eleven kan få direkt feed-back, mer
hjälp och lättare att koncentrera sig. För elever som behöver språkträning eller inte vågar prata i
stor grupp kan detta vara en möjlighet, dock är en farhåga att eleven missar tid i sin ordinarie
klass. I Väster anser rektorerna att mindre grupp kan ha goda effekter såsom arbetsro med ökad
måluppfyllelse som följd, men det finns samtidigt farhågor att grupperna ska bli statiska och att
elever som ingår i en mindre grupp blir stigmatiserade. På några skolor erbjuds ”bonustid” och
”lärpass” där eleverna kan få extra träning. I Öster menar rektorerna att mindre grupp kan
innebära lugn och ro, ökad trygghet och möjlighet att komma till tals. Små läsgrupper upplevs
som positivt. Även här ser emellertid rektorerna en risk i form av stigmatisering eller att eleven
missar det ordinarie klassrumsarbetet.
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
Byttorp, Daltorp 7-9, Sandared, Sandhult, Sjömarken, Särla F-6, Särla 7-9, Viskafors 1-5 och Viskafors 7-9 saknas
i underlaget.
105 Aplared, Boda F-9, Dalsjö 7-9, Fjärding, Gånghester, Myrås, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i
underlaget.
103
104
26
Enskild undervisning
Rektorerna i Norr menar att enskild undervisning är bra för elever som inte kan koncentrera sig i
grupp, de kan få helt individualiserad undervisning på detta sätt. Samtidigt riskerar eleven att
känna sig utpekad. Rektorerna i Väster anser att det kan ge ökad måluppfyllelse och vara positivt i
korta perioder. Rektorerna i Öster framhåller också att det under en period kan vara ett bra sätt
att intensivträna en elev i t ex läsning eller grundläggande matematiska färdigheter.
Studiehandledning
Rektorerna i Norr menar att studiehandledning är en förutsättning för att nyanlända elever ska
ges förutsättningar att lyckas i skolarbetet. Eleverna får bättre förståelse för undervisningen. I
Väster menar rektorerna att studiehandledning ger eleverna möjlighet att nå målen, men denna
studiehandledning har inte alltid fungerat tillfredställande. I Öster anser rektorerna att denna
åtgärd ger ökat ordförråd, snabb förförståelse och snabb återkoppling till eleverna.
Anpassad studiegång
Rektorerna i Norr framhåller att detta är en relativt ovanlig åtgärd och att effekterna varierar. För
vissa elever kan det innebära att studiesituationen blir hanterbar och att behörighet till gymnasiet
uppnås. Sjöboskolan är ett undantag, där hela 20 elever har anpassad studiegång, skälet är att
nyanlända ska ges bättre möjligheter genom att de får läsa mer svenska. Även i Väster pekar
rektorerna på att detta är en ovanlig åtgärd, för de äldre eleverna kan det vara en möjlighet att
under en period göra skolgången mer hanterbar. I Öster menar rektorerna att detta kan reducera
stressnivån för eleverna, men att det samtidigt för det negativa med sig att betyg inte kan nås i
samtliga ämnen.
Särskild undervisningsgrupp
Detta är en ovanlig åtgärd, men några rektorer menar att det är positivt med en grupp med färre
elever och mer pedagogiskt stöd. Det kan dock vara en nackdel att eleven inte får vara en del av
sin ordinarie klass. En rektor anger att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuds
särskild undervisningsgrupp i fyraveckorsintervaller.
Borås Stad har fyra kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper: Sjöhagenskolan för
elever i år 1-6 och Funningen resurs för elever i år 7-9 med en beteenderelaterad problematik.
Kommunikationsklass för elever från förskoleklass till år 9 med språkstörning, samt
Sjukhusundervisningen för elever som tillbringar en längre tid på sjukhus. Höstterminen 2012
gick fem elever på Sjöhagenskolan och åtta elever på Funningen resurs. Den absoluta majoriteten
av dessa elever är pojkar. Eleverna på Sjöhagenskolan slussas vanligtvis tillbaka till sin hemskola
efter max två år och av Funningen resurs elever går ungefär hälften vidare till nationellt program
på gymnasiet. Många av eleverna på Funningen resurs kommer till skolan i årskurs nio. Innan en
elev placeras i kommungemensam särskild undervisningsgrupp har hemskolan prövat egna
lösningar, dock har sällan SPKC konsulterats. Elevernas placering i dessa särskilda
undervisningsgrupper utvärderas och omprövas en gång per termin.
Elevassistent
Rektorerna menar att eleven med denna insats får direkt stöd och lotsning för att inte misslyckas
gång på gång. Elevassistenten är en trygghetsskapande faktor. Samtidigt finns en risk att eleven
blir alltför beroende av sin assistent. Några anger att individintegrerade särskoleelever har
assistent.
27
Tekniska hjälpmedel
Rektorerna menar att tekniska hjälpmedel, t ex datorer med specialprogram, är en stor hjälp för
elever med läs-, skriv- och motoriska svårigheter. Någon påpekar att det krävs mycket
kompetensutveckling för personalen för att kunna tillgodogöra sig de hjälpmedel som finns.
Huruvida tekniska hjälpmedel sätts in som åtgärd eller inte varierar mycket mellan olika skolor.
Sandgärdskolan är ett exempel på en skola där många elever får stöd genom tekniska hjälpmedel.
Handledning för personalen
Handledning för personalen ger möjlighet att få syn på framgångsfaktorer och brister i
undervisningssituationen. Handledning under ledning av specialpedagog anges som mest
lyckosamt. På några skolor används handledning, utan att det finns inskrivet i elevernas
åtgärdsprogram.
Plusår
Detta är en ovanlig åtgärd och framför allt menar rektorer för högstadieskolorna att det inte ger
så mycket. För nyanlända elever och för yngre elever kan det vara en tänkbar åtgärd, beroende på
elevens motivation, anser rektorerna. För elever med språkstörning i kommunikationsklass
framhålls detta dock som en fungerande åtgärd.
Läxhjälp
Rektorerna uttrycker att läxhjälp ger möjlighet till hjälp och struktur, som inte alla elever kan få
hemma. Många skolor erbjuder läxhjälp till samtliga elever, några skriver in det i elevernas
åtgärdsprogram.
Lovskola
Ingen rektor anger att lovskola är en åtgärd som skrivs in i åtgärdsprogram. Några är försiktigt
positiva till att införa det eller andra intensivstudier under läsåret, andra är skeptiska till att det
skulle kunna förbättra måluppfyllelsen.
På vilken/vilka nivå/er genomförs beslutade åtgärder?
Enligt rektorerna i Stadsdel Norr genomförs en överväldigande majoritet av åtgärderna på
samtliga nivåer: hos eleven, i gruppen och på organisationsnivå. Asklandaskolan skiljer ut sig, där
anses åtgärderna främst sättas in enbart i miljön/gruppen. Ingen rektor har angivit att åtgärder
sätts in enbart hos eleven. Rektorerna i Stadsdel Väster menar att beslutade åtgärder genomförs
på samtliga nivåer. En stor del av åtgärderna uppges genomföras i gruppen och på
organisationsnivå, medan ingen har angett enbart hos eleven. Även i Stadsdel Öster uttrycker
rektorerna att åtgärder främst sätts in på samtliga nivåer, men här skiljer sig svaren mer åt. Flera
undantar organisationsnivån och menar att åtgärderna genomförs hos eleven och i
miljön/gruppen. Två skolor, Ekarängskolan och Dannikeskolan, har angivit att man delvis
genomför åtgärder enbart på elevnivå.
Analys
I Borås Stads skolor finns 951 åtgärdsprogram (troligtvis är siffran högre, då inte alla skolor
rapporterat in sina uppgifter). Av dessa är 595 åtgärdsprogram skrivna för pojkar och 356 för
flickor. Orsaken till den stora skillnaden kan vara att flickor lyckas bättre i sitt skolarbete, vilket
kan styrkas genom uppgiften om flickors högre meritvärde. Samtidigt måste man då fråga sig om
pojkar får rätt typ av stöd, när de trots betydligt fler stödåtgärder ändå inte når bättre resultat.
28
Källa: Skolverket, SIRIS
Ytterligare en orsak till att fler pojkar än flickor har åtgärdsprogram skulle emellertid kunna vara
att skolan är sämre på att upptäcka flickors behov av särskilt stöd. I statens offentliga utredning
Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan menar
författarna att det finns stora skillnader mellan flickors och pojkars möjlighet att få särskilt stöd i
skolan, samt att detta kan bero på att behovet av stöd yttrar sig på olika sätt. ”En av de möjliga
förklaringarna till att det finns könsskillnader gällande pojkarnas större tillgång till särskilt stöd
kan bero på att pojkar i högre grad har utagerande beteenden. Dessa påkallar behov av
”åtgärder”, ibland kanske snarast av disciplinära skäl.” I utredningen påtalas dock att detta inte
betyder att flickors behov av stöd är mindre. Detta manar till eftertanke om hur vi i Borås Stad
kan uppmärksamma både flickors och pojkars behov av särskilt stöd i fortsättningen. Merparten
av skolorna säger sig ha vissa rutiner för att upptäcka flickors behov av särskilt stöd, men uppger
också att dessa rutiner är samma för flickor och pojkar. Det är möjligt att det behövs ökad
kompetens kring hur flickors behov av stöd yttrar sig. Det kan också vara så att specifika rutiner
för att upptäcka flickor i behov av särskilt stöd behövs, då generella rutiner riskerar att
osynliggöra flickor.
Antalet åtgärdsprogram ökar ju höge upp i årskurserna man kommer och allra flest
åtgärdsprogram finns i årskurs nio. Åtgärdsprogrammen omfattar också fler ämnen i de högre
årskurserna. Detta kan bero på att det blir tydligt vilka elever som inte når målen vid
betygsättning, samt att det blir större fokus på det enskilda ämnet i ett ämneslärarsystem än i ett
klasslärarsystem. Om man jämför antalet åtgärdsprogram med antalet elever som fått det
skriftliga omdömet ”riskerar att ej nå målen” under höstterminen 2012, märker man att de
sistnämnda är fler. Här finns anledning att reflektera över om alla elever som är i behov av
särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Under hösten 2012 har nya rutiner för åtgärdsprogram i
Borås Stad tagits fram av SPKC. Syftet är att säkerställa att elever får det stöd de behöver och att
dokumentationen blir tydlig. Detta kommer förhoppningsvis få positiv inverkan på likvärdigheten
för Borås Stads elever.
29
I grundsärskolan skrivs få åtgärdsprogram (dock saknas flera skolor i underlaget, så fler elever än
vad som syns i underlaget kan ha åtgärdsprogram). Detta kan vara ett uttryck för att lärmiljön är
så väl anpassad för eleverna att det inte behövs ytterligare åtgärder. Det kan emellertid också bero
på att skolformen grundsärskola ses som en stödåtgärd i sig eller att man har större fokus på
omvårdnad än på kunskapsutveckling.
Åtgärdsprogram upprättas då en elev har behov av särskilt stöd, ett och samma åtgärdsprogram
kan lyfta behov i olika ämnen. De vanligast förekommande ämnena i åtgärdsprogrammen i Borås
Stad är svenska/svenska som andraspråk och matematik. Därefter följer engelska. I Stadsdel
Norr och Stadsdel Väster finns relativt många åtgärdsprogram även i SO- och NO-ämnena,
framförallt i de högre årskurserna. I Stadsdel Öster skrivs det generellt färre åtgärdsprogram
(även om en del i förklaringen är att flera skolor inte rapporterat in sina uppgifter), men det är
också tydligt att fokus i åtgärdsprogrammen är på matematik, svenska/svenska som andraspråk
och engelska. Här finns anledning att fundera över om ”treämnesskolan” (att det under den förra
läroplanen Lpo 94 krävdes minst godkänt i matematik, svenska/svenska som andraspråk och
engelska för att vara behörig till gymnasiet) lever kvar och vad det i så fall kan innebära för
eleverna, när nu krav ställs på behörighet i fler ämnen. De praktisk-estetiska ämnena är mindre
vanligt förekommande i åtgärdsprogrammen, men i de senare årskurserna förekommer de i viss
utsträckning i Stadsdel Norr och Väster. Åtgärdsprogram förekommer inte i ämnet modersmål,
med tanke på modersmålets betydelse för elevers resultat borde det analyseras närmare,
förslagsvis av CFL.
Rektorerna i Borås Stad använder sig av en rad olika åtgärder, då en elev har behov av särskilt
stöd. Den vanligaste formen av stöd är utökad lärarresurs i klassrummet, här framhåller flera
rektorer att detta är en åtgärd som skapar lugn och möjlighet att ge alla elever mer hjälp. Detta
kan vara gynnsamt för den elev som har behov av särskilt stöd, men det finns ändå anledning att
bevaka att just den elev som har åtgärdsprogram också får ta del av den hjälp som stipulerats i
åtgärdsprogrammet. Tekniska hjälpmedel är en annan vanligt förekommande åtgärd. Tillgången
till tekniska hjälpmedel och vanan att använda desamma verkar dock variera mycket mellan olika
skolor. Skolor som sällan eller aldrig utnyttjar denna möjlighet bör fundera över varför det är så.
Enligt Skollagen 3 kap.11 § får rektor ”om det finns särskilda skäl” besluta om särskilt stöd i
särskild undervisningsgrupp, men i Skolverkets allmänna råd för Arbete med åtgärdsprogram anges
också att ”skolan ska sträva efter att alla elever får sin undervisning i den klass eller grupp som
eleven normalt tillhör. En åtgärd som innebär att en elev arbetar utanför sin ordinarie klass eller
grupp är ett ingrepp som påverkar elevens vardagliga kontakt med sina klasskamrater.” Trots
detta är åtgärderna mindre grupp och enskild undervisning vanliga i Borås Stad. Flera rektorer ger
visserligen uttryck för att det finns en risk för stigmatisering och känsla av utanförskap vid dessa
åtgärder, men tycker ändå att fördelarna väger tyngre. Framför allt menar man att det gynnar
elever med koncentrationssvårigheter och att eleven kan ges direkt återkoppling. I de lägre
åldrarna används mindre grupp och enskild undervisning under kortare perioder, oftast för
lästräning. Särskild undervisningsgrupp utanför den egna skolan är emellertid en ovanlig åtgärd i
Borås Stad och rektorerna menar att det kan vara negativt för eleven att skiljas från sin klass.
Rektorerna behöver dock vara uppmärksamma på åtgärderna mindre grupp och enskild
undervisning på den egna skolan, så att dessa åtgärder inte blir en permanent lösning för eleven –
då riskerar eleven att skiljas från sin klass på liknande vis som när åtgärden särskild
undervisningsgrupp vidtas.
Borås Stad har valt att organisera Sjukhusundervisning och Kommunikationsklass som
kommungemensamma undervisningsgrupper, härutöver finns också två kommungemensamma
särskilda undervisningsgrupper för elever med beteenderelaterad problematik: Sjöhagenskolan för
30
årskurs 1-6 och Funningen resurs för årskurs 7-9. En diskussion behöver föras kring huruvida
ansökan om stöd från SPKC ska göras innan åtgärden särskild undervisningsgrupp vidtas. I
nuläget bekostas insatser för stöd på den egna skolan från rektors budget och insatsen särskild
undervisningsgrupp från områdeschefens budget. Denna modell riskerar att styra valet av åtgärd
snarare utifrån ekonomiska förutsättningar än utifrån elevens behov.
På Nossebro skola i Essunga kommun har man gått från att vara en av Sveriges sämst
presterande skolor, till en av skolorna med bäst resultat. Bland annat har alla små
undervisningsgrupper lagts ner, för att frigöra resurser till dubbelbemanning i matematik, svenska
och engelska. Heterogena grupper ses som en tillgång och inkludering och hög måluppfyllelse har
visat sig gå hand i hand. 106 Detta skulle kunna inspirera Borås Stad till ett mer inkluderande
arbetssätt.
Handledning för personal är en vanlig åtgärd och uppges vara särskilt lämplig då den genomförs
under ledning av specialpedagog. Detta är en viktig åtgärd, om skolan ska lyckas i sitt uppdrag att
i första hand erbjuda varje elev stöd i sin ordinarie klass eller undervisningsgrupp. Här är SPKC
en resurs att ta vara på.
Den absoluta merparten av Borås Stads skolor säger sig genomföra åtgärder på alla nivåer: hos
eleven, i gruppen och på organisationsnivå. Det är glädjande och visar att rektorerna är medvetna
om att olika typer av stöd kan behövas för att hjälpa en elev. Skolverket har i sina allmänna råd
för Arbete med åtgärdsprogram varnat för att tyngdpunkten i åtgärdsprogram ofta vilar på eleven och
vad denne själv ska göra. ”Ibland lägger skolor ett alltför stort ansvar för stödåtgärderna på
eleven eller elevens vårdnadshavare. Fokus måste ligga på de åtgärder skolan har ansvar för.”
Detta är något som även rektorer i Borås Stad behöver vara uppmärksamma på.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Arbetslaget
Hur kan vi erbjuda elever i behov av särskilt stöd hjälp i ordinarie undervisningssituation?
Använder vi oss av alla tillgängliga insatser för elever i behov av särskilt stöd (t ex teknisk
utrustning)? Uppmärksammar vi flickors och pojkars behov av särskilt stöd på lika villkor?
Hur vet vi att stödåtgärder som sätts in får önskvärd effekt?
Rektor
Får alla elever, som är i behov av det, särskilt stöd? Hur kan vi undvika att mindre grupp och
enskild undervisning blir permanenta lösningar för vissa elever i behov av särskilt stöd? Hur
kan vi undvika att elev och vårdnadshavare blir huvudansvariga för att åtgärdsprogrammets
åtgärder genomförs? Hur vet vi att stödåtgärder som sätts in får önskvärd effekt?
Huvudmannen
Hur kan vi garantera likvärdighet och kvalitet i de åtgärdsprogram som upprättas? Hur
diskuterar Elevhälsan effekten av olika stödåtgärder med rektor? Hur vet vi att stödåtgärder
som sätts in får önskvärd effekt?
Åtgärdsprogram i gymnasieskola och vuxenutbildning
Enligt Skollagen ska åtgärdsprogram utarbetas för en elev i gymnasieskolan som riskerar att inte
nå kunskapsmålen eller har andra svårigheter i skolsituationen. Av ett åtgärdsprogram ska det
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/svensk_forskning/inkluderinggar-att-forena-med-hog-maluppfyllelse-1.180171
106
31
framgå vilka elevens behov av särskilt stöd är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas
upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet är således en samlad dokumentation av elevens behov
och en skriftlig bekräftelse av de stödåtgärder som ska vidtas. Rektor beslutar om utredning och
om åtgärdsprogram.
I genomförd självskattning har samtliga enheter angett att åtgärdsprogram utarbetas när det finns
risk att kunskapskraven inte nås. Andra orsaker kan till exempel vara kopplade till elevens
frånvaro eller svårigheter på APU-/APL-platsen.
Även Vuxenutbildningen agerar på liknande sätt även om den inte omfattas av samma lagkrav på
åtgärdsprogram som övriga verksamheter. Inom vuxenutbildningen utarbetas en åtgärdsplan för
studerande som riskerar att inte nå målen.
Åtgärder som sätts in som särskilt stöd
Enligt Skolverkets allmänna råd behöver alla elever stöd för sin utveckling, några behöver särskilt
stöd under vissa perioder, andra under hela sin skoltid. Vidare framgår av råden att en generellt
god kvalitet i verksamheten är ett tillräckligt stöd för många elever och skolans val av arbetssätt
och arbetsformer och skolans sätt att organisera undervisningen påverkar elevers behov av
särskilt stöd. Orsaker till elevers svårigheter i skolarbetet bör därför i första hand sökas i mötet
med undervisningens innehåll och lärandemiljö.
I Utbildningsförvaltningens utvecklingsplan Bildningsstaden Borås skrivs för utvecklingsområdet
Elever i behov av särskilt stöd att förhållningssättet är inkludering, vilket innebär att stödet främst
ges i ordinarie undervisning. I genomförd självskattning redogör skolorna för att de i sitt arbete
med elever i behov av särskilt stöd utgår från individens behov och att åtgärder vidtas såväl på
individ- som grupp- och organisationsnivå. Exempel på åtgärder på individnivå är anpassningar
av olika slag, t ex förlängd tid, kompensatoriska hjälpmedel såsom inläst material och individuellt
stöd av speciallärare. På gruppnivå anges som stödåtgärd t ex extra lärar-/speciallärarresurs i
undervisningsgruppen, delning av grupp, tydlig struktur i lektionsupplägg, likvärdig
lektionsinramning oavsett kurs. På organisationsnivå kan stödet utformas med t ex handledning
till lärare, omfördelning av resurser, utformning/anpassning av lärmiljön, ändrad organisation i
arbetslaget från hel- till halvklasser, ”stödstugor”, studiehall (vuxenutbildning), schemaläggning,
klassammansättning, lärartäthet, lärarkompetens, Elevhälsans kompetenser, speciallärare och
elevassistenter.
Skollagen föreskriver att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås ska detta anmälas till rektor. Rektor har därefter ansvar för att se till att elevens
behov skyndsamt utreds. Även om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska detta
utredas. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd ges och
dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Genomförd självskattning från skolorna, där en
helhetsbedömning har gjorts av chefen för verksamheten, visar att arbetet med stöd i stort sett
fungerar väl. Utvecklingsbehoven som angivits handlar främst om att säkerställa att anmälan om
elevs svårigheter alltid görs skyndsamt.
Specialpedagogiskt Kompetenscentrum – SPKC
I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad 107 är det fastslaget att SPKC ska ha en samlad
elevhälsokompetens. De har i uppdrag att för Stadsdelsförvaltningarna samordna elevhälsoarbetet
och genomföra insatser för elever i behov av särskilt stöd. I de enskilda uppdragen som SPKC får
107
110121 fastställda av Styrgruppen för Kommungemensam förskola och skola
32
sker samverkan med stadsdelarnas elevhälsa. Vidare ska SPKC i Stadsdelsförvaltningarna följa
upp och analysera elevhälsoarbetet samt föreslå åtgärder för att utveckla detta. På uppdrag av
Utbildningsförvaltningen ska SPKC bistå med specialistkompetens inom särskilda områden samt
genomföra andra avgränsade insatser. De ska på delegation ansvara för mottagandet till
grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt Kommungemensamma särskilda
undervisningsgrupper och specialenheter.
SPKC arbetar på uppdrag av rektor, förskolechef och enhetschef för elevhälsan i ett lärande –
skolutvecklande perspektiv för ökad likvärdighet och ett inkluderande arbetssätt. Arbetet ska vara
förankrat i aktuell skolforskning. SPKC stöttar förskolans, grundskolans, gymnasieskolans och
grundsärskolans personal i deras arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd. Uppdragen
kan vara av både övergripande organisationskaraktär såväl som insatser riktade till personal och
elever. SPKC samverkar också med andra verksamheter t ex IFO, socialtjänsten, BUP och
habiliteringen. Insatserna är kostnadsfria för de kommunala uppdragsgivarna.
SPKC:s uppdrag beställda av verksamhetens chefer fördelar sig enligt följande:
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Skolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Utbildningsförvaltningen
Fristående skolor
Totalt
Antal uppdrag
Andel uppdrag i %
15
20
5
6
8
2
66
70
46
13
12
247
27
28
19
5
5
100
Generellt är det färre uppdrag i förskolan än i skolan. I stadsdel Öster är det betydligt färre
uppdrag jämfört med övriga stadsdelar där förskolan står för den minsta andelen. Uppdragen i
fristående skolor är avgiftsfinansierade.
Typ av uppdrag, antal
60
50
40
30
20
10
0
50
39
28
11
2
7
31
29
22
15
7
1
15
2
14 samverkansinsatser har riktats mot
familj/skola och 6 insatser enbart mot
skola och 9 insatser har varit Västbusmötesledning.
Fördelning av antal uppdrag stadsdelsvis
30
25
20
15
10
5
0
24
15
9 10
1012
10
2
12
13
8
4
9 7
6
De dominerande uppdragen handlar om
tal, språk och kommunikation. Väldigt
få uppdrag sker inom matematikområdet.
Norr
Väster
Öster
Det finns skillnader i hur stadsdelarna
ger uppdrag. I stadsdel Väster ges
största andelen uppdrag inom tal, språk
och kommunikation. När det gäller
NPF sker flest uppdrag i stadsdel Öster.
Samverkansuppdrag sker mestadels i
stadsdel Norr. Det är också skillnader
inom uppdragen för normbrytande
beteende där stadsdel Öster beställt
förhållandevis få uppdrag.
33
35
30
25
20
15
10
5
0
Åldersfördelning av antal uppdrag
stadsdelsvis
29
25
20
20
19
Norr
21 21 20
16
15
Väster
11
5
Förskola
Öster
Åk F-3
Åk 4-6
Åk 7-9
Fördelningen av uppdrag är 18 procent i
förskolan, 31 procent i åk F-3, 28 procent i
åk 4-6 och 23 procent i åk 7-9. Hur dessa är
fördelade per stadsdel framgår av tabellen.
Stadsdel Väster har en kurva som pekar på
fler insatser i tidiga år, men som därefter
minskar medan insatserna i stadsdel Norr är
fler ju äldre eleverna är. Insatserna i
förskolan i stadsdel Öster är väldigt få.
När man tittar på hur uppdragen fördelar sig mellan pojkar och flickor syns stora skillnader
mellan könen. Inom NPF är 31 av de 39 uppdragen riktade mot pojkar och 4 mot flickor. Övriga
uppdrag är riktade till båda könen. Samma tendens gäller normbrytande beteende. Där avser 24
av de 28 uppdragen pojkar varav 10 i förskola och endast 1 av uppdragen riktar sig specifikt mot
flickor (i förskolan). Skillnaden är inte lika tydlig när det gäller uppdragen för tal och språk, där 21
uppdrag av 50 är riktade mot pojkar, varav 7 i förskola, och 17 mot flickor medan 12 uppdrag
inte är könsspecifika. Det är alltså en tydlig tendens att de uppdrag SPKC genomför riktar sig till
pojkar. Undantaget från detta är samverkansuppdragen där 15 av 29 uppdrag är riktade mot
flickor och 12 mot pojkar. Övriga är inte könsspecifika.
Nedanstående frågeställningar om SPKC har besvarats av förskolechefer, rektorer och
gymnasiechefer i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Vilken kännedom har förskolechef/rektor/gymnasiechef om SPKC:s uppdrag och
verksamhet?
Väldigt liten
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 108
Stadsdel Väster 109
Stadsdel Öster 110
Grundsärskola 111
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
Liten
God
Mycket god
6
6
3
1
3
5
5
5
3
3
14
5
1
9
38
22
5
5
5
Ingen
erfarenhet
2
2
1
1
2
Tendensen är att kännedomen om SPKC:s uppdrag och verksamhet är större i förskola och
grundskola jämfört med gymnasieskolorna, vilket förmodligen beror på att SPKC:s uppdrag har
förändrats från 2011 och numera omfattar gymnasieskolan men detta har inte varit känt.
2 rektorer har ej besvarat frågan.
1 rektor har ej besvarat frågan.
110 2 rektorer har ej besvarat frågan.
111 1 rektor har ej besvarat frågan.
108
109
34
Hur uppfattar förskolechef/rektor att ansökningsförfarandet av uppdrag till SPKC
fungerar?
Dåligt
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 112
Stadsdel Väster 113
Stadsdel Öster 114
Grundsärskola 115
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
Mindre bra
Bra
Mycket bra
5
7
4
3
7
1
Ingen
erfarenhet
3
6
8
14
6
1
1
1
2
1
1
1
1
2
1
34
25
3
14
Har tiden från uppdragsansökan till insatser från SPKC varit rimlig?
Ja
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam förskola
Skolan
Stadsdel Norr 116
Stadsdel Väster 117
Stadsdel Öster 118
Grundsärskola 119
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
Nej
9
9
8
1
Ingen erfarenhet
4
5
8
14
7
1
1
1
3
1
59
2
3
3
15
I stort sett är alla nöjda, i olika omfattning, med hur ansökningsförfarandet går till och att tiden
från ansökan till insatser är rimlig. Ett mindre antal chefer har aldrig ansökt om stöd från SPKC.
Här utmärker sig förskolecheferna i stadsdel Öster genom att nästan hälften inte har erfarenheter
av detta. Samma tendens finns också i förskola Väster. Detsamma gäller för gymnasierna. De
säger också att de har liten kännedom om SPKC:s uppdrag och verksamhet.
2 rektorer har ej besvarat frågan.
1 rektor har ej besvarat frågan.
114 2 rektorer har ej besvarat frågan.
115 1 rektor har ej besvarat frågan.
116 2 rektorer har ej besvarat frågan.
117 1 rektorr har ej besvarat frågan.
118 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både ja och nej.
119 1 rektor har ej besvarat frågan.
112
113
35
I vilken grad har de kontakter förskolan/skolan haft med SPKC:s personal varit
utvecklande för verksamheten?
Inte alls
Förskolan
Stadsdel Norr 120
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 121
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 122
Stadsdel Väster 123
Stadsdel Öster 124
Grundsärskola 125
Särskilda
undervisningsgrupper 126
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
I mindre
grad
I hög grad
1
1
7
8
7
1
3
13
1
1
1
1
6
1
5
1
1
1
21
1
38
I högsta
grad
Ingen
erfarenhet
1
4
3
1
3
2
3
13
Det finns en skillnad i hur förskolan och grundskolan uppfattar att kontakterna med SPKC:s
personal har varit utvecklande för verksamheten. Förskolan är relativt samstämmiga i att detta
skett i hög grad medan skolan framför en delad uppfattning i kategorierna i mindre grad och i hög
grad, där i stort sett alla rektorer i stadsdel Väster svarat i mindre grad. Inom
Utbildningsförvaltningen är spridningen stor i uppfattningen.
I vilken grad har insatserna lett till förbättringar i verksamheten?
Inte alls
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 127
Stadsdel Väster 128
Stadsdel Öster 129
Grundsärskola 130
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
2
I mindre
grad
I hög grad
1
1
1
8
7
7
1
4
11
1
5
5
1
I högsta
grad
Ingen
erfarenhet
1
4
5
1
3
2
3
15
1
2
4
20
1
35
1 förskolechef har ej besvarat frågan.
2 förskolechefer har ej besvarat frågan.
122 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
123 1 rektor har ej besvarat frågan.
124 2 rektorer har ej besvarat frågan.
125 1 rektor har ej besvarat frågan.
126 Enhetschefen har svarat två alternativ
127 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
128 2 rektorer har ej besvarat frågan.
129 2 rektorer har ej besvarat frågan.
130 1 rektor har ej besvarat frågan.
120
121
36
När det gäller i vilken grad insatser lett till förbättringar i verksamheten är tendensen att
förskolans chefer mer frekvent tycker att det skett i hög grad jämfört med skolans rektorer som i
större omfattning anger att detta skett i mindre grad, vilket är särskilt tydligt i stadsdel Väster. Inom
utbildningsförvaltningen är det Tullengymnasiet som sticker ut åt det positiva hållet medan övriga
inte alls tycker att insatserna lett till förbättringar alternativt inte har någon erfarenhet.
I vilken grad har insatserna lett till förbättringar för barnet/eleven?
Inte alls
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 131
Stadsdel Väster 132
Stadsdel Öster 133
Grundsärskola 134
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
I mindre
grad
1
I hög grad
1
2
8
7
4
1
5
9
1
4
5
6
I högsta
grad
Ingen
erfarenhet
1
2
4
5
3
1
1
2
1
19
35
3
1
13
På frågan om insatserna lett till förbättringar för barnet/eleven har förskolans chefer gett positiva
omdömen. Endast ett fåtal chefer menar att det skett i mindre grad eller inte alls. När det gäller
skolans rektorer är bilden annorlunda, där menar fler än hälften att det skett i mindre grad. Andelen
rektorer i stadsdel Öster är mer positiva än de i stadsdelarna Väster och Norr. När det gäller
gymnasierna har insatserna inte haft någon effekt eller effekt i mindre grad, men det är endast två
skolor som har erfarenhet av på området.
I vilken grad har SPKC:s fortbildningsinsatser lett till en ökad kompetens hos
förskolans/skolans personal?
Inte alls
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 135
Stadsdel Väster 136
Stadsdel Öster 137
Grundsärskola 138
I mindre
grad
1
1
2
1
6
I hög grad
I högsta
grad
Ingen
erfarenhet
6
4
6
1
1
3
2
1
5
5
6
6
7
1
2
2
1
2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
1 rektor har ej besvarat frågan.
133 2 rektorer har ej besvarat frågan.
134 2 rektorer har ej besvarat frågan.
135 2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
136 1 rektor har ej besvarat frågan.
137 2 rektorer har ej besvarat frågan.
138 1 rektor har ej besvarat frågan.
131
132
37
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
1
2
5
8
1
38
8
3
18
Övervägande delen av förskolechefer och rektorer menar att de fortbildningsinsatser SPKC gjort
i hög grad har ökat kompetensen hos personalen. Den grupp som avviker mot detta är rektorerna i
stadsdel Väster där mer än hälften anser att detta skett i mindre grad eller inte alls. Ett relativt stort
antal chefer har ingen erfarenhet i frågan. Även gymnasierna avviker från bilden då det endast är
en av skolorna som menar att kompetensen har ökat utifrån SPKC:s insatser.
I vilken grad har SPKC:s arbete bidragit till ett inkluderande arbetssätt?
Inte alls
Förskolan
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster
Kommungemensam
förskola
Skolan
Stadsdel Norr 139
Stadsdel Väster 140
Stadsdel Öster 141
Grundsärskola 142
Särskilda
undervisningsgrupper
Utbildningsförvaltningen
Borås Stad
I mindre
grad
2
I hög grad
I högsta
grad
Ingen
erfarenhet
6
7
8
3
4
5
3
2
4
2
1
3
3
8
2
4
1
1
1
5
2
16
30
2
3
22
Att SPKC bidragit i hög grad till ett inkluderande arbetssätt anser mer än hälften av alla
förskolechefer om man också räknar med de förskolor som inte har någon erfarenhet av detta.
Skolans rektorer är mer tveksamma till detta och övervägande delen som har erfarenhet av detta
tycker att det skett i mindre grad eller inte alls. Detta är särskilt tydligt i stadsdel Väster och på
gymnasieskolorna. I stadsdel Öster är skolorna mest positiva. En relativt stor andel förskolor och
skolor har ingen erfarenhet av detta.
Analys
SPKC har i uppdrag att samordna elevhälsoarbetet i stadsdelarna, följa upp och analysera
elevhälsoarbetet och föreslå åtgärder för att utveckla detta samt genomföra insatser i behov av
särskilt stöd. Det finns inte beskrivet någonstans vad dessa uppdrag egentligen innebär, även om
SPKC i sina uppdrag förhåller sig till ovanstående genom den samverkan som finns i de uppdrag
som SPKC får. I stadsdelarna finns ett elevhälsoarbete som leds av en elevhälsochef under
respektive områdeschef och på vilket sätt detta ska samordnas är oklart, vilket leder till otydlighet
i styrnings- och ledningsfrågor. Det framgår inte heller på vilket sätt SPKC ska analysera och
föreslå åtgärder för stadsdelarnas elevhälsoarbete. I underlaget går det inte heller att utläsa att så
sker. När Mål och riktlinjer för elevhälsan ska revideras vårterminen 2013 blir detta viktiga frågor att
reda ut tillsammans med vad som ska samordnas och på vilket sätt.
2 rektorer har ej besvarat frågan. En rektor har svarat både i mindre grad och i hög grad.
2 rektorer har ej besvarat frågan.
141 2 rektorer har ej besvarat frågan.
142 1 rektor har ej besvarat frågan.
139
140
38
Utifrån de underlag förskolechefer, rektorer och gymnasiechefer har besvarat finns tre aspekter
med koppling till SPKC som är viktiga att lyfta i sammanhanget: information och kännedom, rutiner,
effekter av insatser. När det gäller SPKC:s uppdrag att genomföra insatser för barn och elever i
behov av särskilt stöd bygger det på att verksamheten har kännedom om SPKC och vilka insatser
de kan bistå med. I förskola och grundskola är denna kännedom större än i gymnasiet. Detta
märks bl a i antalet uppdrag som genomförs när man jämför förskola-grundskola med
gymnasieskolor. SPKC:s uppdrag och verksamhet finns beskrivna på hemsidan, i budgettexter
och det finns även informationsfoldrar som beskriver vad SPKC gör, men att detta inte har varit
tillräckligt är tydligt utifrån vad som framkommer i underlaget.
Rutiner kring hur man ansöker och får hjälp verkar fungera bra eller mycket bra, vilket tyder på
god kvalitet i dessa rutiner. Anmärkningsvärt är att gymnasierna generellt inte är positiva till
rutinerna alternativt inte har någon erfarenhet, men detta har förmodligen sin grund i att de
saknat kännedom om SPKC:s uppdrag och tjänster. Det är endast Tullengymnasiet som sticker ut
med positiva erfarenheter. Flera förskolor i Öster har inte ansökt om stöd, vilket behöver
undersökas närmare för att synliggöra orsakerna. Det finns all anledning att tro att alla förskolor
har behov av externt stöd för barn i behov av särskilt stöd, om inte det är så att det finns egen
kompetens för barns olika stödbehov. Till viss del gäller detta även skolorna i Öster utifrån att
några rektorer anger att man inte har någon erfarenhet av att ansöka om stöd. Andelen uppdrag
är mindre i förskolan än i övriga skolformer vilket väcker frågan om tidiga insatser görs i
tillräcklig omfattning.
Förskolechefers, rektorers och gymnasiechefers upplevelse av kvaliteten på SPKC:s insatser är
olika. På frågan om insatserna lett till förbättringar i verksamheten anser förskolan generellt att
det skett i hög grad medan grundskolan ser att det skett i mindre omfattning. I ett barn- och
elevperspektiv är bilden liknande att förskolan i stort ser positiva resultat i hög grad medan fler
grundskolor menar att resultaten är i mindre omfattning. Skolorna i stadsdel Öster utgör här ett
undantag. Den upplevda kvaliteten av insatserna är alltså högre i förskolan. Gymnasierna ger en
motsatt bild av detta. Där är det endast Tullengymnasiet som menar att SPKC:s insatser varit
utvecklande ur ett verksamhets- och elevperspektiv. Orsakerna till detta framgår inte av
underlaget, men en rimlig reflektion är huruvida det är lättare att nå resultat ju tidigare insatsen
görs. En annan reflektion man kan göra är vilka typer av uppdrag som SPKC genomför. Det är
en stark betoning på tal, språk och kommunikation och en liten andel uppdrag riktar sig mot
matematik trots att många elever inte klarar kunskapskraven i matematik. Det är anmärkningsvärt
att förskolechefer och rektorer i så liten omfattning ger uppdrag till SPKC på detta område då
behovet utifrån måluppfyllelsen är stort. Detta borde vara ett utvecklingsområde för SPKC att
tydliggöra vad de kan bidra med för att öka måluppfyllelsen inom området.
SPKC:s arbetsformer behöver också diskuteras vidare utifrån att man uttalat arbetar konsultativt
samtidigt som förväntningarna hos personal i förskolor och skolor kan vara något annat. Man
behöver titta på vilket stöd som efterfrågas och vilken beredskap det finns hos personalen att ta
emot den typ av stöd som erbjuds. Detta skulle kunna vara en orsak till att stödet inte alltid
uppfattas ge effekt i hög grad. Kvaliteten på uppdragen har värderats av förskolechefer och
rektorer i slutet av året men det kan finnas anledning att också se över hur uppdragen ska
utvärderas framöver. Ett utvärderingssätt där man fångar både hur man värderar insatsen i närtid
och efter en lite längre tidsperiod skulle kunna tillföra SPKC:s kvalitetsarbete värdefull
information.
SPKC:s insatser för kompetensutveckling uppfattas mer positiva. Här menar både förskola och
grundskola att kompetensen ökat hos den egna personalen. Undantaget är skolorna i stadsdel
Väster där mer än hälften bedömer att dessa insatser endast ökat kompetensen i mindre grad eller
39
inte alls. Endast ett gymnasium tycker att fortbildningsinsatserna i hög grad lett till ökad
kompetens. Det är intressant att notera att så många chefer inte har nyttjat SPKC för att
kompetensutveckla personalen, vilket förmodligen har att göra med brist på kännedom om
SPKC:s verksamhet.
I SPKC:s uppdrag ligger att verka för ett inkluderande arbetssätt men detta är något som inte har
fått så stort genomslag i verksamheterna. Mer än hälften av alla förskolechefer anser detta i hög
grad men rektorerna och gymnasiecheferna är mer tveksamma i sin bedömning av detta, vilket är
särskilt tydligt i stadsdel Väster och på gymnasieskolorna. Frågan kan kanske vara svår att svara
på för förskolechef/rektor om man inte specifikt sökt ett sådant uppdrag, men det kan också vara
så att det inkluderande arbetssättet inte tydliggörs i de uppdrag SPKC genomför. Här finns stor
utvecklingspotential då också många chefer inte har någon erfarenhet av detta.
Barn- och elevhälsan
I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad står det att elevhälsa ska ses som ett
verksamhetsområde där medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser
ingår och är en del av skolans lärandeuppdrag och det samlade arbetet för en god hälsa. I
förskolan ansvarar BVC för de medicinska och utredande psykologiska insatserna. Det främjande
och förebyggande arbetet, som riktar sig till alla barn och elever, ska betonas och bedrivas
salutogent och med ett inkluderande förhållningssätt. Detta gäller även det åtgärdande arbetet.
Förskola
Förskolecheferna beskriver barnhälsoteamets samverkan och kompetens enligt följande:
Förskola Norr: Barnkonferenser förekommer och utifrån aktuella fall används de resurser som
finns. SPKC handleder i flera förskoleområden.
Förskola Väster: I stadsdelen är barnhälsoteam organiserat. Efter ansökan om stöd från
Barnhälsoteamet beslutar teamet vilken personalkategori eller person som är bäst lämpad för
uppdraget. I normalfallet har varje förskoledistrikt sin egen specialpedagog. Alla chefer är
samstämmiga i att det inte saknas några kompetenser i teamet. Teamet är som man uttrycker det
fullgott.
Förskola Öster: Utifrån ärendet tas de kontakter med kompetenser som behövs. På någon
förskola pågår ett utvecklingsarbete kring arbetssättet.
Kommungemensam förskola: Dialog sker med föräldrar kring vilken kompetens som tas in.
Handledning till personal sker t ex från SPKC. Barnhabilitering medverkar vid kompetensutveckling.
Inga förskolechefer har angett att det saknas kompetenser i teamet.
Samverkan sker med
Sällan
BVC
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 143
Kommungemensam förskola
Habilitering
Stadsdel Norr 144
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 145
143
144
Vid behov
Regelbundet
10 förskolor
28 förskolor
21 förskolor
17 förskolor
8 förskolor
21 förskolor
31 förskolor
17 förskolor
1 förskolor
4 förskolor
3 förskolor
1 förskola
2 förskolor
1 förskola
Naturleken saknas i underlaget.
Frufällegården, Smörbollen och Lilla Safiren saknas i underlaget.
40
Kommungemensam förskola
IFO
Stadsdel Norr 146
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 147
Kommungemensam förskola
1 förskola
5 förskolor
2 förskolor
23 förskolor
25 förskolor
16 förskolor
1 förskola
6 förskolor
Samverkan med olika aktörer sker mycket olika både mellan och inom stadsdelarna. I Stadsdel
Norr utmärker sig en regelbunden samverkan med BVC på de flesta förskolorna. I övrigt verkar
samverkan ske vid behov på de flesta förskolor.
Grundskola
Samverkan i elevhälsoteamet och kompetens
Stadsdel Norr 148 : Elevhälsoteamet (EHT) träffas var eller varannan vecka på skolorna och då
deltar alla kompetenser.
Stadsdel Väster 149 : Skolorna har olika rutiner för ett ärendes gång, men gemensamt är att EHT
träffas regelbundet för att samverka, kartlägga och analysera behov av insatser.
Stadsdel Öster 150 : Det finns olika rutiner för hur EHT arbetar på varje skola. Olika kompetenser
på olika nivåer används i arbetet. Rektorer beskriver också hur de olika kompetenserna samverkar
på ett sätt som utvecklar arbetet.
Grundsärskola 151 : När ärenden lyfts sker det ur olika perspektiv.
Särskilda undervisningsgrupper: Specialpedagog deltar alltid i de olika teamen och därutöver
den kompetens som behövs.
Kompetenser som saknas eller behöver utökas för att EHT ska tillgodose de behov som identifierats
Stadsdel Norr 152 : Med något undantag beskriver skolorna att alla kompetenser som anges i
skollagen finns i teamet men menar ändå att man är i behov av utökad tid för samtliga
kompetenser. På en skola lyfts behovet av specialkompetens inom området språkstörning då man
har många elever med sådan diagnos.
Stadsdel Väster 153 : Någon skola menar att teamet är komplett medan övriga önskar utöka tiden
för olika professioner. Samverkan med IFO är också något som flera skolor saknar.
Stadsdel Öster: Flera skolor uttrycker behov av mer specialpedagogs- och kuratorstid. Det
framförs även ett behov av att i ett Borås Stadsperspektiv diskutera frågan kring elever med starkt
normbrytande beteende.
Grundsärskola 154 : Skolpsykolog.
Särskilda undervisningsgrupper: I stadsdel Väster och till viss del även i Öster har det varit
personalbrist vilket gjort att kurator och psykolog har saknats. Det har varit svårt för särskilda
undervisningsgrupper att få tillgång till stadsdelarnas elevhälsopersonal då ansvariga för
elevhälsan ansett att särskilda undervisningsgrupper inte kan ta del av deras personal genom köp
av tjänster då det råder personalbrist.
Naturleken saknas i underlaget.
Frufällegården, Smörbollen, Lilla Safiren och Kröklingegården saknas i underlaget.
147 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd och Naturleken saknas i underlaget.
148 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
149
Sandared saknas i underlaget.
150 Trandared, Dalsjöskolan 7-9, Bodaskolan, Aplared och Äspered saknas i underlaget.
151 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget.
152 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget.
153 Sandared saknas i underlaget.
154
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget.
145
146
41
Gymnasieskola och vuxenutbildning
Skollagen föreskriver att Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande samt
stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator.
Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av
specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Samtliga verksamheter inom gymnasieskolan har tillgång till de i skollagen föreskrivna
kompetenserna genom att varje skola har egen kurator, skolsköterska och specialpedagog.
Skolläkartjänst köps in. Psykologkompetens finns att tillgå inom förvaltningen med två centralt
placerade psykologer som arbetar konsultativt mot alla skolor. Samtliga gymnasieskolor inräknar
även studie- och yrkesvägledaren (syv) till elevhälsan och använder kompetensen i enlighet med
Riktlinjer för Elevhälsoarbetet i Borås Stad: ”Studie- och yrkesvägledare har ett särskilt ansvar för
elever i behov av särskilt stöd ur ett vägledningsperspektiv samt för att bistå lärare i arbetet med
att vägleda eleverna i deras val av studie- och yrkesväg.”
Vuxenutbildningen har inget lagkrav på att ha elevhälsa men inte heller något som hindrar detta.
Den kommunala vuxenutbildningen i Borås har såväl speciallärare och specialpedagog som
kurator och studie- och yrkesvägledare.
Kompetensmässigt är förutsättningarna goda för skolorna att bedriva ett framgångsrikt
elevhälsoarbete. Flera skolor aviserar att det behövs fler personer inom kompetenserna i
Elevhälsan för att möta en ökning av antalet elever i behov av särskilt stöd och en ökad andel
elever med specifika svårigheter inom främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Inom
gymnasiesärskolan finns därutöver behov av bland annat talpedagog.
Analys
Barn- och elevhälsa
Både det förebyggande och åtgärdande arbetet ska bedrivas i team enligt riktlinjerna. Förskolorna
beskriver att man har så kallade barnhälsoteam och barnkonferenser och ger inte alls uttryck för
behov av utökad tid för olika kompetenser i det arbetet. Flera nämner också stöd av SPKC, vilket
inte alls framträder i grundskolornas svar. Förskolorna samverkar i olika grad med externa
aktörer, om denna samverkan behöver utvecklas kan inte bedömas utifrån den ställda frågan.
Grundskolorna beskriver att man har rutiner för elevhälsoarbetet, men många säger samtidigt att
det behövs mer tid för olika elevhälsofunktioner. Detta är en indikator på att stödet inte upplevs
räcka till, vilket blir synligt när elever i särskilda undervisningsgrupper inte får tillgång till
stadsdelarnas elevhälsa på grund av personalbrist. Hur elevhälsopersonalen uppfattar sitt arbete är
en fråga att fördjupa analysen i, men där finns inget relevant underlag att tillgå.
I Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet står det att elevhälsoarbetet ska nyttja arbetsmetoder som vilar
på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta förhållningssätt är grundläggande men på
vilket sätt detta kvalitetssäkras utöver den enskilde medarbetarens eget ansvar är en fråga att
fundera vidare på utifrån den elevhälsoorganisation som finns. Vad sker på de olika nivåerna i
Borås Stad?
42
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Förskolechef/Rektor
På vilket sätt drar vi nytta av den kompetens och resurs som finns på SPKC?
Huvudmannen
Hur ser likvärdigheten ut i stadsdelarnas elevhälsoarbete? Hur kan SPKC:s uppdrag
tydliggöras? Hur kvalitetssäkrar vi ett elevhälsoarbete på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet?
Skolfrånvaro
Samma elevkull utveckling mellan 2009-2011 Antal elever i åk 9: 915
Frånvaro i % av total
undervisningstid
Ströfrånvaro 5-10
Frånvaro 10-20
Frånvaro mer än 20
Antal elever åk 7, 2009
78
43
22
Antal elever åk 9, 2011
Andel av totalt antal elever
105 (11 %)
78 (9 %)
52 (6 %)
(källa: SPKC)
Samma elevkull utveckling mellan 2010-2012 Antal elever i åk 9: 894
Frånvaro i % av total
undervisningstid
Ströfrånvaro 5-10
Frånvaro 10-20
Frånvaro mer än 20
Antal elever åk 7, 2010
Antal elever åk 8, 2011
56
26
20
82
53
28
Antal elever åk 9, 2012
Andel av totalt antal elever
66 (7 %)
34 (4 %)
32 (4 %)
(källa: SPKC)
När årets elevkull jämförs med förra årets elevkull kan vi se att färre elever har ogiltig frånvaro
både när de gick i åk 7 och i åk 9. Frånvaron har alltså minskat även om den har en topp i åk 8.
132 elever i åk 9 hade ogiltig frånvaro mer än 5 procent av sin skoltid 2012 att jämföras med
föregående år då motsvarande antal var 235. Tendensen är att frånvaron minskar även
kommande år. 54 elever i åk 7 2012 hade mer är 5 procents frånvaro att jämföra med årets åk 9
när de gick i åk 7 då antalet var 102, vilket ger en prognos om ytterligare minskad frånvaro.
Rektorerna har bedömt skolans problem med elevers skolfrånvaro enligt följande:
Skolan har problem med elevers skolfrånvaro
Stadsdel
Stämmer inte alls
Stämmer delvis
Stadsdel Norr 155 4 skolor
3 skolor
Stadsdel Väster 156 8 skolor
7 skolor
Stadsdel Öster 157 6 skolor
5 skolor
Borås Stad
18 skolor
15 skolor
Stämmer helt
Har arbete med att komma tillrätta med skolfrånvaro genomförts?
Stadsdel
Ja
Nej
Stadsdel Norr 158
8 skolor
Stadsdel Väster 159
12 skolor
3 skolor
Stadsdel Öster 160
10 skolor
Borgstena, Bredared, Engelbrekt och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared saknas i underlaget
157 Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
158 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
159 Sandared saknas i underlaget
155
156
43
Borås Stad
30 skolor
3 skolor
Effekter av arbetet med skolfrånvaro
Stadsdel Norr
Tre skolor har tagit hjälp av SPKC/Samverk för handledning. Andra skolor lyfter att arbetet med
EHT eller samverkan med hemmet förbättrat situationen. Någon skola skriver att effekterna är
individuella och att närvaron har ökat i vissa fall. En skola säger dessutom att det finns några fall
där de positiva effekterna uteblivit trots att skolan uttömt sina resurser.
Stadsdel Väster
Systematiskt arbete pågår kring upprepad frånvaro. Några skolor beskriver att det fungerar eller
endast är ett litet problem. Några skolor lyfter att det är svårt att få dessa elever att komma till
skolan efter lov. En skola beskriver samarbete med Samverk. Det finns en samverkan med
föräldrar kring handlingsplaner och anmälan av frånvaro även om detta inte får effekter på alla
skolor.
Stadsdel Öster
Tre skolor menar att detta inte är något problem på skolan. Det finns dock rutiner om frånvaro
skulle uppstå. Andra skolor lyfter fram samverkan med hemmet i frågan. Detta har dock inte
varit helt enkelt med alla elever och resultaten kunde varit bättre. Några skolor uttrycker dock att
detta varit en bra väg. Några skolor har tagit fram nya rutiner och med hjälp av EHT haft olika
professioner med i processen.
Gymnasieskolan
I Borås Stads gymnasieskolor sker frånvaroregistreringen digitalt sedan 2008 och anmäld frånvaro
läggs in i ett datasystem vid elevs sjukanmälan och ledighet. Från och med 2012 infördes en
sms/e-postfunktion vid ogiltig frånvaro, innebärande att vårdnadshavare automatiskt meddelas
när deras barn är ogiltigt frånvarande.
I genomförd självskattning redogör chefen för respektive skola att arbetet med att främja närvaro
och följa upp frånvaro fungerar helt eller delvis. De skolor som har angett att arbetet fungerar
delvis ser som utvecklingsbehov att rapporteringen inte fungerar fullt ut på alla program det vill
säga att det är inte likvärdigt på skolan. Utvecklingsarbete pågår inom det systematiska
kvalitetsarbetet.
Analys
Frånvaro kan vara giltig eller ogiltig. Denna analys omfattar endast den ogiltiga frånvaron. Det
finns också en giltig frånvaro där föräldrar anmält t ex sjukdom men som egentligen kan vara
dold ogiltig frånvaro. Giltig frånvaro behöver tolkas på individnivå. SPKC genomför årligen
skolfrånvaroundersökning i november månad. Detta har skett sedan 2009. Utifrån resultatet har
skolorna kunnat arbeta med att skapa rutiner vid skolfrånvaro och hur de kan arbeta
förebyggande. Det finns fortfarande, enligt rektorers bedömning, arbete att göra på området.
Knappt hälften av skolorna har delvis problem med skolfrånvaro. I åk 1-6 mäts endast den giltiga
frånvaron. Ett fåtal elever i åk 1-6 har över 9 dagars frånvaro. Här kan man anta att orsakerna till
frånvaron är känd av skolan. Själva frånvaroundersökningen är inte helt sammanställd men det
går dock att utläsa att tendensen är att frånvaron minskar för varje år när man jämför årskurs med
samma årskurs tidigare år, men den ökar inom samma elevgrupp mellan åk 7 och 9 även om
ökningen är betydligt mindre jämfört med tidigare elevkullar. Totalt sett har frånvaron sjunkit på
160
Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Trandared och Äspered saknas i underlaget
44
högstadiet, men många elever missar fortfarande viktig undervisning och tidig upptäckt är viktigt
för att komma tillrätta med problemen. Styrdokumenten 161 säger att en omfattande frånvaro för
den enskilde eleven kan leda till stora svårigheter. De flesta skolor har ett arbete igång kring
frånvaroproblematiken och här spelar bland annat elevhälsan en viktig roll med sina olika
professioner. Samverkansteamen på SPKC ser också en ökad komplexitet i de uppdrag, som
skolorna söker stöd för. Tidiga insatser blir därför viktiga och kan ge resultat tidigare då
problematiken inte har blivit befäst. Utifrån undersökningen skulle slutsatsen kunna dras att
arbetet ger resultat - färre elever brottas med frånvaro än tidigare.
Skollagen säger att skolan tillsammans med vårdnadshavarna har en skyldighet att se till att
skolplikten fullgörs. Skolor i alla stadsdelar har kontakt med föräldrar som en av åtgärderna i det
förebyggande och åtgärdande arbetet. Effekten av detta varierar och det finns anledning att
fundera vidare på hur man kan arbeta tillsammans med föräldrar i detta. Av materialet framgår
inte elevernas bakgrund, men av kommentarer i materialet kan man dra slutsatsen att detta är en
aspekt att fundera vidare över. Skolan behöver kanske ge en del föräldrar med annan kulturell
bakgrund stöd i att förstå skolans uppdrag och de rättigheter och skyldigheter som
eleven/föräldern har.
Styrdokumenten 162 lyfter fram att skolan måste dokumentera sitt arbete med att utreda problem
och vidta åtgärder för att komma till rätta med skolfrånvaron. Dokumentationen kan hjälpa till att
skapa kontinuitet i ett ärende. Frånvarorapporteringen i de tidiga skolåren upp till åk 6 fungerar
olika. Alla F-6 skolor rapporterar inte i Dexter, vilket gör att huvudmannen inte får överblick
över omfattningen av frånvaron. Även Skolinspektionen 163 har uppmärksammat kommuners
brist på en samlad bild av frånvarosituationen. Nackdelen med att skolor inte rapporterar i
Dexter blir att det är svårt att se frånvarohistoriken för en elev om det uppstår problem längre
fram. I skolförordningen står att det i terminsbetyget ska framgå vilken frånvaro utan giltigt skäl
som eleven haft. Det behöver därför finnas rutiner för säker rapportering även i de lägre åldrarna.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Rektor
Fungerar rutinerna för frånvarorapportering på skolan? Vilka rutiner har vi för att undersöka
orsakerna till frånvaro? Hur arbetar vi förebyggande med elever och med föräldrar? I vilket
skede sätter vi in åtgärderna? På vilket sätt engageras eleverna i arbetet med att främja
närvaro?
Huvudmannen
På vilket sätt finns en samlad bild över elevernas frånvaro? Hur ser huvudmannens stöd till
rektorer ut för att skapa rutiner för att främja skolnärvaron?
Inkludering
Begreppet inkludering har kommit att ersätta begreppet integrering i förskolans och skolans
verksamheter. I och med Salamanca-deklarationen har inkludering kommit att betyda att
verksamheten ska utformas utifrån barnets och elevens förutsättningar istället för att
barnet/eleven ska anpassas till situationen. Det handlar om alla barns och elevers deltagande i
samma grupp och miljö.
Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, 2012
Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan, 2012
163
Skolinspektionen: Skolpliktsbevakning – riktad tillsyn. 2010
161
162
45
Förskola
Vi har under det senaste året diskuterat begreppet inkludering på vår arbetsplats.
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 164
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer inte alls
1 förskola
1 förskola
Stämmer delvis
23 förskolor
34 förskolor
15 förskolor
2 förskolor
72 förskolor
Stämmer helt
3 förskolor
1 förskola
4 förskolor
1 förskola
9 förskolor
På vår förskola har vi en gemensam förståelse av vårt uppdrag kring barn i behov av
särskilt stöd.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 165
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer delvis
4 förskolor
3 förskolor
15 förskolor
22 förskolor
Stämmer helt
23 förskolor
33 förskolor
2 förskolor
1 förskola
59 förskolor
De allra flesta förskolor har endast delvis berört begreppet inkludering i sina diskussioner i närtid
och två tredjedelar av förskolorna upplever att man har en gemensam förståelse för uppdraget
kring dessa barn.
I vår verksamhet handlar inkludering om värdegrund och pedagogik och inte enbart om
specialpedagogik.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 166
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer delvis
1 förskola
2 förskolor
3 förskolor
Stämmer helt
26 förskolor
34 förskolor
17 förskolor
1 förskola
78 förskolor
Pedagogerna har ett ledarskap som präglas av såväl värme och stöd som struktur och
kontroll
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 167
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer delvis
15 förskolor
2 förskolor
17 förskolor
Stämmer helt
27 förskolor
21 förskolor
15 förskolor
1 förskola
64 förskolor
De allra flesta förskolor är överens om att inkludering handlar om värdegrund, pedagogik såväl
som specialpedagogik. I värdegrunden ligger också pedagogernas bemötande där man i detta
sammanhang behöver såväl värme och stöd som struktur och kontroll. Där bedöms flest
förskolor i stadsdel Väster ha den största skillnaden inom varje förskola.
På vår förskola har vi tagit del av aktuell forskning kring framgångsfaktorer för
inkludering
Stadsdel Norr
Stämmer inte alls
20 förskolor
Stämmer delvis
7 förskolor
Stämmer helt
Hässlegården, Tunnlandsgården och Trandaredsomr saknas i underlaget.
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
166 Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
167
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
164
165
46
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 168
Kommungemensam förskola
Borås Stad
33 förskolor
14 förskolor
3 förskolor
1 förskola
67 förskolor
11 förskolor
1 förskola
1 förskola
Vi har en kombination av kompetenser som utnyttjas på ett optimalt sätt för barns
utveckling
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 169
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer inte alls
Stämmer delvis
1 förskola
31 förskolor
17 förskolor
1 förskola
49 förskolor
1 förskola
Stämmer helt
27 förskolor
4 förskolor
31 förskolor
Personalen har kunskap kring de funktionsnedsättningar som finns hos våra barn och
kan hantera de pedagogiska konsekvenserna av dessa.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 170
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 171
Kommungemensam förskola
Borås Stad
3 förskolor
3 förskolor
Stämmer delvis
18 förskolor
29 förskolor
17 förskolor
64 förskolor
Stämmer helt
7 förskolor
4 förskolor
1 förskola
12 förskolor
Det saknas kunskap om framgångsfaktorer för inkludering på 85 procent av förskolorna.
Däremot utnyttjas kombinationen av kompetenser delvis eller helt på ett sådant sätt som är till
nytta för barns utveckling. Detta är tydligast i stadsdel Norr. När det gäller kunskaper om
funktionsnedsättningar och de pedagogiska konsekvenserna dessa innebär är det få förskolor som
helt har den kompetensen. Över 80 procent av bedöms delvis ha den kunskapen. Skillnaden är
störst inom stadsdelen Väster.
Vi har anpassade lokaler som gör att det finns möjlighet att dela upp gruppen
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 172
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer inte alls
2 förskolor
7 förskolor
9 förskolor
Stämmer delvis
10 förskolor
13 förskolor
8 förskolor
1 förskola
32 förskolor
Stämmer helt
15 förskolor
16 förskolor
9 förskolor
40 förskolor
Det finns tid för att planera och samverka med varandra kring inkludering
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 173
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer inte alls
6 förskolor
1 förskola
7 förskolor
Stämmer delvis
21 förskolor
30 förskolor
17 förskolor
1 förskola
69 förskolor
Stämmer helt
5 förskolor
5 förskolor
168
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken, Sörmarksgården, Nattis och Trandaredsomr saknas i
underlaget.
169
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
170 Villans och Östermalms förskolor saknas i underlaget.
171
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
172
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
173
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
47
Förutsättningar för inkludering i lokaler upplevs fungera bra och man kan dela upp gruppen i
hälften av förskolorna med undantag från några förskolor i stadsdelarna Norr och Väster. Tid för
planering och samverkan får ett sämre resultat och där sticker stadsdel Norr ut med över 20
procent som inte alls har tid för detta.
Vi anpassar verksamheten utifrån att barn är olika.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 174
Kommungemensam förskola
Borås Stad
1 förskola
1 förskola
Stämmer delvis
1 förskola
8 förskolor
2 förskolor
11 förskolor
Stämmer helt
26 förskolor
27 förskolor
15 förskolor
1 förskola
69 förskolor
Hos oss märks det att olikheter är en resurs.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 175
Kommungemensam förskola
Borås Stad
5 förskolor
5 förskolor
Stämmer delvis
2 förskolor
27 förskolor
17 förskolor
Stämmer helt
25 förskolor
4 förskolor
1 förskola
30 förskolor
46 skolor
På vår förskola kan barn som behöver ytterligare utmaningar få det, samtidigt som de
barn som är i svårigheter kan få kvalificerat stöd utifrån sina förutsättningar inom
gruppens ordinarie undervisning
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 176
Borås Stad
1 förskola
1 förskola
Stämmer delvis
27 förskolor
33 förskolor
17 förskolor
77 förskolor
Stämmer helt
2 förskolor
2 förskolor
Eftersom vi regelbundet utvärderar och omprövar våra insatser når vi oftast goda resultat
Stämmer inte
alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 177
Kommungemensam förskola
Borås stad
2 förskolor
2 förskolor
Stämmer
delvis
2 förskolor
27 förskolor
15 förskolor
44 förskolor
Stämmer helt
25 förskolor
7 förskolor
2 förskolor
1 förskola
35 förskolor
De flesta förskolor bedöms anpassa verksamheten utifrån att barn är olika. Stadsdel Väster har
störst skillnad mellan förskolorna där 25 procent inte når detta helt. På frågan om olikheter ses
som en resurs blir svaren mer varierade i stadsdelarna Väster och Öster där spridningen mellan
förskolor är störst i stadsdel Väster. Att ge alla barn oavsett behov det stöd eller utmaning de
behöver är något som de allra flesta förskolor bedöms klara av delvis. Hur väl förskolorna oftast
når goda resultat genom sitt systematiska arbete skiftar, men stadsdel Norr skiljer ut sig genom att
det på så många förskolor bedöms stämma helt. I viss mån gäller detta även stadsdel Väster. I
övrigt fungerar detta delvis på de flesta förskolor.
174
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
176
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
177
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
175
48
Som förskolechef har jag tillräcklig kompetens för att leda min personal i ett inkluderat
arbetssätt
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr
Stadsdel Väster
Stadsdel Öster 178
Kommungemensam förskola
Borås Stad
Stämmer delvis
2 förskolor
36 förskolor
2 förskolor
40 förskolor
Stämmer helt
25 förskolor
15 förskolor
1 förskola
41 förskolor
Frågan delar förskolorna i stämmer delvis och stämmer helt. Skillnaden mellan stadsdelarna är tydlig. I
stadsdelarna Norr och Öster värderar de allra flesta förskolecheferna att det stämmer helt att man
har tillräcklig kompetens jämfört med stadsdel Väster.
Arbete med inkludering av barn med NPF 179
Förskolorna har olika arbetssätt och rutiner för detta som sammanfattningsvis beskrivs enligt:
Stadsdel Norr
Handledning av SPKC, samverkan med habilitering, uppföljning görs av specialpedagog. Tät
föräldrasamverkan nämns av några förskolor.
Stadsdel Väster
Återkommande barnhälsomöten/nätverksmöten formulerar mål och strategier för en begränsad
tidsperiod. Efter avstämning sätts nya mål upp. Specialpedagogen handleder pedagogerna efter
upprättad handlingsplan. Samråd sker med barnhälsan.
Stadsdel Öster
Samarbete sker med habilitering och specialpedagog. Handlingsplaner tas fram på individ-,
grupp- och organisationsnivå. Bildstöd, intensivträning, utbildning inom området. Dialog med
föräldrar nämns av flera förskolor. SPKC har varit inkopplad på någon förskola.
Kommungemensam förskola
Utifrån barnens behov, utveckling och dagsform medverkar personalen till möten med barn på
närliggande förskola när det är möjligt. Samverkan och viss kompetensutveckling sker via
Habiliteringen och Autismföreningen.
Skola
Vi har under det senaste året diskuterat begreppet inkludering på vår arbetsplats
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 180
Stadsdel Väster 181
Stadsdel Öster 182
Borås Stad
Grundsärskola 183
Särskilda
undervisningsgrupper
1 skola
1 skola
Stämmer delvis
2 skolor
7 skolor
6 skolor
15 skolor
Stämmer helt
6 skolor
7 skolor
3 skolor
16 skolor
1 enhet
4 enheter
På vår skola har vi en gemensam förståelse av vårt uppdrag kring elever i behov av
särskilt stöd
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 184
Stämmer delvis
6 skolor
Stämmer helt
2 skolor
178
Hässlegården, Tunnlandsgården, Bäckaryd, Naturleken och Trandaredsomr saknas i underlaget.
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning t ex autism, ADHD
180 Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
181
Sandared saknas i underlaget
182 Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
183 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
184
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
179
49
Stadsdel Väster 185
Stadsdel Öster 186
Borås Stad
Grundsärskola 187
Särskilda
undervisningsgrupper
7 skolor
6 skolor
19 skolor
8 skolor
3 skolor
13 skolor
1 enhet
4 enheter
Hälften av skolorna menar att det stämmer helt att de har aktualiserat begreppet inkludering i närtid.
Inte lika många skolor menar att man har en gemensam förståelse av uppdraget kring elever i
behov av särskilt stöd. Det är ca 40 procent som anser att det finns en sådan gemensam
förståelse.
I vår verksamhet handlar inkludering om värdegrund och pedagogik och inte enbart om
specialpedagogik
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 188
Stadsdel Väster 189
Stadsdel Öster 190
Borås Stad
Grundsärskola 191
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
4 skolor
1 skola
5 skolor
Stämmer helt
4 skolor
14 skolor
9 skolor
27 skolor
1 enhet
4 enheter
Pedagogerna har ett ledarskap som präglas av såväl värme och stöd som struktur och
kontroll
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 192
Stadsdel Väster 193
Stadsdel Öster 194
Borås Stad
Grundsärskola 195
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
4 skolor
10 skolor
14 skolor
Stämmer helt
4 skolor
4 skolor
9 skolor
17 skolor
1 enhet
4 enheter
På de flesta skolor finns ett synsätt på inkludering som breddar begreppet till att inte bara handla
om specialpedagogik. Detta är tydligt på skolorna i stadsdel Öster och till största delen i stadsdel
Väster medan synsättet inte är lika etablerat i stadsdel Norr. I värdegrunden finns också
pedagogernas bemötande som en viktig del. På 55 procent av skolorna bedöms pedagogerna ha
ett sådant ledarskap och på övriga skolor varierar det med övervikt på skolorna i stadsdelen
Väster.
På vår skola har vi tagit del av aktuell forskning kring framgångsfaktorer för inkludering
Stämmer inte alls
Stämmer delvis
Stämmer helt
185
Sandared saknas i underlaget
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
187 187
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
188
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
189
Sandared saknas i underlaget
190
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
191
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
192
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
193
Svedje och Sandared saknas i underlaget
194
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
195
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
186
50
Stadsdel Norr 196
Stadsdel Väster 197
Stadsdel Öster 198
Borås Stad
Grundsärskola 199
Särskilda
undervisningsgrupper
3 skolor
3 skolor
4 skolor
10 skolor
9 skolor
23 skolor
1 enhet
1 skola
4 skolor
5 skolor
4 enheter
Vi har en kombination av kompetenser som utnyttjas på ett optimalt sätt för elevers
utveckling
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 200
Stadsdel Väster 201
Stadsdel Öster 202
Borås Stad
Grundsärskola 203
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
6 skolor
9 skolor
7 skolor
22 skolor
Stämmer helt
2 skolor
5 skolor
2 skolor
9 skolor
1 enhet
4 enheter
Personalen har kunskap kring de funktionsnedsättningar som finns hos våra elever och
kan hantera de pedagogiska konsekvenserna av dessa.
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 204
Stadsdel Väster 205
Stadsdel Öster 206
Borås Stad
Grundsärskola 207
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
8 skolor
15 skolor
8 skolor
31 skolor
Stämmer helt
1 skola
1 skola
1 enhet
4 enheter
Det är få skolor som bedömer att det stämmer helt att man tagit del av aktuell forskning kring
framgångsfaktorer för inkludering. Anmärkningsvärt är att det finns skolor som inte alls har tagit
del av sådan forskning. När det gäller personalens kunskap och kompetens har skolorna inte nått
ända fram enligt sina bedömningar.
Vi har anpassade lokaler som gör att det finns möjlighet att dela upp klassen
Stadsdel Norr 208
Stadsdel Väster 209
Stadsdel Öster 210
Stämmer inte alls
2 skolor
7 skolor
1 skola
Stämmer delvis
6 skolor
6 skolor
6 skolor
Stämmer helt
2 skolor
3 skolor
196
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared och Sjömarken saknas i underlaget
198
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
199
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
200
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
201
Sandared och Sjömarken saknas i underlaget
202
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
203
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
204
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
205
Sandared saknas i underlaget
206
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
207
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
208
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
209
Sandared saknas i underlaget
197
51
Borås Stad
Grundsärskola 211
Särskilda
undervisningsgrupper
10 skolor
18 skolor
5 skolor
1 enhet
4 enheter
Det finns tid för att planera och samverka med varandra kring inkludering
Stadsdel Norr 212
Stadsdel Väster 213
Stadsdel Öster 214
Borås Stad
Grundsärskola 215
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer inte alls
1 skola
Stämmer delvis
6 skolor
12 skolor
9 skolor
27 skolor
1 enhet
Stämmer helt
1 skola
3 skolor
4 skolor
4 enheter
Lokalerna är en förutsättning för en bra inkludering och det är få skolor i Borås som menar att
det stämmer helt att man har lokaler så att man kan dela upp en klass i mindre grupper. Spridningen
i uppfattningen om lokalerna är stor inom stadsdelarna med en viss tendens åt att fler skolor i
stadsdel Väster upplever att man inte alls har den möjligheten. När det gäller tid för samverkan
svarar de flesta att det delvis stämmer att det finns tid för planering och samverkan.
Hos oss märks det att olikheter är en resurs
Stadsdel Norr 216
Stadsdel Väster 217
Stadsdel Öster 218
Borås Stad
Grundsärskola 219
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer inte alls
2 skolor
2 skolor
Stämmer delvis
5 skolor
13 skolor
7 skolor
25 skolor
Stämmer helt
1 skola
2 skolor
3 skolor
6 skolor
1 enhet
4 enheter
Vi anpassar undervisning och annan verksamhet utifrån elevers olikheter
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 220
Stadsdel Väster 221
Stadsdel Öster 222
Borås Stad
Grundsärskola 223
Särskilda
Stämmer delvis
5 skolor
7 skolor
8 skolor
20 skolor
Stämmer helt
3 skolor
7 skolor
1 skola
11 skolor
1 enhet
4 enheter
210
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget. En skola har svarat både
stämmer inte alls och stämmer helt.
211
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
212
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
213
Sandared saknas i underlaget
214
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
215
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
216
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
217
Sandared saknas i underlaget
218
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget och en skola har svarat både
stämmer delvis och stämmer helt.
219
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
220
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
221
Daltorp 7-9 och Sandared saknas i underlaget
222
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
223
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
52
undervisningsgrupper
På vår skola kan elever som behöver ytterligare utmaningar få det, samtidigt som de
elever som är i svårigheter kan få kvalificerat stöd utifrån sina förutsättningar, inom
klassens ordinarie undervisning
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 224
Stadsdel Väster 225
Stadsdel Öster 226
Borås Stad
Grundsärskola 227
Särskilda
undervisningsgrupper
3 skolor
3 skolor
Stämmer delvis
8 skolor
8 skolor
9 skolor
25 skolor
Stämmer helt
3 skolor
3 skolor
1 enhet
4 enheter
Eftersom vi regelbundet utvärderar och omprövar våra insatser når vi oftast goda resultat
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 228
Stadsdel Väster 229
Stadsdel Öster 230
Borås Stad
Grundsärskola 231
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
7 skolor
10 skolor
9 skolor
26 skolor
1 enhet
Stämmer helt
1 skola
5 skolor
6 skolor
4 enheter
Fler skolor menar att olikheten ses som en resurs än antalet skolor som anpassar undervisning
och verksamhet till att elever är olika. Lite motsägelsefull blir spridningen bland skolorna när
frågan om elever som behöver ytterligare utmaning får det samtidigt som de som behöver stöd
får det i samma klassrum i förhållande till hur man svarat kring hur man anpassar undervisningen
till att elever är olika. Den spridningen är tydligast i stadsdel Väster. Endast 19 procent av
skolorna säger att det stämmer helt att man når goda resultat i sitt arbete.
Som rektor har jag tillräcklig kompetens för att leda min personal i ett inkluderat
arbetssätt
Stämmer inte alls
Stadsdel Norr 232
Stadsdel Väster 233
Stadsdel Öster 234
Borås Stad
Grundsärskola 235
Särskilda
undervisningsgrupper
Stämmer delvis
8 skolor
3 skolor
4 skolor
15 skolor
Stämmer helt
10 skolor
5 skolor
15 skolor
1 enhet
4 enheter
224
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared och Viskafors 6-9 saknas i underlaget
226
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
227
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
228
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
229
Sandared saknas i underlaget
230
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
231
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
232
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
233
Särla 1-6, Sandhult, Sandared saknas i underlaget
234
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
235
Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget
225
53
Hälften av skolorna har rektorer som bedömer att det stämmer helt att man har tillräcklig
kompetens för att leda personalen i ett inkluderat arbetssätt.
Inkludering av elever med NPF 236
Skolorna har olika arbetssätt och rutiner för detta som sammanfattningsvis beskrivs enligt:
Stadsdel Norr
Dessa elever är inkluderade i klasserna. Handledning förekommer för elevassistenter och lärare.
Flera skolor nämner att de samarbetar med SPKC, BUP och Habiliteringen. För elever görs vissa
anpassningar av skoldagen och får visst individuellt stöd.
Stadsdel Väster
Eleverna är inkluderade i klasserna. På några skolor har man gjort mindre grupper och i andra har
man förstärkt lärarresursen. I några fall finns även elevassistent. Handledning ges av
skolpsykolog, specialpedagog och SPKC. Personalen får utbildning. Miljön och läromedel
anpassas till eleven. Samarbete med föräldrar nämns också på ett par skolor.
Stadsdel Öster
Eleverna är inkluderade i klasserna. Några skolor beskriver att dessa elever har elevassistent.
Handledning av specialpedagog och SPKC ges till pedagoger och assistenter.
Kompetensutveckling sker via specialpedagoger. Samverkan sker med Habiliteringen.
I sammanställningen finns också reflektionen att verkningsgraden av västbusprocesser 237 är
mycket låg då dessa elever ofta behöver behandling som inte kan ges i skolan eller en lugn miljö
som inte heller alltid finns att tillgå. Förutsättningarna att då arbeta med inkludering upplevs
svaga och verkningslösa.
Inkludering av särskoleelever
I grundsärskolan finns 102 elever. Under 2012 mottogs 15 elever i grundsärskolan och 1 elev
skrevs ut. Det finns 24 individintegrerade särskoleelever, varav 7 flickor och 17 pojkar, som är
fördelade på 18 grundskolor. SPKC har uppföljningsansvaret för dessa elever. Elever som är
mottagna i grundsärskolan skall inte vara placerad i särskild undervisningsgrupp. Detta görs
endast undantagsvis.
Skolorna har olika arbetssätt och rutiner för detta som sammanfattningsvis beskrivs enligt:
Stadsdel Norr
Det finns ett fåtal individintegrerade särskoleelever på en del skolor. Dessa elever har stöd på
olika sätt t ex extra resurs i klassen eller elevassistent. SPKC ger handledning.
Stadsdel Väster
Samordning, uppföljning och handledning sker med hjälp av SPKC. Pedagoger får stöd av
specialpedagog. Kompetensutveckling av personal sker med hjälp av EHT.
Stadsdel Öster
Det finns ett fåtal individintegrerade elever. Samverkan, handledning och uppföljning sker med
SPKC. Kompetensutveckling, t ex tecken som stöd, sker genom SPKC.
Grundsärskola
Så långt det är möjligt och efter elevens förmågor hitta möjligheter med grundskolan för
inkludering.
Inkludering av elever som går i Borås kommungemensamma särskilda
undervisningsgrupper
Stadsdel Norr
236
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning t ex autism och ADHD
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik
237
54
Ett fåtal elever finns i särskilda undervisningsgrupper och i några fall deltar eleverna ibland i
hemskolans undervisning eller andra aktiviteter. Elever i kommunikationsklass har ingen kontakt
med sin hemskola.
Stadsdel Väster
Ett fåtal elever finns i särskilda undervisningsgrupper. De berörda skolorna nämner
planeringsmöten med uppföljningar. När eleven är med i verksamheten på sin hemskola finns
extra personal med på lektionerna.
Stadsdel Öster
Ett fåtal elever deltar i hemskolans undervisning i vissa ämnen.
Särskilda undervisningsgrupper
Elever i särskilda undervisningsgrupper går enligt särskilt schema i sin hemskola. När eleven ska
tillbaka till sin hemskola utökas tiden. Från kommunikationsklassen inkluderas elever främst på
Bodaskolan i de ämnen där eleven kan lyckas. Om en elev kan utvecklas utifrån sin språkstörning
att det finns möjlighet att klara undervisning i vanlig klass, går eleven successivt tillbaka till sin
hemskola.
För elever på Funningen är det svårt att fortsätta vara inkluderade i sin hemklass. Flera av dem är
hemmasittare och då är målet att eleven överhuvudtaget ska komma till skolan.
Elever på sjukhusskolan har kontakt via tekniska hjälpmedel där så är möjligt.
Antal inkluderade elever där stöd följer med till fritids och till modersmålsundervisning
Stadsdel Norr 238
Stadsdel Väster 239
Stadsdel Öster 240
Grundsärskola 241
Särskilda
undervisningsgrupper
Ja
(antal elever)
3
5
5
2
Nej
(antal elever)
4
2
Har inga inkluderade elever som
går på fritids eller har modersmål
2 skolor
9 skolor
4 skolor
x
Gymnasieskola
I utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås framskrivs för utvecklingsområdet Elever i behov av
särskilt stöd att förhållningssättet är inkludering, vilket innebär att stödet främst ges i ordinarie
undervisning. En särskild arbetsgrupp för inkludering har tillsatts. Gruppen ska arbeta med
förvaltningens utveckling av inkludering i enlighet med dels utvecklingsplanen Bildningsstaden Borås
och dels med den nya planen Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad. Gruppen ska också
bidra till att utveckla inkludering, stödja och stimulera skolorna i deras arbete med inkludering
samt vid behov föreslå åtgärder grundade på utförlig analys. Gruppen har genomfört en
inventering av elever i behov av särskilt stöd i åk 1 inom förvaltningens gymnasieskolor. Syftet är
att få en sammanställning över antalet elever i olika behov av särskilt stöd. Underlaget kommer
att användas för att organisera och planera för insatser på olika nivåer.
Analys
I Salamanca-deklarationen där begreppet inclusion användes översattes det till svenska som
integration, ett begrepp som växte fram i samband med att det skedde en avinstitutionalisering när
det gäller grupper som betraktades som avvikande. I och med Salamanca-deklarationen har
238
Borgstena, Bredared och Gula skolan saknas i underlaget
Sandared saknas i underlaget
240
Fjärding, Aplared, Dalsjö 7-9, Rångedala, Äspered, Trandared saknas i underlaget.
241 Sjöbo, Erikslund och Byttorp saknas i underlaget.
239
55
inkludering kommit att betyda att verksamheten ska utformas utifrån barnets och elevens
förutsättningar istället för att tänka att barnet/eleven ska anpassas till situationen. Det handlar om
alla barns och elevers deltagande i samma grupp och miljö. Den bärande tanken är alltså att
helheten ska anpassas till delarna och inte tvärtom, som begreppet integration står för. Det är
viktigt att diskutera dessa begrepp i verksamheten eftersom de står för helt olika synsätt när det
gäller barn och elever i behov av särskilt stöd. Forskare 242 som intresserat sig för inkluderande
lärmiljöer lyfter bl a fram lärares attityder, reflektion och kompetensutveckling som
framgångsfaktorer för inkluderande processer. Inte så många förskolor och ca hälften av skolorna
har diskuterat begreppet inkludering det senaste året. Den diskussionen behöver fördjupas för att
man också ska få en gemensam förståelse för uppdraget kring barn och elever i behov av särskilt
stöd där en utgångspunkt är ett inkluderande arbetssätt. Man behöver också väga in olika nivåer i
diskussionen och se hur man arbetar på avdelningen/klassen och i förskolan/skolan. Hur
inkluderingen märks i det praktiska arbetet tar naturligtvis sin utgångspunkt i hur pedagoger och
chefer tänker i dessa frågor. Det är dock inte alltid att praktisk handling stämmer överens med
den tanke man säger sig ha. Ett sådant exempel är när så många förskolor och skolor menar att
inkludering handlar om värdegrund och samtidigt säger färre förskolor och skolor att olikheter är
en resurs. Vi kan också konstatera att det finns mer att göra när det gäller pedagogernas
ledarskap. Diskussion kring inkluderingsbegreppet bör leda till att pedagogernas attityder
utvecklas.
Det saknas i stor utsträckning kunskap om framgångsfaktorer för inkludering i förskola och skola
och om barn och elever med funktionsnedsättningar och hur man hanterar de pedagogiska
konsekvenserna av det. De allra flesta chefer anger att det stämmer delvis att man tagit del av
aktuell forskning på området. För att få bra diskussioner i frågan och ett arbetssätt på
vetenskaplig grund behöver också forskning få vara en utgångspunkt.
När det gäller förutsättningar för inkludering utifrån lokaler kan vi se att fler förskolor än skolor
generellt har möjlighet att dela gruppen/klassen. Skolor har ett större problem med detta där
skolor i stadsdel Väster bedöms vara trångbodda. De flesta förskolor och skolor menar att det
fungerar delvis att det finns tid för planering och samverkan kring inkludering. I materialet ställs
frågorna ”vi anpassar verksamheten/undervisningen utifrån att barn/elever är olika” och
”barn/elever som behöver utmaningar får det samtidigt som barn som behöver stöd får
kvalificerat stöd i samma grupp/klass” och där är skillnaden i svaren markant. Det är svårt att
avgöra hur man resonerat kring sina svar men det finns en motsägelse i att chefer menar att man
anpassar verksamheten efter att barn/elever är olika och samtidigt svarar att det endast stämmer
delvis att det finns ett arbetssätt som samtidigt ger utmaningar och kvalificerat stöd. Det kan
naturligtvis vara så att man anpassar så gott det går och att det varierar hur kvalificerat stöd man
kan ge de barn och elever som behöver. Om den slutsatsen stämmer så blir konsekvensen att
man behöver se över tillgången till kompetens och möjligheten att planera och samverka.
En viktig aspekt i inkluderingsarbetet är om det leder till goda resultat. I förskolan är det 43
procent som menar att man lyckas med det, där förskolor i stadsdelen Norr dominerar medan det
i skolan endast är 19 procent som säger samma sak, varav merparten av dem ligger i stadsdel
Väster. Frågan blir då vilken kvalitet inkluderingsarbetet har i merparten av våra förskolor och
skolor. Det finns flera tänkbara orsaker till bedömningen och tidigare tagits upp t ex personalens
attityder, reflektion och kompetens men forskningen lyfter också andra aspekter som
engagemang från elever och föräldrar, övergripande planering med uppföljningar och flexibelt
stöd och samarbete i undervisningen.
242
Nilholm: inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”
56
Forskningen menar att ett ledarskap med en klar vision är en viktig faktor för att inkluderande
processer ska uppstå. I Borås Stad är det 50 procent av förskolorna och grundskolorna som säger
att man har en chef som har tillräcklig kompetens för att leda personalen i ett inkluderat
arbetssätt. Övriga menar att detta stämmer delvis. På stadsdelsnivå märks förskolorna i stadsdel
Väster där alla besvarat frågan med delvis och samma gäller för skolorna i stadsdel Norr. Den
tolkning vi kan göra utifrån svaren är att många förskolechefer och rektorer upplever att man
behöver mer kompetens på området.
När det gäller barn och elever med NPF eller särskoleelever så finns det olika rutiner på olika
förskolor och skolor för hur man arbetar med inkludering för dessa barn. Det är framför allt i
förskolorna i stadsdel Väster som ett mer samlat grepp beskrivs med liknande rutiner som
används. Skolorna i alla stadsdelar beskriver att dessa elever är inkluderade i klasserna, men att
det finns olika rutiner för arbetet. Ca två tredjedelar av de inkluderade eleverna har också med sig
det stöd de har i klassen till fritids och modersmålsundervisning. Orsaker till varför inte alla
elever har med sig stöd till fritids och modersmålsundervisning går inte att utläsa av underlaget
men är en viktig frågeställning att titta vidare på. Det går inte utifrån underlaget dra slutsatser när
det gäller kvaliteten på arbetet men generellt finns frågor att ställa när det gäller hur samverkan
sker mellan olika nivåer i ett inkluderingsarbete.
I arbetet med inkludering av särskoleelever är det tydligt att samverkan sker mellan skola och
SPKC i form av kompetensutveckling och handledning. SPKC har ett uppföljningsansvar för
individintegrerade elever, men det är inte tydliggjort vari detta ansvar består i eller hur det ska
dokumenteras. Någon synpunkt förs fram kring hur vi ska se på inkludering för alla elever och
hur övriga elever betalar ett pris för detta. En viktig fråga att ställa blir hur det avgörs att någon är
inkluderad och om segregering ibland är att föredra.
Borås stad ska arbeta för inkludering och SPKC har i uppdrag att öka och möjliggöra detta. På
grund av ekonomiska neddragningar i stadsdelarna finns enligt SPKC en ökad tendens att flytta
över individintegrerade elever från sin hemskola till särskolegrupp. Föräldrar kan känna sig mer
eller mindre tvingade att välja särskolegrupp för sitt barn eftersom skolan säger att de inte kan ge
mer insatser eller anpassa mer. Detta är dels en ekonomisk fråga som handlar om vem som
betalar för placeringar i grundsärskola och vem som betalar för det stöd som är nödvändigt vid
en individintegrering på en skola, men det är också en fråga om attityder hos personal i skolan.
Det finns personal som upplever dessa elever som en tillgång och de som tycker tvärtom.
Som en hjälp i den fortsatta analysen kan följande frågeställningar på olika
nivåer vara en hjälp i utvecklingsarbetet
Arbetslaget
Hur ser vi på inkludering? Hur använder vi begreppet inkludering? Hur märks det att olikheter
är en resurs i våra grupper/klasser? Hur anpassar vi undervisningen till barns/elevers
olikheter? Hur skapar vi tid för planering och samverkan kring dessa barn/elever? Hur arbetar
vi för att stärka barns/elevers sociala relationer?
Förskolechefen
Vilka uppfattningar om inkludering har personalen som utgångspunkt i sitt arbete? Har
personalen relevant och aktuell kunskap om olika funktionsnedsättningar? Hur kan jag dra
nytta av olika kompetenser för barns utveckling?
Rektor
Vilka uppfattningar om inkludering har personalen som utgångspunkt i sitt arbete? Vilka
särlösningar organiserar vi? På vilka sätt gör vi det? Har personalen relevant och aktuell
kunskap om olika funktionsnedsättningar? Hur drar jag nytta av olika kompetenser för elevers
utveckling?
Huvudmannen
Vilken policy har vi för inkludering? Hur ser IT-strukturen för ett bra IT-stöd ut för
57
särskolans elever?
Uppföljning av utvecklingsåtgärder för barn och elever i
behov av särskilt stöd i Utvecklingsplanen 2011
Förskola
Utveckla utvärderingsverktyg för att kunna mäta effekten av SPKC:s arbete.
Ta fram riktlinjer för dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i förskolan.
Implementera riktlinjer för elevhälsa i varje stadsdel.
Som ett underlag till denna rapport har vi tagit fram en blankett för utvärdering av SPKC.
Utvärderingen besvaras av förskolecheferna och finns numera med i vårt årshjul för
kvalitetsarbete. Arbetet med riktlinjer för dokumentation kring barn i behov av särskilt stöd i
förskolan pågår. SPKC har tillsammans med en referensgrupp tagit fram rutiner och ett
blankettsystem för särskilt stöd i förskola. SPKC kommer att fortbilda personalen.
Riktlinjerna för elevhälsa kommer att implementeras genom den barnhälsoplan som ska finnas i
varje stadsdel. Planen med tillhörande rutiner håller på att tas.
Skola
Förbättra kvaliteten í åtgärdsprogrammen.
Utveckla utvärderingsverktyg för att kunna mäta effekten av SPKC:s arbete.
Organisera och utveckla nätverken kring LOGOS.
Fortsatt arbete med skolfrånvaroundersökning i åk 1-9.
Utveckla metodik och pedagogik i särskolan.
Implementera riktlinjer för elevhälsa i varje stadsdel samt Utbildningsförvaltningen.
Ta fram och implementera rutiner för mottagandet i särskolan.
Tillse att alla elever har tillgång till nödvändig specialpedagogisk programvara.
SPKC har under ht 12 tagit fram nya rutiner och ett blankettsystem för arbetet med
åtgärdsprogram i skolan. Arbetet har skett utifrån skollagens skrivningar. Som ett underlag till
denna rapport har vi tagit fram en blankett för utvärdering av SPKC. Utvärderingen besvaras av
förskolecheferna och finns numera med i vårt årshjul för kvalitetsarbete.
SPKC har startat ytterligare ett LOGOS-nätverk, som stöd för specialpedagoger i dilemman kring
läs- och skrivsvårigheter. Varje höst genomförs en skolfrånvaroundersökning. Delar av resultatet
finns att läsa i denna rapport. SPKC kommer dessutom att redovisa resultaten till stadsdelarna.
Arbetet med att utveckla metodik och pedagogik i särskolan pågår och ett arbete med Bedömning
för lärande (BFL) är igång på enheterna. Dessutom har nya läroplanen implementerats bland
personalen. Riktlinjerna för elevhälsa har implementerats i elevhälsoplanen som tagits fram i varje
stadsdel. SPKC har med utgångspunkt i gällande skollag tagit fram särskilda rutiner som skall
gälla vid mottagandet till särskolan i Borås stad. Dessa rutiner innebär en tydlig arbetsgång samt
garanterar ett rättssäkert förfarande.
I Borås Stad finns ett Skoldatatek som vänder sig till specialpedagoger/speciallärare som arbetar
med elever i behov av särskilt stöd, främst med fokus på läs - och skrivsvårigheter och
koncentrationssvårigheter. Skoldatateket är en övergripande stadsgemensam resurs.
58
Uppföljning av mål i utvecklingsplan
Uppföljning av mål för utvecklingsområdet Elever i behov av särskilt stöd i utvecklingsplanen
2011-2015 för Utbildningsförvaltningen, Bildningsstaden Borås.
Mål
1. Alla elever når minst godkäntnivån i alla kurser.
SLUTBETYG MED MINST GODKÄNT I ALLA KURSER
För att få slutbetyg från gymnasieskolan krävs att eleven fått betyg (IG, G, VG eller MVG)
i alla kurser som ingår i programmet. Utbildningsnämndens mål är att samtliga elever ska ha
minst godkänt betyg i alla kurser i sitt slutbetyg. Läsåret 2011/12 hade 70,3 procent av
avgångseleverna ett slutbetyg från ett fullständigt eller utökat program med minst godkänt i alla
kurser.
Slutbetyg med minst G i alla kurser - andel i %
2007
2008
2009
Almås
51,6
59,1
57,1
Bäckäng
78,7
80,2
80,5
Sven Erikson
61,5
64,8
71,6
Viskastrand
55,4
58,3
64
Totalt
62,3
65,8
68,1
Källa: UBK/Lokal statistik
2010
72,3
85,4
72,4
65,4
74,8
2011
70
87,9
65,8
61
72
2012
74,1
90,2
58,1
53,6
70,3
Utbildningsnämndens mål med minst godkänt i alla kurser i slutbetyg kan jämföras med det
nationella målet ’andelen elever som får ett slutbetyg med grundläggande behörighet till
högskola’, vilket innebär att eleven ska ha godkänt i minst 90 procent av kurserna. En elev kan
således ha ett eller ett par IG och ändå vara behörig till högskolan. Nedan redovisas andel elever
som var behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg respektive läsår.
Behöriga till högskola - andel i %
2007
2008
Almås
86,7
90
Bäckäng
97,6
98,9
Sven Erikson
93,4
96,3
Viskastrand
92,1
91,3
Totalt
92,8
94,2
Riket
89,1
89,1
Källa: Skolverket
2009
88,1
99,6
98,3
91,5
94,3
90,6
2010
92,1
98
94,5
92,6
94,7
86,9
2011
91,7
99,4
97,2
85,3
93,9
87,3
2012
95,1
99,1
93,9
81,8
93,3
87,1
Fortsatt utveckling
Även om gymnasieskolorna lyckas mycket väl med att få eleverna högskolebehöriga, dvs att
eleverna har godkänt i 90 % av kurserna, är nämndens målsättning att alla elever klarar samtliga
kurser , dvs 100 %, med godkända betyg.
Med övertygelsen om att alla elever vill och kan kommer arbetet fortsatt att bedrivas med
främjande och förebyggande insatser, med goda rutiner för tidig upptäckt och vid behov
utredningar samt med behovsanpassade åtgärder på olika nivåer som kontinuerligt följs upp och
utvärderas.
59
Källor
Borås Stad: Mål och riktlinjer för elevhälsoarbetet i Borås Stad
Nilholm, Claes: Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – vad betyder det och vad vet vi? (2006)
Skolinspektionen: Skolpliktsbevakning – riktad tillsyn (2010)
Skolverket: Allmänna råd arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro
i skolan (2012)
Skolverket: Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram (2008)
Skolverket: Allmänna råd, kvalitet i förskolan (2005)
Skolverket: Mer om frånvaro och ledighet (juridisk vägledning) (2012)
Skolverket: SIRIS
Skolverket: Artikel om Nossebro skola
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/specialpedagogik/svensk_forskni
ng/inkludering-gar-att-forena-med-hog-maluppfyllelse-1.180171
SOU 2010:99 Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan
Skollagen (2010:800)
Wiliam: Working inside the black box
Intervjuer med verksamhetsföreträdare
60
