Sjukfrånvaro per bransch och sektor

Statistikbilaga till pressmeddelande
november 2016
Sjukfrånvaro per bransch
och sektor
Nya sjukfall längre än 14 dagar per
1 000 anställda efter sektor och bransch
Syftet med statistiken över sjukfrånvaro efter bransch
och sektor är att branschorganisationer, fackliga
organisationer, arbetsgivare och andra intressenter
ska kunna följa sjukfrånvarons utveckling över tid
inom särskilda näringsgrenar och sektorer.
Statistiken är tänkt att vara ett underlag för diskussion om orsaker till sjukfrånvaro
samt leda till ett fördjupat arbete med att förebygga sjukfrånvaro och att under­
lätta återgång i arbete för sjukfrånvarande personer. En ytterligare förhoppning är
att statistiken ska stimulera till forskning och fördjupade analyser om orsakerna till
sjukfrånvaro inom specifika branscher samt verksamma åtgärder för att förebygga
sjukfrånvaro eller underlätta återgång i arbete.
Det mått som redovisas här är antalet startade sjukfall som varat längre än
14 dagar per 1 000 sysselsatta i befolkningen uppdelat på bransch och sektor1.
Arbetsgivare betalar i regel sjuklön de första 14 dagarna och först därefter ersätts
sjukfrånvaron av den allmänna sjukförsäkringen. Under senare år har sjukfrån­
varon ökat och mellan 2011 och 2015 har antalet sjukfall över 14 dagar ökat från
107 till 130 bland kvinnor och från 60 till 69 bland män (figur 1). Genomsnittligt antal
sjukfall över 14 dagar per 1 000 sysselsatta år 2015 var 99, för kvinnor 130 och för
män 69 sjukfall. Från år 2011 är det en ökning med 19 procent eller 16 sjukfall, för
kvinnor 22 procent eller 23 sjukfall och för män 15 procent eller 9 sjukfall.
1/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
1) Statistiken som nu publiceras
innehåller också genomsnittligt antal
ersatta sjukpenningdagar per syssel­
satt per bransch och sektor.
Figur 1. Startade sjukfall (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2011–2015
94 99
90
83 85
107 110
118
124
2011
2012
2013
2014
2015
130
66 69
60 61 63
Kvinnor och män
Kvinnor
Män
Yrke är en annan relevant indelningsgrund för redovisning av statistik om sjuk­
frånvaro och Försäkringskassan har sedan 2010 redovisat sjukfrånvaro per
yrke. Inom ett och samma yrke delar man i allmänhet liknande arbetsmiljöer och
arbetsvillkor med andra inom samma yrke på andra arbetsplatser. Detsamma
gäller även för en bransch som domineras av vissa yrken. Det är dock viktigt att
komma ihåg att bransch inte är synonymt med yrke eftersom det förekommer
yrken inom en bransch som inte är karaktäristiska för branschen. Byggbranschen
domineras exempelvis av yrkesutbildade hantverkare men inom branschen arbetar
också kontors­personal. Utöver att kvinnor och män är skevt fördelade över olika
branscher finns det också inom många branscher stora skillnader i vilka yrken
kvinnor respektive män arbetar inom. Detta är viktiga skäl för att redovisa köns­
uppdelad statistik.
Bransch redovisas enligt näringsgrensindelningen SNI2007 på SNI2-nivå samt på
SNI3-nivå som är en mer finfördelad nivå, för branscherna Utbildning, Hälso- och
sjukvård samt Vård och omsorg med boende. I populationen som statistiken bygger
på ingår alla individer i åldrarna 18–64 år som har en uppgift om inom vilken bransch
och sektor denne arbetar2. År 2015 omfattar statistiken totalt 4 883 000 personer
och av dessa påbörjade 9 procent ett sjukfall som blev längre än 14 dagar samma
år. Antalet sysselsatta kvinnor var 2 379 000 varav 11 procent påbörjade ett sjukfall.
Antalet sysselsatta män var 2 504 000 varav 6 procent påbörjade ett sjukfall.
2/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
2) Individer som har haft löneinkomst
under november månad föregående
år räknas som sysselsatt i statistiken.
Källa: SCB:s registerbaserade arbets­
marknadsstatistik (RAMS).
Figur 2. Startade sjukfall (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
Vård och omsorg; sociala tjänster
150
Utbildning
Uthyrning, fastighetsservice,
resetjänster och andra stödtjänster
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
Annan serviceverksamhet
Byggverksamhet
Tillverkning
Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
Försörjning av el, gas,
värme och kyla
Kultur, nöje och fritid
Fastighetsverksamhet
Hotell- och restaurangverksamhet
302
108
239
107
274
101
133
91
330
89
574
88
608
81
47
81
103
78
80
76
70
Vattenförsörjning; avloppsrening, 3
69
avfallshantering och sanering
10
Utvinning av mineral
69
95
Finans- och försäkringsverksamhet
65
74
Jordbruk, skogsbruk och fiske
60
Verksamhet inom juridik, ekonomi,
58
vetenskap och teknik
Informations- och
51
kommunikationsverksamhet
0
523
119
Transport och magasinering
Antal sysselsatta tusental
Antal sjukfall
809
206
285
185
200
400
600
800
1000
På den grövsta nivån (SNI1) redovisas sjukfrånvaron uppdelat på 19 branscher
(figur 2). Flest startade sjukfall längre än 14 dagar finns inom Vård, omsorg och
sociala tjänster med 150 sjukfall samt inom Utbildning med 119 sjukfall per 1000
sysselsatta. Lägst sjukfrånvaro finns inom Informations- och kommunikationsverk­
samhet med 51 sjukfall samt Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och
teknik med 58 sjukfall per 1000 sysselsatta. Vård, omsorg, sociala tjänster och
Utbildning sysselsätter en stor mängd personer, omkring 1,3 miljoner, vilket ger ett
stort genomslag på den totala sjukfrånvaron i samhället.
3/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
Sjukfrånvaron i branscherna som sysselsätter störst antal
kvinnor
De tio största branscherna för kvinnor redovisas nedan (figur 3), och dominerar
gör Öppna sociala insatser3, Vård- och omsorg i särskilt boende för äldre och
funktionshind­rade, Grund- och förskoleutbildning, Hälso- och sjukvård, Offentlig
förvaltning, Handel samt Restaurangbranschen. Totalt sysselsätter de tio största
branscherna bland kvinnor 1 364 000 personer. Flest sjukfall finns inom Vård och
omsorg i särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade, inom Förskolan
och inom Öppna sociala insatser. Inom Handel- och Restaurangbranscherna är sjuk­
frånvaron klart lägre än genomsnittet på 130 sjukfall per 1 000 sysselsatta kvinnor.
3) Här ingår insatser för äldre (t.ex.
hemtjänst), funktionshindrade
(t.ex. daglig verksamhet, personlig
assistans), barn och ungdomar (t.ex.
skolbarnomsorg, ungdomsenheter),
missbrukare (t.ex. boendestöd), vuxna
(t.ex. ekonomiskt bistånd, fältarbete,
familjerådgivning) samt humanitära in­
satser och drift av flyktingförläggning.
Den största ökningen av sjukfrånvaron inom de största branscherna för kvinnor
finns dock inom Restaurangbranschen som ökat med 27 procent mellan 2011
och 2015. Öppna sociala insatser, Offentlig förvaltning samt Vård- och omsorg i
särskilt boende för äldre och funktionshindrade, ligger också över den generella
ökningen bland kvinnor på 22 procent.
Figur 3. Startade sjukfall kvinnor (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
163
24 %
199
Detaljhandel utom med
motorfordon och motorcyklar
107
21 %
Grundskoleutbildning
157
138
20 %
155
Offentlig förvaltning och försvar;
obligatorisk socialförsäkring
131
25 %
Sluten sjukvård
152
153
15 %
Vård och omsorg i
särskilda boendeformer
(äldre/funktionshindrade)
146
200
25 %
128
Förskoleutbildning
171
21 %
Restaurang-, cateringoch barverksamhet
27 %
77
81
73
Öppen hälso- och
sjukvård, tandvård
144
21 %
71
Parti- och provisionshandel
utom med motorfordon
93
19 %
0
4/9
Sysselsatta kvinnor tusental
Sjukfall kvinnor
Förändring kvinnor
2011–2015
206
Öppna sociala insatser
50
100
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
150
200
250
Sjukfrånvaron i branscherna som sysselsätter störst antal män
De tio största branscherna för män domineras av Byggbranschen, Handel och
Restaurang, Offentlig förvaltning, Transport samt IT och annan teknisk verksamhet
(figur 4). Totalt sysselsätter de tio största branscherna bland män 1 057 000 per­
soner. Transportbranschen har högst sjukfrånvaro följt av Byggbranschen. Genom­
snittet för män ligger på 69 sjukfall och klart under detta ligger Handel utom motor­
branschen, Restaurang, Offentlig förvaltning samt IT och annan teknisk verksamhet.
Den största ökningen inom de största branscherna för män finns dock inom
Restaurangbranschen där antalet sjukfall ökat med 27 procent mellan 2011 och
2015. Detaljhandeln, IT-branschen, Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet samt
Landtransporter ligger också över den generella ökningen bland männen på
15 procent.
Figur 4. Startade sjukfall män (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
198
Specialiserad bygg- och
anläggningsverksamhet
88
13 %
Parti- och provisionshandel utom med
motorfordon
144
60
15 %
Offentlig förvaltning och
försvar; obligatorisk
socialförsäkring
119
62
11 %
Detaljhandel utom med
motorfordon/motorcyklar
118
57
24 %
114
Landtransport; transport
i rörsystem
105
18 %
79
Restaurang-, cateringoch barverksamhet
51
27 %
Dataprogrammering, datakonsultverksamhet o.d.
20 %
76
31
75
Byggande av hus
7%
Handel samt reparation av
motorfordon/motorcyklar
67
76
12 %
Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet; teknisk
provning och analys
66
18 %
0
5/9
91
46
50
100
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
150
200
Sysselsatta män tusental
Sjukfall män
Förändring män
2011–2015
Branscherna med högst sjukfrånvaro år 2015
Antalet startade sjukfall är högst bland kvinnor inom Vård och omsorg i särskilda
boendeformer eller särskild service som innebär arbete med människor med
stora vård- och omsorgsbehov (figur 5). Tillsammans sysselsätter dessa branscher
ett stort antal kvinnor. Ytterligare branscher med ett stort antal kvinnor och hög
sjukfrånvaro är Förskoleutbildning, Öppna sociala insatser samt Hälso- och
sjukvården. Andra branscher med hög sjukfrånvaro som sysselsätter ett mindre
antal kvinnor är Säkerhets- och bevakningsverksamhet, Lufttransport och Land­
transport samt Post- och kurirverksamhet.
Figur 5. Startade sjukfall kvinnor (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
Vård/omsorg i särskilda
boendeformer (äldre och
funktionshindrade personer)
Boende med särskild service
(utvecklingsstörning, psykiska
funktionshinder, missbruk)
Säkerhets- och
bevakningsverksamhet
Lufttransport
200
45
186
6
173
3
172
20
Landtransport; transport
i rörsystem
171
128
Förskoleutbildning
171
206
Öppna sociala insatser
163
152
153
Sluten sjukvård
Post- och kurirverksamhet
13
146
73
Öppen hälso- och
sjukvård, tandvård
0
Sysselsatta kvinnor tusental
Sjukfall kvinnor
146
144
50
100
150
200
250
Antalet startade sjukfall är högst bland män inom landtransporter som sysselsätter
ett stort antal män (figur 6). Andra näringsgrenar med hög sjukfrånvaro är Avfall
och återvinning, Post- och kurirverksamhet samt Lufttransport. Byggande av hus
är också en mansdominerad bransch med hög sjukfrånvaro, liksom Tillverkning av
icke-metalliska mineraliska produkter, möbler och trävaror. Mäns sjukfrånvaro är
liksom kvinnors också hög i kvinnodominerade branscher som Vård och omsorg
i särskilda boendeformer eller särskild service.
6/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
Figur 6. Startade sjukfall män (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
114
Landtransport; transport
i rörsystem
105
12
Avfallshantering; återvinning
102
17
Vård/omsorg i särskilda boendeformer
(äldre och funktionshindrade personer)
100
14
Boende m. särskild service (utv.-störn.,
psykiska funktionshinder, missbruk)
98
15
Tillverkning av andra ickemetalliska mineraliska produkter
94
27
Post- och kurirverksamhet
93
8
Annan vård och omsorg
med boende
93
75
Byggande av hus
91
11
Tillverkning av möbler
90
26
Tillverkning av trä och varor av
trä, kork, rotting o.d. utom möbler
Lufttransport
0
89
3
89 105
20
40
60
80
100
120
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden en möjlig förklaring till
skillnader i sjukfrånvaro mellan branscher
Skillnader i fysisk och psykosocial arbetsmiljö är en väldokumenterad delförkla­
ring till den stora variationen i antal sjukfall mellan olika branscher. Olycksrisker,
exponering av hälsovådliga ämnen och utdragen ergonomisk belastning är exem­
pel på faktorer i den fysiska arbetsmiljön som har negativ inverkan på hälsa och
arbetsförmåga. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och upprepade rörelser
ökar risken för sjukdomar i framför allt rörelseorganen. Denna typ av belastning är
vanlig inom mansdominerade branscher som sysselsätter många i arbetaryrken,
till exempel inom byggbranschen. Tunga lyft och obekväma arbetsställningar finns
också inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden exempelvis inom
hälso- och sjukvården samt äldreomsorg, barnomsorg och omsorg för funktions­
hindrade. Den psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse, särskilt för sjukfrån­
varo i psykiatriska diagnoser som ökat mest under senare år. Mobbning, hot, våld
och trakasserier är särskilda händelser som markant ökar risken för sjukskrivning.
Jobb med höga krav och begränsade möjligheter att påverka den egna arbets­
situationen innebär också en särskild hälsorisk. Detsamma gäller obalans mellan
ansträngning och belöning. Inom vård, skola, omsorg och socialtjänst upplever
många i högre grad brister i den psykosociala arbetsmiljön enligt Arbetsmiljö­
verkets arbetsmiljöundersökningar.
7/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
Sysselsatta män tusental
Sjukfall män
Utöver betydelsen av arbetsmiljö kan skillnaderna i sjukfrånvaro mellan branscher
bero på en mängd andra orsaker. Några exempel är:
• skillnader i anställningsformer och avtalsförhållanden: individer som saknar
fast anställning har lägre sjukfrånvaro vilket delvis kan bero på att de har sämre
sjukförsäkring och undviker sjukfrånvaro för att inte förlora arbetet
• sjukflexibilitet, det vill säga i vilken grad en nedsättning av arbetsförmågan
tillåter arbete och närvaro på arbetsplatsen
• skillnader i sammansättningen av anställda såsom kön, ålder, utbildning etc.
• verksamhetens inriktning och innehåll, exempelvis hur marknaden ser ut i olika
branscher och vilka förutsättningar verksamheten har att välja – och påverka –
sitt uppdrag
Sjukfrånvaron i olika sektorer
Kvinnor och män är ojämnt fördelade över sektorerna (figur 7a och 7b). De flesta
sysselsatta arbetar inom privat sektor bland både kvinnor och män, men bland
männen är arbete inom privat sektor mer dominerade. Bland kvinnor är det betydligt
vanligare med arbete inom kommuner och landsting. Statligt arbete är lika vanligt
bland både män och kvinnor.
Figur 7a. Sysselsatta kvinnor
54 %
29 %
Antalet sjukfall är högst bland sysselsatta inom kommunerna, följt av landstingen,
staten samt den privata sektorn (figur 8). Skillnaderna är särskilt tydliga bland kvinnor.
Det finns ingen heltäckande förklaring till skillnaderna i sjukfrånvaro mellan sek­
torer. Dock återfinns många verksamheter med kända arbetsmiljöproblem såsom
vård, skola, omsorg och socialtjänst inom den kommunala och landstingskommunala
sektorn, vilket kan förklara en del av skillnaderna. Utöver detta kan det finnas
ytterligare möjliga tänkbara förklaringar, här nämnda utan inbördes rangordning,
vilka också samspelar med den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Exempelvis skillnader i:
• organisation och ledarskap
54 %
9%
8%
Figur 7b. Sysselsatta män
9%
29 %
2%
8%
• anställningsformer och avtalsförhållanden inklusive lön och andra belöningar
• sammansättningen av anställda såsom kön, ålder, utbildning etc.
• verksamhetens inriktning och innehåll, exempelvis hur marknaden ser ut och i
9%
vilken utsträckning verksamheten kan välja – och påverka – sitt uppdrag
8%
81 %
Primärkommunal
Landstingskommunal
Statlig
Privat
8/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016
Figur 8. Startade sjukfall (längre än 14 dagar per 1 000 sysselsatta) 2015
163
143
Primärkommunal
Landstingskommunal
Statlig
Privat
152
135
134
108
101
83
Kvinnor och män
80
Kvinnor
71
71
67
Män
Källor och lästips
• Statistik om sjukfrånvaro per bransch och sektor. Försäkringskassan.
• Psykisk ohälsa. Korta analyser 2016:2. Försäkringskassan.
• Yrke och sjukfall. Korta analyser 2015:1. Försäkringskassan.
• Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Socialförsäkringsrapport 2014:4.
Försäkringskassan.
• Arbetsmiljön 2015. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:2. Arbetsmiljöverket.
• Arbetsorsakade besvär 2016. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2016:3.
Arbetsmiljöverket.
• Psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukfrånvaro. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
och välfärd 2015.
• SNI 2007 Standard för svensk näringsgrensindelning 2007. MIS 2007:2.
SCB 2007.
Kontakt
Presstjänst
010-116 98 88
9/9
Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016