I nummer 3/1997 av våt internationella tidskrift Journal of Cogniti...
1 av 3
file:///C:/Users/Kristoffer%20M%C3%A5nsson/Desktop/kogniti...
I nummer 3/1997 av vår internationella tidskrift Journal of Cognitive Psychotherapy ägnar man ett
helt nummer åt Alfred Adlers bidrag till psykologin och psykoterapin. Adler tillhör de 'tre stora',
dvs Freud, Adler och Jung. Men medan Freud och Jung har fått stort inflytande och vars teorier mm
diskuteras med full intensitet så har Adler kommit i skymundan. Trots att det är uppenbart att Adler
lämnat teoretiska spår efter sig så har han ofta blivit förbisedd och är inte ofta citerad. Detta gäller
även för kognitiva teoretiker och kliniker. Tidskriftsnumret är därför ett försök att placera Adler
där han hör hemma dvs som en av de som givit stora teoretiska bidrag till både kognitiv terapi och
de nyare trenderna, såsom konstruktivism. Det är väl också i ljuset av denna strömning man ska se
det nymornade intresset. Jag tycker det kan vara av intresse att nosa lite på Adler och har därför valt
att sammanfatta inledningsartikeln i tidskriften; Roots of Contemporary Cognitive Theories in the
Individual Psychology of Alfred Adler. Författare är Richard E. Watts och Joseph W. Critelli.
Adlers teori.
Adlers teori är enligt författarna en integration av kognitiv, psykodynamisk och systemteori. Adler
talar om 'personlighet, eller livsstil. Denna 'livsstil' är en kognitiv blåkopia av en individs unika och
individuellt skapade åsikter, mål och personlig övertygelse. Människans centrala strävan är att
uppnå kompetens eller självkunskap . Adler kallar detta strävan efter bemästrandet (striving for
superiority). Detta är en individs kreativa och kompensatoriska svar till de normala och universella
barndomskänslor man har av obetydliget och maktlöshet och att man är är mindre än man borde
vara, dvs känslan av underlägsenhet (feelings of inferiority). Således är 'bemästrande' en naturlig
mänsklig önskan för att förflytta sig från en negativ uppfattning av sig själv till en positiv. En sådan
strävan kan försiggå på ett antingen socialt acceptabelt eller oacceptabelt sätt. Det sätt man väljer
formar Adlers kriterium för normalitet: hälsosam utveckling följer på socialitet och
gemensamhetssträvan; ohälsosam utveckling följer av strävan efter narcissistiskt egenintresse.
Adler menar att en individ motiveras av subjektivt formade mål vilka i sin tur har betydelse hur vi
uppfattar världen. Denna subjektiva uppfattning eller självmedvetandeschema (schema of
apperception) inkluderar en individs uppfattning av sig själv, andra och världen. P g a sitt kreativa
själv (creative self), dvs ens förmåga att konstruera sin egen verklighet, så söker en individ uppnå
sina mål på många olika sätt. Dvs Adlers position är kognitiv med en konstruktivitisk utsiktspunkt.
För Adler, är icke ändamålsenliga kärnövertygelser (kognitiva konstruktioner) det centrala i
missanpassningen. Följaktligen är ett upptäckande och en rekonstruering av dessa övertygelser
själva kärnan i terapin. Denna ska försiggår i en stödjande terapeut‐patientrelation.
Adler och kognitiv terapi.
Författarna menar att inte minst många moderna kognitiva terapeuter, såsom Ellis, Kelly och Beck
har mycket att tacka Adler för. De citerar en författare, H.D. Werner, som i sin bok Cognitive
Therapy 1982 skriver;
Man kan säga att kognitiv terapi uppstod i Wien 1911, då Alfred Adler och Sigmund Freud gick skilda
vägar…
Författarna menar att det är uppenbart att kognitiv psykoterapi har mycket att tacka Alfred Adler
2009‐09‐17 20:51
I nummer 3/1997 av våt internationella tidskrift Journal of Cogniti...
2 av 3
file:///C:/Users/Kristoffer%20M%C3%A5nsson/Desktop/kogniti...
för men att han långt ifrån alltid får den uppmärksamhet han är värd. De går sedan igenom några
moderna kognitiva terapiformer och börjar med Ellis Rational‐Emotive Therapy. De citerar Albert
Ellis, där han säger "Alfred Adler mer än Freud är den sanne fadern till modern psykoterapi" och "
att det är högst möjligt att utan Adlers pionjärarbete så hade aldrig RET utvecklats".
Beck noterar att Adler var den förste medvetet fenomenologiske orienterade terapeuten och
fortsätter
"Alfred Adlers Individual Psychology betonar vikten av att förstå patienten genom hans egna
medvetna erfarenheter. För Adler bestod terapin av att försöka reda ut hur en individ uppfattade och
förklarade världen".
Adler och konstruktivism.
Författarna är däremot förvånade över att dagens konstruktivistiska teoretiker sällan antyder
något inflytande från Adler . De pekar på att Adlers Indivudual Psycholgy betonar att människan är
en meningsskapande varelse som konstruerar sin egen personlighet och hans integration av
kognitiv, psykodynamisk och systemperspektiv liknar i mycket nutidens kognitiva konstruktivism.
Kelly pekar i förbigående på likheten mellan hans 'överordnade konstruktioner´ (superordinate
constructs) och Adlers 'livsstil' (style of life).Likaså påpekar Guidano och Liotti att deras
beskrivning av en individs kunskapsorganisation i mycket liknar Adlers 'livsstil'. Trots dessa
beskrivningar av likheter så diskuterar varken Kelly eller Guidano och Liotti detta vidare. Mahoney
noterar Adlers kognitiva och konstruktivistiska teori men framhåller Kelly som den väsentlige
skaparen av konstruktivistisk teori och psykoterapi.
Författarna diskuterar sedan avslutningsvis vad denna brist på erkännande kan bottna i. En
förklaring är att Adler 'försvann' i kontroversen mellan Freud och Jung. Många har också sett Adlers
teori som 'nyfreudiansk' och därmed placerad bland alla andra psykoanalytiska teorier. Man pekar
också på att företrädare för Adlers Individual Psychology oftast skrivit för andra Adlerianer och
inte försökt att nå utanför den kretsen. Men de pekar också på att Adler själv var mer intresserad av
att hans teorier skulle överleva än att hans namn skulle förknippas med dem. Han fick rätt!
En annan författare, C. Edward Watkins Jr gör ett försök att i tabellform sammanfatta likheter och
skillnader mellan Adlers, kognitiv och konstruktivistisk teori och terapi.. Nedan följer hans tabeller
vad gäller jämförelser mellan kognitiv terapi och Adlers.
Tabell 1. Några likheter mellan kognitiv och Adlers teori och terapi
1. Kognitivt "schema" och Adlers "livsstil" kan betraktas som synonymer.
2. Kognitiva terapeuters strävan att etablera en terapeutisk allians grundad på kolloborativ
empirisim vs Adlers strävan at etablera terapeutisk allians på samarbete‐
3. Kognitiva terapeuters avsensibilisering av problematiska kognitioner; Adlers steg för steg att
avtäcka neurotisk trygghet
2009‐09‐17 20:51
I nummer 3/1997 av våt internationella tidskrift Journal of Cogniti...
3 av 3
file:///C:/Users/Kristoffer%20M%C3%A5nsson/Desktop/kogniti...
4. Kognitiva och Adlerianska terapeuter, (a) delar en fokusering på att förstå en patients
'livsregler', (b) hjälper patienten att undersöka hur de konstruerar världen och
experimentera med nya sätt och (c) delar en liknande uppfattning vad gäller steg och mål för
själva terapiprocessen
Tabell 2. Saker som kognitiva och adlerianska terapeuter kan erbjuda varandra.
Från den kognitiva sidan.
1. Behandlingsprotokoll som kognitiva terapeuter utvecklat kan bli värdefulla för Adlerianska
terapeuters praktik.
2. Beskrivning av specifika kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker är kanske det
huvudsakliga bidraget.
Från Adlerianernas sida.
1. Livsstilsintervjun som utvecklats av Adlers efterföljare kan vara värdefulla för att få fram
grundantagande på ett snabbare och mer enkelt sätt
2. Adlers arbete vad gäller uppfostran och undervisning kan bli användbar för det kognitiva
lägret när det gäller att vidga perspektivet och få en större förståelse för hur människor
fungerar.
Jag är medveten om att ovanstående presentation av Adlers teorier är mycket kortfattad. För den
som vill få lite mer kött på benen hänvisar jag till tidskriften. Adlers egna verk går säkert att få tag i
för den som är extra intresserad.
Conny Thorsson
Tillbaka
2009‐09‐17 20:51
