www.pwc.se
Låt individen
komma in
En skola bortom den
kollektiva paradoxen
och i en digital framtid
En idéskrift om
framtidens skola
från PwC i
samarbete med
Innehåll
Inledning3
En idéskrift om och för skolan
3
Tack!3
Utgångspunkter för idéskriften
4
Samhällets digitalisering
4
Bakgrund4
Digitalisering på rätt sätt – IT-styrning
4
Svenska skolan – idag och imorgon
5
Dagens skola
6
Eleven ur fokus
6
Den kollektiva paradoxen
7
Digitaliseringen av den svenska skolan
10
Framtidens skola
14
Nutidens utbildning för framtidens samhälle
14
En skola för framtiden
18
De första stegen mot framtidens skola
19
Efterord från Sveriges Elevkårer
20
Efterord från Teach for Sweden
21
Inledning
En idéskrift om och
för skolan
När är det dags för en idéskrift? PwC
arbetar med offentliga verksamheter
dagligen, alltifrån myndigheter och
departement till kommuner och förvaltningar, och vi möter och stöttar det
offentliga Sverige i alla dess utmaning-ar
och har så gjort väldigt länge. Utmaningar
kan handla om effektiviseringar, kontroll,
kompetenskartläggningar, organisationsanalyser, chefsstöd, expansion, migration,
kunskapsutveckling i skolan och medarbetarutveckling. Den samlade kunskapen
om det offentliga Sverige, dess styrkor,
möjligheter och utmaningar är stor hos
PwC och dess medarbetare. Den kunskapen riktas oftast tillbaka till våra kunder i
form av förbättringar av våra metoder och
verktyg, välgrundade rekommendationer,
effektivt processtöd och välgrundade
analyser. Men vi vill och behöver också
lyfta våra erfarenheter och kunskaper till
en högre nivå och gå utanför både oss själva och vår kundkrets. På så sätt är denna
idéskrift vårt sätt att bidra.
Syftet med denna idéskrift är tvåfalt: dels
vill PwC bidra till ett konstruktivt offentligt samtal om den svenska skolans möjligheter och utmaningar, dels vill vi tydligare
lyfta in eleverna i det samtalet: elevernas
tankar, åsikter och vilja. Vår upplevelse
Tack!
är att eleverna i alltför liten omfattning
deltar eller tillåts delta i det offentliga
samtalet om skolan. Därför har vi också
valt att samarbeta med Sveriges Elevkårer då vi tagit fram underlag till denna
idéskrift. Vi har också valt att samarbeta
med organisationen Teach for Sweden för
att få in ett lärarperspektiv mer från sidan,
eftersom deras lärare kommer från en
annan yrkeskarriär och kan ge intressanta
perspektiv på hur skolan fungerar och
skulle kunna fungera.
Varje år genomför PwC många uppdrag
rörande den svenska skolan. Det handlar
både om granskningar för för-troendevalda
revisorer (t.ex. rörande kvalitetsarbete,
elevhälsa, arbete mot diskriminering, kompetensförsörjning och ekonomistyrning)
och om konsultuppdrag i form av organisationsutredningar kring grundskola och
gymnasieskolor, processtöd i förändringsarbete, verksamhetsanalyser och resursfördelningsmodeller. Vi möter nämndsledamöter, ekonomichefer, förvaltningschefer,
rektorer, kvalitetsutvecklare, controllers,
lärare och elever. Det vi ser direkt och
indirekt kommer vi att väva in i denna idéskrift, där vi också kommer lyfta vad vi ser
som centrala utmaningar att hantera för
att den svenska skolan ska kunna fungera
bättre, och även hur dessa utmaningar kan
hanteras.
Vi vill tacka Sveriges elevkårer
och Teach for Sweden för deras
intresse och vilja att bidra i
detta, särskilt ordföranden i
Sveriges elevkårer Emil
Gustavsson och verksamhetschef för Teach for Sweden Ida
Karlberg-Gidlund. Vi vill också
tacka Jan Hylén vid Education
Analytics för intressanta samtal
och viktiga reflektioner kring
den framtida skolan. Vi vill slutligen tacka de elever och lärare
som varit med och bidragit till
denna idéskrift.
Utgångspunkter för
idéskriften
Samhällets digitalisering
Bakgrund
Idén till denna skrift uppkom redan 2014 då
PwC genomförde ett seminarium i Almedalen
med titeln ”Framti-dens skola 2034”. Då försökte vi identifiera den goda grund svensk skola
ändå har för att sedan bege oss in i framtiden,
till år 2034, för att diskutera vad det önskade
läget skulle vara. Det var supervalår och det
var mycket tyck-ande om skolan, och kunskapsresultaten såg nedslående ut. Panelen förde
fram att mycket kommer att hända i omvärlden
under kommande årtionden som kommer att
påverka skolan. Globalisering, Urbanisering,
Teknikomställning i form av digitaliseringen
av samhället och Generationsutvecklingen
– det åldrade samhället är de fyra globala drivkrafter som kommer ha mycket stor påverkan
på skolan fram till 2034. Det betyder dock inte
att andra drivkrafter och trender inte påverkar
skola och skolutveckling, men det finns några
drivkrafter som driver på mer än andra.
Att tekniken kommer att ha en stor påverkan på
skolan under de kommande 20 åren var panelen
rörande överens om. Det konstaterades dock
att man inte bara kan göra investeringar i ny
teknik och skicka ut den till skolorna. Den nya
tekniken som man investerar i måste utnyttjas
som en integrerad del av skolans arbetssätt. Hur
man integrerar den nya tekniken rent fysiskt i
klassrummen är också en utmaning, då lärmiljön i många klassrum runt om i landet upplevs
som föråldrad. Ett viktigt påpekande var också
att lärarnas roll för en konkurrenskraftig och
inno-vativ skola kommer vara avgörande. Under
paneldiskussionen lyfte deltagarna fram eleverna som den största outnyttjade potentialen i den
svenska skolan idag. Att dessutom introducera
nya framåtblickande ämnen, som till exempel
kodning, var ett annat exempel på något som
skulle kunna vara ett sätt att höja elevernas
intresse för skolan. Detta gjorde att vi efter
Almedalen 2014 hamnade mitt i digitaliseringsspåret och hur den samhällskraften kommer att
påverka den framtida skolan i mycket hög grad
framåt.
4
Temat för 2015 års seminarium blev således:
Skolplattformars digitala data som kunskapskälla för skolutveckling och framtidens lärande.
En av nyckelutmaningarna fastställdes vara att
utvecklingen mot en mer digitaliserad skola går
för långsamt, och att det finns mycket att göra.
Med hjälp av digitaliseringen och tillgänglig
data kan man få en bättre bild av varje elevs
situation och vilka insatser som varje individ behöver. Men det är också ett hjälpmedel för lärare
att bedöma vad som fungerar och inte fungerar
i undervisningen. Det efterfrågades strate-gier
på alla nivåer – även på aggregerad nivå för att
kunna bedöma hur den svenska skolan fungerar
på en över-gripande nivå. En fråga som återkom
var hur vi rustar eleverna för ett föränderligt
yrkesliv – rustar vi dem på rätt sätt? Utanför
skolan är livet digitalt medan skolan fortfarande framstår som alltför analog – eller i alla fall
alldeles för lite digital. Detta kan rubba elevers
tilltro till att skolans relevans för den verklighet
de kommer leva i då de lämnar skolan. Utifrån
dessa tankar och en fortsatt dialog med Sveriges
Elevkårer valde vi att tydligare fokusera på
elevernas bild av skolan idag och den framtida
skolan – i ljuset av digitalisering och vad en
digital skola är och inte är idag.
Digitalisering på rätt sätt
– IT-styrning
IT sågs tidigare som huvudsakligen ett område
för tekniska lösningar med syfte att förvara
information och producera dokument i verksamheter, men idag har IT fått en betydligt
större roll där det också ryms kompetenser,
processer och strukturer. IT är en nyckel i att
verksamheter fungerar, och IT förväntas också
rymma förståelse för kärnverksamheten och
kunna stödja organisationen och verksamheten
att nå sina mål.
IT-styrning innebär möjligheten att styra en
verksamhet så att IT tillför så mycket värde
som möjligt. För att detta ska lyckas behöver utgångspunkten vara verksamhetens övergripande mål - tydligt formulerade och gärna mätbara.
IT-styrning sammankopplas ofta med IT-strategi. En möjlig orsak till att närliggande områden
röner uppmärk-samhet är att dessa processer
och kunskaper behövs för att hantera IT-ledningsfrågor, strategisk IT-utveckling eller att
hantera affärsplanen i en organisation. PwC ser
att allt högre krav ställs på IT-funktioner. Idag
behöver verksamheter – t.ex. offentliga organisationer som kommuner och regioner - ha en
fungerande modell för IT-styrning som berör
allt från digitalisering till sourcing-frågor och
IT-risk.
• Isolerat beslutsfattande: människor i en
organisation fattar beslut genom att förlita
sig på medarbetare och data som är bekanta
för dem, istället för att använda ett systematiskt tillvägagångssätt. Vem som kan fatta
beslut är inte tydligt definierat och tillämpas
inte konsekvent.
En bra IT-styrning ser till att IT:
• IT-projekt uppfyller inte organisationens
behov: IT-projekt tenderar ofta att drivas
av IT-behov, såsom säkerhetskostnader och
underhållskostnader.
• Stödjer organisationens strategi.
• Skapar värde för rätt personer i
organisationen.
• Hanterar risker effektivt.
• Optimerar användningen av knappa
resurser.
• Främjar kontinuerlig förbättring.
• Reaktiv riskhantering: Istället för att
systematiskt söka efter tecken på nya risker,
försöker istället chefer reagera på risker när
de uppstår.
Dessa utmaningar är giltiga även för skolorganisationer, både utifrån att de är del i en
större organisation (t.ex. en kommunal) och att
skolorganisationer på flera håll har en omfattande tillgång till IT i form av system och datorer,
surfplattor och mobiler.
Vi ser att kunder utan bra IT-styrning kämpar
med flera utmaningar:
Svenska skolan – idag och
imorgon
Skollagen (2010:800) som den ser ut idag
utfärdades den 23 juni 2010 och den senaste
ändringen skedde i och med SFS 2016:151. Skollagens intentioner och bestämmelser konkretiseras ytterligare i läroplanen (SKOLFS 2010:37)
som också är det styrdokument som uttrycker
vilka specifika kunskapskrav som ska uppnås
i de olika ämnena. Skollagen och läroplanen
uttrycker tillsammans de nationella målen som
eleverna inom ramen för sko-lans verksamhet
ska utvecklas mot.
Den samlade läroplanen (Lgr 11) innehåller
tre delar – skolans värdegrund och uppdrag,
övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
och kursplaner som kompletteras med kunskapskrav. Läroplanens första del om sko-lans
värdegrund och uppdrag utgår från skollagens
inledande bestämmelser om vad utbildningen
inom skolväsendet syftar till och vad skolans
uppgift är. I det avsnitt som handlar om skolans
uppdrag framgår följande:
”Skolans uppdrag är att främja lärande där
individen stimuleras att inhämta och utveckla
kunskaper och värden (…) Skolan har i uppdrag
5
att överföra grundläggande värden och främja
elevernas lärande för att därigenom förbereda
dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska
förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör
den gemensamma referensram alla i samhället
behöver.
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex
verklighet, med ett stort informationsflöde och
snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir
därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska
fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”
Under snart ett decennium har den svenska
skolan upplevt ett högt förändringstempo i och
med allt från ny skollag och läroplan till ett
nytt betygssystem, förtydligande av roller och
ansvar för professionen i och med den statliga
rektorsutbildningen och kraven på lärarlegitimation, samt en tilltagande bevakning och
granskning av skolan från samhället som helhet.
De senaste årens skoldebatt har avhandlat såväl
driftsformer som framgångsfaktorer och system
för resultatmätning. I likhet med de nationella
styrdokumenten har debatten kring den svenska
skolan som utgångspunkt att skolan ska bli bättre – men från vilket utgångsläge och för vem?
Dagens skola
”Dagens skola kännetecknas idag av ”låsta positioner” med låg grad av innovation
gäl-lande organisation, ineffektiva rutiner och möten (…) mycket dubbelarbete, hårt
tävlings-inriktat klimat med starkt betygsfokus och låtsasdemokrati”
– Lärare i workshop
I detta och följande kapitel beskrivs skolan idag
och i framtiden. Utgångspunkterna är vad som
framkommit i workshops med elever och med
lärare, resultat från en enkät riktad till elever,
samt PwC:s erfarenheter. Det är alltså elevernas
och lärarnas tankar, upplevelser och reflektioner som ligger till grund för de bilder och
beskrivningar som ges. På så sätt är underlaget
subjektivt. Det är viktigt att ha detta i åtanke
som läsare.
Eleven ur fokus
Är den svenska skolan låst i ett antal positioner,
som hävdas i citatet ovan? Grundskolans nio stadier från årskurs ett till årskurs nio utgår ifrån
att eleverna börjar skolan vid samma ålder och
successivt ska gå igenom stadierna i samma takt
utvecklingstakt. Läroplanerna för skolformerna
utgår från en sammanhållen syn på vilka kunskaper och värden eleverna ska ha med sig från
sin skolgång. Denna uppdelning är så tydlig att
det ibland kan åter-speglas i den fysiska organisationen av grundskolan idag hos huvudmän, då
F-6 och 7-9 alternativt F-9-skolor emellanåt ses
som en önskvärd indelning eftersom det anses
följas läroplanen. Läroplanen med tillhörande
kursplaner är också ytterst styrande för vilka
ämnen som ska introduceras i vilka stadier och
6
de centrala momenten inom t.ex. matematik,
engelska och biologi.
Skolans syfte och innehåll är reglerat i nationella styrdokument där effekten bl.a. ska vara
ett likvärdigt innehåll i undervisningen, och att
alla elever som går i skolan ska få gemensamma
kunskaper. Men samtidigt framhålls ibland
– särskilt i ljuset av digitaliseringens förändringskraft – att den undervisning som elever
idag möter i skolan framstår som omodern och
verklighetsdistanserad. Dessutom vet vi att den
faktiska likvärdigheten är ifrågasatt. Ibland förefaller det vidare som att lärare i dagens skola
upplever att eleverna har en bristande respekt
för lärare och kunskap, eftersom kunskap i och
med digitaliseringen är så mycket mer omfångsrik och lättillgänglig idag jämfört med om man
bara ser 20–25 år bakåt i tiden. Lärare i dagens
skola upplever också att eleverna ifrågasätter
undervisningen och dess innehåll i allt större
utsträckning – varför det är viktigt att de lär sig
just detta, vad ska kunskapen resultera samt när
och hur är det praktiskt användbart? Utan en
hållbar och rimlig motivering är risken stor att
eleverna upplever att undervisningens innehåll
saknar verklighetsförankring och att deras intresse och engagemang minskar, vilket följaktligen påverkar deras lärande i skolan negativt.
Dagens skola – 5 påståenden med högsta värden
90%
80%
77%
70%
71%
69%
68%
60%
63%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
a)
b)
c)
d)
e)
a) Betyg är fokus för vårt arbete i skolan
d) Jag har min egen dator/ipad/notebook i skolan
b) Det är viktigt att lyckas på skriftliga prov
e) Skolan är viktig som social samlingsplats
c) Digitala verktyg används
Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011
1
I den enkätundersökning som har genomförts
inom ramen för idéskriften fick grundskoleelever och gymnasieelever ta ställning till ett antal
påståenden som formulerats efter genomförda workshops, och välja ut de påståenden de
instämde mest med. I ovanstående diagram
redovisas de påståenden som eleverna instämde
med i störst utsträckning.
Men det är inte endast eleverna som har
invändningar mot undervisningen såsom den
ibland bedrivs. Även lärare har upplevt att det
finns moment i kursplaner och inslag i undervisningen som är av mycket begränsat värde
för eleverna i det framtida arbetslivet. Detta
manifesteras exempelvis i hur viktigt det upplevs vara att eleverna kan saker utantill för att
kunna prestera bra på de tester och prov som för
många elever uppfattas utgöra en betydande del
av underlaget för betygssättning. I dagens skola
förefaller lärandet främst vara fokuserat till att
eleverna ska tillägna sig en bred kunskap inom
många områden där den djupare förståelsen
inte ofta är i fokus. Elevernas upplevelse av ett
starkt betygsfokus och att ”plugga för provens
skull” understödjer denna bild. Ytterligare en
iakttagelse som gör att skolans verksamhet
framstår som väsensskild från hur dagens samhälle fungerar är att eleverna i högstadiet under
en och samma vecka ofta förväntas kunna skifta
fokus i sitt lärande mellan över tio enskilda
ämnen. Ämnesövergripande arbeten är tyvärr
7
ingenting som kan sägas prägla undervisningen
i den svenska skolan.
Den kollektiva paradoxen
Av de nationella styrdokumenten framgår –
bland annat av skollagens inledande bestämmelser § 4 – att utbildningen inom skolväsendet
ska främja alla barns och elevers utveckling och
lärande samt en livslång lust att lära.
”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och
elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd
och stimulans så att de utvecklas så långt som
möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen”
- Skollagen (2010:800) kap 1 § 4
Av läroplanen för grundskolan framgår i avsnitt
2.2, ”Kunskaper” 1 att läraren ska:
• Ta hänsyn till varje enskild individs
behov, förutsättningar, erfarenheter och
tänkande,
• Stärka elevernas vilja att lära och elevens
tillit till den egna förmågan,
• Ge utrymme för elevens förmåga att själv
skapa och använda olika uttrycksmedel,”
Läroplan, examensmål
och gymnasiegemensamma
ämnen för gymnasieskola
2011
2
I rapporten ges exempel
där en lärare i SO säger att
han är rädd för att ”det kan
spåra ur” om eleverna själva
skulle få delta i att ta fram
arbetsuppgifter. Samtidigt
håller läraren med om att
det skulle kunna vara stimulerande för eleverna.
3
Liknande formuleringar återfinns läroplanen för
gymnasieskolan avsnitt 2.1, ”Kunskaper” 2.
Men: utbildningen inom den svenska skolan är
idag i mångt och mycket att betrakta som en
kollektiv företeelse, vilket bl.a. Jan Hylén vid
Education Analytics påpekar: ”Idag arbetar
lärarna individuellt och eleverna kollektivt.
Det borde vara tvärtom.” Sannolikt har det att
göra med att skolans övergripande organisation
är kollektiv som påpekats tidigare. Det finns
ett kollektivt ramverk och har så funnits under
en lång tid. Skolan som organisation och dess
lärare ska inom de kollektiva ramarna kunna
möta varje elev som individ – ett möte som alltså
är befäst i styrdokumenten. Men det kollektiva
lärandet verkar dominera. Såväl lärare och
elever vittnar om att undervisningen i den
svenska skolan – trots att det är tydligt vad som
gäller för såväl utbildningen i stort som för extra
anpassningar och särskilt stöd – är långt ifrån
individanpassad. Eleverna identifierar – utöver
att deras möjligheter att tillgodogöra sig under-
8
visningen är beroende från lärare till lärare – att
det ibland bara erbjuds två uppgifter (en för de
vanliga eleverna och en för eleverna som har
det extra svårt), att undervisningen präglas av
föreläsningar snarare än aktiva lektioner, att
grupparbeten leder till obalans i vilka elever
som faktiskt gör arbetet och inte, att elevernas
möjligheter till att påverka undervisningens
upplägg och redovisningen av sina kunskapsresultat. Det sistnämnda har tidigare lyfts fram av
Skolinspektionen. I sin rapport ”Från huvudmannen till klassrummet - tät styrkedja viktigt
för förbättrade kunskapsresultat” från 2014 pekar man på utmaningarna rörande delaktighet,
där men pekar på att mer än var tredje grundskola brister när det gäller att ge eleverna inflytande över undervisningens innehåll och form,
och där elever som de intervjuat gav exempel på
att de möjligen kunde påverka skolmat, idrottshallen eller möblering i klassrummet, dock mer
sällan aspekter av undervisningens som dess
innehåll och form.3
I nedanstående diagram visas värdena för de
påståenden i enkäten som rörde dagens undervisning. De påståenden som flest respondenter
instämmer i avseende dagens skola indikerar
också att arbetet i skolan sker med ett starkt
resultat- och betygsfokus, och bekräftar till viss
del bilden av att lärandet sker i huvudsak för
proven, inte för livet. Lägre värden – från 48
% och neråt – får påståenden kring om lärarna
lämnar individuell feedback, om det som eleverna lär sig i skolan bedöms som viktigt och om
individen står i centrum.
Trots att det är tydligt utifrån de nationella styrdokumenten vem som ska stå i centrum verkar
skolan inte förmå möta eleverna som individer.
Detta är den stora utmaningen för skolan –
samtidigt som de digitala verktygen finns för att
skapa underlag för en mycket högre individualisering än idag.
Lärandet i dagens skola
80%
77%
71%
60%
56%
48%
40%
32%
17%
20%
13%
7%
0%
a)
b)
c)
a) Betyg är fokus för vårt arbete i skolan
b) Det är viktigt att lyckas på skriftliga prov
c) Det är mycket läxor i skolan
d) Läraren ger mig individuell feedback
e) Skolan är jämställd
9
d)
e)
f)
g)
h)
f) Jag kan påverka hur och när jag vill visa mina
kunskaper
g) Jag lär mig det som är viktigt i skolan
h) Individen står i centrum
Digitalisering
Teknisk dimension
• Hårdvara
• IT-infrastruktur
• Mjukvara
Digitaliseringen av den
svenska skolan
Som beskrevs inledningsvis kan digitaliseringen
betraktas som drivkraft för samhällsförändring
som går bortom megatrendbegreppet. Medan
en trend växer och till slut når en mognadsfas
visar digitaliseringen inga tecken på att mogna
och sakta ner – tvärtom. Dels finns det en ökad
tillgång i och med att tillgången till datorer,
surfplattor mm ökar dels finns det en efterfrågan från marknaden och konsumenterna på
smarta digitala lösningar, verktyg och ständig
uppkoppling.
Digitalisering är ett brett begrepp där definitionen i mångt och mycket skiljer sig från person
till person, men tydligt är att det finns såväl en
teknisk dimension som en social dimension.
Den tekniska dimensionen täcker in de tekniska
aspekterna som ibland omnämns som IT-infrastruktur, och den sociala dimensionen täcker
in hur vi använder IT utifrån våra behov och
beteenden. Det finns förstås kopplingar mellan
dessa områden, exempelvis så är data idag
tillgängligt på ett helt annat sätt än tidigare, och
ökad tillgänglighet påverkar våra beteenden och
ageranden.
Den dimension som vi ser framträder tydligt
i diskussionen kring digitaliseringen av den
svenska skolan är den tekniska dimensionen av
digitaliseringsbegreppet. Detta märks i diskus-
10
Social dimension
• Beteenden
• Användning
• Attityder
sionerna kring införandet av en dator per elev
(1:1) runt om i landet samt i införandet av olika
lärplattformar (V-klass, Fronter, It’s Learning,
Skola24) liksom i valen kring hårdvara – datorer
eller surfplattor, smartboards och projektorer.
Det är också ofta som komplikationer av teknisk
karaktär som elever och lärare upplever hindrar
användandet av digitala verktyg i undervisningen, och vanligen förekommande önskemål från
lärarnas sida är att ”hygienfaktorerna ska vara
på plats avseende IT” eller ”stabil IT-infrastruktur som fungerar”.
Ur ett lärarperspektiv framhålls det tydligt att
digitaliseringen, både den tekniska och den
sociala dimensionen, driver förändringen i
skolan. En sådan förändring är att lärarens roll
utmanas i allt större utsträckning. Tillgången
till mobiler, surfplattor och datorer ger upphov
till såväl genvägar som möjligheter att fota av
lektionsanteckningar, googla svar och söka upp
fakta. Användningen av sociala medier delar
idag debatten i två läger: är det en distraktion
eller är det ett komplement till undervisningssituationen? När lärarrollen utmanas framträder
ett antal intressanta frågor. Hur ska undervisningen utformas så att det som upplevs som en
distraktion kompletterar undervisningen, och
hur ska man utveckla formerna för interaktion
mellan lärare och elever med fokus på lärande?
Det här är inga nya utmaningar, utan generella,
men tack vare digitaliseringens transformerande kraft har de blivit ytterst relevanta.
Dagens digitala skola
70%
69%
68%
52%
53%
51%
48%
35%
19%
18%
5%
0%
(a
(b
(c
a) Digitala verktyg används
(d
(e
(f
(g
på internet
b) Jag har min egen dator/ipad/notebook i skolan f) Lärare har tillräckligt hög teknisk kompetens
c) Digitala verktyg spelar en viktig roll i
undervisningen
g) Elever kan delta på lektioner på distans
d) Elever har tillräckligt hög teknisk kompetens
e) Lektionsmaterial finns tillgängligt för elever
I ovanstående diagram visas hur eleverna
instämmer i de påståenden som rör digitaliseringen av dagens skola. Det framgår att digitala
verktyg används i undervisningen, men det bör
också poängteras att typ av digitala verktyg
inte har efterfrågats (datorer, smartboards, men
även presentationsprogram eller annan mjukvara) och att undersökningen främst besvarats av
gymnasieelever (tillgången till digitala verktyg
ökar successivt i de högre årskurserna).
Kopplat till såväl den tekniska som den sociala
dimensionen så framhålls från lärarnas sida
att de upplever att deras kompetens att hantera
teknik och digitala verktyg inte räcker till – och
från elevernas sida framhålls att de emellanåt får
hjälpa lärarna att få tekniken att funka. Det finns
också en upplevd tröghet i strukturerna, där lärare som ser behov av mindre förändringar i tekniska system, förändringar som skulle underlätta
deras vardag, snart inser att det är en lång och
arbetsam process att få till denna förändring.
11
Eleverna upplever i sin tur att det ofta förutsätts
att de (utifrån att de tillhör en viss generation)
har en generell förförståelse kring IT och hur
olika typer av tekniska problem ska lösas, vilket
det är långtifrån säkert att alla har.
I september 2015 publicerade SKL rapporten ”Skolans digitalisering – hur långt har vi
kommit?” som baseras på värderingar som
gymnasie- och grundskolerektorer har gjort i
självskattningsverktyget LIKA (LedningInfrastrukturKompetensAnvändning). Det är alltså
en självskattning där rektorer skattar sammanlagt 78 faktorer fördelade på de fyra områdena
ledning, infrastruktur, kompetens och användning baserat hur långt de upplever att deras
skola har kommit i arbetet med digitaliseringen.
I samband med publiceringen kan jämförelser
göras mellan olika skolor i kommunen och med
den nationella sammanställningen. I augusti
hade 202 kommuner aktiverat minst ett kommunkonto.
I rapporten som baserats på de publicerade värderingarna i LIKA finns det en tydlig skillnad på
vilka indikatorer där rektorerna skattat att arbetet ligger långt framme (över 75 % av skattningarna är ”Uppnådd”) och områden där arbetet inte
riktigt kommit igång (över 60 % av skattningar-
När det gäller svaret ”Ej
planerad” kan det ligga i
bedömningen att arbete
med indikatorn inte ses
som relevant.
na är ”Ej planerad”). 4 Denna skillnad ger också
en fingervisning om att digitaliseringen i den
svenska skolan har kommit lite längre sett till
den tekniska dimensionen, men att den sociala
dimensionen har en något mindre framträdande
roll.
4
• Pedagogerna i skolan har tillgång till och använder e-postsystemet
regelbundet (93% ”uppnådd”).
• Pedagogerna har en egen bärbar dator och/eller läsplatta
(83% ”uppnådd”).
• Pedagogerna använder dator eller läsplatta dagligen i sitt arbete
(78% ”uppnådd”)
• Eleverna är vardagligen engagerade i skolans IT-frågor på olika
sätt för att vara med och driva utvecklingen, t.ex. genom IT-råd,
IT-stödjare i klasserna, StudentHelpdesk (67% ”ej planerad”).
• Skolan driver IT-relaterade utvecklingsprojekt i samverkan med
part utanför skolan (62% ”ej planerad).
• Eleverna använder sociala medier för interaktion och i lärsituationen (68% ”ej planerad)
Som framgick i avsnittet ”utgångspunkter för
idéskriften” så har vad som ryms inom begreppet IT utvidgats, och idag vet vi att en bra
IT-styrning kan optimera resursanvändning,
fungera värdeskapande för rätt personer och
främja kontinuerlig förbättring. Dessa framgångsfaktorer är generella och är med högsta
sannolikhet lika giltiga för Sveriges skolor
som för vilken annan organisation som helst.
12
Däremot förefaller det ofta råda avsaknad av
en tydlig och genomarbetad IT-strategi, eller
en plan för implementering som tar hänsyn till
såväl den tekniska som den sociala dimensionen
av digitaliseringen i skolan. Men arbetet med att
formulera en strategi eller en plan för digitaliseringen av skolan fordrar kanske att syftet med
digitaliseringen måste konkretiseras – vad förväntas hända med skolan då den digitaliseras?
”Skolledningen har en
vision kring arbetet
med IT i skolan som
är kommunicerad till
medarbetarna”
”Skolledningen redogör och
exemplifierar i sitt systematiska
kvalitetsarbete hur skolans
arbete med IT som pedagogiskt
verktyg utvecklats”
12%
13%
58%
46%
30%
41%
Diagram 1 och 4 från tabellbilagan till rapporten
”Skolans digitalisering –
hur långt har vi kommit?”
SKL 2015.
Uppnådd
Uppnådd
Nästan där/påbörjad
Planerad/ej planerad
Nästan där/påbörjad
Planerad/ej planerad
”Diskussioner om hur IT kan
användas som pedagogiskt
verktyg är ett återkommande
inslag på t.ex. APT, veckomöten och konferenser”
”Kollegiehandledning
används som modell i
skolans kompetensutveckling inom IT”
24%
18%
20%
62%
30%
46%
Diagram 17 och 19 från
tabellbilagan till rapporten ”Skolans digitalisering – hur långt har vi
kommit?” SKL 2015.
Uppnådd
Uppnådd
Nästan där/påbörjad
Planerad/ej planerad
Nästan där/påbörjad
Planerad/ej planerad
Framtidens skola
”Med digitaliseringens möjligheter finns det ingen anledning till att alla Sveriges elever
inte ska ha tillgång till Sveriges tio bästa mattelärare”
– Lärarcitat
Nutidens utbildning för
framtidens samhälle
När frågan om digitaliseringen av den svenska
skolan – skolan som organisation för lärande - aktualiseras kommer även frågor som rör
kunskapssyn samt undervisningsmetoder och
arbetsmiljö i skolan att väckas. Eftersom digitaliseringen ska stödja och utveckla skolverksamheten så kommer de aktiviteter som sker i
verksamheten och syftet med dem att diskuteras
och det blir då centralt att föra en diskussion om
hur skolan kan använda digitaliseringen för att
ni sina mål. Det här är själva essens av digitaliseringens transformerande kraft, vi får inte nya
svar på gamla frågor utan helt nya frågor väcks,
där den mest pregnanta för skolan rimligen blir:
vad ska samhället med skolan till?
Omvärldens förändringar påverkar utan tvivel
skolans förutsättningar att vara det samhället
vill och skolan förmår vara. Synen på skolan
som en viktig institution för samhället och
för medborgarna förändras. Kravet på insyn i
skolan och diskussioner om nyttan med skolan
14
kommer inte att försvinna, inte heller diskussionen om eleverna har med sig meningsfulla
kunskaper från sin skolgång. Rimligen kommer
framtidens elever, föräldrar och lärare fortsätta att ställa krav på att den svenska skolan
ska utveckla kunskaper som är användbara för
framtiden. Vad är det då för bild av den framtida skolan som tonar fram i samtal med elever
och lärare? I den ideala skolan är det allt färre
kunskaper som ska memoreras och redovisas
vid ett visst bestämt tillfälle (i form av prov och
redovisningar) Istället präglas skolvardagen av
ett fokus på att utveckla förmågor, förståelse
och förhållningssätt det som blir elevens verktyg
för att stärka sitt eget lärande och orientera sig i
framtidens samhälle. Skolan finns kvar som en
fysisk plats där eleverna har ett socialt sammanhang utanför hemmet, där utrymme finns för
reflektion kring värderingar, där man kan möta
andra människor och träna på viktiga förmågor
som samarbete, coaching och ledarskap. Men
skolans betydelse som fysisk plats för lärande
tonas också ned. Mycket av det som förenar och
bygger skolvardagen sker digitalt, för att sedan
manifesteras i det fysiska mötet.
Ett förändrat förhållningssätt till kunskaper,
lärande och arbetssätt är basen och det centrala
i den framtida skolan enligt de elever och lärare
som PwC mött i workshops. Det förändrade
förhållningssättet faller tillbaka på behovet av
individualisera skolan och att i det använda
de digitala verktyg och de digitala möjligheter
som finns. Skolan som organisation behöver se
annorlunda ut för att bättre kunna spegla det
rådande samhället med medborgarnas olika
förmågor och kompetenser. Årskursindelningen uppfattas som mer och mer obegriplig, och
den kan behöva brytas upp så att lärandet kan
formas utifrån eleverna som individer, inte som
kollektiv där det elevernas födelseår är den
gemensamma nämnaren.
Eleverna efterfrågar och vill ha en skola där
friheten är mycket större än idag men samtidigt
behöver ansvaret vara tydligt. ”Kunskapsplikt
15
istället för skolplikt” – så uttrycker en elev vad
som borde vara utgångspunkten för framtidens
skola. De digitala verktyg som finns kan ge förutsättningar för viktiga förändringar – vi möter
lärare som pratar om nya samarbetsformer
mellan elever och lärare, smartare kommunikation mellan elever och lärare, mer intensiva
lärupplevelser, snabb återkoppling, effektivare
utvecklingsarbete. Eleverna ser stora möjligheter i tillgänglighet vad gäller material, kontakt
med lärare och andra elever. Det framstår också
som att den föreläsande läraren som elever
möter i sina klassrum idag ska förstås vara
tillgänglig även i framtiden, men också i form
av en digital tillgång. Att läraren helt och hållet
ska existera som en digital tillgång verkar inte
finnas i elevernas framtidsbild, trots att den
framtiden är fullt rimlig att föreställa sig och
inte helt osannolik.
Framtiden – 5 påståenden med högst andel
90%
90%
83%
81%
81%
78%
75%
76%
68%
60%
a)
b)
c)
d)
e)
a) Skolan är en trygg plats
d) Läraren har en coachande roll
b) Individen står i centrum
e) Det är en bra balans mellan fritid och skola
c) Lärare har hög teknisk kompetens
Med en högre individualisering behövs också
ett tydligare skifte i kunskapssyn, där elevernas
upplevelse av fokus på fakta och lärande för
stunden flyttas till fokus på djupare förståelse
och där eleverna i högre utsträckning är aktiva i
formerna för sitt eget lärande. Kunskapssökande
är ett viktigt inslag i den framtida skolan. Ämnesövergripande arbete och arbete i team och i
projektform, dock utan att tappa fokus på individen. Detta medför också en förändrad lärarroll:
läraren blir en stödjare och en inspiratör, och
inte enbart en föreläsare och en kontrollant. Läraren ska vägleda eleven i lärandet. Och lärarna
ska arbeta mer tillsammans för att skolan på ett
bättre sätt ska kunna möta eleven som individ
– och inte eleverna som ett kollektiv. Digitala
verktyg ska inte ersätta läraren, utan stötta
lärandet. I vart fall inte i den framtid som elever
och lärare ser.
16
Av genomförda workshops framkommer att det
inte heller nödvändigtvis handlar om en ökad
tillgång till teknik, när det kommer till gymnasieskolan, utan att den behöver fungera bättre
och nyttjas bättre. Grundskoleleverna som
deltagit i workshops har däremot till delar en
annan bild av tillgången till teknik. I grundskolor är variationen stor i hur stor tillgången av
t.ex. datorer är för eleverna.
Skolan som plats för lärande kommer att finnas
kvar i framtiden. Eleverna och lärarna ser skolan som en viktig plats för sociala sammanhang,
för möten och för att kunna ge trygga miljöer
för lärande. Men inom skolans fysiska väggar
behöver en annan typ av skola utvecklas, en skola som organiseras på ett helt annat sätt, och där
eleven som individ är utgångspunkten för hur
skolan möter elever, hur lärare arbetar och hur
skolan utvecklas.
”Inom skolans fysiska
väggar behöver en annan
typ av skola utvecklas”
Framtidens skola
– lärandet
Framtidens
digitala skola
90%
81%
80%
73%
70%
70%
68%
67%
61%
60%
54%
49%
45%
51%
45%
40%
40%
23%
20%
0%
34%
(a
(b
(c
(d
(e
(f
0%
(a
(b
(c
(d
(e
(f
a) Jag kan påverka hur och när jag vill visa mina kunskaper
a) Lärare har hög teknisk kompetens
b) Skolan är viktig som social samlingsplats
b) Elever har hög teknisk kompetens
c) Jag kan studera i egen takt
c) Jag har min egen dator/ipad/notebook i skolan
d) Min undervisning är skräddarsydd efter mina behov
d) Digitala verktyg ger värde i undervisningen
e) Det finns schemafria dagar
e) Digitala verktyg används varje dag
f) Utantillkunskap ej viktigt
f) Skolan är helt digital och jag kan delta i
undervisningen på distans
En skola för framtiden
SOU 2015: 22 – Rektorn och
styrkedjan. Betänkande av
Utredningen av rektorernas
arbetssituation inom skolväsendet.
5
Hur utmanande är tanken på en skola som fortfarande finns kvar som fysisk plats, men som är
organiserad på ett helt annat sätt än idag? Där
t.ex. högstadie- och gymnasieelever helt och
fullt arbetar projektbaserat, där de ämnen vi är
vana vid att möta i scheman inte ens existerar
längre? En skola där eleven kontinuerligt får
digital återkoppling från sin lärare, återkoppling som läraren t.o.m. samlat från ett team
med lärare som arbetar tillsammans i vardagen
med sina elever? Där det inte existerar formella
skriftliga prov, och där det inte heller finns några långa lov, utan eleverna har vanliga arbetsveckor, precis som sina lärare?
De elever och lärare som PwC har träffat och
diskuterat med önskar och tror på just en sådan
skola som beskrivs i det inledande stycket.
Elever (och även lärare) önskar en annan skola
då de ser att skolans arbetsformer och kunskapssyn idag vare sig förmår ge eleverna nödvändiga
kunskaper eller förmår engagera vare sig elever
eller lärare. Och en annan skola är möjlig då det
är tydligt att de digitala verktygen som finns
stödjer det som styrdokumenten framhåller.
Jan Hylén igen:
”Vi borde jobba för en skola som har en annan
ämnesstruktur, som har mer fokus på kompetenser och släppa den stenhårda åldersfixeringen. Flera länder går nu i den riktningen, t.ex.
Finland, Irland och Australien. Även i Norge
pågår den diskussionen. Vi behöver en skola som
18
förbereder eleverna för ett samhälle och ett arbetsliv som är i förändring.”
Förändring av skolan kräver förstås att förändring initieras och drivs och på flera nivåer.
PwC:s erfarenheter är att skolan generellt
har utmaningar vad gäller styrning. En stor
utmaning är att beslut om förändring av skolan
på den politiska nivån (både nationell och lokal
nivå) verkligen får genomslag i mötet mellan
elev och lärare. En annan är att förlägga beslutens innehåll på rätt nivå. Rektorns ansvar för
skolans utveckling är stort, men det innebär
också att rektorns förutsättningar för handlingsutrymme behöver vara rimliga, samt att möjligheterna att fokusera på huvuduppdraget – det
pedagogiska ledarskapet – behöver vara goda.
I SOU:n ”Rektorn och styrkedjan” 5 undersöks
hur arbetssituationen inom skolväsendet kan
förändras i syfte att öka förutsättningarna för
förbättrade elevresultat i skolan. Slutsatserna är
fullt giltiga vad gäller att driva förändringar av
arbetssätt och förstärka individualisering och
delaktighet. Flera slutsatser dras i SOU:n, och
två av dessa är följande:
• Skolorganisationen måste byggas med
utgångspunkt från elevernas, personalens och
övriga intressenters behov
• Samspelet, stöd, ledning och styrning behöver
utvecklas inom hela kedjan genom ett utvecklat
samtal – utifrån god kunskap om utmaningarna
och en samlad målbild.
De första stegen mot
framtidens skola
För att förändra skolan till den framtid som målats upp behöver arbete och utveckling bedrivas
på flera organisatoriska nivåer.
På skolnivå behöver fokus läggas på strukturer
för elevers delaktighet och former för individualisering, så att de dagliga lärandesituationerna
och mötena mellan elever och lärare i högre
utsträckning kan präglas av delaktighet och
individualisering. Det kan handla om att skapa
beständiga strukturer och processer för kontinuerlig feed-back som bottnar i fungerande digitala system. Där finns det idag stora skillnader
mellan skolor och huvudmän i förmåga att driva
den utvecklingen, i att ge tillgång till digitala
verktyg samt att säkerställa att både elever
och lärare har en teknisk förmåga att använda
systemen på ett effektivt sätt. Men på skolnivå
kan det också de första stegen tas mot en annan
organisering: schematider, arbetstider och
arbetsformer.
Vad kan göras? Rektor kan sätta tydliga krav
på mycket tät uppföljning av kunskapsutveckling inom ramen för det systematiska
kvalitetsarbetet, på individnivå. Rektor kan
också lägga ett fokus i tid och resurser på att
stödja lärare i att ge kontinuerlig feedback
till eleverna genom de befintliga system som
finns. Rektor behöver också stödja de lärare
som vågar och törs pröva individuella former
arbete och för redovisning av kunskaper.
Och glöm inte att prata med eleverna om hur
de vill att skolan ska fungera!
På huvudmannanivå behöver det sättas resurser och mål riktade mot en fungerande individualisering: tekniska resurser, samt resurser
för kompetens både vad gäller individualisering
och digital förmåga. Huvudmannen behöver
också ha en fungerande uppföljning för att rikta
om och satsa resurser. Men ytterst krävs också
ett förtroende mellan huvudman och rektor för
19
en fungerande långsiktighet, för att kunna ställa
tydliga krav och tydliga förväntningar. Här
behöver också huvudmannens IT-styrning vara
fungerande, särskilt vad gäller utgångspunkten
i organisationens behov.
Vad kan göras? Säkerställ att det finns en
fungerande plan för utvecklingen av IT
och digitaliseringen i skolan som har fokus
på verksamheternas behov. Men med rätt
behov! Individualiseringen behöver stå i
centrum.
Den största utmaningen finns på den nationella nivån – skolan har som bekant under en
längre tid varit i fokus för en politisk debatt
och föremål för förändringar utifrån politiska
beslut. Men sett till de utmaningar och framtidsbilder som elever PwC mött och möter så behövs
ett skifte av vad det nationella samtalet om
skolan handlar om. Det behövs ett konstruktivt
samtal om skolans plats i dagens och framtidens
samhälle – skolans roll, funktion och syfte - där
eleverna deltar och där elevernas behov av en
skola som möter dem som individer, och som
villiga att delta aktivt i sitt eget lärande.
Vad kan göras? Släpp taget om detaljerna!
Lämna ordningsfrågor och liknande debattområden till de som ansvarar för skolan i
vardagen – lärare och rektorer. Ställ höga
krav på huvudmannen rörande individualisering och delaktighet. Men våga framförallt
blicka högt och långt fram när samtalet om
skolan pågår, och sträva efter att skapa och
upprätthålla ett omfattande, nyanserat och
relevant samtal om skolans plats och funktion i samhället.
Slutligen: vi måste utgå ifrån att eleverna vill
och kan stå i centrum i skolan och vill påverka
sitt eget lärande och därmed sin egen framtid.
Vi kan inte låta eleverna stå utanför samtalet
och diskussionen om hur skolan ska utvecklas.
Eleverna måste involveras i skolans framtid. Låt
individen komma in.
Efterord från
Sveriges Elevkårer
Att skolan står inför en förändring kan vi
nog alla skriva under på. Förändringstrycket
kommer från flera håll med olika motiv. Det
handlar om fallande kunskapsresultat i internationella mätningar som skapar ett reformbehov.
En arbetsmarknad i accelererande förändring
ifrågasätter vad skolan behöver ge elever för att
rusta dem inför framtiden. Ett allt mer digitalt
samhället öppnar upp nya möjligheter vilket
självklart också påverkar skolan. Oavsett bakgrund och motiv så kommer skolan att förändras under de närmaste decennierna.
Min utgångspunkt för all förändring är att skolan på ett bättre sätt ska rusta elever för framtiden – men kombinera detta med att ge dem en
givande skoltid. Avgörande för den utvecklingen
är hur väl skolan lyckas med att möta enskilda
elevers intressen och behov.
I denna undersökning framstår det klart och
tydligt att skolan misslyckas i sitt kunskapsuppdrag. Såväl elever som lärare framhäver att
betyg och prov står i fokus snarare än kunskap.
Det är å andra sida inte så konstigt eftersom proven oftast spelar en avgörande roll för betyget
och betygen spelar i sin tur en avgörande roll för
framtida livschanser. Dessa incitament leder till
en kortsiktig kunskapssyn hos elever som rustar
dem för proven – men nödvändigtvis inte för
kommande studier eller arbetsliv.
För att möta detta problem behöver svensk skola
i grund och botten mer av formativ bedömning.
Ett viktigt medel för att möjliggöra det är en
digital strategi. I framtiden bör eleven kunna
få feedback i realtid på sina kunskaper genom
digitala system vilket i sin tur motiverar eleven
till att lära sig mer. Detta är ett.ex.empel på hur
digitala verktyg kan användas som medel för att
uppnå skolans kunskapsuppdrag.
Men digitaliseringen är också ett mål i sig. En
föränderlig arbetsmarknad där digitala kompetenser blir allt viktigare ställer krav på att skolan
också ger elever förmågor och kunskaper för att
hantera en digital miljö. I dagsläget lär sig elever
många gånger detta själv genom interaktion
över nätet. Det finns därför all anledning att tro
att den sociala interaktion som elever idag har
över exempelvis sociala medier kommer sätta
en kultur över hur man i framtiden arbetar på
arbetsplatser. Mot den bakgrunden har skolan
mycket att lära av eleverna för att kunna rusta
dem bättre inför arbetslivet.
Genom digitala verktyg öppnas också möjligheten upp för en ökad individualisering. Detta är
också något som elever efterfrågar i rapporten.
För mig som elevföreträdare är det självklart att
alla elevers individuella intressen och behov ska
mötas av skolan.
Jag vill dock införa ett perspektiv som jag inte
tycker återspeglas i rapporten. En ökad individualisering ställer högre krav på den enskilda
elevens engagemang och studiemotivation. Risken finns att de elever som inte är studiemotiverade eller som inte har ett gediget stöd hemifrån
halkar efter och direkt missgynnas av en ökad
individualisering. Att möta denna utmaning
kräver att skolans organisation och medarbetare
lägger särskilt fokus på att säkerställa att elever
inte hamnar efter.
Slutligen skulle jag också vilja tacka PwC för ett
gott samarbete kring denna idéskrift. Sammantaget lägger den en grund för vidare debatt om
nödvändiga reformer av svenska skola. Reformer som kommer vara nödvändiga för att vi ska
kunna få en kunskapsskola värd namnet.
Jag ser fram emot att diskutera dessa reformer
vidare!
Emil Gustavsson
Ordförande, Sveriges Elevkårer
Efterord från
Teach for Sweden
Svensk skola engagerar och berör. Skolan ska vara den institution
som ger alla barn förutsättningar och möjligheter att bli sitt bästa
jag. Alla barn kan och alla barn behövs för att bygga ett konkurrenskraftigt demokratiskt Sverige.
En digital tid är en möjligheternas tid. Digitala verktyg kan öka
effektiviteten och nyfikenheten. Digitaliseringen kan bryta osynliga
barriärer och riva murar. I PwC:s idéskrift om en skola för elever
i en digital tid framkommer det tydligt att svensk skola behöver
utvecklas. Inte för att utveckling är ändamålet utan för att eleven är
i centrum.
Att driva förändring kräver hårt arbete. Utveckling kommer inte av
sig självt utan det börjar med handlingskraft i ett klassrum, agerande i en kommun eller på en friskola och beslutsamhet på nationell
nivå. Inte allt för sällan initieras det av en modig ledare som i
samverkan med andra vill se en skola där alla elever får möjlighet
att lyckas.
Det har varit mycket spännande och intressant att följa PwC i deras
arbete med digitaliseringen i skolan. Deras ambition i att belysa
digitaliseringen från fler olika perspektiv har inspirerat oss och jag
är övertygad om att PwC:s bidrag i utvecklingen av svensk skola
kommer att vara bestående.
Ida Karlberg-Gidlund
Verksamhetschef, Teach for Sweden
© 2016 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In
this document, “PwC” refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a
separate legal entity.
