Hur påverkar miljön människors hälsa?

Hur påverkar miljön människors
hälsa?
Mått och resultat från miljöövervakningen
Rapport 5325 · oktober 2003
Hur påverkar miljön
människors hälsa?
Mått och resultat från miljöövervakningen
Naturvårdsverket
BESTÄLLNINGAR
Ordertelefon:
Orderfax:
E-post:
Postadress:
Internet:
08-505 933 40
08-505 933 99
[email protected]
CM-Gruppen
Box 110 93
161 11 Bromma
www.naturvardsverket.se/bokhandeln
NATURVÅRDSVERKET
Tel:
www:
Postadress:
08-698 10 00 (växel)
naturvardsverket.se
Naturvårdsverket,106 48 Stockholm
ISBN 91-620-5325-6 pdf
ISSN 0282-7298
Kontaktperson:
Britta Hedlund
Elektronisk publikation
© Naturvårdsverket
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Förord
Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för både den nationella och den regionala miljöövervakningen.
Den nationella miljöövervakningen drivs av Naturvårdsverket medan den regionala drivs av länsstyrelserna.
Miljöövervakningen är det verktyg som finns för att följa upp olika åtgärder inom miljöskyddet, ge underlag för
uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om, samt ge underlag till de
rapporteringskrav som ställs internationellt, inte minst inom EU. Miljöövervakningen ska också kunna avslöja
gamla och nya, hittills okända miljöstörningar.
Det övergripande syftet med miljöövervakningen är att
•
långsiktigt beskriva och följa tillståndet i miljön
•
bedöma hotbilder
•
lämna underlag för åtgärder
•
följa upp beslutade åtgärder
•
ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan.
Syftet med den här rapporten är att visa hur den hälsorelaterade miljöövervakningen arbetar och vilka resultat
som erhållits.
3
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
4
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning.................................................................................7
English summary ...............................................................................8
Inledning ............................................................................................9
Exponering via luft ...........................................................................13
Exponering via föda .........................................................................23
Mätningar av halter av föroreningar hos människor..........................31
Observerade hälsoeffekter...............................................................57
Exponeringsdatabas och provbank ..................................................63
Slutsatser.........................................................................................69
5
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
6
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Sammanfattning
Syftet med rapporten är dels att visa vad som mäts idag inom miljöövervakningen för att följa hur den yttre
miljön påverkar människors hälsa, dels vad vi så här långt kan se vad gäller resultat och trender.
Det främsta källorna för exponering för hälsofarliga ämnen är via luft och föda. Studier görs också vad gäller
exponering via luft, effekter av luftföroreningar och intag av miljöfarliga ämnen via livsmedel. Till detta
kommer regelbundna mätningar av miljöfarliga ämnen i olika kroppsvätskor.
Resultaten visar i många fall på att det har blivit bättre och att exponeringen för hälsoskadliga ämnen minskar.
Några exempel –
•
Det finns en nedåtgående trend vad gäller halter av PCB och dioxiner i modersmjölk. För andra ämnen
har vi svårt att uttala oss ännu.
•
Vissa studier tyder på att halterna av bly, kadmium (hos män) och kvicksilver i blod sjunker. Här ska
man dock lägga märke till att den tidsserien som finns på blyhalter i blod hos barn verkar plana ut på en
låg nivå.
•
Bensenexponeringen har sannolikt minskat. För övriga cancerframkallande ämnen i luft vet vi inte.
•
Intaget av miljögifter via födan (de ämnen som ingår i mätprogrammen) verkar minska för stora delar
av befolkningen. Kom dock ihåg att det finns grupper som är i farozonen, och som man behöver
fortsätta följa, t.ex. de som äter mycket fisk.
Det ska också noteras att det finns många områden där vi inte har tillräcklig information ännu för att kunna
uttala oss. Det finns även, som nämnts ovan, få mått för hälsoeffekter och besvär.
7
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Summary
The aim of this report is to describe ongoing investigations within the Swedish national monitoring programme
concerning human exposure and the present state of knowledge. Results describing eg. exposure to
cancerogenic substances via air, levels and trends of organic pollutants and metals in mothers milk and blood,
allergic responses to air pollutants are included.
•
•
•
•
•
The exposure to substances that affect the human health has in many cases decreased. Some examples There is a decreasing trend for levels of PCB and dioxins in mothers milk.
Some results indicate that the blood levels of lead, mercury and cadmium (in men) are decreasing.
The exposure to benzene has most likely decreased.
The exposure to organic pollutants via food seems to decrease for the main part of the swedish
population.
It should however be noted that there are several areas where there is not enough information available to draw
any conclusions yet.
8
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Inledning
Nationell och regional miljöövervakning
I Sverige finns en lång tradition av långsiktig och regelbunden dokumentation av
miljötillståndet och dess förändringar. Det finns både långa tidsserier samt karteringar
som visar på eventuella skillnader i miljötillståndet i olika delar av landet. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för både den nationella och den regionala miljöövervakningen. Den nationella miljöövervakningen drivs av Naturvårdsverket medan den
regionala drivs av länsstyrelserna.
Miljöövervakningen är det verktyg som finns för att följa upp olika åtgärder inom
miljöskyddet, ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och
riksdag beslutat om, samt ge underlag till de rapporteringskrav som ställs internationellt,
inte minst inom EU. Miljöövervakningen ska också kunna avslöja gamla och nya, hittills
okända miljöstörningar.
Det övergripande syftet med miljöövervakningen är att
•
långsiktigt beskriva och följa tillståndet i miljön
•
bedöma hotbilder
•
lämna underlag för åtgärder
•
följa upp beslutade åtgärder
•
ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella
miljöpåverkan.
Övervakning av människors exponering för miljöfaktorer
Den hälsorelaterade miljöövervakningen har inte pågått lika länge som övervakningen av
den yttre miljön. Programområdet tillkom först 1993 och hade under de första åren
mycket begränsade resurser. Inledningsvis fanns ett stort behov av att utveckla och testa
lämpliga indikatorer och metoder relevanta ur miljöhälsosynpunkt. Det finns därför än så
länge relativt begränsad information från programmet avseende tidstrender och regionala
skillnader i miljörelaterad exponering och ohälsa. Regeringens budgetförslag i september
2000 innebar att miljöövervakningen totalt fick ett avsevärt budgettillskott. Från och med
år 2001 har den hälsorelaterade miljöövervakningen också fått ökade resurser. Idag har
programområdet ca 5 procent av den totala miljöövervakningsbudgeten.
9
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Detta har möjliggjort fortsatt utveckling av programområdet och att långsiktighet och
möjlighet att bygga tidsserier säkerställs. Det innebär även en viss utvidgning av antalet
miljöfaktorer och befolkningsgrupper som kan inkluderas i övervakningen. Syftet med
den hälsorelaterade miljöövervakningen är att långsiktigt övervaka faktorer i den
omgivande miljön som kan påverka människors hälsa samt ge underlag för uppföljning
av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om. Verksamheten omfattar
periodiskt återkommande
•
mätningar av upplagring av toxiska metaller och organiska persistenta ämnen hos
vissa grupper av befolkningen, genom haltbestämningar i blod, urin, hår och modersmjölk
•
mätningar av exponering för vissa cancerframkallande ämnen i luft stationärt och på
individnivå (ett mindre antal individer)
•
studier av samband mellan variationer i dagliga luftföroreningshalter och luftvägssymtom
•
beräkningar av antalet personer som utsätts för buller över en viss nivå samt
kvävedioxidhalter över gränsvärdena.
Stöd ges också till t.ex. uppbyggnad av en exponeringsdatabas för miljörelaterade
humanexponeringsdata. Databasen ska innehålla information om människors exponering
för toxiska metaller, luftföroreningar och svårnedbrytbara organiska ämnen. Data som
genereras inom den hälsorelaterade miljöövervakningen ska lagras i databasen. På sikt
ska databasen vara sökbar och åtkomlig via internet.
Den hälsorelaterade miljöövervakningen studerar människors exponering för miljöföroreningar i den yttre miljön och utför mätningar av halter i olika kroppsvätskor. Ren
hälsoövervakning finns däremot inte med. Det ansvarar Socialstyrelsen för och utförs
bl.a. av olika landsting.
Studier av miljörelaterad exponering och ohälsa
En viktig uppgift för den hälsorelaterade miljöövervakningen är att kunna visa på trender
i exponering samt om åtgärder för att begränsa exponeringen får avsedd effekt. Ett bra
exempel är undersökningen av blyhalter i blod hos barn i södra Sverige. Blyhalterna i
blodet sjönk i takt med att utfasningen av bly i bensin genomfördes. Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen finns också en tidsserie påbörjats som mäter persistenta
organiska ämnen (PCB, vissa bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel) i
modersmjölk hos förstföderskor.
Kadmium och kvicksilver i den yttre miljön, framför allt i livsmedel, utgör fortfarande ett
hot mot människors hälsa. Det är viktigt att exponeringen övervakas, särskilt i riskgrupper, och att exponeringen inte tillåts öka. Redan idag ligger exponeringsnivåerna i vissa
10
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
grupper av befolkningen på de nivåer där tidiga negativa effekter kan påvisas (t.ex. ökad
utsöndring av proteiner i urinen). På sikt måste exponeringen minska för att miljökvalitetsmålet giftfri miljö ska kunna uppfyllas. I ett längre tidsperspektiv kan då också
kostrekommendationerna som gäller vissa fisksorter komma att tas bort. Inom den
hälsorelaterade miljöövervakningen har mätserier avseende metallexponering hos gravida
och ammande kvinnor påbörjats. Syftet är att kunna följa tidstrender och eventuella
regionala skillnader.
Även om halterna av flera luftföroreningar har gått ner så är halterna fortfarande så höga
att de påverkar människors hälsa negativt. Personer med astma eller annan luftvägssjukdom samt personer med hjärt-kärlsjukdom är speciellt känsliga. Det är därför angeläget
att exponering och effekter övervakas och att halterna på sikt minskas under de nivåer där
effekter börjar uppträda. Miljöövervakningen har här i uppgift att visa på trender och
samband mellan luftföroreningsindikatorer (som NO2) och ohälsa, vilka kan förändras när
utsläppsbilden ändras, t ex förhållandet mellan kväveoxider och ultrafina partiklar i
bilavgaser.
Miljöövervakningen ska också kunna avslöja nya, hittills okända miljöstörningar. Det är
därför viktigt att det inom miljöövervakningens ramar ges möjlighet att leta efter och
upptäcka eventuellt nya hot mot människors hälsa. Då finns också möjlighet att gå
tillbaka och analysera arkiverade prover som sparats i provbank för att visa t.ex.
förändringar i exponering över tiden. Med ett väl utvecklat program för hälsorelaterad
miljöövervakning ska obehagliga överraskningar kunna undvikas.
Syftet med den här rapporten är att visa vad som idag mäts inom miljöövervakningen för
att följa hur den yttre miljön påverkar människors hälsa och vad vi så här långt kan se
vad gäller resultat och trender.
Den redovisar data från främst området hälsorelaterad miljöövervakning, men även vissa
relevanta data från andra delar av miljöövervakningen har tagits med.
11
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
12
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Exponering via luft
13
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
14
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Exponering för
cancerframkallande ämnen via
luft
En viktig väg som befolkningen exponeras för hälsoskadliga ämnen för är via luften.
Syftet med dessa undersökningar är att följa hur allmänbefolkningen exponeras för några
väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. Minskar exponeringen eller ökar den? Är
exponeringen lägre än de lågrisknivåer (för hälsoeffekter) som finns angivna?
Mätningarna har främst gjorts med personburna mätare. Det betyder att vi följer de halter
som personerna verkligen utsätts för i sin omgivning, och inte bara de som kan mätas vid
en fast mätstation som ofta kan sitta på platser där få personer normalt vistas.
Hur görs undersökningen?
Mätningarna görs på olika platser i landet enligt ett rullande schema. Slumpvis utvalda
personer i arbetsför ålder får en förfrågan om de vill delta i studien. De får bära en
provtagare på sig under en bestämd tidpunkt. Under 2000 gjordes undersökningen i
Göteborg, under 2001 i Umeå, under 2002 i Stockholm och 2003 i Lund/Malmö. Sedan
återkommer undersökningen till Göteborg igen.
Minskar eller ökar exponeringen?
Källorna till bensen i luften är främst bilavgaser, tobaksrök och vedeldning. Bensen har
visats vara cancerframkallande. Lågrisknivån för bensen har av Institutet för Miljömedicin angivits till 1,3 µg/m3 (Victorin, 1998). EU:s fastlagda norm är 5 µg/m3 som
årsmedelvärde. Det ska i det här sammanhanget också nämnas att bensenhalten i bensin
reducerades från och med den 1 januari 2000 till maximalt 1 volym %.
Formaldehyd kan hittas i material som finns i bostäder exempelvis färger, plaster, lim,
gummi och spånplattor. Även vedeldning och rökning kan bidra till exponeringen (WHO,
2000). Det misstänks vara cancerframkallande. Institutet för miljömedicin har angett ett
riktvärde på 12-60 µg/m3 (Victorin, 1998).
Acetaldehyd används exempelvis inom pappersindustri och vid tillverkning av lim. Det
bildas också vid förbränning. Acetaldehyd misstänks vara cancerframkallande. För
befolkningen finns ingen lågrisknivå angiven.
15
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
PAH:er, där bens(a)pyren ofta används som en indikator på PAH-förekomst, kommer
från förbränning av organiskt material inklusive ved, diselbränsle och bensin. WHO har
angivit ett riktvärde för bens(a)pyren på 0,1 ng/m3 (WHO, 1999).
Källorna till butadien är främst trafik och rökning. Det bildas även vid förbränning.
Institutet för Miljömedicin har bedömt att 1,3-butadien är den alken som innebär störst
cancerrisk för allmänbefolkningen i Sverige.
Data för 2002 blir prel. klart senare under hösten 2003.
År
Uppskattad personburen
genomsnittsexponering
för
för
för
för 1,3- Plats där
bensen formal- bens(a)- butadien studien
dehyd
pyren
utförts
Lågriskn.
1,3 µg/m3
Riktvärde
12-60
µg/m3
1999
3 µg/m3
2000
1 µg/m3
19 µg/m3
2001
1,5
µg/m3
15 µg/m3
Referens
Riktvärde
0,1 ng/m3
Göteborg
0,07
ng/m3
0,08
ng/m3
Göteborg
0,4 µg/m3 Umeå
Barregård et. al.
(1999), Sällsten et
al. (2000)
Nationell miljöövervakning
Nationell miljöövervakning
Slutsatser
Bensenhalten har minskat jämfört med 1999, troligen på grund av att bensenhalten i
bensin minskades från och med den 1 januari 2000.
Exponeringen för formaldehyd ligger inom ge gränser som Institutet för Miljömedicin
angett som riktvärde. Det går inte att säga något om förändringar av exponeringen.
Exponeringen för bens(a)pyren ligger strax under det värde som WHO angivit som
riktvärde. Det går inte att säga något om förändringar av exponeringen.
16
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Referenser
Barregård, L., Nordlinder, R., Ljungkvist, G., Söderholm, A., Lindskog, A. och
Andersson, J. (1999) Bensenexponering hos allmänbefolkningen i Göteborg 1999.
Rapport från Yrkesmedicin nr. 77, Göteborg.
Modig, L., Forsberg, B., Hagenbjörk-Gustafsson, A., Järvholm, B., Levin, J-O, Lindahl,
R., Rhén, M., Segerstedt, B., Sundgren, M., Sunesson, A-L och Brorström- Lundén, E.
(2002) Cancerframkallande ämnen I tätortsluft – Exponering och halter i Umeå 2001.
Rapport till Nationell miljöövervakning, Naturvårdsverket.
Sällsten, G., Barregård, L. Johansson, A., Lindahl, R. och Loh, C. (2000) Allmänbefolkningens exponering för aldehyder, Svenska Läkaresällskapets Handlingar, Hygiea
2000; 109; 142.
Sällsten, G., Björklund, J., Johansson, O. Melin, J., Lindahl, R. Loh, C. Östman, C. och
Barregård, L. (2001) Cancerframkallande ämnen i tätortsluft – personlig exponering,
individrelaterade stationära mätningar och bakgrundsmätningar i Göteborg 2000.
Rapport till Nationell miljöövervakning, Naturvårdsverket.
Victorin, K. (1998) Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMM-rapport 1/98,
Stockholm.
WHO (1999) Air quality guidelines for Europe, Geneva.
WHO (2000) Air quality guidelines for Europe, Geneva. Second edition. European series
No 91.
17
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Uppskattning av antalet
exponerade för vägtrafikbuller
överstigande 55 dB(A)
Vart femte år har det genomförts undersökningar för att uppskatta antalet boende i
Sverige som utsätts för en utomhusnivå över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbuller. Dessa har hittills genomförts inom miljöövervakningen 1992, 1995 och 2000.
Minskar eller ökar bullerpåverkan?
Variationerna i uppskattningarna av antalet som exponeras för höga bullernivåer från
vägtrafik är inte speciellt stora. Det verkar inte ha skett någon förändring sedan 1992.
Antalet utsatta för över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbuller uppskattades 2000
till 1,46 milj. människor.
Bedömt antal utsatt för vägtrafikbuller över 55 dB(A) dygnsekvivalentnivå utomhus
År
Antal utsatta i milj.
människor
Referens
1973
1987
1992
2,5
3,0
1,3
1993
1995
1,6
1,45
1998
2000
1,4
1,46
SOU 1975:56
Sandberg och Steward (1987)
Data från nationell miljöövervakning.
Wittmark (1992)
SOU 1993:65
Data från nationell miljöövervakning.
Wittmark & Wilson (1997)
Vägverket
Data från nationell miljöövervakning.
Ingemansson Technology (2002)
18
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Det går inte att se någon förändring av antalet boende i Sverige som utsätts för en
utomhusnivå över 55 dB(A) dygnekvivalentnivå vägtrafikbuller under de senaste 10 åren.
En möjlighet är att de åtgärder som genomförts ungefär har kompenserat det faktum att
befolkningen de senaste åren har ökat mer i tätorterna där större andel normalt är
utsatta för buller.
Referenser
Ingemansson Technology AB.(2002) Uppskattning av antalet exponerade för vägtrafikbuller överstigande 55 dB(A). Rapport till den nationella miljöövervakningen.
Sandberg, U. Och Steward, A. (1987) Vägtrafikbuller 1965-2015. Scenarier och åtgärder.
I ”Trafik luftföroreningar och buller” Ds K 1987:5.
Statens offentliga utredningar (1975) Trafikbuller, SOU 1975:56.
Vägverket (1998) Vägtrafikbuller – Vägverkets förslag till mål och åtgärder för att
minska antalet utsatta enligt regeringsuppdrag, etapp 2. Publikation 1998:103, 199902-15.
Wittmark, B. (1992) Antalet exponerade för olika bullernivåer från vägtrafik. Naturvårdsverket rapport 4036.
Wittmark, B. (1993) Bullerexponerade i Sverige. Hur många är det egentligen? En
jämförelse mellan TBU, 1973 och Wittmark, 1992. I handlingsplan mot buller. SOU
1993:65.
Wittmark & Wilson (1997) Uppskattning av antalet boende exponerade för trafikbuller
överstigande 55 dB(A) ekvivalentnivå. Juni 1997.
19
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Uppskattning av antalet
exponerade för kvävedioxid
(NO2) i förhållande till gällande
gränsvärden
Vart femte år har det genomförts utredningar för att beräkna hur många personer som är
exponerade för halter av NO2 över gällande gränsvärden. Beräkningarna har gjorts som
uppskattningar baserade på befolkningsstatistik och spridningsmodeller. Under den
period som förflutit har även en miljökvalitetsnorm för NO2 införts (90 µg/m3 som 98percentil för timmedelvärde), vilken är skärpning jämfört med gällande gränsvärden som
låg på 110 µg/m3.
Ökar eller minskar exponeringen?
Andelen personer exponerade för NO2 halter i utomhusluft över 110 µg/m3 (som 98percentil för timmedelvärde) har minskat under de senaste 10 åren. Beräkningen tyder på
att 3 % av Sveriges befolkning var utsatta för högre halter 1990/91, medan däremot
endast c:a 0,3 % 1999/2000.
Jämför man däremot med miljökvalitetsnormen för NO2 var dock 1 % av befolkningen
exponerade för halter som överstiger denna 1999/2000.
Uppskattat antal överexponeringar i Sverige jämfört med gällande gränsvärden.
För 2000 jämförs även med miljökvalitetsnormen för NO2
År
Andel överexponerade i %
Jämfört med
1990
1995
2000
2000
3
0,4
0,1-0,3
1
Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)
Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)
Gränsvärde 110 µg/m3 (vinterhalvår)
Miljökvalitetsnorm 90 µg/m3 (år)
20
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Antalet överexponerade har minskat betydligt jämfört med i början av 1990-talet.
Halterna av NO2 i svenska tätorter har under samma tid minskat med 30 % bland annat
på grund av den ökade andelen katalysatorförsedda bilar.
Referenser
Steen, B. och Cooper, D. (1992) Kvävedioxider i svenska tätorter – exponeringsförhållanden. IVL-rapport B1052.
Svanberg, P.-A.. och Steen, B. (1997) Kvävedioxider i svenska tätorter – exponeringsförhållanden 1995/96. IVL-rapport B2173.
Persson, K., Sjöberg, K. och Boström, C.-Å. (2001) Kvävedioxider i svenska tätorter –
exponeringsförhållanden 1999/2000. Redovisning till den nationella miljöövervakningen..
21
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
22
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Exponering via föda
23
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
24
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Intagsberäkningar
Den största delen av de miljöföroreningar vi får i oss kommer via födan. T.ex. har man
för dioxiner beräknat att minst 90 % av exponeringen sker via födan (Liem et al., 2000).
Av den anledningen är det viktigt att med jämna mellanrum uppskatta vilka mängder av
organiska ämnen vi exponeras för via födan.
Med hjälp av data över konsumtion av olika livsmedel och mätningar av halter av
organiska ämnen i livsmedel går det att göra en uppskattning av hur stort intaget av ett
visst ämne är. Detta har här gjorts för PCB, dioxiner, DDT/DDE, samt flamskyddsmedlen
bromerade difenyletrar och hexabromocyklododekan (HBCD) utifrån haltdata insamlade
huvudsakligen 1998-99 (Lind et al., 2002).
Ökar eller minskar intaget av miljögifter via födan?
Bland den vuxna befolkningen utgör fisk den största enskilda källan till intag av
persistenta organiska miljöföroreningar via födan. Konsumtionen av fisk ökar också med
ålder. Det beräknade totala intaget av de här studerade organiska ämnena är dock lägre
jämfört med en liknande studie från i början av 1990-talet. Det beror på att halterna av
dessa ämnen i den omgivande miljön i många fall är lägre och att konsumenternas
kostvanor i vissa avseenden kan ha förändrats.
Uppskattat medianintag av några persistenta organiska miljöföroreningar hos den
svenska befolkningen mellan 17 och 79 år. Haltdata för 1998/99.
ΣPCB
PCB-153
DDT
PBDE
HBCD
Intag/dag (ng)
kvinnor
män
Intag/kg kroppsvikt/dag (ng)
kvinnor
män
499
135
376
28,1
141
7,6
2,1
5,7
0,43
2,2
550
152
414
33,2
151
Intag/dag (pg TEQ)*)
kvinnor
män
7,0
1,9
5,3
0,43
1,9
Intag/kg kroppsvikt/dag (pg TEQ)*)
kvinnor
män
Dioxiner
PCDD/F
39,7
48,4
0,62
0,61
Dioxinlika PCB 28,9
32,8
0,44
0,41
Total-TEQ
69,5
81,1
1,1
1,0
*) För att få en enhetlig riskbedömning av dioxinlika ämnen har begreppet toxiska ekvivalenter
(TEQ) utvecklats. En s.k. toxisk ekvivalentfaktor (TEF) har satts till 1 för den mest toxiska
dioxinen, TCDD. Övriga dioxiner och PCB har fått TEF i förhållande till detta. I många
sammanhang anges halterna i TEQ (se. t.ex. van den Berg et al., 1998).
25
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Det tolerabla dagliga intaget (TDI) för dioxiner och dioxinlika PCB är av EU:s Scientific
Committe for Food satt till 14 pg TEQ/kg kroppsvikt och vecka. Detta motsvarar 2 pg
TEQ/kg kroppsvikt och dag. Medianintaget ligger under detta, men c:a 12% av alla
deltagare i undersökningen (ålder 17-79 år) beräknades ha en dioxinintag som är högre.
Cirka 10% av den vuxna befolkningen beräknas också ha ett intag av ΣPCB som
överskrider föreslagen referensdos på 0,02 µg/kg och dag (IPCS, 2000). Intaget vad gäller
ΣDDT ligger betydligt under TDI som är 10 µg/kg och dag.
Jämförelse av uppskattningar av intag av några organiska ämnen
hos den svenska befolkningen
Ämne
Beräknat intag
Referens
ΣPCB
ΣPCB
1988-1993: 3,2 µg/dag
1998/99: 0,76-0,87
µg/dag
1990: 246-287 pg totalTEQ/dag
1988-1993: 255-300 pg
total-TEQ/dag
1998/99: 69-81 pg
total-TEQ/dag
1990: 2-2,5 µg/dag
1998/99:
0,5-0,6 µg/dag
Wicklund-Glynn et al. (1996)
Lind et al. (2002)
Dioxin
Dioxin
Dioxin
ΣDDT
ΣDDT
De Wit och Strandell (1999)
Wicklund-Glynn et al. (1996)
Lind et al. (2002)
Vaz (1995)
Lind et al. (2002)
Slutsatser
Den beräknade exponeringen för PCB, DDT och dioxiner via livsmedel är lägre än vid
tidigare beräkningar för ca.10 år sedan. Medianintaget av dioxiner beräknas idag vara
klart under gällande tolerabelt dagligt intag (TDI). För dioxiner och PCB finns dock
fortfarande risk att 10-12% av befolkningen får i sig halter som överstiger TDI. resp.
föreslagen referensdos. Den viktigaste enskilda exponeringsvägen är via fisk.
För PBDE och HBCD (två flamskyddsmedel) finns inte motsvarande äldre data att
jämföra med.
Referenser
IPCS (Int. Programme for Chemical Safety). Polychlorinated Biphenyls Human
Health Aspects Peer Review Draft, 24 July, 2000.
26
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Liem Djien, A.K., Fürst, P. och Rappe, C. (2000) Exposure of populations to
dioxins and related compounds. Food Additives and Contaminants 17(4), 241259.
Lind, Y., Darnerud, P.O., Aune, M. och Becker, W. (2002) Exponering för några
organiska miljökontaminanter via livsmedel. Rapport till den nationella miljöövervakningen, samt SLV-rapport 26/2002.
Wicklund-Glynn, A., Darnerud, P.O., Andersson, Ö., Atuma, S., Johansson, H.,
Linder, C.-E. och Becker W. (1996) Revised fish consumption advisory regarding PCB:s and dioxins. Livsmedelsverket rapport 4/96.
De Wit, C. A. och Strandell, M. (1999) Levels, sources and trends of dioxins and
dioxin-like substances in the Swedish environment. Naturvårdsverket, rapport
5047.
Vaz, R. (1995) Average Swedish dietary intakes of organochlorine contaminanats
via foos of animal origin and their relation to levels in human milk, 1975-90.
Food Additives and Contaminants 12(4), 542-558.
van den Berg, M. et al., (1998) Toxic equivalent factors (TEFs) for PCBs,
PCDDs, PCDFs for humans and wildlife. Environmental Health Perspectives
106(2), 775-792.
27
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Kortare undersökningar –
kadmium i grödor och potatis
De återkommande undersökningarna kompletteras ofta med kortare pilotprojekt där
någon viss fråga utreds. Här är det av intresse att nämna mätningarna i potatis och
spannmål. Det är växter i den yttre miljön som konsumeras av människor.
Hur stor är exponeringen?
Mer än 70 % av det totala kadmiumintaget från kosten kommer från cerealier, rotfrukter,
potatis och grönsaker. Vete är den största enskilda källan. Cirka 10 % av det dagliga
kadmiumintaget kommer från potatis. Fullkornsmjöl och vetekli innehåller högre halter
kadmium än utmalt mjöl. Det tolerabla veckointaget av kadmium är 7 µg/kg kroppsvikt
vilket motsvarar 60-70 µg/dag för en vuxen person (WHO, 2001).
År 2000 gjordes inom ramen för miljöövervakningen en kartläggning av kadmiumhalten i
potatis och jord. Förutom insamling av haltdata var syftet med projektet också att utreda
om potatis är en lämplig matris för fortsatt miljöövervakning och hur sådan övervakning
skulle kunna genomföras. Prover från 75 provplatser fördelade över hela landet
insamlades. Kadmiumhalterna i potatis var i genomsnitt 0,05 ± 0,03 mg/kg torrsubstans,
vilket motsvarar ett medelvärde på ca 0,01 mg/kg. Det var inga regionala skillnader, men
kadmiumhalterna varierade mellan vissa potatissorter. EU-gränsvärdet för potatis på 0,1
mg Cd/kg våtvikt överskreds inte i något fall.
Kadmiumhalter i matpotatis i Sverige
Medelvärde
(mg/kg
torrsubstans)
Referens
0,085
0,053
0,064
0,054
0,049
Jorhem och Sundström (1993)
Öborn et al. (1995)
Jorhem och Slanina (2000)
Sandberg (2001)
Petersson-Grawé et al. (2001)
Halten kadmium mättes i spannmål i samband med den mark- och grödoinventeringen
som genomförts. Resultaten bygger på insamlingar av prover som gjordes 1994 och 1995.
Högst kadmiumhalt fanns i höstvetekärnor där medelhalten var 0,44 mg/kg mot 0,02
mg/kg i kornkärna och 0,04 mg/kg i havrekärna. Halterna varierar bl.a. med jordmånen
och mängden nederbörd.
28
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Projekten har gett viktig information om den nuvarande kadmiumexponeringen via
kosten.
De ger också värdefull information om lämpliga strategier vid övervakning av exponering för respektive miljöförorening.
Referenser
Eriksson, J. Stenberg, B. Andersson, A. och Andersson, R. (2000) Tillståndet i svensk
åkermark och spannmålsgröda. Naturvårdsverket rapport 5062.
Hedlund, B., Eriksson, J., Petersson Grawé, K. och Öborn, I. (1997) Kadmium tillstånd
och trender. Naturvårdsverket rapport 4759.
WHO (2001) Fifty-fifth report of the joint FAO/WHO expert committee on food
additives. Cadmium. WHO Food Additives Series 46, World Health Organization,
Geneve.
Jorhem, L. och Slanina, P. (2000) Does organic farming reduce the content of Cd and
certain other trace metals in plant foods? A pilot study. Journal Sci. Food Agriculture
80, 43-48.
Jorhem, L. och Sundström, B. (1993) Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel,
chromium, magnanese och cobalt in foods on the Swedish market, 1983-1990. Journal
of food consumption and analysis 6, 223-241.
Petersson Grawé, K., Öborn, I. och Gustafsson, K. (2001) Kadmium och andra spårelement i matpotatis odlad i Sverige – ett utvecklingsprojekt inom miljöövervakningen.
Rapport till den nationella miljöövervakningen.
Sandberg, R. (2001) Kadmiumförekomst i potatis odlad I Norrbotten. En studie av
kadmiumhalt i potatis och dess variation med andra faktorer. Examensarbete Inst. för
markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet.
29
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Öborn, I. Jansson, G. och Johnsson, L. (1995) A field study on the influence of soil pH on
trace element levels in spring wheat and carrots.
30
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Mätningar av halter av
föroreningar hos människor
31
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
32
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Persistenta organiska
miljöföroreningar i bröstmjölk tidsserier
Bröstmjölken är oftast den enda födan för spädbarnet, och barn anses speciellt känsliga
för många av de effekter som organiska miljöföroreningar anses kunna orsaka. Mjölken
speglar barnets intag under amningsperioden men även moderns kroppsbelastning för
dessa ämnen, vilken kan ha påverkar barnet under fostertiden. Bröstmjölk är därför en bra
matris att använda för att följa halten av organiska miljöföroreningar i människan.
Syftet med denna undersökning som inleddes 1998 är att följa halten av organiska
föreningar över tid. Det är en fortsättning av tidigare pågående undersökningar vid
Livsmedelsverket, vilka startade 1996.Ambitionen är att mätningar ska göras i bröstmjölk
från förstföderskor från Uppsalaområdet vartannat år.
Ökar eller minskar halterna?
Tidigare studier av Koidu Norén och medarbetare har visat att halten av många persistenta organiska miljöföroreningar i bröstmjölk har sjunkit sedan början av mätningarna i
början på 70-talet (Norén and Meironyté 2000). När det gäller de senare årens utveckling
så antyder preliminära resultat att halterna av studerade PCB kongener (bl a CB-153)
minskat med 30 % sedan 1996, och att denna sänkning är signifikant (Glynn et al. 2003).
I detta fall har man även korrigerat för ålder hos modern. Vad gäller totala halten av
toxiska ekvivalenter (TEQ) (dvs. ett mått på summan av PCB och dioxinhalterna)
observeras även här en signifikant minskning, men pga få punkter på tidsaxeln är denna
trend mer osäker.
CB-153 och CB-180 kan användas som grovt mått på den totala halten av toxiska
ekvivalenter i bröstmjölk för homogena befolkningsgrupper. Dessa kongener kan därför
komma att användas som dioxinmarkörer i framtida bröstmjölksmätningar.
33
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Tidstrender för halter av CB-153 och total TEQ i bröstmjölk från förstföderskor från
Uppsala. För att få en enhetlig riskbedömning av dioxinlika ämnen har begreppet toxiska
ekvivalenter (TEQ) utvecklats. En s.k. toxisk ekvivalentfaktor (TEF) har satts till 1 för
den mest toxiska dioxinen, TCDD. Övriga dioxiner och PCB har fått TEF i förhållande
till detta.
Slutsatser
Bröstmjölk är en bra matris för att följa halten organiska miljöföroreningar då
man fokuserar på eventuella riskgrupper, dvs foster och spädbarn. Koidu Norén
och medarbetare har visat att halten av många miljöföroreningar har sjunkit i svensk
bröstmjölk från början av 1970 till mitten av 1990. Preliminär data indikerar att halterna
av t.ex. PCB har fortsatt minska 1996-2001.
Undersökningarna kommer att fortsätta.
Referenser
Glynn, A.W., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Baumann, B. och Cnattingius, S.
(2003) PCBs and dioxins in breast milk – levels and trends in Sweden 1996-2001.
Abstract to Dioxin 2003.
Darnerud, P.O. (2001) Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala 2000-2001.
Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 0005.
34
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Darnerud, P.O., Wicklund Glynn, A. m.fl. (2000) Dioxiner i svensk bröstmjölk och
haltsamband med PCB-kongener. Rapport till den nationella miljöövervakningen,
kontrakt 215 807.
Darnerud, P.O. (1999) Analys av organiska miljögifter i modersmjölk. Rapport till den
nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 805
Darnerud, P.O. (1999) Organiska miljögifter i modersmjölk, i Naturvårdsverket rapport
5015.
Norén, K. and Meironyté, D.(2000) Certain organochlorine and organobromine
contaminants in Swedish human milk in perspective of past 20-30 years. Chemosphere
40, 1111-1123.
35
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Organiska miljögifter i
bröstmjölk – regionala
skillnader
Syftet med denna undersökning som inleddes 2000 är att följa halten av organiska
föreningar över tid i olika delar av landet. Mätningarna görs enligt ett rullande schema i
Uppsala/Stockholm 2000, Göteborg 2001, Lund/Malmö 2002 och Umeå 2003.
Undersökningarna under 2000 var även en del av tidsseriemätningarna.
Ser vi skillnader?
Det är först när mätningarna genomförts en gång på respektive plats som det går att börja
utvärdera resultaten. De resultat som finns hittills är data från Uppsala/Stockholm och
Göteborg. Vid utvärderingen måste dock också hänsyn tas till att skillnader i tidpunkt för
provinsamling föreligger.
Figuren visar uppmätta medelhalter.
36
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Vi kan ännu inte med utgångspunkt från dessa studier uttala oss om regionala skillnader.
Undersökningarna kommer att fortsätta.
Referenser
Aune, M., Barregård, L. Claesson, A. Och Darnerud, P.O. (2002) Organiska miljögifter i
bröstmjölk från Göteborg 2001. Rapport till den nationella miljöövervakningen,
kontrakt 219 0108.
Darnerud, P.O. (2001) Organiska miljögifter i bröstmjölk från Uppsala 2000-2001.
Rapport till den nationella miljöövervakningen, kontrakt 215 0005.
Glynn, A.W., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Baumann, B. och Cnattingius, S.
(2003) PCBs and dioxins in breast milk – levels and trends in Sweden 1996-2001.
Abstract to Dioxin 2003.
37
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Kortare undersökningar Myskföreningar i modersmjölk
Inom screeningprogrammet utförs vissa hälsorelaterade undersökningar då och då. Ett
exempel gäller en studie av syntetiska myskämnen i bröstmjölk. Den utfördes i anslutning
till en nordisk screeningundersökning under 2002. Mätningarna genomfördes på
modersmjölk från kvinnor i Uppsalaområdet. Samtliga var förstföderskor. Proverna togs
under 1998-2001.
Syntetiska myskföreningar förekommer i bl.a. parfym, tvål, schampo, tvättmedel,
rengöringsmedel, mjukmedel och kosmetika som ersättning för den dyra naturliga
mysken. Myskföreningar är viktiga inom parfymindustrin pga. deras doft, men även p.g.a.
deras förmåga att binda dofter till tyg och till huden. De kommersiellt viktigaste
myskföreningarna är AHTN (Tonalide) och HHCB (galaxolide) som tillhör gruppen
polycykliska myskföreningar.
Resultat
Den viktigaste humana exponeringsvägen för syntetiska myskföreningar är troligen via
huden (från hudkrämer, parfymer o.dyl.). Föreningarna är fettlösliga och ackumuleras i
fettvävnad. För nyfödda barn är därför bröstmjölk en viktig exponeringskälla. Åtminstone
vissa myskföreningar (t.ex. myskxylen - MX) har en halveringstid i kroppen på c:a 100
dagar.
De föreningar som hittas i högst halter i bröstmjölk är AHTN och HHCB. Materialet är
för litet för att några slutsatser skall kunna dras, men resultaten antyder minskande halter
under 1998-2001. En nedåtgående trend stämmer överens med att användningen av
samtliga myskföreningar har minskat under senare år.
38
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Figurerna visar samband mellan HHCB resp. AHTN i bröstmjölk (µg/kg fett) och
provtagningsår.
Slutsatser
Materialet är för litet för att några slutsatser om trender ska kunna dras, men resultaten
antyder minskade halter av MX, AHTN och HHCB i modersmjölkunder 1998-2001.
En nedåtgående trend stämmer överens med att användningen av samtliga myskföreningar har minskat under senare år.
39
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Referenser
Eriksson, S., Darnerud, P.O., Aune, M., Bjerselius, R., Slanina, P., Cnattingius, S. Och
Glynn, A. (2003) Syntetiska myskföreningar i bröstmjölk och fisk. Redovisning till
nationell miljöövervakning, kontrakt 219 021.
40
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Metallhalter i blod - tidstrender
Hur halterna av olika metaller i blod varierar över tid ger en indikation på förändringar i
exponering.
Sexton spårelement bestämdes därför i blodkroppar från 600 kvinnor och män i åldrarna
25-74 år från Väster- och Norrbotten. Halter av bly, kadmium och kvicksilver bestämdes i
prover från 1990, 1994 och 1999. Halten aluminium, vanadin, mangan, kobolt, nickel,
koppar, selen, rhodium, palladium, platina, antimon, wolfram och platina bestämdes i
prover från 1999. Proverna kommer från Medicinska provbanken i Umeå.
Undersökningen kommer att upprepas för att få en fortsatt tidstrend.
Hur ser trenderna ut?
Halterna av bly och kvicksilver har minskat med c:a 6 % per år under den aktuella
tidsperioden. Halterna av kadmium har minskat med 6 % per år för män, men inte för
kvinnor.
Kvinnor har högre halter av kadmium och bly än män. Halterna av kadmium och
kvicksilver ökar med stigande ålder. Rökare har högre kadmiumhalter än icke-rökare.
Medianhalter av kadmium i erytrocyter (röda blodkroppar) hos olika åldersgrupper.
Prover från 1999.
41
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Medianhalter av kadmium, kvicksilver och bly i erytrocyter från olika år. Alla resultat
från respektive år är inräknade, dvs. olika åldrar och kön.
Slutsatser
Minskningarna i halter av bly, kvicksilver och kadmium beror sannolikt på minskade
utsläpp. De halter av metaller vi har upplagrade i kroppen har en tendens att fördröja de
effekter som minskade utsläpp till miljön får, vilket gör att det kan ta en viss tid innan
man ser minskade halter hos människor.
Kadmiumnivåerna ligger nära de som kan ha njurtoxiska effekter. Halterna av kadmium
har inte minskat hos kvinnor.
Referenser
Lundh, T., Bergdahl, I., Hallmans, G., Jansson, J.-H., Stegmayr, B., Wennberg, M. och
Skerfving, S. (2003) Spårelement i blodkroppar från väster- och norrbottningar 199099. Slutrapport för projekt 215 0106 inom den nationella miljöövervakningen.
42
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Blyhalter i blod - tidstrender
1978 inledde Yrkes- och Miljömedicinska kliniken i Lund en studie av blyhalter i blod
hos barn från Landskrona och Trelleborg. Mätningar har gjorts årligen sedan dess. De
senaste åren har mätningarna stötts av miljöövervakningsprogrammet.
Den största källan för bly har varit från motorbränsle, men i takt med att dessa utsläpp
minskat och att bly i motorbränsle till sist förbjudits har halterna i blod minskat. Under de
senaste åren har mycket låga halter bly i blod observerats – c:a 20 µg/l blod.
Resultat
Blyhalter i blod hos 3227 barn i Landskrona (ofyllda kvadrater) och Trelleborg (fyllda
kvadrater) från 1978-2002.
43
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Minskningen av blyhalten i bensin har minskat de uppmätta blyhalterna i blod.
Genomsnittshalterna av bly har sedan 1995 legat relativt konstant på c:a 20 µg/l blod.
De senaste resultaten tyder dock på en fortsatt minskning. Kommande års undersökningar får visa om minskningen av halterna av bly i blod fortsätter.
Referenser
Strömberg, U., Lundh, T. och Skerfving, S. (2002) Låga blyhalter hos barn. Bulletinen
från Yrkes- och Miljömedicin i Lund, 20 (4), 13.
Strömberg, U., Lundh, T., Schütz, A. och Skerfving, S. (2003) Yearly measurments of
blood lead in Swedish children since 1978: an update focusing on the petrol lead free
period 1995-2001. Occup. Environm. Medicine, 60, in press.
44
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Kortare undersökningar –
bakgrundshalter av miljögifter i
blod
De återkommande undersökningarna kompletteras ofta med kortare pilotprojekt där
någon viss fråga utreds. I detta fall halter av PCB och metaller i blod.
Efter att ha hittat höga halter av bl.a. PCB i miljön kring SAKAB och i Karlskoga gjordes
en undersökning 1994-1995 av halter av metaller och PCB i blod hos kvinnor i området.
Denna undersökning gav inte tecken på förhöjda halter, utan snarare data på bakgrundsnivåer.
Resultat
136 kvinnor i området runt SAKAB, Karlskoga och Lillkyrka ingick i studien. Åldersfördelningen var jämförbar (18-50 år). Eftersom grupperna inte skiljde sig åt signifikant
slogs de ihop. De var också jämförbara vad gäller åldersfördelning.
Halter av vissa ämnen i blod hos 138 kvinnor
i Karlskoga – Lillkyrka – runt SAKAB
PCB (ng/g plasmafett)
PCB (ng/g plasma)
Bly (µg/l blod)
Kvicksilver (µg/l blod)
Kadmium (µg/l blod)
Medelhalt
Intervall
358± 135
0,88± 0,37
22,2± 12,1
2,2± 1,1
0,37± 0,39
64-718
0,15-2,06
5,5-76,9
0,2-7,6
0,06-2,66
I anslutning till Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) gjordes en
studie av halter av bl.a. metaller i blod hos kvinnor i Kiruna 1995-1996. Kvinnorna var
mellan 22 och 33 år och hade bott i Kiruna minst 20 år. De metallhalter som uppmättes i
blod var även här låga.
Bly (µg/l blod)
Kvicksilver (µg/l blod)
Kadmium (µg/l blod)
PCB (ng/g plasmafett)
Medelhalt
Intervall
17
1,2
0,03
353
5-81
0,1-6,2
171-537
45
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Serumhalter av PCB och klorerade bekämpningsmedel studerades bland 205 äldre
kvinnor från 12 län efter syd- och ostkusten samt runt Vänern och Vättern. Syftet
var att undersöka om det finns regionala skillnader i kroppsbelastning av PCB och
klorerade bekämpningsmedel bland äldre kvinnor i Sverige. Multipel regressionsanalys, där medelhalterna justerats för kvinnornas ålder, BMI och viktminskning
under de senaste tre månaderna, visade att kroppsbelastningen av PCB 153, PCB
156, PCB 180 och HCB var 13%-29% högre i Malmö-regionen än i de andra
regionerna. Störst skillnad erhölls för β-HCH, där kvinnor från Malmö-regionen
hade nästan dubbelt så höga medelhalter än kvinnor från Uppsala- och Umeåregionen. I fallet oxyklordan visade de justerade medelvärdena en motsatt trend,
dvs. halterna var högst i norr. Trots att kroppsbelastningen i några fall var högre i
vissa regioner var skillnaderna inte dramatiska, vilket antyder att exponeringen för
PCB och klorerade bekämpningsmedel har varit förhållandevis jämn över landet
bland den allmänna befolkningen. Resultaten visade att serumhalten av vissa PCB
föreningar ökade med ökad konsumtion av fet fisk bland kvinnorna. De regionala
skillnaderna i serumhalt berodde dock inte på skillnader i konsumtion av fet fisk
utan beror troligen till viss del på skillnader i miljöbelastning mellan olika
regioner.
Halter av PCB och klorerade bekämpningsmedel i blodserum från kvinnor rekryterade ur
den allmänna befolkningen i 12 svenska län (N=205).
PCB kongen Halt (ng/g serumfett) Bekämpningsmedel
Halt (ng/g serumfett)
Median (min-max)
Median (min-max)
PCB 28
3,0 (<2-352)
p,p’-DDT
13,9 (<4-96,4)
PCB 53
<2 (<2-12,3)
o,p’-DDT
<4
(<4-22,7)
PCB 101
<2 (<2-15,5)
p,p’-DDE
497 (31,7-2542)
PCB 105
5,6 (<2-21,1)
p,p’-DDD
<4
(<4-25,7)
PCB 118
43,0 (4,8-178)
Hexaklorbensen
64,9 (14,6-351)
PCB 138
101 (17,5-264)
α-Hexaklorcyklohexan <2 (<2-7,4)
PCB 153
223 (60,4-607)
β-Hexaklorcyklohexan 51,1 (7,4-744)
PCB 156
18,1 (6,3-58,2)
γ-Hexaklorcyklohexan
<2 (<2-13,4)
PCB 167
8.7 (<2-28,4)
trans-Nonaklor
22,5 (5,6-70)
PCB 180
152 (55,6-397)
Oxyklordan
12,8 (3,0-48,1)
Slutsatser
Resultaten ger en uppfattning om bakgrundshalter av kadmium, bly, kvicksilver och PCB
i blod hos kvinnor.
46
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Referenser
Glynn, A., Weiderpass, E., Granath, F., Darnerud, P.O., Aune, M., Atuma, S., och
Bjerselius, R. (2001) Regionala skillnader i kvinnors kroppsbelastning av persistenta
organiska miljöföroreningar. Rapport till den nationella miljöövervakningen Dnr. 7211921-00Mm
Naturvårdsverket (1995) PCB och tungmetaller hos kvinnor i Örebro län, ur Rapport
4555.
Lagerkvist, B. (1996) Studie av bakgrundshalter av miljö- och hälsofarliga metaller och
organiska miljögifter hos människor. Naturvårdsverket, rapport 4902.
Länsstyrelsen i Örebro län, miljöenheten (1995) PCB och tungmetaller hos kvinnor i
Örebro län, publikation 1995:2 och referenser i denna.
47
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Mätningar i vissa
befolkningsgrupper - Halter av
organiska ämnen och metaller
hos högkonsumenter av fisk
En viktig exponeringskälla för persistenta organiska ämnen och metaller (som kvicksilver) är via fet fisk. Av den anledning är det viktigt att följa halterna av olika miljöföroreningar hos befolkningsgrupper som kan antas äta mycket fisk. Är halterna så höga att de
kan förorsaka effekter hos människan och på foster? Om inte – kan vi anta att övriga
befolkningen inte heller exponeras för höga halter via fisk.
Baserat på risken för fosterskador har FAO/WHO nyligen fastställt ett provisoriskt
tolerabelt veckointag av metylkvicksilver på 1,6 µg/kg kroppsvikt. Det ger en kvicksilverhalt i hår på c:a 2 mg/kg, och i blod på ca 8 µg/l.. Effekter kan dock observeras vid
betydligt lägre exponeringsnivåer (Grandjean et al., 1998). EPA i USA rekommenderar
dock ett intag av höst 0,1 µg/kg kroppsvikt och dag (reference dose), vilket motsvarar
kvicksilver i hår på drygt 1 mg/kg. En expertgrupp inom EU har föreslagit samma gräns.
Studierna av högkonsumenter av fisk inleddes med ett pilotprojekt under 1995/96. Den
senaste studien som genomfördes 2001 och som nu kompletteras med analyser av
organiska ämnen (bl.a. PCB, PFOS, PBDE) är tänkt att upprepas med vissa års intervall.
Vilka halter hittas?
PCB-kongenen CB-153 fungerar som ett mått på totala halten PCB i blod. Under 1995/96
mättes halten CB-153 i blod från 192 kvinnor som är eller har varit gifta med svenska
fiskare längs Östersjökusten. Det är en grupp som kan antas ha en hög konsumtion av
fisk. Halten påverkades av flera faktorer, bl.a. ålder, hur många barn de ammat och var de
vuxit upp.
I studien som genomfördes under 2001 rekryterades kvinnor med hög fiskkonsumtion
från tre områden med konstaterat höga halter av kvicksilver i fisk: Bottenhavskusten,
mellersta Svealand och sydvästra Götaland. Kvicksilver analyserades i hår och blod.
Totala halten kvicksilver i hår ger ett mått på exponeringen det senaste året (1 cm
motsvarar ung. en månad).
48
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Studiegrupp
Uppmätt halt organiska
ämnen
Uppmätt halt metaller
Fiskarhustrur längs
Östersjökusten (1995/96)
Genomsnittlig halt CB-153
var:
• 960 pg/g plasma
eller
• 160 ng/g fett
-
Hagforsbor (1997)
Medelhalt totalkvicksilver:
1,7±2,2 mg/kg hår
Medianhalt totalkvicksilver i
hår: 0,72 mg/kg.
Medianhalt metylkvicksilver
i blod:
1,9 µg/l
Medianhalter (+ min-max) Medianhalt metylkvicksilver
• PCB 153 - 312 ng/g i blod (+min-max):
fett (115-914)
7,9 µg/l (0,9 – 31)
• HCB - 34 ng/g fett
(7-85)
• DDE - 579 ng/g fett
(102-2836)
• BDE 47 – 3,6 ng/g
fett (0,1-17)
• HCH – 2,4 ng/g fett
(2,4-21)
Kvinnor med hög konsumtion av fisk från olika delar
av landet (2001)
Kvinnliga fritidsfiskare och
fiskarhustrur runt Vättern
(2003)
Slutsatser
En viktig exponeringskälla för persistenta organiska ämnen och metaller (som kvicksilver) är via fet fisk.
Kvicksilverhalterna i blod hos gravida kvinnor är generellt sett låga, men marginalen till
den högsta tolerabla exponeringsnivån är i vissa fall inte stor.
Studierna behöver fortsätta för att visa på eventuella trender.
Referenser
Andersson, C. och Sjörs, A. (1998) Kvicksilverbelastning hos Hagforsbor. Kvicksilver i
Värmländska sjöar. Hagfors kommun.
49
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Ask, K., Petersson-Grawé, K. Vahter, M., Palm, B. och Berglund, M. (2002) Kvicksilverexponering hos kvinnor med högt fiskintag. Rapport till den nationella miljöövervakningen kontrakt 215 0105.
Grandjean, P., Weihe, P., White, R.F. och Debes, F. (1998) Cognitive performance of
children prenatally exposed to ´safe´ levels of methylmercury. Environ. Res. 77, 165172.
Hagmar, L. (1997) Konsumtion av fet östersjöfisk och PCB i blod hos svenska kvinnor, i
Naturvårdsverket rapport 4760.
WHO. 2003. Joint FAO/WHO expert committee on food additives. Methylmercury.
Sixty-first meeting, Rome 10-19 June, 2003. Summary and conclusions. World Health
Organization, Geneve. ftp://ftp.fao.org/es/esn/jecfa/jecfa61sc.pdf
Vätternvårdsförbundet (2003) Miljögifter i blod hos högfiskkonsumenter av Vätternfisk.
Rapport 74 från Vätternvårdsförbundet.
50
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Mätningar i vissa
befolkningsgrupper - Halter av
metaller i blod hos gravida
kvinnor
Syftet med denna undersökning som inleddes 1995/96 är att följa halten av metaller i blod
över tid hos gravida kvinnor i olika delar av landet. Mätningarna görs enligt ett rullande
schema i Uppsala/Stockholm, Göteborg, Lund/Malmö och Umeå.
Orsaken till att gravida kvinnor valts som grupp är att det ger möjlighet att följa fostrets
exponering för miljöföroreningar. I många fall är halterna av kadmium, bly och
kvicksilver inte långt från de där effekter på utvecklingen har visats på gruppnivå. Foster
och små barn är ofta mest känsliga för miljöföroreningar.
Vilka halter observeras?
Det är först när ett helt ”omdrev” genomförts som det går att börja utvärdera resultaten.
De resultat som finns hittills är data från Uppsala och Stockholm/Solna. Studien i Solna
genomfördes 1995/96 och i Uppsala 1997/98. Dessutom har en undersökning i Göteborg,1996, visat en medianhalt i blod på 1,4 µg/l för totalkvicksilver.
Figuren visar uppmätta medianhalter.
51
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Fortsatta studier kommer att visa hur halterna av metaller i blod hos gravida kvinnor
förändras över tid.
Referenser
Berglund, M., Ask, K., Palm, B., Petersson-Grawé, K., Björs, U. och Vahter, M. (2001)
Undersökning av kvicksilverexponering hos gravida kvinnor i Uppsala län. Rapport till
nationell miljöövervakning kontrakt 215 0004.
Berglund, M., Åkesson, A., Lind, B., Björs, U., Palm, B. och Vahter, M. (1998)
Förekomst av tungmetaller hos gravida kvinnor i Solna. I Naturvårdsverket rapport
4902.
Barregård, L, Sällsten, G. och Törnström G. (1996) Kvicksilver i blod hos gravida.
Rapport från YMK nr 62, Göteborg .
52
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Mätningar i vissa
befolkningsgrupper – yngre och
medelålders kvinnor
Halterna av kadmium hos människan ligger i många fall farligt nära de där njurskador
börjar upptrada. De som är mest utsatta är kvinnor på grund av deras lägre serumjärnnivåer, vilket leder till att de tar upp större mängder kadmium från födan.
Av denna anledning inleddes 2002 en återkommande undersökning för att följa halterna
av kadmium i urin hos två olika åldersgrupper av kvinnor, 20-29 år resp. 50-59 år. Den
ska genomföras enligt ett rullande schema i Göteborg (2002), Stockholm (2003-2004),
Lund/Malmö (2005-2006), Umeå (2007-2008).
Samtidigt med detta mäts en markör för njurskada i urin.
Vilka halter av kadmium hittar man?
Preliminära resultat från undersökningen av äldre kvinnor i Göteborg 2002 visar lägre
kadmiumhalter i urin hos kvinnor som aldrig rökt jämfört med de som är eller har varit
rökare. Andelen kvinnor med halter över 0,5 µg/g kadmium var 36% bland rökarna
jämfört med 14% bland ickerökarna. Vid denna kadmiumhalt har andra studier rapporterat effekter på njure och skelett.
Slutsatser
Kadmiumbelastningen hos svenska medelålders kvinnor motiverar fortsatt
hälsorelaterad miljöövervakning.
53
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Mätningar i vissa
befolkningsgrupper –
mönstrande
Det är viktigt att även följa halterna av organiska ämnen i blod över tid i en grupp som
kan representera den ”allmänna” befolkningen. För detta behövs en relativt homogen
befolkningsgrupp som relativt enkelt går att återkomma till med vissa tidsintervall. En
sådan grupp är mönstrande män.
Av denna anledning inleddes en återkommande undersökning under 2002 i Lund/Malmö.
Planerna är att genomföra en undersökning vart annat år, dvs. nästa gång under 2004.
Vilka ämnen som mäts beror dels på vilka som bedöms viktigast dels på vilka som
praktiskt går att analysera i de provvolymer som tas. Prover sparas för ev. framtida
analyser av andra ämnen.
Vilka halter av organiska ämnen hittas?
I en undersökning av 304 mönstrande män (medianålder 18 år) var medianvärdet 65 ng/g
blodfett för CB-153 i serum och det fanns en variationsbredd mellan 23 och 248 ng/g fett.
Medianhalten av p,p´-DDE var för 223 av de unga männen 88 ng/g fett (variationsbredd
ca 10 till 1270 ng/g fett). Halterna var lägre än de man finner hos medelålders och äldre
män. Kommande undersökningar kommer att kunna visa på ev. trender för human
exponering för olika persistenta organohalogena miljögifter.
Referenser
Hagmar, L., Rylander, L. och Jönsson, B.A.G. (2003) Tidstrender för exponering för
presistenta organohalogena miljögifter (POP) hos unga svenska män – Resultat från
basundersökningen. Rapport till Naturvårdsverket, kontrakt 215 0209.
54
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Kortare undersökningar där
resultat kommer –
Mätningar av perfluorerade ämnen i blod
En grupp av ämnen som under de senaste åren tilldragit sig stort intresse ur miljö- och
hälsorisksynpunkt är de fluororganiska ämnena (t.ex. perfluoroktylsulfonat (PFOS)). De
har haft en ökande användning i en mängd kommersiella produkter. Men hur exponeringen av befolkningen ser ut vet vi praktiskt taget inget om.
Fluorerade organiska föreningar repellerar både vatten och lipofila vätskor samt reducerar
ytspänningen. Detta är egenskaper som industrin tagit fasta på vid framställning av en rad
produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Ofta utgör dessa fluororganiska ämnen
skydd för detaljer som skall klara av höga temperaturer, t.ex. kokkärl. Ett annat
användningsområde med risk för direkt exponering är impregnering av textilier, så som
kläder och mattor.
Ett hundratal blodprov insamlade under 2000 från normalbefolkningen analyserades med
avseende på PFOS och dess eventuella derivat. Proven är representativa för den svenska
normalbefolkningen och innefattar såväl vuxna män som kvinnor. Det finns data på halter
av andra persistenta halogenerade miljöföroreningar i dessa prover, bl.a. PCB:er, PBDE,
HCB, klordaner och DDE.
Mätningar av dioxinhalter i blod nu jämfört med för 10 år
sedan
1988 respektive 1991 togs blodprover för analyser av persistenta organiska ämnen, bl.a.
dioxiner, bland medelålders män från sydöstra Sverige med varierande grad av konsumtion av fet östersjöfisk. Målsättningen var att få en bild av fiskkonsumtionens betydelse
för exponeringen för organiska ämnen.
En förnyad provtagning på dessa grupper genomfördes under 2002 och halterna av
persistenta organiska ämnen, bl.a. dioxiner, mättes. De aktuella personerna är nu i övre
medelåldern och kan därför antas ha nått jämviktsläge när det gäller ”body burden” av
persistenta organiska ämnen, dvs. man behöver inte befara en ökning av serumhalterna
som en ren funktion av att de nu blivit äldre. En förändring av deras serumhalter kan
därför ge en bild av hur deras exponering via födointag förändrats över tiden.
55
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
56
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Observerade hälsoeffekter
57
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
58
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Frekvensen av akuta
luftvägsbesvär i förhållande till
halten luftföroreningar
Syftet med undersökningen är att med hjälp av enkäter och dagböcker studera om och hur
hälsotillståndet hos en känslig grupp - astmatiker - påverkas av luftföroreningssituationen.
Undersökningen görs i olika delar av landet. Syftet är också att följa eventuella förändringar över tid, eftersom förändringar i föroreningssammansättningen kan påverka
sambanden till en använd föroreningsindikator.
Hur görs undersökningen?
Metodiken har inte varit självklar, utan har utvecklats genom undersökningarna.
Deltagare med astma väljs ut efter en speciell enkätstudie. De som sedan valt att delta i
dagboksstudien har fått fylla i en dagbok varje kväll under 10 veckor bl.a. om man hade
haft mindre, mer eller oförändrade besvär jämfört med dagen innan. Resultaten jämförs
Hur påverkas effekterna av luftföroreningshalter?
Ort
År 1995
År 2000
Umeå
Samband mellan föregående
dags ozonhalt och rinnande
näsa, huvudvärk/trötthet,
nysningar samt kliande ögon
Inga signifikanta effekter.
Effekter av dygnets halt av
PM2,5 på frekvensen
astmabesvär dagen efter
Uppsala
Göteborg
Effekter av kvävedioxidhalten på förekomst av andnöd
dagen efter.
Nära signifikant effekt av
* dygnets halt av PM10 på
frekvensen av astmabesvär
dagen efter
* sambandet mellan
ozonhalten de 2 senaste
dygnen och pip i bröstet
Effekter av dygnets halt av
svaveldioxid på frekvensen
astmabesvär dagen efter.
Nära signifikant effekt av
dagens kvävedioxidhalt på
förekomst av andnöd samma
dag.
Nära signifikant effekt av
svaveldioxidhalten de 2
senaste dygnen och pip i
bröstet.
59
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
med dygnsvisa mätningar av halterna av luftföroreningar. Luftföroreningsdata från den
lokala miljöförvaltningen har använts, vilket har medfört att studerade föroreningar har
förändrats något, sotmätningar har exempelvis ersatts av gravimetriska partikelmätningar
(PM10, PM2.5) och ozon har börjat mätas i städerna.
Slutsatser
Astmabesvär verkar mest korrelerat till halten av luftföroreningar dagen före.
Effekter på hälsotillståndet kan påvisas även utan att några gränsvärden eller normer
har överskridits. Vilken förorening/indikator som är den kritiska ur luftvägssynpunkt
tycks variera med plats och tidpunkt.
Upprepade studier behövs för att visa på eventuella förändringar över tid.
Referenser
Forsberg, B. (1994) Akuta luftvägsbesvär hos vuxna i relation till luftföroreningshalter.
Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.
Forsberg, B. (1995) Dagboksstudie angående ozonhaltens betydelse för björkpollenallergikers symtom. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.
Forsberg, B., Segerstedt, B., Norrman, E., Thomasson, L., Torén, K., Olin, A-C, Norbäck,
D. och Jansson, C. (2001) Akuta luftvägsbesvär hos vuxna astmatiker i relation till
luftföroreningshalter. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.
60
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Akuta effekter av
luftföroreningar på
sjukhusinläggningar och
dödlighet
Finns det generella samband mellan halten av olika luftföroreningar och sjukhusinläggningar och dödlighet i luftvägs- och hjärtsjukdomar? Gäller dessa samband bara över en
viss halt eller linjärt från låga nivåer? I sådana fall kan halten av olika luftföroreningar i
tätortsluften vara en bra indikator när man vill kvantifiera effekter på människors hälsa.
När halterna minskar, minskar också effekterna på hälsan.
Utförande
Uppgifter om sjukhusinläggningar hämtades från patientregistret, dödsfall från dödsfallsregistret, luftföroreningsdata från kommunernas miljöförvaltningar och meteorologiska
data från SMHI. I analyserna tas hänsyn till årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, veckodag, helgperioder mm.
Slutsatser
En ökning av ozonhalten med 10 µg/m3 medför nästan 2 % fler akuta sjukhus inläggningar för andningsorganen totalt och drygt 4 % fler inläggningar för astma.
Det finns även ett samband mellan antalet dödsfall och samma dygns medelvärde för
ozonhalten i utomhusluft.
En ökning av halten inandningsbara partiklar (PM10) med 10 µg/m3 medför 3-4 % fler
inläggningar för andningsorganen totalt.
Halten luftföroreningar i tätortsluft är ett indirekt mått på hälsoeffekter och kan
användas för att skatta hälsopåverkan när sambanden är kända .
Halten luftföroreningar i tätortsluft är ett indirekt mått på hälsoeffekter.
61
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
10%
5%
0%
20
40
60
80
”Mjuk” exponerings-responskurva (med 95% konfidensintervall) som visar
procentuella ökningen av antalet akuta inläggningar för andningsorganen i
StorStockholm i förhållande till medelvärdet av maximalt 8-timmarsvärde av ozon
de två senaste dygnen (µg/m3 på x-axeln)
Referenser
Forsberg, B. och Segerstedt, B. (2000) Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för
luftvägssjukdomar i Göteborg 1988-1996. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.
Forsberg, B. och Segerstedt, B. (2003) Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för
luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg 1997-1999.
Rapport till den nationella miljöövervakningen vid Naturvårdsverket.
Forsberg, B., Segerstedt, B. och Johansson, P. (1997) Dagliga luftföroreningshalter och
dödlighet i Stockholm 1988-1994. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid
Naturvårdsverket.
Forsberg, B., Segerstedt, B. och Johansson, P. (1998) Dagliga luftföroreningshalter och
dödlighet i Göteborg 1988-1996. Rapport till den nationella miljöövervakningen vid
Naturvårdsverket.
62
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Exponeringsdatabas och
provbank
63
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
64
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Exponeringsdatabas och
datavärdskap
Datavärdskap
Institutet för Miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet har ett uppdrag från
Naturvårdsverket att fungera som nationell datavärd för studier genomförda inom ramen
för den hälsorelaterade miljöövervakningen.
Miljöövervakningens datavärdar har tillgång till alla resultat inom ett visst ämnesområde.
Det ger möjlighet till god överblick och sammanställningar av olika typer av resultat. De
data som finns hos en datavärd skall vara kvalitetssäkrade: Bestämda krav har ställts på
undersökningen för att man i så hög grad som möjligt ska kunna lita på resultaten. Utdrag
ur databaserna kan beställas från respektive datavärd. Kostnaden för utdragen varierar
beroende på vem som behöver data och i vilken form man vill ha resultaten.
Exponeringsdatabas
De ska också genomföra olika kampanjer för att samla in data och på så sätt få en
nationell databas rörande människors exponering för potentiellt hälsoskadliga ämnen i
den allmänna miljön.
Det här är också en del av databasen som drivs inom ramen för datavärdskapet.
Med en utbyggd databas kommer det gå att
•
identifiera kunskapsluckor
•
studera trender i exponering över tid
•
studera geografiska skillnader i exponering
•
identifiera riskgrupper i befolkningen
•
utvärdera olika miljöfaktorers betydelse för folkhälsan
•
ge underlag till nationella miljöhälsorapporter
65
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Vad händer nu?
Det planeras en ny omgång med insamling av exponeringsdata, vilka inte är
relaterade till miljöövervakningen (vars data enligt kontraktet ska rapporteras till
datavärd).
66
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Provbank
Den hälsorelaterade miljöövervakningen har bidragit till uppbyggande och underhåll av
Medicinska biobanken i Umeå, där prover sparas nedfrysta för framtida analyser.
Biobanken innehåller dock främst blodprover från normalbefolkning i Västerbotten.
Totalt innehåller biobanken ca 100.000 blodprov. Syftet med Miljöövervakningens bidrag
till Medicinska biobanken är att kunna lagra prover tagna inom ramen för miljöövervakningens undersökningar, samt att utveckla och underhålla en resurs som gör det möjligt
att följa tidstrender för kända och, hittills, okända miljögifter som har effekter människors
hälsa.
Resultat
Projektet "Metallhalter i blod - tidstrender" är ett exempel på användning av prover från
biobanken i Umeå för miljöövervakning.
Ytterligare ett exempel där biobanken använts är för att studera hur luftföroreningar
påverkar koncentrationen av fibrinogen i blod (Forsberg et al., 2002). Fibrinogen är ett
ämne som bidrar till koagulationen av blod vid sårskador, men även har betydelse för
uppkomsten av infarkter i blodkärl och därmed sannolikt har betydelse för sambandet
mellan hjärt- och kärlsjuklighet och luftföroreningar. Man fann ett samband mellan
ozonhalten i omgivningsluften de senaste dygnen och koncentrationen av fibrinogen.
Med hjälp av prover från Biobanken har man också studerat sambandet mellan hjärtinfarkt, metylkvicksilver och fiskkonsumtion (Hallgren et al., 2001). Undersökningen
föranleddes av misstankar om att metylkvicksilverexponering skulle kunna öka risken för
hjärtinfarkt. Man mätte kvicksilverkoncentrationen i blod från personer som senare fått
hjärtinfarkt och jämförde detta med blod från personer som inte fått hjärtinfarkt.
Resultaten visar att risken för hjärtinfarkt är avsevärt mindre för personer med något
förhöjda metylkvicksilver-koncentrationer jämfört med personer med låga metylkvicksilverkoncentrationer. Detta beror med största sannolikhet på en skyddande effekt av
fiskkonsumtion och att denna skyddande effekt vad gäller risken för hjärtinfarkt är
avsevärt större än en ev. skadlig effekt av metylkvicksilver.
Biobanken används även för annan forskning gällande bl.a. cancerrisker, hjärt- och
kärlsjuklighet, m.m. och har även andra finansiärer. Naturvårdsverket har idag ett formellt
inflytande i form av en representant i den förenade styrgruppen, som utgör Biobankens
formella styrorgan.
67
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Referenser
Hallgren, C.G., Hallmans, G., Jansson, J.H., Marklund, S.L., Huhtasaari, F., Schütz, A.,
Stromberg, U., Vessby, B. och Skerfving, S. (2001) Markers of high fish intake are
associated with decreased risk of a first myocardial infarction. Brit. J. Nutr. 86, 397404.
Forsberg, B., Eliasson, M., Segerstedt, B. och Järvholm, B. (2002) Luftföroreningshalters
relation till fibrinogenhalten i blod. Rapport till Miljöövervakningen, Naturvårdsverket.
Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 2002, 17 sidor.
68
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
69
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
70
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
Slutsatser
Ett program för att övervaka miljörelaterade hälsoeffekter måste följa dels människors
exponering för miljöföroreningar, dels halter av miljöföroreningar i kroppen dels
eventuella miljörelaterade effekter som kan observeras.
Det är precis vad som är syftet med programmet för hälsorelaterad miljöövervakning
•
ha ett antal mått som följer i vad mån människor exponeras för miljöföroreningar
•
mäta halter av miljöföroreningar i kroppen eller in andningszonen
•
följa miljörelaterade besvär och effekter
De viktigaste exponeringsvägarna är via luften och via födan. Andra vägar som kan vara
aktuella är t.ex. vi huden. Det är naturligt att de undersökningar som finns i programmet
är inriktade på att följa exponering via luft och via föda. För att bli mer heltäckande bör
programmet byggas ut med fler mått på exponering via luft. Det kan gälla såväl partiklar
som andra flyktiga organiska ämnen. Regelbundna intagsberäkningar för miljöföroreningar finns med i programmet idag. Inom andra delar av miljöövervakningen bör man få
med mätningar av miljögifter i fisk som äts och inte bara sådan som är ett mått på
miljötillståndet samt regelbundna mätningar i gröda och potatis.
Halter av föroreningar i kroppen mäts i bl.a. blod, modersmjölk och urin. De organiska
ämnena är oftast fettlösliga och lättast att mäta i modersmjölk. Det ger dock bara
möjlighet att följa en viss grupp av befolkningen, men inte mindre nödvändig för det.
Metaller kan lättare följas i blod eller urin. Här är det viktigt att när möjlighet ges följa
71
Hur påverkar miljön människors hälsa? Mått och resultat inom miljöövervakningen.
metaller som kan bli framtida problem, t.ex. de vi hittar i olika elektroniska produkter
idag. Det är viktigt att alla de tidsserier som inletts kan fortsätta och byggas ut med ett
antal fler organiska ämnen när analysmetoder tillåter och föreningarna uppmärksammas.
I takt med att fler effekter kan kopplas till den yttre miljön finns orsak att diskutera hur de
ska följas upp. Ökar eller minskar de i omfattning? Fler mått på besvär och effekter
behöver följas i framtiden.
Blir det bättre?
Resultaten visar i många fall på att det har blivit bättre och att exponeringen för
hälsoskadliga ämnen minskar. Några exempel –
•
•
•
•
Det finns en nedåtgående trend vad gäller halter av PCB och dioxiner i
modersmjölk. För andra ämnen har vi svårt att uttala oss ännu.
Vissa studier tyder på att halterna av bly, kadmium (hos män) och kvicksilver i blod sjunker. Här ska man dock lägga märke till att den tidsserien
som finns på blyhalter i blod hos barn verkar plana ut på en låg nivå.
Bensenexponeringen har sannolikt minskat. För övriga cancerframkallande ämnen i luft vet vi inte.
Intaget av miljögifter via födan (de ämnen som ingår i mätprogrammen)
verkar minska för stora delar av befolkningen. Kom dock ihåg att det finns
grupper som är i farozonen, och som man behöver fortsätta följa, t.ex. de
som äter mycket fisk.
Det ska också noteras att det finns många områden där vi inte har tillräcklig
information ännu för att kunna uttala oss. Det finns även, som nämnts ovan, få
mått för hälsoeffekter och besvär.
Betydelse för uppföljning av miljömålen
Resultaten som tas fram är av vikt för uppföljning av miljömålen och de hälsorelaterade
mål som finns i andra sammanhang. Det tas fram mått för exponering för via luft,
exponering via livsmedel, halter av miljögifter och metaller i blod, modersmjölk och urin.
Mått på hälsoeffekter finns också med.
Viktiga indikatorer som nämns för uppföljning är t.ex. halter av kadmium i blod hos
kvinnor, antal störda av trafikbuller, markör för njurskada, halter av miljögifter i
modersmjölk finns med inom ramen för programmet. Mer kan också tillkomma i takt
med att programmet utvecklas.
72
Rapport 5325
Hur påverkar miljön människors
hälsa?
Mått och resultat från miljöövervakningen
Syftet med den här rapporten är att visa vad som idag mäts inom miljöövervakningen
för att följa hur den yttre miljön påverkar människors hälsa och vad vi så här långt kan
se vad gäller resultat och trender.
Den redovisar data från främst området hälsorelaterad miljöövervakning, men även
vissa relevanta data från andra delar av miljöövervakningen har tagits med.
ISBN 91-620-5325-6
ISSN 0282-7298
NATURVÅRDSVERKET