Marknadsinsikt - Sparbanken Syd

Marknadsinsikt
Kvartal 2 2016
• Inflationen uppvisar livstecken.
• Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker.
• Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare samtidigt som Europa uppvisar styrka.
Marknadsutsikter
Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar – neutral
Efter turbulensen under januari vände marknaderna upp från mitten av februari. Det var återigen centralbankernas agerande som
gjöt mod bland investerarna. Den europeiska centralbanken (ECB) trappade än en gång upp stimulansåtgärderna genom att dels
sänka styrräntan från 0,05 till 0,00 % och dels depositräntan från -0,3 till -0,4 % efter att tillväxt- och inflationsutsikterna justerats
ned. ECB utvidgade dessutom sina obligationsköp med ytterligare 20 miljarder euro till 80 miljarder euro per månad. Utöver att ECB
erbjuder bankerna likviditetslån inkluderades företagsobligationer till de instrument som banken kan förvärva. Upptrappningen var
något kraftigare än förväntat vilket ledde till att kreditmarknaderna reagerade positivt. Vidare meddelade Federal Reserve att man
lämnar styrräntan oförändrad i intervallet 0,25 till 0,5 %. Dessutom ändrar man prognosen från fyra till två räntehöjningar under
2016. Starkast gick tillväxtmarknaderna som gick upp 6,4 % från sista januari till utgången av april. Stockholmsbörsen noterar en
uppgång om 3,0 % samtidigt som den globala aktiemarknaden steg med mer måttliga 0,7 %. Oljepriset fortsatte uppvisa stora
svängningar under perioden och noterades som lägst under 28 USD per fat i mitten av februari. Vid utgången av april handlades
oljan till 47,5 USD per fat vilket är en uppgång på nästan 70 % från bottennoteringen. Vi är glada att vi behöll vår aktieandel när
det blåste som värst i mitten av februari och behåller även nu vår rekommendation neutral till aktier.
Svenska aktier – neutral
Stockholmsbörsen steg 3,0 % februari till april och påverkades
positivt av ett stigande oljepris och avtagande oro kring Kina.
När en majoritet av bolag på Stockholmsbörsen lämnat rapport
för årets första kvartal är det hela 59 % av bolagen som landar
över analytikernas prognoser. Dock faller vinsterna med 6 %
mycket hänförligt till bankerna. Exkluderas emellertid bankerna
får vi den omvända bilden – en vinstökning på 4 %. Vi behåller
vår rekommendation neutral.
Tillväxtmarknader – neutral
Tillväxtmarknaderna har sedan vändpunkten för oljepriset och
dollarnivån utvecklats klart starkare än de utvecklade marknaderna. Uppgången summeras till 6,4 % under perioden. Avtagande oro kring Kina har bidragit till den positiva utvecklingen.
Likt tidigare ser vi ett större intresse för tillväxtmarknader där
förvaltarna hittar allt fler välskötta och attraktivt prissatta
bolag. Vi har en generell övervikt via vår globalförvaltare men på
tillgångsnivå behåller vi vår rekommendation neutral.
Amerikanska aktier – neutral
Den amerikanska marknaden steg några tiondels procent under
perioden. En svag industriproduktion hänförligt till en stark
amerikansk dollar gör det allt svårare för USA att upprätthålla
en god tillväxt. I skrivande stund ser vi dock en viss dollarförsvagning. FEDs tålmodighet med gradvis normalisering har
bidragit till avtagande marknadsoro. Vi behåller vår rekommendation neutral.
Svenska obligationer – undervikt
Svenska statsobligationer backade med 0,2 % februari till april.
Inflationstalen under perioden har kommit in allt högre och
rensar man för energi- och ränteeffekter, uppgår inflationen
till historiskt höga 1,9 %. Den starka svenska kronan gör att
Riksbanken fortsätter med sina kvantitativa lättnader som har
utökats med 45 miljarder för det andra halvåret 2016. Vi behåller vår rekommendation undervikt.
Europeiska aktier – neutral
Den europeiska marknaden går starkt där detaljhandeln och
industriproduktionen ligger på historiskt höga nivåer. Samtidigt
som ECB ger ytterligare stimulanser vilket bidragit till avtagande marknadsoro. Vi behåller vår rekommendation neutral.
Svenska krediter – övervikt
Kreditspreadarna snävade in betydligt under perioden och är nu
tillbaka på nivåerna från juli i fjol. ECBs beslut att utvidga sina
obligationsköp till att inkludera företagsobligationer med tryckta
pengar är klart positivt. Vi behåller vår rekommendation övervikt.
Marknadsutsikter forts.
Alternativa placeringar – övervikt
Hedgefonder som grupp har tagit tillbaka delar av tappet under
inledningen av året. Bästa strategin februari–april är Long/Short
förvaltare samtidigt som räntearbitrage förvaltare haft det svårt.
Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktieoch räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt.
Inflationen lever
Sverige – inflation, delsektorer
Inflationen uppvisar livstecken
Riksbankens senaste uteblivna ränteförändring var ingen överraskning, men så som inflationen utvecklar sig just nu i Sverige
borde Riksbanken egentligen ha diskuterat en höjning. Tre månader i rad har Sverige trotsat den internationella trenden och
registrerat tydligt stigande inflation om 0,8 %. Rensar man för
energi- och ränteeffekter som hittills tyngt inflationen kraftigt
(se diagrammet ovan) uppgår inflationen till historiskt höga 1,9 %.
Granskar vi ”serviceinflationen” (restaurang, bilservice, fastighetsservice) i Sverige och i de större industriländerna kan konstateras att den ligger på drygt 2 % i Sverige, USA, UK, Tyskland och
Spanien, medan Frankrike och Italien ligger på ungefär 1 %.
Att det importerade pristrycket är lågt beror på svaga
valutor i de flesta tillväxtländer. Tillväxtekonomierna är viktiga
importländer, inte minst av kläder och skor. Svaga valutor i dessa
länder ger västländerna billig import, men ger länderna själva
hög inflation. Den globala inflationen är följaktligen omfördelad,
från utvecklade industriländer till en stor samling tillväxtländer.
Inflationen stiger
Svenska aktiemarknaden
Vinstförändring, årstakt %
Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än
analytikernas prognoser, dock tynger banker
Vinsttrenden försämras något, vilket till stor del beror på
bankerna. Övriga bolag visar vinsttillväxt, samtidigt som utfallet
överträffar analytikernas prognoser.
När en majoritet av bolag på Stockholmsbörsen lämnat rapport
för årets första kvartal är det hela 59 % av bolagen som landar
över analytikernas prognoser. Dock faller vinsterna med 6 %
mycket hänförligt till bankerna. Exkluderas emellertid bankerna
får vi den omvända bilden – en vinstökning på 4 %, samtidigt
som 57 % av bolagen ökar vinsten. Bankernas vinst faller
däremot med hela 19 %. Eftersom de utgör nästan en tredjedel av den samlade vinstsumman, blir effekten betydande. En
stigande vinsttrend styrks dock av medianvärdet (mittföretaget
i populationen) som blev 5 %. Totalt sett är vinsttrenden något
sämre än förra kvartalet och något sämre än den långsiktiga
utvecklingen de senaste åren.
Något överraskande faller försäljningen 4 %, vilket är ett tydligt trendbrott med stabil tillväxt. Mätt som median redovisas
nolltillväxt, vilket visar att medelstora bolag utvecklas bättre än
de största bolagen.
Sammantaget var rapportperioden godkänd och något över
de lågt ställda förväntningarna.
Globala tillväxtindikatorn
Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare samtidigt som
Europa uppvisar styrka
Tillväxtindikatorn som åskådliggör den aggregerade utvecklingen för den globala industriproduktionen, detaljhandeln och
bilförsäljningen i det sju största utvecklade ekonomierna samt
Kina backar från 3,1 % i årstakt till 2,7 % vilket sammanfaller
med den globala BNP tillväxten.
Den amerikanska tillväxtindikatorn fortsätter ner. Den
starka dollarn slår med full kraft mot Industriproduktionen som
faller till minus 1 % vilket vi inte sett sedan finanskrisen 2008.
Detaljhandeln backar svagt från 1,8 till 1,5 %. Bilförsäljningen
uppvisar fortsatt goda siffror och ligger kvar runt 6 %.
I Europa går både detaljhandeln och industriproduktionen
starkt. Detaljhandeln biter sig kvar på 3,1 % vilket är den högsta
tillväxttakten sedan 1996. Industriproduktionen ligger nära 2 %
i årstakt. Bilförsäljningen går från starka 5,8 % till urstarka 10 %
i årstakt.
Vidare uppvisar den svenska ekonomin styrka. Industriproduktionen ligger kvar på 5,1 % samtidigt som detaljhandeln
stannar på höga 5 %. Bilförsäljningen biter sig fast på 14 %.
USA
Eurozonen
Sydportföljerna
God utveckling för samtliga portföljer
Perioden februari - april 2016 var en bra period för samtliga
portföljer. Alla portföljer gick plus och slog även sitt jämförelseindex. Portföljerna som gick bäst relativt index var portföljerna
9, 11 och 13 som under perioden steg med 5,5 % och gick 3,5
procentenheter bättre än sitt jämförelseindex.
Nästan alla underliggande fonder i portföljerna har slagit sitt
jämförelseindex, de underliggande fonder som presterade bäst
under perioden var Lannebo Sverige Plus och Didner & Gerge
Global som steg med 10,1 respektive 6,6 %. Den främsta anledningen varför dessa två fonder har gått bättre än index är att de
har lyckats väldigt bra med sitt aktieurval bland de mindre bolagen.
I början av perioden sålde vi Robur Global till förmån för
Didner & Gerge Global som har gett en högre riskjusterad avkastning på lång sikt. Vi har även gjort en förändring i tillgångsfördelningen i portföljerna genom att minska andelen tillväxtmarknadsfonder till fördel för global- och sverigefonder.
Vi kommer att göra ett byte i samtliga portföljer som
innehåller Sverigefonder som kommer innebära att dessa portföljer innehåller både Carnegie Sverige och Lannebo Sverige
Plus. Detta gör vi för att kombinationen av fonderna ger en
lägre risk och därav en högre förväntad riskjusterad avkastning.
Portföljernas avkastning
Vår rekommendation
Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra
ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och
geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de
tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%.
Normalportfölj
Aktuell portfölj
RÄNTEINSIKT
Bottenkänning?
Boräntorna har sannolikt nått botten. En fortsatt låg inflation gör dock att det kommer att dröja upp till ett och ett halvt
år innan rörliga boräntor börjar stiga. Mycket talar därför för att man kan avvakta ett litet tag med att binda boräntan.
På de internationella finansmarknaderna har utvecklingen varit
försiktigt stabil den senaste månaden. Svängningarna har varit
mindre än tidigare och aktiebörserna har stigit med någon %.
Råvarupriserna har fortsatt uppåt efter att ha nått bottennivåer i början av året. I linje med detta har också inflationsförväntningarna rört sig uppåt i de flesta länder, även om de fortfarande är låga. Även på valutamarknaden har det varit lugnt de
senaste veckorna, US-dollarn har tappat något mot de flesta
andra valutor.
Ökad riskaptit och lite högre inflationsförväntningar har
slagit igenom på räntemarknaden. Räntorna på säkra investeringar, som statsobligationer i stabila länder, har rört sig uppåt,
i Sverige har exempelvis den tioåriga statsobligationsräntan
stigit med 0,2 %enheter sedan början av april, trots Riksbankens beslut att utöka obligationsköpen. Även andra räntor har
följt med uppåt.
Mindre internationell osäkerhet
Det globala ränteläget påverkas för närvarande starkt av
osäkerhet kring vart den globala ekonomin och dess olika delar
är på väg. Exempel på faktorer som spelar in är det ekonomiska
och finansiella läget i Kina, risken för att britterna röstar för
ett utträde ur EU, flyktingkrisen i Europa, oljeprisnedgångens
effekter på oljeexporterande länder, det ihållande låga inflationstrycket och osäkerhet kring hur ekonomin ska reagera på
de extremt låga räntorna (minusräntorna). Under april har en del
av osäkerheten dämpats i och med att kinesiska konjunkturindikatorer pekat mer mot på stabilisering, en ökande majoritet
verkat vara mot ”brexit” i opinionsundersökningar, vissa politiska
framsteg verkar ha gjorts när det gäller flyktingkrisen och, inte
minst, att det gått att skymta några inflationssignaler. Dessutom har centralbankerna fortsatt stimulera och i vissa länder
även ökat på stimulansen ytterligare.
Riksbanken fortsätter spela sitt spel
Konjunkturen fortsätter att vara stark i den svenska ekonomin.
Det verkar dock som att tillväxten växlat ned något från att ha
avslutat fjolåret i rekordfart. En naturlig utveckling av att stimulanseffekterna av tidigare räntesänkning, kronförsvagning och
boprisuppgång börjat avta. Sannolikt kan en lite lugnare tillväxt
stärka Riksbankens avsikter att fortsätta med den extremt låga
styrräntan.
Vid det senaste räntemötet den 20 april behöll Riksbanken
visserligen styrräntan oförändrad på -0,5 %, men stimulanserna
ökades ändå på i och med att man beslöt att öka obligationsköpen från 215 till 245 miljarder kronor. Köpen görs med avsikt
att hålla nere de längre marknadsräntorna och därigenom
sätta press nedåt på kronan. Att man valde att agera trots att
senaste inflationsutfallet överraskade positivt, underliggande
inflationen i mars var 1,5 %, och att inflationsförväntningarna
tydligt tickat uppåt, visar att det finns en stark vilja hos Riksbanksdirektionen att motverka en kronförstärkning.
I dagsläget ligger kronan i linje med Riksbankens prognos.
Men med tanke på hur mycket prestige som Riksbankscheferna
investerat i formuleringen av politiken så krävs det sannolikt
inte mer än någon %s förstärkning för att de ska bli mer eller
mindre tvingade att agera. Vårt huvudscenario är att detta inte
kommer att ske men det går inte att utesluta att Riksbanken
kan hamna i ett ”chickenrace” med marknadsaktörerna.
Oförändrade ränteutsikter
Vår bedömning är fortfarande att den underliggande inflationen kommer att pendla kring 1,5 % under överskådlig framtid
utan att nå upp till inflationsmålets två %. Det är lägre än vad
Riksbanken prognostiserar och innebär att vi också tror att det
kommer att längre tid innan det är dags för räntehöjningar än
vad Riksbanken räknar med. Riksbanken tror det är dags för en
första räntehöjning under sommaren 2017 medan vi räknar
med att det dröjer till slutet av 2017. Under 2018 räknar vi
sedan med att styrräntan successivt höjs till +0,5 %, ungefär
samma nivå som Riksbanken räknar med. I våra prognoser ligger
sedan ett antagande om att styrräntan stiger med omkring 1
% om året tills den når 3,50 %, som vi bedömer är en långsiktig
jämviktsnivå.
I och med att vi inte gjort några förändringar av hur vi
bedömer utsikterna för omvärlden, tillväxten, inflationen eller
Riksbankens agerande sedan förra Boräntenytt så har vi inte
heller gjort några förändringar i våra boränteprognoser. Vi
bedömer fortfarande att boräntorna sannolikt är på någon
sorts bottennivå. Ytterligare stimulanser från Riksbanken eller
internationella räntenedgångar lär inte slå igenom i boräntorna.
Vi räknar också med att det fortsätter komma regelskärpningar
som fördyrar finansieringen av bolån och bidrar till att långsiktigt pressa bolåneräntorna uppåt.
Sammantaget ser vi att bolåneräntorna ligger kvar kring nuvarande nivåer i upp till ett och ett halvt år innan de börjar stiga.
Den rörliga tremånadersräntan väntas inte passera 2 % förrän
under 2018. Uppgången bör börja lite tidigare för de bundna
boräntorna än för de rörliga. Vi räknar med att den femåriga
listräntan passerar 3 % och att tvååringen passerar 2 % under
slutet av nästa år. Vi antar att en långsiktig jämviktsnivå för
räntorna nås om fem till sex år. Vi bedömer, som tidigare, att
5-5,5 % är en sådan nivå för tremånadersräntan.
Marginell fördel bundet
Om våra prognoser och antaganden slår in så kommer det,
precis som vi bedömt i föregående Boräntenytt, att väga helt
jämnt mellan olika räntebindningstider. Bundet har en liten
fördel gentemot rörligt, en fördel som ökar med längden på
bindningstiden. Den som har små marginaler och en försiktig
inställning till ekonomiska risker kan överväga långa räntebindningstider. En bunden ränta kan visa sig bli en billig försäkring
om ränteuppgången kommer tidigare än väntat. Sannolikt kan
man dock avvakta ett tag med att binda boräntan. Det bör bli
RÄNTEINSIKT forts.
mer fördelaktigt att binda räntan senare under 2016 och 2017.
Det är osäkert hur bolånemarknaden kommer att utvecklas
när det gäller listräntor, snitträntor och ränterabatter framöver.
Än så länge utgår våra bedömningar från listräntor, men det kan
behöva ändras.
Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider
4 maj 2016
Juni 2016
Dec 2016
Juni 2017
Dec 2017
Dec 2018
3 mån
1,691,691,691,69 1,90
2,70
2 år
1,721,721,721,72 2,10
3,20
5 år
2,442,442,442,70 3,20
4,40
Källa: SBAB Boräntenytt nr.4 2016
Aktuella marknadsnoteringar
Räntor
Instrument Aktieindex
Senast 31/12
Reporänta
- 0,50 %
- 0,35 %
OMX 30
STIBOR 3M
- 0,48%
- 0,29 %
Dow Jones
0,78 %
0,99 %
Stadsobl Sv 10 år
DAX 30
Nikkei 225
Valutor
Instrument Instrument DJ World
Senast YTD %
1 339
- 7,42
17 492
+ 0,39
9 916
- 7,68
16 498
- 13,31
303,9
- 1,33
Senast YTD %
USD/SEK
8,34
- 1,15
EUR/SEK
9,33
+ 1,73
Instrument Senast YTD %
GBP/SEK
12,17
- 2,23
Olja Brent $
48,35
+ 28,51
NOK/SEK
0,99
+ 4,46
Koppar 3M $
4 562
- 2,96
Zink 3M $
1 836
+ 13,61
Guld $
1 242
+ 17,17
Råvaror
Noteringar per 2016-05-24
Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för
Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör
inte anspråk på att vara fullständig och rapportens innehåll ska
inte uppfattas som ett erbjudande om eller investeringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning
och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig
indikator för framtida utveckling. Denna rapport utgör vid tid-
punkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn.
Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer
förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna
rapport. Mer information återfinns på www.sparbankensyd.se.
Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens
fondutbud med tillhörande faktablad.