Här

4-6 4-6
4-6
36
4-6
Dela ut antingen färska frukter, blommor, grönsaker och sädeslag eller bilder
på detta till eleverna. Vilka känner de igen, vad heter de? Skriv eller berätta
för varandra.
1 Kims lek: Placera ut olika föremål på ett bord. Låt eleverna titta på sakerna
och be dem sedan blunda. Ta bort en sak, vad fattas?
Hörseln
När en maträtt tillreds uppstår olika ljud både när vi tillagar och äter maten.
Prova och beskriv för varandra, vad låter gott, vad låter mindre trevligt?
TIPS
2 Ljudstörningar från livsmedel: dela ut äppel – och bananbitar till eleverna. Be
dem hålla för öronen när de provsmakar. Smakar det annorlunda än när man
hör ljudet?
2 Dela ut en bit skorpa, ett salladsblad och en bit wienerbröd till varje elev.
Smaka och beskriv de olika ljuden.
2 Ljud från omgivningen: Häll upp lite jordgubbssaft till varje elev. Be dem
provsmaka en del av saften. Sätt nu på ett band med ljud inspelat från
exempelvis skolmatsalen och be eleverna dricka lite mer saft. Smakade det
annorlunda.
2 Hur påverkar lugn musik jämfört med störande ljud upplevelsen av det man
äter eller dricker? Prova!
Kapitel 8. Sidan 60
4-6
Lukten
När vi luktar på något känner vi oss attraherade eller bortstötta av
luktkontakten. Lukten ger oss olika minnesbilder av saker vi stött på. Näsans roll
är bland annat att vara varningssystem för att undvika att vi stoppar i oss dåliga
livsmedel. När vi känner en lukt vaknar vår fantasi och smaklökarna förbereder
sig om doften kommer från något ätbart.
Luktvärden är känslig, rik och utan gränser. Man kan lära sig ”plocka” lukter och
associera den till den miljö de upplevs i. Om en lukt är helt okänd kan vi inte
förstå dess signaler eller identifiera den. Vi kan bara säga: ”det luktar gott
”eller ”det luktar illa”. Lukterna känns igen genom att vi luktar på maten.
Lukterna kommer via munnen ”bakvägen” till näsan och kallas nu för aromer.
Aromerna skiljer sig från lukterna genom att de lösgör sig från produkten i och
med att de värms upp eller kyls ner av munnen och saliven. Maten bryts ner
genom tuggande och nya aromer kan frigöra sig och nå luktcentrum.
Utan aromer skulle livet vara trist. När vi sensoriskt bedömer lukter är det
lämpligt att dra in luften i korta luftstötar, sniffa. Luftströmmen i näshålan blir
då turbulent, vilket ökar mängden förbipasserande luft som gör det lättare att
uppfatta aromer. När vi andas normalt, passerar endast cirka 2-5 % av
inandningsluften över luktsinnescellerna medan flödet vid sniffning kan uppnå 1020%.
Dofter väcker känslor, luktsinnets nerver går direkt till delar av barken i
storhjärnan. Luktbarken ingår i det limbiska systemet som är centrum för våra
känslor. Detta kan vara en förklaring till varför dofter har så lätt att väcka
Kapitel 8. Sidan 61
4-6
starka känslor. Vilka känslor som väcks av en viss lukt kan växla beroende på
tidigare upplevelser och erfarenheter. Lukten av god mat ger känslor av glädje
och förväntningar när vi är hungriga, medan samma lukt kan ge obehag och till
och med kväljningar om vi är mätta eller inte mår bra.
TIPS
y Under denna lektion ska eleverna få en uppfattning om hur luktsinnet är
uppbyggt och hur det fungerar. Under denna övning kan de lite större barnen
med fördel arbeta parvis medan de yngre behöver hjälp. Placera på ett bord
ut numrerade, lockförsedda burkar (filmburkar är bra).
Se arbetsblad för tips kring olika dofter
y Luktproverna görs bäst genom ”naturliga” ämnen. Lägg till exempel kanel i en
burk och täck över med bomull så att det inte syns vad det är. Dela upp
luktprover på flera tillfällen. Ni kan till exempel ha ”dagens lukt” under några
veckor. Detta för att luktsinnet fort blir trött och det därför blir svårt att
lukta på för många i taget.
Se arbetsblad för tips kring olika dofter
Smaken
Smaken associeras till de fyra grundsmakerna (sött, salt, surt och beskt).
Smaker känns mer eller mindre tydligt på olika delar av tungan. Vi kan känna alla
fyra grundsmakerna på tungans ovansida. Socker känns tydligast på tungspetsen,
salt och syrligt på sidorna och besk smak längst bak på tungan. Avsaknad av
förmåga att känna smak heter ageusi.
Kapitel 8. Sidan 62
Blad 4 Hem- och andra lukter
4-6
MAT FÖR ALLA SINNEN
Datum_________________________________
Namn__________________________________
Lukter
Nr på burk/flaska
Bittermandel
Nöt
Tobak
Såpa
Tandkräm
Läder
Radergummi
Tallbarr
Rengöringsmedel
Skokräm
Kapitel 8. Sidan 63
Rätt svar
Blad 5 Krydd- och växtlukt
4-6
MAT FÖR ALLA SINNEN
Datum______________________________________
Namn_______________________________________
Lukter
Nr på burk/flaska
Nejlika
Paprika
Kanel
Vanilj
Lakrits
Kaffe
Kakao
Mynta
Anis
Kummin
Pomerans
Basilika
Kardemumma
Kamomill
Kapitel 8. Sidan 64
Rätt svar
Blad 6 Blom- och fruktlukter
4-6
MAT FÖR ALLA SINNEN
Datum_______________________________
Namn________________________________
Lukter
Nr på burk/flaska
Viol
Apelsin
Ros
Körsbär
Lavendel
Äpple
Banan
Citron
Fläder
Syrén
Persika
Plommon
Ananas
Liljekonvalj
Hallon
Kapitel 8. Sidan 65
Rätt svar
4-6
TIPS
Under denna lektion får eleverna lära sig grundsmakerna och prova hur de
upplevs. Ta med olika smaktester, surt, sött, salt, beskt.
x Hur smakar salt fruktsallad jämfört med osaltad?
x Hur smakar en ”vacker” bakelse med tråkig torr smak, jämfört med en
sockerkaksskiva som är färsk och saftig.
x Avsmakning av morötter
Koka ett antal skivade morötter mjuka och servera dessa tillsammans med
råa skivade morötter. Be eleverna lukta på morötterna innan de smakar.
Be dem beskriva lukt, smak, arom och konsistens.
x Försök med apelsinskal, -klyftor och –marmelad
Skala apelsiner och dela i klyftor. Lägg upp marmelad och apelsinskal på
assietter. Be eleverna lukta och jämföra proverna innan de smakar
apelsinklyftorna och marmeladen. Beskriv hur det smakar.
x Avsmakning av ofärgade drycker
Ge eleverna tre olika drycker, ex. päron, persika, björnbär i muggar märkta 1,
2 och 3. Be dem lukta och smaka på drycken. Känner de igen smaken?
Kapitel 8. Sidan 66
4-6
KÄNSEL, KONSISTENS OCH TEMPERATUR
Mat och dryck kan ge upplevelser som har karaktären av en kemisk reaktion. De
kan till exempel kännas sammandragande eller brännande som chilipeppar och
alkohol, eller stickande som kolsyra. Metalliska upplevelser av livsmedel räknas in
bland kemisk stimulering, till exempel när livsmedel sparats i en konservburk och
tar smak av denna.
Mekanisk stimulering talar om konsistens på en rätt eller dryck och om den kan
beskrivas som fet, rinnande, trådig, mager, fyllig, klibbig etc. Konsistensen är
oerhört viktig för upplevelsen.
Känselns språk är rikt, men används inte lika ofta för att beskriva mat och dryck
som smaker, lukter och aromer. Trots detta är motstånd mot mat ofta lierat
mer med känselupplevelsen än med smak och doft. Även temperaturen på maten
styr upplevelsen av olika rätter. Glass, som stått i solskenet, blir rinnande och
mjuk. När den kommer ut ur frysen är den hård. Tänk på stekflottet när steken
kallnat och flottet hårdnat runt köttet. Temperaturen skall alltid finnas med i en
övergripande beskrivning av rätter.
Tidigare upplevelser som vi har fått, har analyserats och lagrats i hjärnan. Det
är som när vi slår igen en bok vi har läst. Vi kommer ihåg det vi har förstått och
kan öppna boken på rätt sida för att hitta det igen. Känselsinnet finner vi
framför allt i huden men även i muskler, senor och leder. Huden är kroppens
största sinnesorgan.
Kapitel 8. Sidan 67
4-6
TIPS
Æ Låt eleverna associera till ordet känsel. Gör en känselövning med saker gömda
i påsar. Beskriv hur det känns och låt barnen gissa vad det är.
Æ Placera följande saker på ett bord: Sten, ohyvlad bräda, järnbit, kudde,
mjukisdjur, tygpåse med gryn, tygbit, rotborste samt limstift. Para ihop med
följande ord: hårt, skrovligt, kallt, mjukt lent kornigt, silkeslent, stickigt och
klibbigt. Be eleverna känna på föremålen och beskriva hur de känns. Använd
orden ovan eller egna beskrivande ord.
Kapitel 8. Sidan 68