Stockholms Socialdemokratiska Ungdomsdistrikt
Innehållsförteckning
Allmäna grundsatser
Socialdemokratins mål
Människosyn . . . . .
Klass och kön . . . . .
Våra rötter . . . . . .
Sverige idag . . . . . .
En värld i förändring .
I morgon socialism . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Demokrati
Politisk demokrati . . . . . . . . . . . .
Demokrati och representativitet . . . . .
Demokrati och legitimitet . . . . . . . .
Social demokrati . . . . . . . . . . . . .
Ekonomisk demokrati . . . . . . . . . .
Kulturell ekonomi . . . . . . . . . . . .
Media och makt . . . . . . . . . . . . .
Kön- och genussystemet . . . . . . . . .
Frihet och makt oavsett kön . . . . . . .
Sexuellt likaberättigande . . . . . . . . .
Sexualiserat våld och sexuellt förtryck .
Människor med funktionsnedsättningar .
Rasism och främlingsfientlighet . . . . .
Mångkulturellt samhälle . . . . . . . . .
Asyl- och flyktingpolitik . . . . . . . . .
Internationellt
Alla folks frihet - Hela världens fred .
Demokrati och mänskliga rättigheter .
Kvinnors rättigheter . . . . . . . . . .
En jämn fördelning av jordens resurser
Bistånd . . . . . . . . . . . . . . . . .
Befolkningsökning . . . . . . . . . . .
Förenta nationerna . . . . . . . . . . .
Europeiska unionen . . . . . . . . . .
Frihet för människor . . . . . . . . . .
Fokförsvar . . . . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Arbete
Arbete åt alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
En jämställd arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . .
En arbetsmarknad för alla . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utbildning och forskning för framtidens arbetsmarknad
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
4
4
4
5
6
7
9
9
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
11
11
12
13
14
14
15
16
17
18
19
20
22
22
23
24
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
25
25
25
26
27
28
29
29
30
32
32
.
.
.
.
34
34
35
37
38
Sidan 1 av 79
Grön näringspolitik - Så bygger
Arbetsmarknadspolitik . . . . .
Arbetslöshetsförsäkring . . . .
Demokrati i arbetet . . . . . .
Lönepolitik . . . . . . . . . . .
Arbetsmiljö . . . . . . . . . . .
Arbetsrätt . . . . . . . . . . . .
De arbetslösa . . . . . . . . . .
Arbetstider . . . . . . . . . . .
vi ett hållbart samhälle
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Utbildning
En skola för alla . . . . . . . . . . . . . . .
Den jämställda och jämlika skolan . . . . .
Lärandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Trygghet i skolan . . . . . . . . . . . . . . .
Skolan i det mångkulturella Sverige . . . . .
Förskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Elevdemokrati i grundskolan och gymnasiet
Grundsärskola och träningsskola . . . . . .
Vuxenutbildning, folkbildning och SFI . . .
Studielön . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Utnyttja den kompetens som finns . . . . .
Jämlikhet inom högskolan . . . . . . . . . .
Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Bolognaprocessen . . . . . . . . . . . . . . .
Välfärd
Välfärdssamhället . . . . .
Socialförsäkringssystemet
Vård och omsorg . . . . .
Sexuell hälsa . . . . . . .
Politik för människor med
Missbrukspolitik . . . . .
Bostadspolitik . . . . . . .
Familjepolitik . . . . . . .
Kriminalpolitik . . . . . .
Kulturpolitik . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
funktionsnedsättnignar
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Miljö
Den gröna socialismen . . . . . .
Jorden, skogen och haven . . . .
Styrmedel för hållbar tillväxt och
Energi och transporter . . . . . .
Djurskydd . . . . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
gemensamt ansvar
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
39
39
40
42
42
43
44
45
46
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
47
47
48
49
51
51
52
53
54
54
55
55
57
57
58
58
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
59
59
60
61
62
63
64
66
68
69
70
.
.
.
.
.
72
72
72
73
74
75
Sidan 2 av 79
Appendix: Kommunal- och landstingspolitiska program
76
Ett rättvist Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76
Ett solidariskt landsting . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 3 av 79
Allmäna grundsatser
Socialdemokratins mål
Den unga socialdemokratins mål är att befria människan genom att ersätta det kapitalistiska
klassamhället med ett klasslöst, socialistiskt. Vägen dit går genom att stärka arbetarklassen
och lägga makten över produktionen i hela folkets händer.
Med människans befrielse menar vi att varje individ ska befrias från de bojor ekonomiska, sociala och kulturella klyftor innebär. Varje individ ska befrias från beroende från maktgrupper
och strukturer utanför dennes kontroll. Vår dröm är ett samhälle där varje människa, oavsett
klass, kön, sexualitet, etnisk eller kulturell bakgrund, ska kunna leva sitt liv efter sin egen vilja
och efter sina bästa stämningars längtan.
Den unga socialdemokratins viktigaste princip är den om alla människors lika värde. För oss är
människovärdet någonting handfast och inte bara en abstrakt teori. Vi skiljer oss både från liberaler och från totalitära kommunistiska läror. Liberalerna accepterar det lika människovärdet
på vissa områden, allmän och lika rösträtt, likhet inför lagen, yttrandefrihet etcetera, men
erkänner inte de sociala och ekonomiska rättigheterna. För de totalitära kommunisterna är det
tvärtom, där demokratiska rättigheter offras på jämlikhetens altare. Endast den demokratiska
socialismen drar konsekvenserna av det lika människovärdet fullt ut. Vår övertygelse om det
moraliskt riktiga i alla människors lika värde gör oss övertygade om jämlikhetens vikt, inte bara
i chans utan även i utfall.
Den politiska jämlikheten uttrycks bäst i demokratin och principen en människa en röst. För
oss är demokratin ett självändamål och vi tar med bestämdhet avstånd från totalitära och elitistiska läror. Vi vill bredda och fördjupa demokratin till att omfatta mer än att bara gå och
rösta vart fjärde år. Demokratin ska genomsyra samhällets alla delar. Vi vill öka delaktigheten
och störta hierarkier på samhällets alla nivåer.
Alla människor har ett ömsesidigt beroende av varandra och har gemensamma intressen, endast
då alla inser detta kommer en hållbar värld att byggas. Vi som lever idag måste också visa
solidaritet med kommande generationer och inte överexploatera våra gemensamma tillgångar.
Den unga socialdemokratin vill se ett framtida samhälle i ekologisk balans där vi människor
känner respekt inför användandet av våra begränsade resurser. Vi vill se ett samhälle som
präglas av jämlikhet, demokrati, solidaritet, fred och frihet. Det är det vi menar med en
demokratisk socialism.
Människosyn
Som demokratiska socialister har vi en i grunden positiv människosyn. Människan är själv och
i samverkan med andra en skapande varelse med kraft att förverkliga sig själv. Alla människors
förmåga måste tas tillvara i samhällsbyggandet. Alla människors lika värde måste också vara en
realitet i vardagen. I ett socialdemokratiskt samhälle kan vi aldrig acceptera att människor slås
ut och inte ges chansen att komma igen. Det är här vår välfärdspolitik har sin ideologiska grund.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 4 av 79
Människan är en social varelse, som en del av en gemenskap. Vi präglas av våra sociala omständigheter, av uppväxt, arbete, familjeförhållanden och var vi bor. De ideologiska uppfattningar som försöker göra gällande att våra gener på förhand dömer vissa människor till exempelvis kriminalitet eller missbruk är avarter av en biologistisk syn på människor som vi tar
avstånd ifrån. De liksom alla elitistiska och totalitära ideologier som inte erkänner människans
egen förmåga till deltagande i samhällsomdaningen. Historien har visat att det är de system
där människorna själva och tillsammans med andra utformat samhället som gett mest frihet,
jämlikhet, solidaritet och demokrati. Först när alla människor har chansen att delta på lika
villkor kan det goda samhället byggas.
Klass och kön
Samhället är präglat av konflikter mellan olika grupper. Konflikterna handlar om fördelning av
makt och resurser. I dagens samhälle är denna fördelning ojämlik, vilket leder till att människor
förtrycks på grund av sin sociala tillhörighet och olika förutsättningar. Klass och könsförtrycken
intar en särskild ställning eftersom de drabbar stora delar av befolkningen och genomsyrar hela
samhället. Klass och kön är också grundläggande för människors makt över sina liv och över
samhället i stort.
I stort sett alla hittillsvarande samhällen har präglats av klasskamp, och så även det nuvarande
kapitalistiska. Denna klasskamp grundar sig i just dessa konflikter om makt och resurser, men
är inte nödvändigtvis själva konflikten i sig. Klasskampen är den kamp som förs mellan skilda
intressen: Dels intresset att upprätthålla det nuvarande klassamhället med dess snedfördelning
av resurser och därmed makt, dels intresset att krossa detta klassamhälle och ersätta det med
ett klasslöst. Dessa två intressen representerar två skilda klassers intressen.
Klasstillhörigheten bestäms av din ställning i produktionen och i samhället, det vill säga om
du måste arbeta för att överleva eller om du kan leva på det kapital som andra arbetar ihop
åt dig. Vi använder oss av en bred definition av vad arbetarklass innebär. Vi menar att arbetarklassen består av människor som säljer sin arbetskraft för sin försörjning, och därtill förenas
av att de har litet eller inget inflytande över sitt eget liv och arbetssituation samt över hur
deras arbete organiseras. Här finns stora delar av de svenska arbetarna. En viktig del av denna
brett definierade arbetarklass är också de arbetslösa, som inte ens fått chansen att komma in
på arbetsmarknaden. Arbetarklassen förenas av en frånvaro av makt över sin livssituation, en
frånvaro som skapar en alienation, ett främlingsskap inför samhället. Där finner vi en stor del
av förklaringen till varför valdeltagandet bland dessa grupper är lägre. I det mångkulturella
samhälle Sverige är idag, så ser vi hur en stor majoritet av de med utländsk härkomst ingår i
arbetareklassen i förhållande till hur det ser ut i gruppen med etniska svenskar. Detta är ingen
enhetlig grupp, utan består av allt från migrantarbetare till människor som i sina ursprungsländer har hört till andra klasser men sedan blivit proletariserade i Sverige. Ytterligare en grupp
kommer till det senkapitalistiska Sverige från förhållanden som ibland är mer eller mindre feodala. Detta har skapat en ny situation, där klassamhället inte alltid är lika synligt som i det
gamla, mer mono-kulturella, Sverige. Detta har fört med sig stora delar av det proletariat som
har utländsk härkomst, inte nödvändigtvis identifierar sig som ”arbetareklass”. Samtidigt så ser
vi hur delar av de skiktningar som existerar inom arbetareklassen, har ”fått färg” - något som
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 5 av 79
kan tjäna som en potentiell grogrund för fördomar, främlingsfientlighet, och i längden fascism.
Allt detta, är något som arbetarerörelsen måste förhålla sig till, för att kunna organisera dessa
stora grupperingar inom arbetareklassen - något som vår rörelse historiskt sett har varit dåliga
på.
Eftersom de arbetande skapar rikedomarna i samhället har de också makten och kunskapen att
kunna avskaffa förtrycket. Globalt är klassförtrycket ännu hårdare än i vårt relativt privilegierade svenska samhälle, för att befria arbetarklassen måste kampen ske globalt. Socialdemokratins
syfte är att organisera den brett definierade arbetarklassen och verka i dess politiska intressen.
Endast tillsammans i en enad arbetarrörelse kan arbetarklassen bryta främlingsskapet kapitalismen försätter oss människor i, och bygga ett socialistiskt samhälle byggt på frihet, jämlikhet
och solidaritet.
Vi är en feministisk rörelse. Det innebär att vi ser att det i samhället finns en struktur som
överordnar män och förtrycker kvinnor. Från den dag vi föds behandlas vi, av samhället, omgivningen och familjen, på ett visst sätt, beroende på vilket kön vi har. Under hela vårt liv
skolas vi in i sociala kön, genus, som bestämmer vilka egenskaper vi ska ha och hur vi ska bete
oss.
Vi vill beskriva könsförtrycket i ett genussystem där män och kvinnor dels skiljs åt och dels
värderas olika. De egenskaper som tillskrivs mannen är de som värderas högst i vårt samhälle,
vilket gör att mannen betraktas som normen medan kvinnan blir den underordnade. Åtgärder
som syftar till att uppvärdera ”kvinnliga” egenskaper ger därmed bara en upplevd förändring.
Det är bara genom att bryta både isärhållandet och skiktningen som vi kan motverka könsförtrycket och i första hand bli betraktade som människor och inte som kön.
Ojämlikheten i makt och inflytande beror inte på biologiska skillnader mellan könen, utan istället på ett långt och pågående förtryck av kvinnan. Ojämlikheten bryts enbart då patriarkatet
bryts. Precis som man i ett kapitalistiskt samhälle inte kan upphäva klasserna, kan man inte
i ett patriarkalt samhälle upphäva ojämnlikheten mellan könen. En avgörande uppgift för en
feministisk arbetarrörelse är därför att förändra samhället på ett sådant sätt att det råder
ekonomisk, social och sexuell jämlikhet mellan könen. Kapitalismen och patriarkatet är tätt
sammanbundna men inte desamma, även i ickekapitalistiska samhällssystem kan patriarkat
finnas. Det är socialdemokratins uppgift att störta dessa människoförtryckande strukturer.
Våra rötter
Den svenska socialdemokratiska arbetarrörelsen uppstod i slutet av 1800-talet då Sverige gick
från bondesamhälle till industrisamhälle. Människor bröt upp från jordbruket och flyttade in
till städerna.
Fattigdom, misär, dåliga bostäder och dåliga arbetsförhållanden gjorde att arbetare slöt sig
samman i fackföreningar. Tillsammans blev de starka. Inspirerade av socialistiska idéer från
övriga Europa började kampen för människans frigörelse. Snart insåg man att det inte räckte
med fackföreningar. För att påverka sin vardag i ett vidare perspektiv blev det naturligt att
också arbeta politiskt i ett av fackföreningsrörelsen bildat parti, det Socialdemokratiska arSSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 6 av 79
betarepartiet. Arbetarrörelsen blev snabbt en folkrörelse i vid mening.
Behovet av kultur och bildning skapade ABF, monopol och dåliga livsmedel gav kooperationen.
Ungdomars drömmar och visioner om en bättre framtid skapade utrymme för SSU. Alltsedan
dess har arbetarrörelsens olika grenar varit delar av ett och samma träd.
Det allra första målet för arbetarrörelsen var kampen för allmän och lika rösträtt. Kampen för
politisk demokrati fördes mot högern. När den parlamentariska demokratin väl var vunnen vidtog arbetet med att omdana samhället i en demokratisk socialistisk riktning. Folkhemsbygget
tog vid. Nu gällde det att ta Sverige ur misär och massarbetslöshet. Den sociala demokratin
växte fram. Det räckte givetvis inte med politisk demokrati för att kunna omdana samhället.
Under efterkrigstiden möjliggjorde rekordstor tillväxt och politisk handlingskraft uppbyggandet
av det starka välfärdssamhället. Med hjälp av en utbyggd offentlig sektor och reformer som
ATP och införande av generella barnbidrag minskades klassklyftor och andra orättvisor. Kvinnornas frigörelse tog stora steg framåt då utbyggnaden av den offentliga sektorn möjliggjorde
för stora grupper att komma ut på arbetsmarknaden.
Som unga socialdemokrater vill vi också se på vår historia med självkritiska ögon. Tyvärr klarade socialdemokratin inte av att använda den radikala 70-talsvågen till att genomföra några
avgörande reformer för ekonomisk demokrati, den tredje byggklossen i bygget av en sammanhållande demokrati. Sverige har drabbats av flera kriser. Två borgerliga regeringsperioder har
bidragit till att underminera statens finanser. Samtidigt har högern satsat enorma resurser på
politiska kampanjer för att tvinga arbetarrörelsen på knä.
Även socialdemokratin har gjort misstag, såsom valuta! och kreditavregleringarna och skattereformen, misstag som minskat vårat eget handlingsutrymme. Dessa misstag är oförlåtliga och
mycket svåra att reparera. Nya vägar måste hittas för att komma till rätta med dessa problem. Nedskärningarna, privatiseringarna och den försämrade situationen på arbetsplatserna har
slagit hårt.
Folkhemspolitiken gjordes möjlig genom ett samförstånd mellan arbete och kapital, skapad
genom kapitalägarnas rädsla för arbetarrörelsens styrka. Kapitalet tillät löneökningar och utbyggnad av välfärden, mot att arbetarrörelsen erbjöd arbetsfred och avstod från att använda sin
politiska makt gentemot själva kärnan i kapitalismen ägandet. I dag är denna samförståndsanda
bruten, vilket leder till att arbetarrörelsen nu mer än någonsin måste försvara vad vi byggt upp
och mer aktivt söka nya strategier för att kunna utmana kapitalismens nya hegemoni
Sverige idag
Socialdemokratin har stora uppgifter framför sig. Vi lever i ett klassamhälle. Social bakgrund,
klasstillhörighet, bestämmer i stor utsträckning var en person bor, jobbar med, vilken utbildning
hon har, hälsa och livslängd. Klassklyftorna och orättvisorna har under de senaste årtionden
ökat. Arbetarklassen har skiftat karaktär, främst genom att antalet anställda inom vissa industrisektorer sjunkit, samtidigt som antalet anställda inom tjänstesektorn ökat dramatiskt.
Arbetare blir lättare utbytbara och kan därmed lättare kontrolleras. Samtidigt har ägarförhålSSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 7 av 79
landena koncentrerats till ännu färre händer.
Det sociala utanförskapet ökar återigen i Sverige. I storstäderna är skillnaderna mellan dem
som har en plats i samhället och de som står helt utanför tydligast. Fler än tidigare lever som
uteliggare och tiggeri har blivit ett vanligt inslag i vardagen. Bland de som flytt eller invandrat
märks ett Sverige som inte omfattar alla, ett samhälle som är djupt segregerat. Invandrare
diskrimineras ofta redan innan de kommit till anställningsintervjun. Och de som får ett arbete
erbjuds ofta otrygga och tillfälliga anställningar.
Många svenskar har idag utländsk härkomst. Klasskillnaderna, och även splittringar inom arbetareklassen, förstärks av det materiella förtryck, men även den diskriminering, som människor
med utländsk bakgrund utsätts för. Trots hög utbildning och goda kunskaper blir människor
med annorlunda klingande namn bortsorterade i samhällskonkurrensen. Detta beror på att
det råder en strukturell rasism i Sverige som drabbar både nya svenskar och deras, svenskfödda, barn samt adopterade. Behovet av integration mellan invandrare och svenskar är stort.
Inte bara utrikes födda, utan även deras, svenskfödda, barn samt adopterade lider under detta
förtryck. Den strukturella rasismen är inte någon ren idéprodukt, utan ytterst en materiell
företeelse, både till sitt ursprung och till sitt uttryck. Rasismen uppstår inte för att människor
känner för att vara rasistiska eller för att det på något sätt skulle vara tillfredställande att vara
rasistisk, utan därför att folk upplever ett privilegium som hotat - och i längden underblåses
den för att vissa människor tjänar på den. Rasismen tar sig inte heller i huvudsak i uttryck av
att människor ’tänker illa’ om varandra, utan i att man utsätts för våld och förnekas allt från
bra boende till att komma in på vissa krogar. Denna rasism är inget vi kommer undan från
genom fina informationskampanjer, rasismen är ett förtryck som andra förtryck och därmed
krävs att det samhällssystem som premierar rasism också störtas. Samtidigt måste vi arbeta
för att definitionen av svenskhet omdefinieras för att inkludera alla som bor i landet.
Jämlikheten mellan kvinnor och män är en annan stor utmaning inför framtiden. Sverige berömmer sig gärna med att ha kommit långt i denna fråga, men fortfarande är det mycket kvar att
göra. Manliga strukturer är förhärskande vilket drabbar kvinnor på alla positioner i samhället.
Vi ser ingen motsättning mellan en radikal kamp mot klassklyftor och en kamp mot klyftor
mellan könen. Tvärtom ser vi dessa två utmaningar som beroende av varandra.
I dagens samhälle har högerns intressen och värderingar blivit dominerande. Svenskt näringslivs
tal om ett konfliktfritt samhälle och marknadslösningar som den enda utvägen ur den ekonomiska
krisen är ett exempel på högerns dominans. Detta har gjort det svårare att kritisera maktutövningens grundvalar. Det är svårt att kritisera den kapitalistiska samhällsordningen och
manssamhällets förtryck, när den fria marknaden och de rådande könsrollerna tas för givna.
Denna tankehegemoni måste brytas. Socialdemokratin måste verka för att de starka samhällsgruppernas värderingar inte blir dominerande och för att de underordnades intressen och erfarenheter görs hörda. På så sätt skapas ett klimat där maktrelationerna inte tas för givna utan
i stället blir kritiskt ifrågasatta.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 8 av 79
En värld i förändring
Vi lever i en delad värld. Klyftorna mellan den fattiga och den rika världen kan ibland tyckas
oövervinneliga. För oss är det dock en självklarhet att tillsammans med kamrater i hela världen
föra en ständig kamp mot globala orättvisor och snedfördelning.
Det ökade ekonomiska beroendet över nationsgränserna har inneburit ett minskat spelrum för
demokratiska församlingar. Det globaliserade kapitalets möjlighet att blixtsnabbt förflytta sig
över nationsgränserna har förstärkt dess makt på bekostnad av folkvalda, fackföreningar och
löntagarintressen. Hot om att flytta produktion till länder med lägre skatter och sämre sociala
villkor har bidragit till ett mindre solidariskt samhälle, även i de fall hoten aldrig verkställs.
Därför måste de demokratiska motvikterna till det globaliserade kapitalet förstärkas. Det ska
ske genom ökat internationellt politiskt samarbete men också genom ökat internationellt fackligt samarbete, där fackföreningar i olika länder bereds möjlighet att samordna sina krav.
Den ojämlika resursfördelningen i världen tär på jordens resurser på ett sådant sätt att framtida
generationers förutsättningar för ett gott liv är hotade. Det största hotet mot miljön är den
globala ekonomiska ojämlikheten. För att hindra detta måste även våra naturresurser fördelas
rättvist. Ekonomiska intressen ska inte styra hur naturresurserna används.
Sverige har länge varit en nation som varit beroende av export och följaktligen haft ett stort
beroende av andra länder. Vi ser inga problem med att fortsätta ha en välfärdsstat av svensk
modell med höga skatter och en stor offentlig sektor även i framtiden. Vi inser också att vi
inte kan bortse från behovet av global kraftsamling från alla världens progressiva krafter. I
mångt och mycket påminner dagens globala ekonomi om den som Karl Marx beskrev i det
kommunistiska manifestet. Dagligen kan vi se exempel på hur makten över världens storföretag
koncentreras till allt färre händer, samt hur kapitalet spelar ut världens arbetare mot varandra.
För att möta detta måste arbetarrörelsen på allvar bli internationalistisk. ”Arbetare i alla
länder, förenen eder” kan inte bara vara ett slagord, utan måste bli ett tydligt upprop som leder
till konkreta åtgärder.
I morgon socialism
Vårt mål är förverkligandet av den demokratiska socialismen. Vi vill bygga ett samhälle som
är i grunden annorlunda än det nuvarande. Ett samhälle som sätter samarbete före konkurrens, gemenskap framför utslagning, solidaritet framför egoism och långsiktighet framför snabba
vinster. För att våra mål ska uppnås måste den nuvarande, kapitalistiska, samhällsordningen
ersättas med ett i verklig mening demokratiskt samhälle.
Vår vision är en värld som präglas av jämlikhet. Det innebär att alla människor ska vara lika
mycket värda och ha lika stora möjligheter att påverka samhället. Ingen ska leva i fattigdom,
och samhället ska inte acceptera att människor slås ut. Jämlikheten ska vara både ekonomisk,
social, kulturell och politisk, eftersom allt detta hänger ihop. Vi kan inte vara jämlika på ett
område och samtidigt ojämlika på ett annat.
Jämlikheten är också en förutsättning för att alla människor på samma villkor ska tillåtas vara
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 9 av 79
olika. Kapitalismen, patriarkatet och heteronormativiteten tvingar ihop människor i grupper,
ställer krav på att vi ska vara på ett visst sätt och göra vissa livsval för att passa in. Vår vision
är därför också ett samhälle som präglas av frihet. Friheten att leva ditt liv som du själv önskar
och efter dina egna värderingar. Olika kulturer ska få existera sida vid sida på samma villkor.
Samhället ska inte missgynna vissa på grund av sexuell läggning. Människor med fysiska eller
psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att delta i samhällsgemenskapen på samma villkor
som alla andra. Den demokratiska socialismen är därför ett frihetsprojekt.
Jämlikheten måste också vara en politisk jämlikhet. Det innebär att samhället måste styras
demokratiskt, på alla nivåer. I ett demokratiskt socialistiskt samhälle är ingen människa i någon
situation berövad sina demokratiska rättigheter att vara med och bestämma på lika villkor. Det
gäller på arbetsplatsen och i skolan, såväl som i familjen och i samhället i stort. Att som i dagens
klassamhälle stora och viktiga beslut om hela landets framtid fattas i storbolagens anonyma
styrelserum är naturligtvis oacceptabelt. Makten över ekonomin måste istället läggas i hela
folkets händer och ekonomisk demokrati införas.
Vårt idealsamhälle är också ett samhälle som präglas av fred och solidaritet. Krig och våld
är klassamhällets mest brutala uttryck och de som förlorar mest på krig är alltid de som är mest
utsatta, de som står längst ner på samhällstrappan och har minst möjligheter att försvara sig.
Kampen för mänskliga rättigheter är idag lika levande som någonsin förr, och ingen socialism
kan existera utan fullständig respekt för alla människors rätt till sitt liv, sin kropp, sina åsikter
och möjligheten att yttra dessa utan risk för repressalier.
Den solidaritet vi vill se är inte bara en solidaritet med kommande generationer utan också en
solidaritet med kommande generationer och övrigt liv på vår jord. Den kapitalistiska rovdriften
på djur och natur måste ersättas med respekt för hushållning med våra gemensamma tillgångar.
Kampen för ett bättre samhälle är det som driver oss framåt. Alla människors rätt till ett
gott och rikt liv kräver att vi varje dag handlar enligt våra visioner om frihet, jämlikhet och
solidaritet. På så sätt kan vi nå målet om en demokratisk socialism.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 10 av 79
Demokrati
För att Sverige ska vara ett bra land att leva i, ett land där grundläggande trygghet existerar
för alla, är en utvecklad demokrati ett måste. Våra mål, den demokratiska socialismen, det
klasslösa samhället och alla människors frigörelse är omöjliga att uppnå utan den demokratiska
beslutsformen. För att samhället ska vara demokratiskt krävs demokrati på flera områden;
politisk, social, ekonomisk och kulturell demokrati.
Det är först när alla dessa existerar som vi kan prata om en heltäckande demokrati. Utan
en politisk demokrati där alla får delta i de politiska besluten kan man över huvud taget inte
prata om demokrati. Detta är den första byggstenen. Utan en social demokrati där ekonomisk
och social trygghet garanteras för alla kan inte heller alla ta del av den politiska demokratin
och utan en ekonomisk demokrati lämnas stora delar av den vardagliga makten utanför människors inflytande. Demokratin ska även genomsyra kulturlivet. Alla ska ha samma rättigheter
att påverka, delta och uppleva kultur. Strävan i vårt demokratiarbete ska vara att utöka de
domäner som står under demokratisk kontroll.
Även rätten till att definiera samhällets grundläggande värderingar är en av dessa domäner. Det
är detta vi menar med kulturell demokrati. För att demokratin ska vara betydelsefull och inte
förlora folkets förtroende är det viktigt att den ständigt ifrågasätts och utvecklas. Vi ska aldrig
försvara förlegade lösningar bara på grund av dess historiska bakgrund. Vårt demokratiska
system är ett resultat av de maktkamper och de kompromisser som blev dess följd vid 1900talets början. Det är inte självklart att dessa är de optimala. Därför måste vi alltid kämpa för
en förbättrad och fördjupad demokrati.
Politisk demokrati
Politisk demokrati innebär att människorna i ett samhälle får gehör för sina åsikter och att de
genom fria val kan tillsätta och avsätta makthavare. Alla människor ska ha möjlighet att delta
i den demokratiska processen.
Från 16 års ålder ska vi kunna bli valda, ha rätt att rösta och delta på det sätt vi själva önskar.
För att öka människors deltagande är det viktigt att anpassa de politiska strukturerna för alla.
Den politiska demokratin ska vara utformad för att kunna hantera resultaten av den maktkamp
som skapas av de olika intressegrupper samhället har. Demokratin finns inte för att alla ska
få som de vill. Olika grupper kommer alltid att vara missnöjda med beslut som är fattade
i demokratisk ordning. Vi tror på majoritetsprincipen, den största delen av folkets vilja ska
följas. Den löser självklart inte alla problem och skapar vissa nya. Till exempel kan majoriteten
utnyttja sitt tillfälliga övertag till att skaffa sig mera makt och därmed cementera sin politiska
makt. För att förbättra demokratin måste man därför finna nya vägar.
Skyddande rättigheter, krav på kvalificerad majoritet och vetorätt är sådana lösningar. Man
ska dock vara försiktig med att tillämpa dessa för att inte göra demokratin handlingsförlamad.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 11 av 79
För att full politisk demokrati ska uppnås krävs det att republik införs. I Sverige är statschefsposten reserverad för en familj och dess efterkommande, det är odemokratiskt. Däremot kan
det krävas en politiskt neutral företrädare för landet och en person som kan vara utrikespolitisk
talesman i krigstid. Lämpligen ges riksdagens talman dessa uppgifter. Innan republik införts ska
vi rusta ner monarkin. All makt, både reell och formell ska fråntas kungahuset. Kungafamiljen
ska vara lika inför lagen som alla andra. Det är oacceptabelt att en svensk medborgare har
andra skyldigheter och rättigheter än andra.
Det är viktigt att alla förstår den politiska processen och det språk och termer som används
där. Här har skolan, medierna och de politiska rörelserna en viktig uppgift att förmedla politik
på ett lättförståligt och korrekt sätt samt att lära alla hur den demokratiska processen fungerar
och hur man ska bära sig åt för att delta.
• Rösträttsåldern ska sänkas till 16 år.
• Monarkin ska avskaffas.
• Så länge Sverige är en monarki ska kungafamiljen såsom alla andra vara lika inför lagen.
Demokrati och representativitet
Alla demokratiska system bygger mer eller mindre på representativitet. Det är viktigt att systemen är anpassade så att denna representativitet inte blir falsk eller verkningslös. I vårt svenska
system med relativt många politiska partier är det till exempel ett måste med flermansvalkretsar. Skulle vi ta ett steg mot enmansvalkretsar skulle stora delar av den svenska valmanskåren
inte bli representerade. De stora partierna skulle bli överrepresenterade.
Vi tror på ett partivalssystem där partierna är megafoner för den folkiga viljan. Detta förutsätter partier med många medlemmar och att partierna i sin tur har demokratiska beslutsformer
och är öppna för nya idéer. Dock är det viktigt att försvara partivalet. Hot mot detta är
personval och de diskussioner som kommer med detta om vem eller vilka den personvalda representerar. Ofta profilerar personkandidater sig på lokala frågor eller på frågor där denna skiljer
sig från partilinjen. Då är det svårt att veta hur kandidaten ställer sig i andra frågor, de mindre
profilerade politiska frågorna hamnar i skymundan och det är omöjligt att veta kandidatens
hela politiska agenda. Personval hotar systemet med politiska partier. Andra problem med
personval är att personer med redan upparbetade politiska kanaler och en fet kampanjkassa
gynnas på bekostnad av nya eller resurssvaga kandidater. Personval är ett steg mot en kommersialisering av politiken och därför bör personvalet avskaffas i svenska val.
På samma sätt är enfrågepartierna problematiska, också dessa utan heltäckande politisk agenda.
Hur ställer sig ett påstått EU-kritiskt parti i frågor om jämställdhet och hur ställer sig ett
kvinnoparti i frågor om EU? Istället för att engagera sig i partier för att jobba fram sina frågor
förminskas den politiska processen till att kryssa för ett namn på en lista var fjärde år eller rösta
på ett enfrågeparti som påstår sig jobba med samma fråga som en själv. Demokratin försvagas
och blir smalare.
• Enmansvalkretsar ska inte användas i svenska val.
• Personvalen ska avskaffas i svenska val.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 12 av 79
Demokrati och legitimitet
En avvägning som måste göras är den mellan demokrati och effektivitet. Långdragna diskussioner och debatter kan innebära att det blir svårt att fatta viktiga och akuta beslut. Som en
konsekvens drabbas samhället av detta, socialt, ekonomiskt och politiskt. Tempot i samhället och dess förändringsprocesser har ökat och politiken måste anpassas efter detta. Även
demokratiskt blir det en förlust om folkets vilja förhalas.
Dessutom kan många förlora intresset för systemet om det är långsamt och svårbegripligt.
Byråkrati och långa beslutsvägar ska inte hindra viktiga beslut.
För att kunna fatta snabba beslut krävs starka och modiga politiker. Det är också viktigt att
politikerna är kapabla att försvara svåra beslut mot snäva opinioner. Opinionsläget i landet får
aldrig styra de politiska besluten, vi som socialdemokrater måste alltid vara en framåtsträvande
rörelse som vågar ta beslut oberoende av den politiska opinionen. En professionalisering av politiken med starka politiska tjänstemän som styrande istället för politikerna är ett symptom på
att politiken försvagas. Koncentration av uppdrag till relativt få heltidspolitiker är ett annat
symptom. Denna utveckling måste brytas.
Vi tror på gemensamma valdagar för valen till riksdag, landsting och kommun. Visst riskerar
detta att flytta fokus från de lokala frågorna men samtidigt riskerar valdeltagandet att minska
om röstandet blir alltför vardagligt. Exempel på detta kan vi se i det schweiziska systemet
med folkomröstningar med mycket lågt valdeltagande. Därför tror vi också på att folkomröstningsverktyget ska användas mycket restriktivt och enbart då man kan misstänka att sakfrågan
skär rakt igenom de politiska partierna och således inte kan avgöras i de allmänna valen.
För att ett valresultat ska få legitimitet och för att politiker på allvar ska tvingas ta itu med
systemfelen i politiken ska folkomröstningar eller ett allmänt val som samlar mindre än 75 %
av de röstberättigade ogiltigförklaras. Valet ska genomföras igen tills 75 % deltagande uppnås.
Om politiker materiellt hamnar för långt från väljarna finns det risk för att deras verklighetssyn
försvinner. En idé att hindra det är att heltidspolitiker aldrig tjänar mer än ett. Dessutom
ska man inte kunna inneha samma politiska uppdrag mer än tre mandatperioder. Vi tror inte
heller att heltidspolitiker är något man bör vara för evigt.
• De politiska uppdragen ska delas på fler förtroendevalda.
• De gemensamma valdagarna ska behållas.
• Val med valdeltagande under 75 % ska underkännas.
• En folkomröstningsomgång ska alltid ha två alternativ.
• En heltidspolitiker ska inte tjäna mer än ett prisbasbelopp i månaden.
• Man ska inte kunna ha samma politiska uppdrag mer än tre mandatperioder i sträck.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 13 av 79
Social demokrati
Den sociala demokratin handlar om jämlikhet och välfärd och om insikten i att demokratin inte
är fulländad bara för att alla får rösta och demokratisk styra samhället. Vi tror att om man
tvingas arbeta dygnet runt för att kunna ta del av det materiella så saknas möjlighet att fullt
ut delta i samhällsdebatten. Materiella ojämlikheter skapar också ojämlikheter i inflytande.
Orättvisor och klassklyftor sätter svåröverkomliga hinder för människors möjligheter att delta
i det demokratiska arbetet på jämlika villkor. Därför är kampen för demokrati alltid intimt
kopplad till krav på ökad jämlikhet. Den sociala demokratins konkreta mål kan man läsa mer
om i välfärdsavsnittet.
Ekonomisk demokrati
Hela våra liv påverkas av att varor och tjänster produceras. I arbetslivet märks det genom
det förtryck som lönearbete innebär och alienationen som blir resultatet av brist på inflytande.
Även på fritiden påverkas vi av reklam och de produkter som vi köper. Eftersom detta spelar
stor roll i allas liv är det viktigt att alla kan ha makten över vad som produceras, hur, av vem,
varför, var, när, och till vilken kostnad produkten ska säljas.
Idag är det den som äger produktionsmedel i form av fabriker, kapital, och råvaror som har makten över vad som ska tillverkas. Därför är ägandeskapet viktigt. Även arbetslösa, studerande,
pensionärer, föräldralediga, sjukskrivna och små barn påverkas. Om ett företag flyttar från en
ort spelar det stor roll dels för dem som jobbar på företaget men även för deras familjer och det
övriga näringslivet på orten.
När det är en, eller ett fåtal personer, som ser ett vinstintresse i produktionen kommer den
inte att bedrivas på allas villkor. När vinstintresset är målet är det marknaden, och dess snäva
definition av behov enligt principen tillgång och efterfrågan som styr, inte det sanna behovet.
När vinstintresset styr försämras arbetsvillkor, priser höjs, och hänsyn till miljön tas inte om
detta inte gagnar vinsten för företaget. Detta förtryck, kapitalismen, är den huvudsakliga anledningen till att arbetarrörelsen växte fram. Eftersom det finns saker som är viktiga för alla
har det tack vare arbetarrörelsen skapats ett gemensamt ägande av flera olika saker, till exempel
skola, sjukvård, och infrastruktur. När sjukvården ägs gemensamt kan ingen tjäna pengar på
någon annans arbete i vården eller på att någon blir sjuk. Detta är en grundval i det svenska
välfärdssamhället (Mer om detta i välfärdsavsnittet).
Den privata äganderätten är ett sätt för kapitalismen att utöva sin makt. Vi anser att allt
som produceras och konsumeras tillhör alla. Att hävda att en person eller ett företag äger ett
stycke land eller resultatet av andra människors arbete är bara konsekvenser av det system som
tvingar människor just att sälja sitt arbete. Vi tror på att avskaffa den privata äganderätten,
inte för att alla ska kunna använda varandras tandborstar, utan för att ifrågasätta varför vissa
sägs äga mer än andra. En ekonomisk demokrati får dessa konsekvenser, ett gemensamt ägande
istället för ett privat.
Även i betydligt fattigare länder än Sverige spelar det stor roll vem som har makten. Många
människor har fått uppleva hur företag har utarmat deras samhällen och dumpat giftiga av-
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 14 av 79
fall vid deras hem. Alla berörda människor ska ha ett jämlikt inflytande och ägande över det
som produceras. Om alla kunde försvara sitt intresse och inte låta vinstintresse styra skulle
solidaritet råda. Från var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Ingen skulle tjäna
pengar på någon annans arbete, ingen skulle tjäna pengar på att lura folk till att köpa en viss
produkt och ingen skulle tjäna pengar på att områden utarmas.
All infrastruktur, såväl fysisk såsom vägar och järnvägar, samt telekommunikativ och informationsteknologisk infrastruktur ska ägas gemensamt och drivas utan vinstintresse, detta betyder
att infrastrukturen för mobiltelefoni, internet, telefoni samt alla järnvägar bör återförstatligas.
• Arbetarrörelsen ska återuppta kampen för ekonomisk demokrati.
• Arbetarrörelsen ska genom det ägande de idag har utöva makt i linje med den demokratiska
socialismens mål.
• Den privata äganderätten ska avskaffas.
• Naturtillgångar ska ägas gemensamt.
• All infrastruktur ska ägas gemensamt.
• Näringslivet ska demokratiseras och löntagarnas inflytande ska stärkas över den egna
arbetssituationen.
Kulturell ekonomi
Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en människa
är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en fundamental betydelse. Det
är genom kulturen som människan utvecklar sitt intellektuella, spirituella och estetiska väsen.
Kulturen är viktig både för var och en av oss och för samhället som helhet. Därför är det viktigt att kulturen är tillgänglig för alla i ett samhälle som gör anspråk på att vara demokratiskt.
Det är först då människor har rätten och möjligheterna att fritt uttrycka sig kulturellt, på lika
villkor, som vi kan tala om en verklig yttrandefrihet.
Eftersom kulturen är fundamental för människans sociala utveckling måste den vara jämlikt
fördelad och tillgänglig för alla. Samhällets roll är att tillhandahålla resurser till kulturen och
att garantera alla människors tillgång till kultur. Men kultur är dock inte endast ett positivt
inslag i människors vardag för dess avslappnande och utvecklande roll. Kulturen spelar även
en stor, för att inte säga avgörande, roll i hur samhällen utformas och hur människor förhåller
sig till dem och till sina liv. Kulturen ingår i samhällets överbyggnad, och är en del av den
hegemoni som existerar i alla samhällen. Kulturen, och hegemonin via den, definierar vad som
är ”sunt förnuft”, vad som är rätt och fel, de grundläggande värderingarna och föreställningarna
i ett samhälle. Utifrån detta, så är det en självklarhet att rätten att definiera kulturen måste
läggas i hela folkets händer, och inte som idag, vara ett privilegium för en elit. Kampen mot
kapitalismen är ej endast en kamp om politisk och ekonomisk makt, det är även en kamp om
vem som har rätten att definiera kulturen i samhället, kampen om hur hegemonin utformas.
Internet har inneburit en revolutionering för kulturen. Nya kulturformer har spridits och tillgängligheten till kultur från hela världen har ökat. Kulturen har i vissa stycken fått en annan
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 15 av 79
form. Detta har också inneburit problem i form av en uppluckrad upphovsrätt som i vissa fall
har drabbat kulturutövare. Kulturutövare ska även i framtiden kunna överleva på sitt arbete. Vi
tror på fri nedladdning kombinerat med gemensamma ersättningssystem för upphovspersoner.
Liknande system finns redan för musik som spelas i radio eller medier som lånas på bibliotek.
Det finns ingen anledning att dessa system inte skulle kunna exporteras till att fungera på
internet också. En liten avgift för bredbandsanvändande går till en fond kontrollerad av upphovspersonerna. Fonden delar sedan ut ersättning till upphovspersonerna till den media som
laddats ner eller använts. Lagen om fildelningsförbud utgår inte från dagens verklighet och
måste upphävas.
Media och makt
Massmedia spelar en viktig roll för hur människor uppfattar verkligheten. Därför är det viktigt
med en radikal framsynt mediepolitik. Särskilt viktigt tycker vi det är att unga människor
från början får redskapen att kritiskt förhålla sig till och också själva använda massmedia.
Ungdomar måste också ges möjligheterna att själva uttrycka sig genom exempelvis tidningar,
radioprogram eller liknande.
Såväl den nationella som den globala mediemarknaden är koncentrerad till en handfull privata mediekoncerner. Dessa koncerner äger tidningar och TV-kanaler, bokförlag, filmbolag,
biografer, butiker, leksakstillverkare, nöjesparker och agenturer. Genom sin monopolställning
kan företagen helt kontrollera kulturutbudet. Kontrollen över medierna är ett sätt att ta makten
över människors tankar, historieskrivning och verklighetsuppfattning - över hegemonin. Trots
att medierna saknar formell politisk makt påverkar de den förda politiken i samhället, både
genom att granska, men också genom att driva sin egen politik. Detta är inte acceptabelt och
underminerar i längden det fria meningsutbytet och demokratin. När det är nödvändigt måste
lagstiftningen förändras för att garantera det fria meningsutbytet. En fri mediemarknad är inte
bara en där fri konkurrens och yttrandefrihet råder. Där måste också olika perspektiv lyftas
fram och olika historier berättas.
Ägarkoncentrationen osynliggör människor, intressen och åsikter. Detta är skadligt för vår
demokrati, då den är beroende av en bred debatt och många deltagare. Arbetarrörelsens eget
ägande i media har minskat drastiskt. Därför är det också viktigt att vi åter får inflytande i
medielandskapet.
Mångfalden inom media kan också skapas genom att sändningstillstånden inom lokalradion
fördelas på ett sådant sätt att så många kultur-, åsikts- och smakriktningar som möjligt ska
kunna bli tillfredsställda. Samma sak gäller TV, inte minst digital-tv. Det fördelningssätt som
tidigare använts, där tillstånden sålts till högstbjudande, har lett till likriktning och kommersialisering. Att ha väl fungerande, reklamfri public service-TV med ett brett utbud av program
är en viktig demokratifråga. Det är viktigt att SVT behåller sin kompetens inom radio och
TV och fortsätter vara ledande både i produktion och teknik. TV-licensen bör ersättas med en
kollektiv uppbörd via skattsedeln. Dagens system är orättvist och innebär endast en inbillad
självständighet, då nivåerna på licensen trots allt avgörs av statsmakterna.
Public service radio- och tv har visat sig främja oberoende journalistik. Det i kombination med
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 16 av 79
att alla ska ha tillgång till en dagstidning tycker vi gör att en nationell public service tidning gör
införas. Presstödet bör på ett bättre sätt utformas så att fler mindre tidskrifter kan existera.
Reklamens inflytande över media är stort och problematiskt.
Genussystemet är sällan så påträngande i offentligheten som i media. Mediebilden visar kvinnor
som passiva objekt istället för aktiva, agerande subjekt. Genusnormen slår åt båda håll; kvinnor
framställs som sexobjekt, galna maror eller helgonlikna husmödrar och män som sexgalningar
eller fumliga klantar som varken kan svabba golv eller slå i en spik. Vi accepterar ingetdera.
Det är dock inte bara i film och reklam som skeva kvinnoideal skapas och reproduceras, även
i sportvärlden, eller kanske i synnerhet här, blir mannen norm. Ett uppenbart exempel är att
man talar och fotboll och damfotboll, män spelar fotboll, kvinnor spelar damfotboll.
Medieföretagens viktigaste konsumenter är inte den som tar del av produkten utan är snarare
en del av den produkt som medieföretagen säljer till reklamköparna. Detta innebär i sin tur
att medieutbudet planeras för att passa reklamköparna, inte brukaren. TV-reklam för barn
bör förbjudas i hela EU, detta för att enskilda TV-kanaler inte ska kunna undgå nationell
lagstiftning genom att sända från andra länder.
• Presstödet ska utvecklas och stärkas.
• Public Service ska utvecklas och stärkas.
• Ägarkoncentrationen på den privata mediemarknaden ska motverkas.
• En nationell dagstidning ska startas i Public Service-regi.
• Objektifieringen av kvinnor och män och befästandet av genus i vardaglig media ska
motarbetas med tydligare lagstiftning.
• Lika mycket kvinnoidrott som mansidrott ska sändas på TV.
• Sexistisk reklam ska vara förbjuden på alla annonsplatser.
• Statligt ägd media ska vara ett föredöme på alla områden vad gäller jämställdhet och
därför kontrollera till exempel hur mycket dam- respektive herridrott visas och hur dessa
benämns.
• Arbetarrörelsen måste ta nya initiativ på mediemarknaden. Ett sådant är att en ny
nationell, rörelseägd, dagstidning startas.
• TV-licensen ska ersättas med en kollektiv uppbörd via skatten.
• En oberoende etisk nämnd som bedämer reklam efter rimliga regler för att förhindra
objektifierande och sexualiserande media ska införas.
Kön- och genussystemet
SSU Stockholm är en feministisk organisation. Med feminism menar vi att det övergripande
målet i arbetet för jämlikhet mellan könen är att skapa ett samhälle där könstillhörighet inte
ska avgöra människans möjligheter till makt, ekonomisk självständighet, arbete och personlig
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 17 av 79
utveckling. Olikheter som uppkommer ur förtryck kan aldrig accepteras.
I Sverige idag är det bara socialt accepterat att antingen vara kvinna eller man. Det finns större
könsvariationer än så, hur många olika kön det är relevant att prata om är svårt att säga. Som
det ser ut idag tvingas alla människor in i två fack, antingen kvinna eller man. Ovanpå detta
läggs starka patriarkala normer som genomsyrar hela vårt samhälle. Detta kallas för genussystemet. Genussystemet värderar det kvinnor och män gör och tänker som olika värt, där det
kvinnor gör och tänker är mindre värt än det män gör och tänker. Det är också genussystemet
i sin nuvarande form som separerar män och kvinnor i olika områden.
Genussystemet är föränderligt men i sin nuvarande form underordnar det kvinnor och överordnar män. Redan från födseln fostras vi till att passa in i detta system som bygger på en social
könsuppfattning. Genom att i större utsträckning lära pojkar att det är viktigt prestera och ta
plats, medan många flickor i stället lär sig att vara omhändertagande och att värdera relationer,
ges olika förutsättningar för att agera i samhället. Den sociala könsuppfattningen förstärks under uppväxten då föräldrar, lärare i skolan och kompisar förväntar sig olika saker beroende på
vilket biologiskt kön man har. Skolan och barnomsorgen har därför en viktig roll i kampen för
ett jämställt samhälle.
Ojämlikheten mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska kön.
Genus beror på sociala uppfattningar och eftersom alla människor är en del i ett socialt sammanhang är det omöjligt att individuellt frigöra sig från dessa stereotyper. Vår sociala uppväxtmiljö
präglar oss alltså och medverkar till att kvinnor och män utvecklar olika egenskaper och får
begränsade valmöjligheter när det gäller att forma sitt liv och sin person. Vår identitet skapas
av samhällsvillkoren runt oss. Därför är det som vi oftast menar med man och kvinna, vårt
sociala kön - genus, något som skapas och därigenom också något som kan motverkas. Politiskt
ska vi på alla områden i samhället arbeta för just detta. Att alla människor i första hand ses
som människor, inte kön.
Vårt mål sträcker sig längre än till att värdera män och kvinnor lika. Vårt mål är att alla
människor ska kunna välja sitt sätt att leva och accepteras för detta, vårt mål är en värld utan
kön Könsmaktsordningen måste krossas så att vår kultur ställer samma krav och förväntningar
på alla, i egenskap av människor, inte kön. Det nuvarande manssamhället begränsar såväl män
som kvinnor, samtidigt som de reproducerar kvinnornas underläge som grupp. En ordning som
både män och kvinnor bär ansvaret för.
• Vi ska medverka till att avskaffa det genussystem vi lever i.
Frihet och makt oavsett kön
Det strukturella förtrycket mot kvinnor har sin grund dels i det förtryck som genussystemet
skapar, men också i kvinnans ekonomiska beroendeförhållande både till enskilda män och till
män som kollektiv. Både för den ekonomiska och den sociala frigörelsen är därför rätten till
arbete ett viktigt redskap för kvinnors frigörelse. Några av de politiska verktyg vi har att
tillgå i arbetet för ett samhälle med mer jämlikhet mellan könen är arbetsmarknadspolitik,
välfärdspolitik och transfereringar, medveten familjepolitik och arbete i skolan, kvotering och
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 18 av 79
bildningsarbete samt opinionsbildning från folkrörelserna.
Även den politiska makten är till stora delar förbehållen män. Kvinnor innehar formellt sett
ett antal politiska poster, men den stora delen av den reella makten ligger hos männen. Här är
det viktigt att arbeta på formell såväl som informell nivå. Politikens villkor är i dag definierade
av män utifrån mäns villkor och behov. För att få jämställda organisationer måste både män
och kvinnor ha lika möjligheter, utifrån sina tidigare erfarenheter, att tillsammans forma den
politiska ordningen. För att detta ska vara möjligt krävs det att kvinnor ska vara delaktiga i
det politiska livet. För oss är det självklart att både den politiska makten och makten inom
näringslivet ska delas lika mellan könen. Detta ska ske enligt principen minst hälften kvinnor
i alla sammanhang. Då maktordningen vi vill motverka inte är könsneutral kan inte heller
åtgärderna vara det. Att kvotera in män fyller inte samma funktion som att kvotera in kvinnor,
och en övervikt av kvinnor är inte heller problematisk på samma sätt som en överrepresentation
av män. Ett steg på vägen dit är könsvarvade listor, men det slutgiltiga målet är att bryta de
strukturer som återskapar könsmaktsordningen i politiken och i samhället i stort.
• Jämn könsfördelning av de politiska uppdragen på alla nivåer.
• En lagstiftning om kvotering i näringslivet, på områden där en jämn könsfördelning inte
har uppnåtts, ska införas.
Sexuellt likaberättigande
Samhället genomsyras av en heterosexuell norm, som exkluderar människor som inte passar in
i normens givna system. Andra sexualiteter betraktas idag som något avvikande och mindre
värt. Analysen av heteronormen klargör att sexualiteter är socialt, kulturellt, historiskt och geografiskt konstruerade, och därmed inte så statiska som den förtryckande normen hävdar. Alla
människor bör få rätten att definiera sin egen sexualitet, den heterosexuella normen ska därför
krossas för att befria människan. När homosexuellas rättigheter diskuteras kommer männen
först. Förtrycken i samhället samexisterar och samverkar, en svart arbetarklassflata är förtryckt
av rasismen, kapitalismen, patriarkatet och heteronormen, därför måste alla dessa förtrycksgrunder krossas.
Så länge som lagen inte jämställer alla sexualiteter kommer det vara legitimt att diskriminera
på grund av sexualitet. Därför krävs en ändring av dagens diskriminerande lagstiftning. Olika
sexualiteter måste behandlas lika i lagen. Oavsett sexualitet ska alla ha samma rättigheter och
skyldigheter.
Förtrycket mot sexuella minoriteter är i vissa fall mer påtagligt i många andra delar av världen.
I många länder är det olagligt att vara homosexuell, visa sin sexuella läggning offentligt, i vissa
länder är det till och med förbjudet att informera om homo-, bi och transsexualitet. Sverige
måste ta sitt internationella ansvar och verka för att de sexuella minoriteternas villkor förbättras även utanför Sveriges gränser.
Idag diskrimineras transpersoner, personer vars fysiska könstillhörighet inte stämmer överrens
med deras könsidentitet, grovt i samhället. Detta är oacceptabelt. Lagen om hets mot folkgrupp
måste ändras så att den inbegriper transpersoner. Vidare måste personer som vill genomgå en
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 19 av 79
könskorrigering idag både skilja sig och sterilisera sig. Detta är kränkande och går emot vår vilja
att utvidga familjekonceptet. Istället ska transpersoner få spara könsceller i syfte att senare
kunna bli föräldrar. Transpersoner måste också lättare kunna få uppdaterade identitetshandlingar utan att det ska krävas att utredningen blir stärkt på nytt av svenska myndigheter.
Man ska också ha rätt att ändra namn i gamla dokument så att gamla betyg och meriter är
fortsatt giltiga.
• Krossa heteronormen för att befria människan.
• Skolan, i synnerhet i sex- och samlevnadsundervisningen, ska vara fördomsfri och skapa
utrymme åt alla människors kärlek.
• Sexuella minoriteter ska få samma rättigheter som alla heterosexuella både i och utanför
Sverige.
• Sambolagen ska även omfatta samboende av samma kön.
• Lagen om hets mot folkgrupp ska skydda transpersoner.
• Tillåt alla transpersoner att fritt byta namn även till namn som är "typiskt för det motsatta
könet". Namnlagen ska vara könsneutral.
• Kravet på sterilisering för könskorrigering ska avskaffas.
• Avskaffa kravet att en person måste vara ogift för att juridiskt få korrigera kön.
• Avskaffa kravet att en person måste vara svensk medborgare för att få börja en könskorrigeringsprocess.
• Avskaffa kravet att en person måste vara myndig för att få påbörja en könskorrigeringsprocess.
• Tillåt transsexuella att spara könsceller så att de efter operationen kan bli biologiska
föräldrar.
• Inför ett förbud mot diskriminering av transpersoner inom arbetsmarknaden.
Sexualiserat våld och sexuellt förtryck
Våld är alltid ett sätt att utöva makt. Därför riktar sig mycket av våldet i samhället mot de
grupper som är mest utsatta för förtryck och diskriminering. Skrämmande många våldsdåd
sker inom hemmets väggar. Det finns ännu inte tillfredsställande skydd för den som blir offer
för detta maktvåld. Kvinnor som utsätts för misshandel och förföljelse ska ges skydd och stöd
samtidigt som våldsverkare ska hindras att upprepa sina brott genom till exempel besöksförbud.
Människor som har blivit fällda för sexualbrott ska inte ha rätt att neka behandling inom kriminalvården. För att kvinnomisshandeln ska upphöra måste samhället även erbjuda hjälp till de
män som misshandlar. Kvinnors och barns rätt till trygghet ska vara alltid vara det centrala.
Idag ligger ansvaret för vård och skydd av kvinnor utsatta för våld på ideella föreningar. Detta
ansvar ska ligga på kommunerna och finansieras med gemensamma medel. Även inom homooch bisexuella relationer är patriarkala maktstrukturer verksamma. Därför måste även våld
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 20 av 79
inom dessa familjer behandlas på motsvarande sätt som våld inom heterosexuella familjer.
Förtrycket av kvinnor innebär även ett sexuellt förtryck och sexualiserat våld. Detta förtryck
visar sig bland annat genom könsstympning och sexuella övergrepp. Sexuella trakasserier har
alltid varit en del av kvinnors vardag och ansetts som ”normalt”. Idag när det är formellt förbjudet förekommer det fortfarande i stor utsträckning och troligen är mörkertalet mycket stort.
Sexuellt förtryck kan även innebära mer subtila begränsningar av kvinnors livs- och rörelseutrymme. Det kan vara sådant som att man väljer att stanna hemma på kvällen för att slippa
gå hem själv när det är mörkt, eller att man anpassar sitt liv efter sin partners eller familjs
önskemål.
I dagens samhälle gör porrindustrin dels stora vinster på utnyttjande av människor, dels befäster och återskapar den traditionella sexuella ordningen, och den hindrar människan från att
skapa sin egen sexualitet. Pornografi innebär i praktiken förnedring och förtryck, det finns
ekonomiska intressen bakom pornografin och människor far illa i sexindustrin. Vi tror inte att
någon frivilligt väljer att sälja sig till sexindustrin, utan tvingas göra detta på grund av en utsatt
ekonomisk situation. Pornografi är dokumenterad prostitution och ska därför motverkas med
de lagar som finns mot prostitution, det vill säga förbud av köp av sexuella tjänster och koppleri.
Prostitution är ett sexuellt förtryck som bygger på klassamhället och patriarkatet. De ekonomiska
villkoren måste bli så goda för alla människor att ekonomi inte längre ska utgöra skäl för prostitution. Prostitution är ett sätt för män att upprätthålla sitt förtryck av kvinnor, genom att
reducera (främst) kvinnor till sexuella objekt och handelsvaror. Vi accepterar inte att människor tvingas sälja sin kropp, inte heller att någon köper sig rätten att förnedra någon annan.
Det är viktigt att vi även tar ansvar för problem som uppstår utanför vårt hemland. Kortsiktigt
kan vi med hjälp av gemensamma polisiära ansträngningar motarbeta sexturismen.
Trafficking är ett utbrett problem som ska bekämpas aggressivt. De steg som den nya sexualbrottslagen innebär är bra men den är långt ifrån tillräcklig. Istället ska en samtyckeslag
införas. Det innebär att åklagaren åläggs att bevisa att offret ej samtyckt. Samtycke ska krävas
vid sexuellt umgänge.
• Sexindustrin ska motverkas med målet att helt bli av med pornografi.
• Lagen om köp av sexuella tjänster och kopplerilagstiftningen ska användas för att motverka
sexindustrin.
• Människor som utsätts för misshandel och förföljelse ska ges skydd och stöd.
• Straffskalan för sexualiserat våld ska skärpas.
• Våld inom homo- och bisexuella familjer ska behandlas på motsvarande sätt som våld
inom heterosexuella familjer.
• Prostituerade ska ges stöd och ekonomisk hjälp att finna en annan vardag.
• Varje kommun ska ha minst en kommunal kvinnojour.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 21 av 79
• Utredning av sexualbrott och våld mot kvinnor ska ges högre prioritet och resurserna för
att klara upp dessa ska ökas.
• Sexualbrott ska regleras genom en samtyckeslag.
Människor med funktionsnedsättningar
Vi unga socialdemokrater ser med fasa på dagens samhälle, då det genom en strukturell diskriminering utestänger människor med funktionsnedsättningar. Det kan handla om attityder som
människor med funktionsnedsättningar dagligen möter, det kan handla om att tillgängligheten
på allmänna ytor inte är anpassade. Detta är saker vi måste komma tillrätta med för att alla
fullt ut ska få ta del av vårt samhälle.
Politik för människor med funktionsnedsättningar måste syfta till att ge full delaktighet i
samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor. Det krävs både generella åtgärder, för att människor med funktionsnedsättningar ska bli likställda med andra människor, men också individuella åtgärder för att ge personliga förutsättningar för ökad självständighet och bättre livskvalitet.
• Systemet med lönebidrag är bra för att få in människor med funktionshinder på arbetsmarknaden.
• Funktionshindrades tillgång till alla samhällets funktioner är fundamental och ska säkerställas.
Rasism och främlingsfientlighet
Främlingsfientligheten bygger i första hand på en känsla av hotade privilegier, men även på
fördomar, okunskap och rädsla. Mycket av detta grundar sig i fattigdom, arbetslöshet och
utanförskap. Rasism och fascism är politiska ideologier och dessa måste bemötas med ord och
handling. En sammansmältning av samhällets alla delar till en ny enhet är en omöjlighet utan
respekt för andras kulturer, religioner, traditioner och så vidare. Samhället i stort, speciellt
skolor och fritidsgårdar har ett stort ansvar att ständigt ha en öppen dialog om de motsättningar som finns.
Vi måste också inse att problemet inte bara utgörs av enskilda rasistiska personer eller organisationer. Strukturell diskriminering utövas mot personer med annan etnisk bakgrund än
svensk från alla delar av samhället. Det gäller såväl samhällets offentliga institutioner som
arbetsplatser eller organisationer som vårt eget parti. Vi måste öka medvetenheten om denna
strukturella diskriminering, för att kunna motverka den.
Trots att Sverige har en tydlig lagstiftning gällande brott med rasistiska motiv eller inslag blir
det få fällande domar. Polisen ska ta ett tydligare ansvar och rättsväsendet ska få mer resurser
för att klara upp den här typen av brott. Ett av skälen till att rasistiska brott eller diskrimineringsbrott inte tas på allvar i rättsväsendet kan vara att det juridiska systemet och poliskåren
i princip är fritt från människor med annan etnisk bakgrund än svensk. Vid anställningar och
antagningar ska dessa grupper positivt särbehandlas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 22 av 79
I kampen mot rasism har folkrörelser, föreningar och frivilligorganisationer en stor möjlighet
att göra många bra insatser. Vi har ett gemensamt ansvar för att genom både politiskt och
ekonomiskt stöd ge föreningslivet förutsättningar att ta sig an denna uppgift.
• Det ekonomiska stödet till arbete mot rasism ska utökas.
• Skolans roll som mötesplats för att främja integrationen och för att bekämpa rasism och
fördomar ska stärkas.
• Positiv särbehandling ska användas för att få in personer med invandrarbakgrund i rättsväsendet
och poliskåren.
Mångkulturellt samhälle
Sverige ska vara ett land där olikheter ses som en resurs snarare än ett hot. Allas erfarenheter
ska bejakas och tas till vara, inte bara för att det är moraliskt och ideologiskt riktigt, utan
även för att det vore ett enormt resursslöseri att låta bli. Oförmåga att förstå varandra och
acceptera varandras olikheter skapar rasism och diskriminering och leder till utanförskap, kriminalitet och arbetslöshet. En politik för ett fungerande mångkulturellt samhälle är därför inte
bara integrationspolitik, utan även ett stort demokratiprojekt.
Integration är ingen ensidig process, utan en ömsesidig handling. Det handlar om en sammansmältning av samhällets alla olika delar till en ny helhet, där varje enhet respekteras. Rätten
till ett arbete är nödvändig för att kunna vara delaktig i samhället.
Idag så ser vi hur det globaliserade kapitalet har fört med sig att vi i dagens Sverige har allt
fler migrantarbetare - arbetare som har kommit hit för att arbeta under en period, antingen
via tillfälliga kontrakt eller som ren arbetskraftsinvandring. Dessa migrantarbetare får ofta leva
under de mest odrägliga förhållanden här i Sverige, saknar ofta rättigheter på arbetsmarknaden,
utsätts för rasism och våld. Kapitalet använder dessa människor dels för ren lönedumpning, dels
för att splittra arbetareklassen inom Sverige. Samtidigt så utnyttjas ofta dessa migrantarbetare
som kanonmat, då svenska arbetare känner sig hotade av denna utveckling. Detta har blivit en
grogrund för rasism, samtidigt som det stärker kapitalets makt. Mitt i allt detta så glöms ofta
migrantarbetarna bort, och det faktum att de är de som nog lider mest av denna utveckling.
Arbetarerörelsen måste möta denna verklighet med solidaritet och kamp, inte genom protektionism och smygrasism. Att hävda migrantarbetares rättigheter är att handla internationalistiskt
på hemmaplan.
Målet med mångkultur ska dock inte vara att upprätthålla olikheter och inta en konservativ
inställning till nuvarande kultur, målet ska vara skapandet av en helt ny. Detta ’skapande av
den nya kulturen’ ska vara ett fortlöpande arbete, i en ständig process. Detta måste ske i anda
av ’kulturell demokrati’, där alla är med och sätter sitt avtryck i den nya kulturen. ’Mångkultur’
mynnar ut i ’nykultur’.
• Riksdagen och regeringen ska driva en aktiv integrationspolitik för att ta vara på alla de
resurser som mångfalden innebär för Sverige.
• Segregerade områden ska utvecklas och satsas på, i samverkan med de boende, så att
sociala och ekonomiska skillnader utjämnas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 23 av 79
Asyl- och flyktingpolitik
Målet för asylpolitiken i Sverige ska vara att den är effektiv, rättssäker och att den utgår från
solidaritet och på sikt fri invandring. Vårt mål är att alla världens länder ska ha öppna gränser.
Det är viktigt att flyktingens situation går före Sveriges uppfattning om landets öppenhet då det
kan vara svårt för flyktingar från länder som anses vara öppna och demokratiska att söka asyl
på grund av politisk förföljelse. Människor måste ha rätt att få asyl då de väljer att desertera
från en krigförande armé likaså de som blir förföljda på grund av homo- och bisexualitet. Varje
asylärende ska prövas individuellt.
För att värna rättssäkerheten krävs att flera juridiskt kunniga människor beslutar om varje fall
och att asylärenden ska kunna överklagas till domstolar, med regeringen som den högsta instans
som fattar beslut i prejudicerande fall.
Handläggningstiden måste vara kort för att minska lidandet och göra det lättare för de berörda
människorna att komma in i det svenska samhället. Det ska finnas en preskriptionstid på ett år
vid asylärenden. Efter ett år utan beslut ska den asylsökande automatiskt få uppehållstillstånd.
I väntan på uppehållstillstånd ska den asylsökande ha samma rätt till vård som alla andra som
bor i Sverige. Folkrörelser och föreningsliv har en viktig roll i den tidiga integreringen. Vi förordar att det ges permanenta uppehållstillstånd för att skapa trygghet och vilja till delaktighet i
det svenska samhället.
Barn och ungdomar är särskilt sårbara vid flyktingsituationer och det måste finnas en fungerande
mottagning som särskilt tar hänsyn till barn och ungdomars behov. Så länge Dublinkonventionen tillämpas ska alla ensamkommande flyktingbarn i Sverige undantas denna konvention.
Ingen kommun ska tillåtas att vägra ta emot flyktingar. Den som har uppehållstillstånd i
Sverige ska ha rätt att bo var den vill. Staten bör ta ett ökat ansvar för att ge kommunerna en
rimlig chans att hantera situationen och kunna ge alla människor en bra start. Detta bör göras
genom en inviduell etablerings- och bossättningsplan, där man fastställer och ger rättighet
till en etableringsbostad för att genomföra en solidarisk politik från statens sida. Detta ger
möjligheten till en jämnfördelad integrationspolitik mellan kommunerna. Alla ska ha rätt till
tolkhjälp så länge behovet finns.
• Sveriges invandring ska öka med fri invandring som slutmål.
• Asylsökandes rättssäkerhet ska garanteras.
• Handläggningstiden ska förkortas.
• Det ska finnas en preskriptionstid på ett år vid asylärenden.
• Den asylsökande ska ha samma rätt till vård som svenska medborgare.
• EBO måste reformeras i syfte att ge reell frihet för nyanlända.
• Man ska kunna söka asyl i Sverige från Sveriges ambassader och konsulat utomlands.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 24 av 79
Internationellt
Alla folks frihet - Hela världens fred
SSU är en del av den internationella arbetarrörelsen. Målet, en socialistisk värld, förenar oss
med unga socialdemokrater i hela världen och vi kämpar gemensamt i den socialistiska ungdomsinternationalen, IUSY, mot förtryck och orättvisor på alla kontinenter.
Vi arbetar för fred, demokrati och mänskliga rättigheter, mot rasism, diskriminering och sociala
orättvisor. För att kunna få en värld utan konflikter måste vi bekämpa orsakerna till mänskliga
konflikter. Vår globala utmaning är att ersätta den globala kapitalistiska världsordningen med
en mer demokratisk och rättvis ekonomisk världsordning, och där människovärdet sätt i centrum.
Vi verkar för öppna gränser som ger människor möjlighet att röra sig fritt i världen. Varje
stat måste vara suverän på sitt eget territorium. Vi kan aldrig acceptera en världsordning där
stater ges rätt att ingripa militärt på andra staters territorium, förutom i de fall då mänskliga
rättigheter grovt kränks och FN-sanktionerade insatser kan vara nödvändiga.
Vi ser att det har skett en maktförskjutning från demokratin till marknaden och anser att
demokratin måste återta makten över utvecklingen. Vi anser att icke statliga organisationer som
fackföreningar och andra sociala rörelser som exempelvis kvinno-, miljö- och konsumentrörelser
har en viktig roll i det här arbetet. Det globala klassamhället har alla förutsättningar att
utrotas, världens rikedomar är enorma, det som saknas är en rättvis fördelning.
• Den globala kapitalistiska världsordningen ska ersättas med en demokratisk och rättvis
ekonomisk världsordning.
• FN ska som sista utväg kunna använda militära medel för att värna de mänskliga rättigheterna.
• Alla människor ska ha rätt att röra sig fritt i världen.
Demokrati och mänskliga rättigheter
SSU Stockholm ser att de mänskliga rättigheterna inte är något värda om man inte ser orsakerna
till att dessa ej uppfyllts. De sociala, ekonomiska, kulturella och politiska rättigheterna som alla
människor har rätt till enligt deklarationen om de mänskliga rättigheterna kan aldrig uppfyllas
så länge kapital, resurser och makt inte är jämnt och rättvist fördelade till alla människor, i alla
länder. Vi är övertygade om att samhällen endast kan utvecklas genom ett aktivt deltagande
av alla dess medborgare och den beslutande makten i varje land ska ligga i hela folkets händer.
Vi kräver av både stater och befrielse- och demokratirörelser att de har respekt för demokrati
och mänskliga rättigheter i sitt arbete. Kampen för fred och frihet bör, så långt det är möjligt,
föras med fredliga medel även om det ibland krävs väpnat motstånd för att sätta press på
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 25 av 79
regimer som inte tillåter demokratiskt arbete.
På många håll i världen förvägras folkgrupper och urbefolkningar sina grundläggande rättigheter
och vi stödjer dessa folk i deras kamp för sitt folks självständighet eller självstyre. Vårt mål
med flyktingpolitiken är en gränslös värld med fri in- och utvandring. Då är orsakerna till
människors emigration oviktig. I dagsläget befinner sig mer än 50 miljoner människor i världen
på flykt undan förföljelser, tortyr, krig, eller andra katastrofer. Vår viktigaste uppgift är att
förhindra sådana att flyktingsituationer överhuvudtaget uppstår.
För att komma till rätta med att smugglingen av människor omsätter stora pengar och skapar
stort mänskligt lidande anser vi att alla ska kunna söka asyl på något av EU:s konsulat runt
om i världen.
• Kampen för fria och demokratiska val globalt ska fortsätta.
• Vi kräver på sikt en gränslös värld.
• Sverige ska arbeta för att undanröja orsakerna till att människor tvingas på flykt genom
att föra en mer aktiv bistånds- och säkerhetspolitik.
• Flyktingbegreppet ska omformuleras till att även omfatta flyktingar inom ett lands gränser.
Kvinnors rättigheter
Brist på jämställdhet kan aldrig ursäktas med hänvisning till religion, kultur eller historia. Vi
arbetar för att kvinnor ska ha samma rättigheter som män på alla områden i hela världen.
Genom att stödja kvinnor ekonomiskt och politiskt, och genom utbildning, skapas en social
trygghet och en ekonomisk utveckling som bidrar till att lösa många av de problem som uppstått med svält, fattigdom och befolkningsökning. En viktig del i utvecklingen är att både män
och kvinnor har arbete. Målet full sysselsättning måste råda i hela världen och kompletteras
med en fungerande barnomsorg.
Sexuelltvåld som vapen och krigsföring riktat mot kvinnor blir allt vanligare i väpnade konflikter.
Kvinnor tillhör den gruppen som idag är överrepresenterade bland de som faller offer för krig.
I krigshärjadeområden där människor och folkgrupper ställs mot varandra sprids det sexuella
våldet idag ifrån soldater till civila. Kvinnors situation och utsatthet i krig måste belysas. Detta
eskalerande förtryck och problem av krigsföring måste bekämpas. Dessa kvinnors rätt till asyl
bör ses över och sträckas.”.
• Det svenska biståndet och utrikespolitiken ska i stor utsträckning ska riktas direkt till
kvinnor.
• Ökad sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning ska ges, i första hand till kvinnor,
men även till män i mindre utvecklade länder.
• Risk för könsstympning ska utgöra en grund för asyl i Sverige.
• Sveriges utrikespolitik ska inriktas på att stoppa det globala förtrycket mot kvinnor.
• Rätten till fri abort ska gälla alla kvinnor i hela världen.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 26 av 79
• Sverige ska ta emot och hjälpa kvinnor som vill göra abort i Sverige trots att det är
förbjudet i deras hemländer.
• Kvinnor som befinner sig i konflikthärjade områden, dessas kvinnors asylrätt ska sträckas.
• Målet full sysselsättning måste råda i hela världen.
• Surrogatmödraskap ska förbjudas i Sverige.
• Sverige ska verka för att förbjuda surrogatmödraskap i hela världen.
En jämn fördelning av jordens resurser
SSU Stockholm vill se en ny världsordning där de ekonomiskt mer utvecklade länderna visar
solidaritet med världens fattiga länder. För att detta ska vara möjligt krävs gemensamma överenskommelser om hur vi vill organisera både den globala ekonomin och ländernas inbördes
ordning. En rättvis handel är något alla vinner på i längden, mindre utvecklade länderna vinner
genom större möjligheter till ekonomisk utveckling och mer utvecklade länderna vinner genom
att social dumpning, miljödumpning och liknande minskar.
En bärkraftig global ekonomi grundad på rättvis fördelning och ekologisk hushållning kan inte
skapas utan att de rika håller tillbaka sin konsumtion och lämnar utrymme åt de fattiga att
höja sin levnadsstandard. Idag dör miljontals människor i ekonomiskt mindre utvecklade länder i olika epidemier som moderna mediciner antingen helt kan bota eller åtminstone hämma.
Orsaken är många gånger läkemedelsbolagens kortsiktiga vinstintressen. Vi vill därför se en
översyn av patenträtten för att säkerställa fattigare länders tillgång till medicin.
Tillväxt anses av många vara måttet på ekonomisk framgång och utveckling. BNP (bruttonationalprodukten) kan dock mycket väl öka kraftigt utan att de svagaste grupperna i samhället
får det bättre eller att samhället som helhet utvecklas positivt. BNP-tillväxt är dessutom ett
mått på konsumtion som kräver fortsatt överutnyttjande av jordens resurser. Därför måste
BNP ersättas med ett mått som även tar hänsyn till bland annat social utveckling, arbetslöshet, läskunnighet och miljön.
Den skuldfälla som tynger många länder i tredje världen måste åtgärdas. De internationella
utlåningsbankerna (framförallt Världsbanken) och den internationella valutafonden (IMF) har
kommit att styra utvecklingsländernas politik endast utifrån nyliberala idéer och kortsiktiga
planer som är bra för bankerna för att säkerställa återbetalning från fattiga länder, detta är
oacceptabelt. Sverige arbeta politiskt för att skapa ekonomiska världsorganisationer där syftet
är att minska klassklyftorna i världen och att skapa ett ekonomiskt välstånd åt alla. Det finns
flera sätt att kontrollera de internationella kapitalströmmarna, till exempel en internationell
skatt på valutarörelser och anmälningsplikt vid stora valutarörelser.
Sverige bör ta initiativ till att rösträtten i de internationella ekonomiska institutionerna ska
bygga på principen om ett land - en röst, alternativt att ett land har mer inflytande ju större
befolkningen är. Ett lands ekonomiska storlek får inte avgöra hur mycket inflytande man har.
• Resurserna i världen ska fördelas jämlikt.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 27 av 79
• Frihandel ska erkännas som en viktig del av den internationella handeln, men ska ske
under rättvisa förutsättningar.
• De mindre utvecklade länderna ska tillåtas skydda sina hemmamarknader under ett uppbyggnadsskede.
• Sverige ska ta initiativ i FN för att avskrivningar ska ske av lån från ekonomiskt rika
länder till skuldtyngda ekonomiskt fattiga länder.
• FN:s utarbetade mått ska användas snarare än BNP för att mäta välfärd och välstånd.
• IMF som är underordnat FN ska underordnas FN-stadgarna och demokratiseras.
• Avskrivningar ska ske av lån från ekonomiskt rika länder till skuldtyngda ekonomiskt
fattiga länder.
• En internationell skatt (Tobinskatt) på valutatransaktioner ska införas och fördelas efter
en rättvis omfördelningspolitik.
• Privata företags uppköp av naturresurser i tredje världen ska förbjudas.
Bistånd
Biståndet ska inte bara lindra fattigdomen, den ska undanröja dess orsaker. Vi kräver av alla
mer utvecklade länder att de höjer sitt bistånd till den målsättning FN har stadgat på en procent av BNI eller mer. Vi säger nej till villkorade bistånd som tvingar mindre utvecklade länder
att köpa material och teknologi från givarlandet.
Det är viktigt med åtgärder för att bidra till att bygga upp fungerande institutioner och
regelverk. Att främja demokratin på landets egna villkor blir därför ett viktigt mål för biståndet. Vi menar att bistånd måste bedrivas utifrån mottagarlandets villkor och förutsättningar.
En väl fungerande form av bistånd är att de ekonomiskt rika länderna ökar sin import från de
ekonomiskt fattiga länderna. Samtidigt är transporterna över världen ett stort klimatproblem
och det är nödvändigt att så mycket som möjligt närproduceras. För att inte hämma utvecklingen i världen får rika länder aldrig subventionera produktion av varor som kan produceras i
ekonomiskt fattiga länder.
• Nivån på det svenska biståndet ska omedelbart höjas till två procent av BNI.
• Sverige arbetar för att de rika länderna höjer sitt bistånd till en procent av BNI.
• Det svenska biståndet ska utgå från deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt
demokratiska värderingar.
• Den övergripande principen för svenskt bistånd ska vara hjälp till självhjälp.
• Industrialiserade länder ska i så stor utsträckning som möjligt importera varor från utvecklingsländer.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 28 av 79
Befolkningsökning
I en värld med snedfördelade resurser är befolkningstillväxten ett stort problem. För att skapa
en hållbar befolkningsökning måste man bekämpa fattigdomen och öka utbildningsnivån (se
vidare i miljöavsnittet). De internationella offentliga institutioner som har ett starkt inflytande
över politiken i dagens fattiga länder bör verka för att uppmuntra länderna att satsa på utbildning, sjukvård, äldreomsorg och landsbygdsutveckling.
Kampen för en hållbar befolkningsutveckling får aldrig inbegripa tvång eller sanktioner riktade
mot människor, som t.ex. i exempel Kina.
• De internationella institutionerna ska ta ansvar för att länder med en ohållbar befolkningsökning satsar på utbildning, sjukvård och landsbygdsutveckling.
• En mer sund befolkningsökning ska eftersträvas genom ökad välfärd och satsningar på
ökad jämställdhet och kunskap.
• Tillgången på preventivmedel (och då i synnerhet kondomer) ska öka i utvecklingsländer.
Förenta nationerna
SSU Stockholm ser FN som det, i brist på andra tillräckligt starka organ, bästa verktyg vi
har idag för att skapa och bibehålla världens fred. Men FN är långt ifrån perfekt, utan måste
reformeras. Vetorätten i FN organ måste omedelbart avskaffas till förmån för demokratiska
omröstningar.
Det är de enskilda länderna i världen som bär huvudansvaret för världens flyktingar. De ska
ställa upp med ekonomiska resurser och ge flyktingarna det skydd som de har rätt till. I de fall
som de enskilda länderna ej tar detta ansvar är det nödvändigt att FN istället kliver in och gör
det. FN är också ansvariga för att samordna medlemsländernas insatser och för att leda arbetet
med att finna långsiktiga lösningar för dem som har tvingats på flykt. FN: s flyktingkommissariat, UNHCR, måste också få större befogenheter att se till att de utdelade flyktingkvoterna
efterföljs.
FN bör inrätta ett ekonomiskt, socialt och miljöpolitiskt säkerhetsråd för att samordna olika
aktörer och lägga grunden för en rättvis handel samt för att samordna olika sociala rörelser och
ge dem en tydligare roll i FN:s arbete. Vi tycker att alla fredsbevarande insatser ska ske inom
ramen för FN.
• Enskilda länders vetorätt inom FN ska avskaffas.
• FN:s flyktingkvoter ska utökas för att kunna täcka de behov som finns.
• UNHCR ska få befogenheter att tillse att flyktingkvoterna efterföljs.
• FN ska instifta ett globalt ekonomiskt, socialt och miljöpolitiskt säkerhetsråd.
• Sverige ska utöka sina internationella insatser inom ramen för FN.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 29 av 79
Europeiska unionen
SSU Stockholm ser EU som en i grunden odemokratisk organisation byggd på nyliberala ideal
där den fria marknaden är överordnad alla andra principer. Vi vill låta demokratins ideal prägla
det europeiska samarbetet. Länderna utanför EU ska inte räknas bort när man pratar om Europa. Utvidgningen av EU är en viktig process och måste fortsätta, den ska ske med tydliga
krav på mänskliga rättigheter i de länder som vill bli en del av unionen. Utvecklingen av det
europeiska samarbetet siktar mot global rättvisa. EU får inte vara ett hinder för en positiv
utveckling hos utomstående länder.
Vår syn på EU-samarbetet är att detta är ett mellanstatligt samarbete. Steg i utvecklingen av
EU som innebär mer av överstatlighet och federalism emotsätter vi oss.
För beslut om grundlagsändringar i EU eller om nya samarbetsområden ska det krävas enhällighet i ministerrådet och beslutet ska sedan godkännas av de nationella parlamenten. En
paragraf om utträdesrätt ur den Europeiska unionen ska skrivas in i EG-rätten.
Omfattande förändringar av EU:s konstitution som förändrar unionens funktion och demokrati
bör avgöras i nationella folkomröstningar. Vi vill att Europaparlamentet ska avskaffas. Ministerrådet ska fatta beslut i frågor som ska avgöras på EU-nivå. Samtliga länder ska ha vetorätt.
Vi vill att offentligheten i EU ska öka och att ett meddelarskydd inrättas, sekretess måste bli
undantag. Det är också viktigt att EU:s politiskt tyngsta organ, Europeiska rådet, som fattar
beslut om nya fördrag omgående blir ett i realiteten öppet organ. Ett sätt att stärka den folkliga
insynen är att inrätta ett konstitutionsutskott i EU-parlamentet som kan granska hur makten
används. Strikta bestämmelser ska tvinga lobbyister att öppet redovisa såväl uppdragsgivare
som finansiär.
Boende inom EU ska ges lika rättigheter. Fortfarande finns stora delar av Europas befolkning
utanför EU. EU bör närma sig den delen av Europa för att på lång sikt kunna trygga säkerhet och stabilitet i hela regionen. EU måste vara öppet för alla Europas stater och stater i
Europas närhet som önskar delta och som respekterar de mänskliga rättigheterna. Många av
ansökarländerna behöver ekonomiskt stöd för att klara de krav EU ställer på inträdet. Detta
stöd ska innefatta ett alleuropeiskt frihandelsavtal, miljöbistånd, och tekniskt bistånd till olika
miljöprojekt. Allt stöd som ansökarländerna får måste vara utformat efter deras förhållanden.
I vår vision om Europa finns inga passkontroller eller nationsgränser som hindrar mötet mellan
människor. Den flyktingkontroll som lyftes in i Amsterdamfördraget i och med Schengenavtalet
vill vi omedelbart skrota till förmån av en rättvis, öppen och generös flyktingpolitik. De människor som befinner sig i ett EU land men saknar ett medborgarskap i en stat ska ges möjlighet
till ett medborgarskap i ett av EU-länderna. Vi är motståndare till Stockholmsprogrammet.
Detta program godkänner en högre grad registrering och övervakning av EUs medborgare. Enligt SSU Stockholm syftar detta program främst till att legitimera hetsjakten på människor
som inte är medborgare i ett EU land. Det måste bli ett omedelbart stopp på denna inhumana
behandling av människor som kommer till EU. Frontex är en institution som tar livet av människor som söker ett bättre liv. Sverige måste kräva att Frontex reformeras och till dess sluta
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 30 av 79
stödja institutionen.
Det är demokratin som ska sätta spelreglerna for marknaden, inte tvärtom. I denna strävan är
EMU ett steg i fel riktning. I EMU grundlagsfäst en nyliberal ekonomisk ordning där inflationsbekämpning går före arbetslöshetsbekämpning, där penningpolitiken undandras all demokratisk
kontroll och där kapitalet flödar fritt över gränserna. EMU är odemokratiskt redan i konstruktionen. Vi är inte emot valutaunioner om de sker i bra valutaområden och med en acceptabel
demokrati, tvärt om kan det vara ett sätt att minska valutahandeln. EU är förmodligen ett
för stort område för en fungerande valutaunion, så länge världsordningen är kapitalistisk är det
viktigt att Sverige har en självständig finans- och penningpolitik för att undvika allt för djupa
lågkonjunkturer som alltid drabbar de fattiga svårast.
EU ska i internationella organ som till exempel WTO verka för att tredje världens intressen
får ett större genomslag. EU ska inte skriva handelsavtal med länder som grovt kränker de
mänskliga rättigheterna som Turkiet, Marocko och Israel, i de fall sådana handelsavtal finns
ska de suspenderas. Viktigt är också att EU tar bort sina tullmurar gentemot andra länder.
Arbete åt alla är en förutsättning för välfärden och en socialdemokratisk målsättning i såväl
Sverige som EU.
Målet för att uppnå full sysselsättning i EU är en av de främsta uppgifterna i EU. Medlemskapet i den Europeiska unionen ställer svensk fackföreningsrörelse inför en ny stor uppgift.
Den europeiska arbetsmarknaden kräver tydliga regler gällande arbetsmiljö, lönesättning och
övrig arbetsrätt. Vi menar att svensk fackföreningsrörelse måste arbeta tillsammans med de
europeiska fackföreningarna för att skapa rättvisa villkor på den europeiska arbetsmarknaden.
Den nordiska traditionen med avtalslösningar på arbetsmarknaden måste dessutom erkännas
och förstärkas. Det lands kollektivavtal där arbetet utförs är det som ska gälla för gästarbetare.
Om inte rätten till vår svenska modell med krav på kollektivavtal säkras, utan undantag, ska
Sverige lämna EU.
Den internationella brottsligheten och narkotikahandeln måste mötas av ett förstärkt polisiärt
samarbete inom EU och ett politiskt arbete mot de liberaliseringstendenser som finns inom
Europa på synen på narkotika. En mindre liberal syn på prostitution i väst och bekämpning av
fattigdomen i öst är avgörande för ett stopp av slavhandel, så kallad trafficking. I sitt arbete
mot organiserad brottslighet ska polisen se detta som sin mest prioriterade fråga.
• EU ska användas för att styra utvecklingen för ett demokratiskt socialistiskt Europa, som
en motvikt till marknadskrafterna.
• En utträdesparagraf ska inskrivas i EG-rätten.
• Vi verkar för ett nej till EU:s nya grundlag.
• Europaparlamentet ska avskaffas.
• EU ska ha en stark offentlighetsprincip och ett starkt meddelarskydd.
• Kommersiell lobbyverksamheten måste regleras och synliggöras.
• Utvidgningen av EU är en prioriterad fråga.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 31 av 79
• Länder utanför Europa bör välkomnas till EU.
• Sverige ska inte vara med i Schengen.
• EU ska arbeta för full sysselsättning.
• Gemensamma regler ska finnas mot etnisk och könsrelaterad diskriminering.
• Fackliga organisationer ska kunna ta fram koncernfackliga avtal på europanivå.
• Rätten att vidta övernationella strids och sympatiåtgärder ska garanteras.
• Vi motsätter oss alla direktiv som syftar till ett försvagande av arbetsrätten.
• Det lands kollektivavtal där arbetet utförs ska gälla för gästarbetare.
• EU ska arbeta hårdare för att motverka trafficking.
Frihet för människor
SSU Stockholm ser rätten att organisera sig fackligt är den viktigaste åtgärden för att kunna
angripa hur de multinationella företagen på många håll i världen hänsynslöst utnyttjar människor i sin strävan efter vinstmaximering. Vi bör stödja strävanden som syftar till att bygga
upp fungerande fackföreningar i alla länder. Det är viktigt att fackföreningarna är fria och
varken är starkt knutna till regimer eller till de företag de ska vara en motpol till. Det finns
problem i många länder där den fackliga kampen förhindras av att det är andra intressen än
medlemmarnas som styr organisationen.
För att säkerställa att fria fackföreningar ges möjlighet att organisera arbetare i alla världens
länder måste ILO måste ges rätt att införa sanktioner mot länder som bryter mot dess konventioner och rekommendationer.
Barnarbete får inte förekomma någonstans i världen. Barn under 15 år ska aldrig behöva
förvärvsarbeta för att försörja sig eller bidra till sin familjs försörjning. Barn ska alltid ges
reella rättigheter att gå i skolan och ska tillåtas att vara barn.
• Vi ska stödja strävanden att bygga upp fria fackföreningar i alla länder.
• Barnarbete får inte förekomma någonstans i världen.
Fokförsvar
För att tanken om ett folkförsvar ska bestå är det viktigt att så många människor som möjligt
på ett eller annat sätt deltar i landets totalförsvar. Vi anser att Sverige borde införa en allmän
mönstrings- och totalförsvarsplikt för både män och kvinnor. För att möjliggöra detta måste
kvinnors situation inom försvaret radikalt förbättras. Vi tar avstånd från tanken på ett frivilligförsvar eller ett yrkesförsvar då det leder till ett försvar som står vid sidan av resten av
samhället.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 32 av 79
Sverige borde inte behöva något militärt försvar. Vi ska dock ha ett insatsförsvar som på uppdrag av FN kan skickas utomlands. Under utbildningen ska man kunna få en grundutbildning
för att kunna arbeta i förband och lösa olika militära och civila hot och påfrestningar. Det ska
vara möjligt att genomföra utbildningen helt vapenfritt. Vid avslutad utbildning ska utbildningsintyg utfärdas.
Den svenska krisberedskapen, både på hemmaplan och utomlands, måste förbättras. Vi tror
att detta görs bäst genom en utveckling av civilplikten. Vi på att införa civila insatsstyrkor som
snabbt kan vara på plats med hjälp vid katastrofer, både här hemma som var som helst i världen.
Då Sverige inte är ett krigförande land ska vi inte heller tjäna pengar på att exportera vapen.
Den svenska vapenexporten ska därför förbjudas.
Sveriges säkerhet är starkt påverkad av Europas säkerhet. Nyckeln till Europas säkerhet ligger
enligt vår mening i en demokratisk utveckling i de forna öststaterna. Ryssland måste aktivt
delta för att skapa långsiktig säkerhet och stabilitet på vår kontinent. Vi motsätter oss att
det utvecklas ”battlegroups” inom EU men är övertygade om att EUs säkerhetspolitiskapa roll
kommer att växa, detta förutsätter dock att EU fortsätter att utvidgas med de forna öststaterna
och på sikt även med Ryssland. Sverige ska även i fortsättningen hållas sig utanför alla militära
allianser. Sverige ska även aktivt arbeta för att de militära allianser som finns avskaffas.
• Allmän mönstrings- och totalförsvarsplikt ska införas för både män och kvinnor.
• Sveriges militära försvar ska på sikt avvecklas.
• Det civila meritvärdet måste ökas så att det känns lönt att göra lumpen.
• Den svenska vapenexporten ska förbjudas.
• Inget medlemsland i EU ska kunna tvingas att genomföra militära insatser.
• Sverige ska arbeta aktivt för att NATO och andra militära allianser avvecklas.
• Sverige ska vara alliansfritt i fredstid med syftande på neutralitet i krigstid.
• Yrkesförsvaret ska avskaffas omgående.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 33 av 79
Arbete
Arbete åt alla
Arbete åt alla är en av socialdemokratins viktigaste politiska målsättningar. Full sysselsättning
är den främsta förutsättningen för en ökad ekonomisk jämlikhet. Inkomstojämnlikheterna blir
allt större mellan de som arbetar och de som är arbetslösa. Först när alla har en inkomst finns
förutsättningarna för en långtgående utjämning av de ekonomiska klyftorna i samhället. Full
sysselsättning och en stark arbetsrätt är förutsättningen för att en effektiv solidarisk lönepolitik ska kunna föras. Även samhällsekonomiskt innebär varje arbetslös en förlustpost. Arbetslösheten motsvaras inte bara av en kostnad i statsbudgeten, utan även av ett produktionsfall.
Ju färre som arbetar, desto mindre produceras rimligtvis. Varje steg mot full sysselsättning är
sålunda en stor samhällsekonomisk vinst. Ekonomisk tillväxt skapas genom arbete.
Den fulla sysselsättningen är också löntagarkollektivets starkaste vapen i kampen för högre
löner, bättre arbetsvillkor, sociala reformer och en demokratisering av arbetslivet. I tider av
arbetslöshet ökar arbetsköparens möjligheter att sätta press på de anställda och deras organisationer. Med en stor grupp arbetssökande i ryggen kan arbetsköparen spela ut löntagarna
mot varandra. Vid full sysselsättning är rollerna ombytta och arbetsköparens beroende av de
anställdas acceptans ökar.
Den fulla sysselsättningen kan inte uppnås och behållas i en ekonomi som inte har sysselsättningen som huvudmål. En alltför hög inflation hotar förutsättningarna för välfärden, fördelningspolitiken och på sikt sysselsättningen. Konkurrenskraften riskerar att urholkas och därmed
välfärdens bas. Detta måste socialdemokratin motarbeta, men vi får inte göra inflationsbekämpning till den ekonomiska politikens främsta mål. Målet ska vara full sysselsättning.
Samhället ska driva en aktiv finanspolitik som syftar till att utjämna konjunktursvängningar.
Detta innebär att staten, kommunerna och landstingen i sina budgetar inte ska sträva efter ett
nollresultat varje år, utan i stället utjämnar konjunktursvängningar genom att under lågkonjunktur satsa extra på offentliga investeringar och i högkonjunktur strama åt ekonomin.
• Kampen för full sysselsättning är den viktigaste politiska frågan för socialdemokratin i
dagens Sverige.
• Alla människor har lika rätt till arbete.
• Inflationsmålet är underordnat målet om full sysselsättning.
• Arbete åt alla ska vara det övergripande målet för den ekonomiska politiken.
• Skattepolitiken ska stimulera till arbete och investeringar.
• Den ekonomiska politiken ska vara konjunkturutjämnande och inriktas på att upprätthålla
en långsiktigt hög efterfrågan.
• Penningpolitiken ska användas i kampen mot arbetslösheten.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 34 av 79
• Sverige behöver en keynesiansk politik, som stimulerar i lågkonjunktur och stramar åt i
högkonjunktur.
• Samhället ska genom en aktiv finanspolitik motverka arbetslöshet.
• Vi verkar för att ta tillbaka riksbanken under demokratisk kontroll.
• Vi verkar för att ta tillbaka ränteinstrumentet under politisk kontroll.
• En trappstegsmodell för A-kassan ska införas, där de 20% med den lägsta inkomsten
får 100% av sin lön som arbetslöshetsersättning och där ersättningen faller med 5% per
20%-intervall av befolkningen ens inkomst faller inom.
En jämställd arbetsmarknad
Genussystemet medverkar till att män och kvinnor väljer olika yrken. Detta har fått till följd
att det råder en stor könssegregation på den svenska arbetsmarknaden. Män producerar medan
kvinnor generellt sysslar med reproduktivt arbete såsom vård och omsorg. Det är också betydligt fler män än kvinnor som är chefer i alla sektorer, liksom kvinnor generellt sett har de mest
monotona och okvalificerade arbetsuppgifterna.
Denna segregation grundar sig i det maktförhållande mellan könen som råder i samhället. Förutom den könsvisa uppdelningen i förvärvsarbetet råder även en ojämlik arbetsdelning mellan
lönearbete och oavlönat hemarbete som måste brytas. Kvinnors underordning på arbetsmarknaden syns bland annat genom att kvinnodominerade yrken har lägre status och lön än manligt
dominerade yrken. Skolan ska på ett mer aktivt sätt uppmuntra till könsmässigt icketraditionella yrkesval.
Ett annat sätt att bryta segregationen på arbetsmarknaden är positiv särbehandling. Vi anser
att det underrepresenterade könet ska få förtur vid anställningar, förutsatt att kvalifikationerna
i övrigt är likvärdiga. Det handlar inte om att låta kön gå före kompetens, utan att verka för en
jämställd arbetsmarknad och en solidarisk lönebildning. Många har ofrivilliga deltidsarbeten,
därför måste heltid bli en rättighet och deltid en möjlighet. Kvinnor återfinns mer sällan än
män på ledande positioner. Det grundar sig i genussystemet som skapar sociala kön, som leder
till att det existerar föreställningar om att män i större utsträckning än kvinnor innehar de
goda ledaregenskaper som en chef förväntas ha. Belägg för dessa föreställningar saknas och i
praktiken innebär det att vi idag kvoterar in män i ledande positioner. Positiv särbehandling
ska även tillämpas vid tillsättandet av chefstjänster.
Genom att kvinnors arbeten finns på hemmamarknaden är kvinnor fortfarande ekonomiskt
beroende av män, även om beroendet i dag är mer kollektivt än individuellt. Den könssegregerade arbetsmarknaden gör att det är kvinnors arbeten som ständigt är hotade. Ett exempel
är neddragningar i den offentliga sektorn.
Samtidigt som neddragningarna bidragit till att arbetslösheten bland kvinnor ökat mer än hos
män, har de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktats in på att ge sysselsättning åt
de manligt dominerade yrkesgrupperna. Bakom detta vilar ofta en föreställning om män som
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 35 av 79
familjeförsörjare och att de därför är i större behov av arbete än kvinnor. Arbetsmarknadspolitiken måste sluta missgynna kvinnor. Den ofta dolda arbetslösheten bland deltidsanställda
kvinnor får inte heller glömmas bort i arbetsmarknadspolitiken.
I dag finns det en lag som säger att alla företag med tio eller fler anställda ska ha en jämställdhetsplan, där jämställdhetens aktuella läge finns presenterad och där en framtida plan för
att förbättra företagets jämställdhet på längre sikt finns beskriven. . Denna plan ska förnyas
årligen. Jämställdhetsplanen måste också brytas ned på den lokala arbetsplatsen för att kunna
ha inverkan i det dagliga arbetslivet, men även kompletteras med en löneanalys efter varje
löneförhandling. I dag finns jämställdhetsplaner på knappt hälften av de arbetsplatser som är
ålagda att inneha en sådan. För att dessa ska bli en självklarhet för företagen menar vi att den
ska skickas till AMV vid varje årsskifte.
Kvinnor diskrimineras eftersom kvinnor föder barn och därefter antas ta huvudansvar för barn.
Det ska vara förbjudet att under en anställningsintervju kräva att kvinnan skriver under ett
babykontrakt samt förbjudet att fråga om den arbetssökande kvinnan planerar att bli gravid.
Vi anser att en individualisering av föräldraförsäkringen den enda vägen för att barn ska få
tillgång till alla sina föräldrar och för att skapa ett jämställt uttag av föräldraledigheten. Att
individualisera föräldraförsäkringen är ett sätt att göra kvinnor mer attraktiva på arbetsmarknaden. Idag vet arbetsköpare att om de anställer en ung kvinna är det troligt att hon kommer
att vara föräldraledig en längre tid än vad en man skulle vara. Kvinnors möjlighet till pensionssparande och befordringar försämras också när hon är hemma med barn längre än en man.
Idag är en av de mest utestängande företeelserna på arbetsmarknaden bemanningsföretagen.
Både unga och invandrare ’stängs in’ i långvariga ’anställningar’ hos bemanningsföretag. Bemanningsproblematiken innebär att människor kan arbeta heltid på samma arbetsplats, utan
att få fast anställning med alla rättigheter och privilegier det innebär. Historiskt så har arbetarerörelse varit emot bemanningsföretagen och set dem som strejkbrytarförmedlingar. Vi har i
inte övergett denna ståndpunkt, och ser hur bemanningsföretagen har en splittrande effekt på de
solidariska kollektiv som arbetareklassen bygger upp ute på arbetsplatserna. Bemanningsproblematiken är därför en av vår tids största arbetsmarknadsfrågor, både för dess utestängande av
stora grupper unga och invandrare, samt för dess splittrande verkan på arbetareklassen, där
arbetare sätts emot arbetare."
• Skolan och samhället i övrigt ska uppmuntra till könsmässigt icketraditionella yrkesval
och utbildningar.
• Det underrepresenterade könet ska positivt särbehandlas vid anställningar.
• Vid tillsättandet av högre chefstjänster ska det underrepresenterade könet positivt särbehandlas.
• Arbetsmarknadspolitiken får inte missgynna kvinnor.
• Lönerna för kvinnor och män inom samma yrkesgrupp ska vara lika.
• Löneskillnaderna mellan manligt och kvinnligt dominerade sektorer av arbetsmarknaden
ska försvinna.
• Bemanningsföretag ska förbjudas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 36 av 79
• Reglerna för lönekartläggning i diskrimineringslagarna bör skärpas. Lönekartläggningar
ska krävas från arbetsgivare minst en gång per år.
• I bolagsstyrelser ska jämn könsfördelning uppnås genom kvotering så det aldrig finns färre
än 40 procent av ett kön i styrelsen.
• En individualiserad föräldrarförsäkring skall införas.
En arbetsmarknad för alla
Problematiken med diskriminering växer på dagens hårda arbetsmarknad. I en tider av arbetslöshet ökar arbetsköparens makt och möjlighet att selektera bland horder av arbetssökande.
Systematiskt har människor med invandrarbakgrund, människor med funktionshinder, människor som har från normen avvikande sexualitet, psykiska eller fysiska handikapp eller äldre
valts bort. Detta är inte förenligt med principen om alla människors lika värde.
Människor med funktionsnedsättningar har ofta svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden, inte minst i tider med hög arbetslöshet. Det beror oftast på fördomar och att arbetsplatserna inte är tillgängliga för dem. Det är ett gemensamt ansvar för fackföreningsrörelsen
och samhället att ställa krav på näringslivet att det finns möjligheter till goda arbeten tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Systemet med lönebidrag för människor
med funktionsnedsättningar måste byggas ut utan att konkurrera med de avtalsenliga lönerna.
Människor med funktionshinder får inte bli billig arbetskraft.
Samhällets syn på människor med från normen avvikande sexuell läggning är intolerant och
detta blir tydligt i arbetslivet. Många kränks och mobbas av sina kollegor. Framförallt gör
sig detta gällande på mansdominerande arbetsplatser där en intolerant manlighetskultur odlas fram. Homokompetensen hos de anställda samt arbetsledare och arbetsköpare måste öka.
Det krävs också regler som fråntar arbetsköparen rätt att ställa integritetskränkande frågor vid
anställningsintervjuer.
Det är oacceptabelt att äldre människor sorteras ut från arbetsmarknaden på grund av ett allt
för högt uppskruvat arbetstempo. Äldre människor i LO yrken har också svårt att byta arbete
då utbytbarheten i dessa yrken ofta är hög och arbetsköpare väljer att anställa yngre, billigare
arbetskraft. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden i dessa yrken ofta är hög och arbetsköpare väljer att anställa yngre, billigare arbetskraft.
Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden måste brytas. Som ett led att bryta diskriminering och fördomsbildning i arbetslivet anser vi att det borde upprättas en typ av antidiskrimineringsplaner. Dessa planer kan innehålla strategier för att bryta fördomar och förhindra
diskriminering. Planerna upprättas av central arbetsköpare och anpassas på lokal nivå och liksom jämställdhetsplanerna förnya de årligen. Planerna kan också innehålla utbildningsstrategier kring diskrimineringslagstiftning och värderingsgrunder. Ett långsiktigt folkbildningsarbete
mot främlingsfientlighet och intolerans måste också kontinuerligt föras i arbetslivet för att bryta
diskrimineringen.
• Invandrare ska få lättare att validera sina utbildningar i ett tidigare skede än i nuläget.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 37 av 79
• Samhällets resurser till lönebidrag ska ökas.
• Vi tycker att antidiskrimineringsplaner ska upprättas på samtliga arbetsplatser.
• Diskrimineringslagstiftningen måste utvecklas så att kränkande handlingar vid anställningsintervjuer kan åberopas.
Utbildning och forskning för framtidens arbetsmarknad
Dagens och framtidens arbetsmarknad kräver att man ständigt lär sig nya saker. Det är därför viktigt att satsa på utbildning. Det behövs ett gott samarbete och utbyte mellan utbildningsväsendet, näringslivet och samhället i övrigt. Forsknings och utvecklingsarbete är av
strategisk betydelse för att skapa nya jobb. De företag som inte hänger med i den tekniska
utvecklingen slås snabbt ut i den allt hårdare internationella konkurrensen. Även samverkan
mellan olika forskningsmiljöer i samhället måste utökas och förbättras.
Särskilt vill vi betona vikten av tvärvetenskaplig forskning och ett utökat samarbete mellan
universitet, högskolor, folkhögskolor och näringslivet inom miljöområdet.
Särskilt viktig är utbildningen för dem som tidigare fått minst av utbildning. Många som blivit
av med jobbet under lågkonjunkturen har svårt att komma tillbaka då de saknar den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden. Genom utbildning kan man ge dessa en ny chans i
arbetslivet.
Som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd ska kompetensförhöjande studier ses som primärt. Vi
tycker det är viktigt att antalet platser på de olika utbildningarna speglar dagens och framtida
behov av arbetskraft. Risken är annars att människor blir arbetslösa i onödan då det finns för
många som har en viss utbildning när det på arbetsmarknaden efterfrågas en annan. Detta kan
lösas genom ett aktivare samarbete mellan arbetsmarknadens parter och skolan.
Forskning kring arbetslivet är viktigt för att skapa underlag för politiska beslut, därför kräver
vi att arbetslivsinstitutet återinförs.
• En hög kunskapsnivå är strategiskt viktig i kampen för full sysselsättning.
• Ytterligare satsningar måste göras på forskning och utveckling.
• Gymnasieskolorna, högskolorna och universitetens samverkan med näringslivet ska utvecklas och premieras.
• Företagen ska uppmuntras att satsa på innovationer.
• Den största delen av nya utbildningsresurser ska gå till dem som har lägst utbildning idag.
• Antalet platser på utbildningarna ska spegla dagens och framtidens behov av arbetskraft.
• Fler åtgärdsprogram med syfte att öka kompetensen ska tillföras i perioder av arbetslöshet.
• Arbetslivsinstitutet ska återinföras.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 38 av 79
Grön näringspolitik - Så bygger vi ett hållbart samhälle
Omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle kommer att skapa många nya jobb. Att på
detta sätt kombinera det kortsiktiga behovet, att lyfta oss ur arbetslösheten, med det långsiktigt nödvändiga, att skapa ett hållbart samhälle, är en enorm politisk utmaning. Vi får inte
acceptera att man ställer arbetstillfällen mot miljöhänsyn då en god miljöpolitik förutsätter att
människor har arbete och att samhället har en hållbar ekonomisk tillväxt.
Den snabba tekniska utvecklingen, särskilt inom informationsteknologin och miljösektorn, visar
redan i dag att miljöskydd och miljövänligare teknik är en framtidsbransch med en mycket
stor tillväxtpotential. Om Sverige blir ett föregångsland på miljöområdet genom att som första
nation ställa om till ett hållbart samhälle ser vi stora möjligheter till en framtida kunskapsexport på detta område. I framtiden kommer det att finnas en världsomspännande efterfrågan på
miljökunnande.
Genom riktade insatser, främst med ekonomiska styrmedel men även genom lagstiftning, vill vi
ställa om till en mer miljövänlig produktion. Vi tror inte på skatteväxling, en växling mellan
skatt på arbete, det vill säga arbetsgivaravgifter, och skatt på exempelvis avgaser och utsläpp.
Däremot vill vi genom avgifter och skatter göra det dyrt att förstöra miljön. Dessa avgifter ska
sedan användas till att finansiera en aktiv miljöpolitik. Vi kallar detta system för ”skattestyrning”. Denna politik ska dels bygga på sanering av de miljöskador som redan uppkommit och dels
på en gynnsam finansiering för olika miljöinvesteringar. Eftersom detta leder till arbeten bör
resurserna dessutom förstärkas med medel som annars hade använts som arbetsmarknadsmedel.
Det finns ett behov av investeringar inom miljöområdet och det behöver tillföras mer riskvilligt kapital. Staten måste genom en grön investeringsfond ställa kapital till förfogande för de
företag som vill investera i miljövänlig teknik. Kommuner och fastighetsägare måste ställa om
bostadsbeståndet så att det får ett nytt hållbart VA-system (vatten och avlopp) samt använder
mindre energi. Energisystemen måste ställas om och transporterna bli miljövänligare. Vi vill
alltså få genomfört ett miljonprogram för miljön för att skapa arbetstillfällen och bygga om
Sverige till bärkraft.
• Staten ska skapa nya jobb genom att satsa på miljön och ställa om till ett hållbart
samhälle.
• Staten ska genom lagstiftning, stimulanser och avgifter gynna miljövänligt agerande.
• Intäkterna från miljöavgifter och miljöskatter ska tillsammans med arbetsmarknadsmedel
användas till att skapa miljövänliga jobb och investeringar.
• En grön solidarisk investeringsfond med riskvilligt kapital för miljöinvesteringar ska inrättas.
Arbetsmarknadspolitik
En aktiv arbetsmarknadspolitik är en av grundpelarna i den socialdemokratiska strategin för ful
sysselsättning. Detta innebär att man rustar den arbetslöse genom utbildning och träning för
att kunna möta arbetsmarknadens krav. Samt en väl fungerade allmän arbetsförmedling. Detta
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 39 av 79
tjänar både individen och samhället på. En aktiv arbetsmarknadspolitik i kombination med en
hög a-kassa är viktigt för att hålla priset på arbete uppe, det vill säga motverka lönedumpning.
SSU Stockholm ser inte arbetsmarknadspolitik som något som bara ska stimulera människor
att söka arbeten på en efterfrågestyrd arbetsmarknad. Samhället ska också ta en aktiv roll i att
styra utbudet av arbetstillfällen. För att arbetsmarknadspolitiken ska fylla en funktion måste
det finnas arbeten att söka och politiken måste aktivt delta i skapandet av de arbetstillfällena.
Det viktigaste är att människor får arbete eller utbildning och därefter en övrig åtgärd. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör organiseras så att de inte konkurrerar med vanligt lönearbete.
Utbildning är en av de viktigaste delarna av arbetsmarknadspolitiken. Många arbetslösa förblir
arbetslösa för att deras utbildning inte längre räcker till. Därför ska omskolning och vidareutbildning vara en prioriterad arbetsmarknadspolitisk insats.
Många arbetslösa upplever i dag att de bara skickas runt mellan olika myndigheter och åtgärder.
Därför är det viktigt att politiken formas så att den enskilda sätts i centrum. Rundgången ska
ersättas av individuella utvecklingsplaner som syftar till att den enskilda ska bli attraktiv på
arbetsmarknaden. Utbildningsinsatser måste dock vara efterfrågade av såväl de arbetssökande
som arbetsmarknaden, vara relevanta och hålla hög kvalitet, ekonomi får inte vara ett hinder
för den arbetssökande. Kommunerna ska bära ansvaret för dessa utvecklingsplaner och åläggs
att varje år redovisa resultatet av sina insatser. De så kallade ”Jobbtorgen” är inte en sådan
insats.
• Arbetsmarknadspolitiken ska bygga på aktiva åtgärder som syftar till arbete.
• Varje arbetslös ska ha en individuell utvecklingsplan.
• Kommunerna ska varje år redovisa effekterna av de åtgärder de genomfört.
• Utbildning och omskolning ska vara en av de huvudsakliga uppgifterna för arbetsmarknadspolitiken.
• Friår ska återigen införas med målsättningen att det nyttjas än mer än då det senast
fanns.
• En aktiv arbetsmarknadspolitik måste tillämpas för att bryta utanförskap bland ungdomar.
• ”Jobbtorgen” ska avskaffas.
• Karrensdagarna i a-kassan slopas.
Arbetslöshetsförsäkring
Arbetslöshetskassan, a kassan, är en försäkring vars främsta uppgift är att motverka låglönekonkurens
bland arbetslösa, en metod för löntagarkollektivet att hålla sina löner uppe. Därför måste ersättningsnivåerna höjas till 90% för 90% av löntagarna, och all karens vid uppsägning från
arbetsköparen avskaffas. För att människor ska behålla förtroendet för a-kassan och känna att
de får ut en arbetslöshetsersättning de kan leva på är det även viktigt att taket i a-kassan höjs
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 40 av 79
rejält.
För de arbetslösa som saknar grundskola eller fullgod gymnasieutbildning ska möjligheten finnas
att läsa in detta samtidigt som man uppbär ersättning på a-kassenivå. Vi stödjer därför insatser
liknande Kunskapslyftet. De första terminerna på högskolan ska också kunna finansieras för
långtidsarbetslösa. Utöver a-kassan består arbetslöshetsersättningen av delar som snarast är
att betrakta som en del av socialpolitiken. Ersättningen är så låg att den för många måste
drygas ut med socialbidrag. Allt fler verkar under nya former på arbetsmarknaden och tillsvidareanställning är inte längre den vanligaste anställningsformen bland ungdomar. Detta ställer
stora krav på a-kassesystemet att inte stänga ute ungdomarna. Intjänandereglerna måste därför
ändras. Vi tar avstånd från alla förslag som försvårar ungdomars inträde i a! kassesystemet
och från en politik som ökar skillnaderna mellan olika ersättningsformer.
Alla som drabbas av eller riskerar att drabbas av arbetslöshet ska ha en trygghet även om arbetslösheten blir långvarig. I en tid då det är mycket svårt att få en ordinarie anställning är det
av stor vikt att arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan användas för att kvalificera sig för en ny
ersättningsperiod. Det är viktigt att skapa fasta och långvariga regler för a! kassan. En viktig
sak är att antalet ersättningsperioder blir obegränsade. Det som kallas en bortre parentes blir
förödande för välfärdsstaten och bör inte finnas i den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Vid en
anställning med avtalsenlig lön får arbetssäljaren en inkomst som gör att han/hon inte drabbas
lika hårt ekonomiskt. Även arbetslösa ska ha rätt att kunna planera sin fritid och måste ha rätt
att få känna sig riktigt lediga. Vi kräver därför att arbetslösa har rätt till 25 dagars ledighet
per arbetslöshetsår med bibehållen a-kassa.
Det ska inte löna sig för arbetsköparen att byta från en anställd till en arbetslös löntagare.
Skillnaden mellan priset för den anställde och den arbetslöse måste vara låg. Närmare bestämt
måste skillnaden i pris vara mindre än det kostar för arbetsköparen att byta ut en anställd mot
en arbetslös, den så kallade utbyteskostnaden. Det handlar om att skydda vårt fackliga löfte,
värdet av vårt kollektivavtal och vår lönekartell.
• A-kassan ska vara en omställningsförsäkring.
• Kvalifikationskraven i a-kassan ska sänkas.
• A-kasseersättningen ska utgå enligt inkomstbortfallsprincipen med 90 % av tidigare förvärvsinkomst.
• A-kassan måste ge en hög ersättning till de arbetslösa för att lönenivåerna inte ska användas som ett instrument för att bekämpa arbetslösheten.
• Ingen bortre parentes ska införas i a-kassan.
• Taket i a-kassan ska höjas rejält.
• Alla ska ha rätt att läsa in grundskola och gymnasium med ersättning på a-kassenivå.
• Långtidsarbetslösa ska kunna börja läsa på högskolan med ersättning på a-kassenivå.
• Arbetslösa ska ha rätt till 25 dagars ledighet per arbetslöshetsår.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 41 av 79
Demokrati i arbetet
Arbetet är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna leva ett utvecklande
och tillfredsställande liv. Dock är det också i arbetslivet som de mest utmanande exemplen på
demokratiska brister finns. Många människor vantrivs på sina arbetsplatser. I stället för att
vara en skapande och utvecklande process har arbetet blivit ett tvång, en meningslös handling
utförd mot betalning. Det dåliga arbetet riskerar att leda till minskat självförtroende och ett
försämrat socialt liv.
Demokrati i arbetet innebär att den anställde ska ha rätt att på jämlika villkor delta i såväl
utförandet som planeringen och organiseringen av arbetet. Det kräver vidare en arbetsorganisation som sätter den enskilda människan i centrum. Då vi inom arbetarrörelsen har ett stort
inflytande inom kommuner och landsting har vi ett ansvar för att den offentliga sektorn ska
vara ett föredöme som arbetsköpare.
Genom lagstiftning ska vi skapa en grund för att avtalsvägen lösa detaljerna i demokratiseringsfrågan. Därför vill vi att medbestämmandelagen ändras så att företagen upprättar demokratiseringsplaner. Demokratiseringsplanernas uppgift är att beskriva hur företagen avser att ge de
anställda delaktighet i planerings- och organisationsfrågor på arbetsplatsen. Vi anser också att
lagen om styrelserepresentation bör förändras så att löntagarnas representation i framför allt
mindre företag kan förbättras. Genom EU bör man även reglera hur man förbättrar inflytandet
för de anställda i de transnationella företagen.
• Anställda ska planera och organisera sitt arbete.
• Anställda ska ha stort inflytande över arbetstid, semester och vidareutbildning.
• Arbetarrörelsen ska arbeta för att den offentliga sektorn blir ett föredöme som arbetsköpare.
• Företagen ska upprätta demokratiseringsplaner.
• Anställda ska ha rätt rösta fram hälften av platserna i bolagsstyrelsen.
• Vi verkar för att arbetarrörelsen blir ett föredöme som arbetsköpare.
• Anställda ska genom löntagarfonder på sikt överta ägandet av företagen där de arbetar.
Lönepolitik
Lönespridningen är för stor i dagens samhälle. Människor som arbetar lika mycket får sitt
arbete värderat väldigt olika. Det tycker vi är fel. En minskad lönespridning, med likvärdig lön
för likvärdigt arbete, ska vara ett mål för lönepolitiken. Vi värnar om kollektivavtalsmodellen
där fackförbund och arbetsköparorganisationer centralt sluter avtal om lönebildningen.
För att uppnå målet om lika lön för likvärdigt arbete krävs att ett modernt, rättvist och jämställt arbetsvärderingssystem utvecklas. Det är oacceptabelt att det fortfarande förekommer
lönediskriminering på grund av kön. Därför måste lönerna inom de kvinnodominerade delarna
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 42 av 79
av arbetsmarknaden höjas.
Vi vill att lönebildningen avgörs genom avtal på central nivå mellan huvudorganisationerna.
Ingen individuell lönesättning ska tillåtas. Endast så kan man trygga reallöneutvecklingen,
rättvis fördelning och hålla inflationen i schack. Som LO’s ungdomsförbund är vi kritiska till
att fackförbund väljer att ha utrymme för individuell lönesättning i kollektivavtalen.
Vi anser att LO tydligare måste bejaka den solidariska lönepolitiken, det vill säga det system där
högproduktiva branscher är normgivande för lönebildningen vilket leder till att lågproduktiva
företag slås ut. Samtidigt håller löntagarna i högproduktiva företag tillbaka sina lönekrav för
att inte glida ifrån de övriga löntagarna. Denna fackliga strategi skapar sammanhållning i
löntagarkollektivet samtidigt som endast företag som har råd att betala rimliga löner överlever.
• Principen om lika lön för likvärdigt arbete ska genomsyra lönepolitiken.
• Ingen lönediskriminering ska tillåtas.
• Lönenivån inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden ska höjas.
• Lönebildningen ska avgöras genom samordnade centrala avtal mellan huvudorganisationerna.
• Kriterierna för lönesättningen ska avgöras genom avtal.
• Ingen individuell lönesättning ska tillåtas.
• LO ska bejaka den solidariska lönepolitiken.
Arbetsmiljö
Arbetsköparen har det huvudsakliga ansvaret för att garantera de anställda en god arbetsmiljö.
I det ligger både sådant som att tillhandahålla företagshälsovård och sådant som att ta ansvaret
för kostnader som uppkommer på grund av arbetsskador, förtidspensionering och liknande. Det
är viktigt att alla former av arbetsskador ger samma rätt till ersättning, även förslitningsskador
ska räknas som arbetsskador och ersättas efter samma princip. Vi kan inte acceptera en lagstiftning som bygger på att ansvaret ska ligga på den skadade arbetssäljaren. Bevisbördan ska
istället ligga på arbetsköparen.
Miljön på arbetsplatsen ska först och främst utgå från den anställda. Ett stort arbetsmiljöproblem är de monotona arbetsuppgifterna många yrken präglas av. Arbetsorganisationen måste
utvecklas och ge mer utrymme för arbetsrotation och andra åtgärder som leder till en bättre
arbetsmiljö. Arbetsköparen har även ansvar för rehabilitering som leder till att arbetsskadade
kan återgå till arbetsmarknaden. För att följa upp att rehabilitering genomförs ska en rehabiliteringsplan upprättas inom 6 månader tillsammans med arbetsköpare, fackförening och
försäkringskassa.
Många människor lider även av en dålig psykisk arbetsmiljö. Det kan bero på sexuella trakasserier,
mobbning eller arbetsplatsens organisatoriska förutsättningar. Naturligtvis har arbetsköparen
ansvaret för att hindra sådant. Vi har i dag en arbetsmarknad som snabbt förändras. Det
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 43 av 79
ökade inslaget av ny teknik medför såväl positiva som negativa effekter på arbetsmiljön. Här
behövs ökad forskning om effekten av nya arbetsmetoder.
• Arbetstagarna ska få en större makt över sin arbetsmiljö.
• Alla arbetsskador ska ersättas efter samma princip och ge samma rätt till ersättning.
• Arbetsmiljölagstiftningen ska förändras så att bevisbördan för arbetsskador inte ligger på
den enskilde arbetssäljaren utan på arbetsköparen.
• Alla anställda ska ha rätt till företagshälsovård.
Arbetsrätt
Arbetsrätten ska ge den anställda rättstrygghet och medverka till att utjämna maktförhållanden på arbetsmarknaden. En av arbetsrättens viktigaste uppgifter är att hindra godtycke från
arbetsköparen. Det behövs till exempel klara och tydliga turordningsregler vid uppsägning. Vi
anser att turordningsreglerna ska vara utformade enligt principen sist in först ut. . Därför bör
undantagsregeln inom LAS tas bort för företag med tio eller färre anställda. Reglerna om tidsbegränsade anställningar ska vara ett effektivt hinder mot att arbetsköpare fyller permanenta
arbetskraftsbehov med tidsbegränsade anställningar.
Arbetstagarnas rättigheter måste stärkas och vidgas, då arbetsmarknaden förändras och tenderar att blir mer rörlig. För att inte arbetsrätten ska kännas stel för arbetsköpare och arbetssäljare måste det finnas utrymme för flexibilitet. Denna flexibilitet åstadkommer man genom att
göra delar av arbetsrätten dispositiv. Då kan parterna komma överens om villkoren i kollektivavtal. Vi anser alltså att flexibilitet på arbetsmarknaden inte handlar om en svagare arbetsrätt
utan dispositivitet genom kollektivavtal.
Tillsvidareanställning ska utgöra den huvudsakliga anställningsformen. Vi ser dock att andra
anställningsformer blir allt vanligare. Ofta missbrukas möjligheterna till visstidsanställningar
och vikariat, något vi motsätter oss. Vi anser att om man arbetat i 12 månader hos samma
arbetsköpare med olika sådana anställningsformer ska man ha rätt till en fast anställning.
Uthyrningsföretagen ställer till problem då det finns företag som upptäckt att man kan använda
dessa för att slippa undan det arbetsgivaransvar som regleras i lag och avtal. För att trygga de
fackliga rättigheterna på dessa företag bör därför det fackliga vetot i MBL stärkas så att fackföreningen och arbetsköparen tvingas komma överens om utsträckningen i entreprenadfrågor.
För tvister i frågor om arbetsrättens tolkning och tillämpning finns en särskild domstol inrättad
Arbetsdomstolen (AD). Syftet med en särskild domstol för arbetsrättsliga tvister är framförallt
den expertis som kan tillämpas. Det skulle förmodligen också ta väldigt lång tid innan fallen
prövas och utreds. En annan viktig del är att en AD-dom aldrig kan överklagas. Vi anser att
AD ska finnas kvar även i framtiden. Vi tar starkt avstånd från förslag som syftar till att förminska AD:s roll och handlingskraft. Denna domstol är också demokratiskt riktigt då det finns
klara och tydliga intressekonflikter i samhället mellan arbete och kapital och dessa konflikter
avspeglas enligt vår mening även i rättsväsendet.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 44 av 79
Vi har under de senaste åren sett hur företag i Sverige säger upp fackligt aktiva för att sedan gå
hela vägen genom lokal och centralförhandling upp till AD. När arbetsköparen sedan förlorar
i AD så åberopar man paragraf 39 i LAS vilket innebär att man kan mot ett visst skadestånd
beräknat i månadslöner kan ”köpa ut” den uppsagda personen och frångå AD:s dom. Vi vill
avskaffa paragraf 39 i LAS.
• Lagstiftningen ska vara dispositiv genom kollektivavtal som slutits av central organisation,
och ej i sin helhet.
• Rätten att bevilja undantag från Lagen om anställningsskydd återinförs till de centrala
fackliga organisationerna.
• Vetorätten vid MBL i entreprenadfrågor stärks.
• Arbetsrätten ska ge den enskilda rättstrygghet och medverka till att utjämna maktförhållanden på arbetsmarknaden.
• Arbetsmarknaden ska få klara och tydliga spelregler att anpassa sig till.
• I första hand ska villkoren på arbetsmarknaden regleras genom kollektivavtal och i andra
hand genom lagstiftning.
• Tillsvidareanställning ska utgöra den huvudsakliga anställningsformen.
• Max tre månaders provanställning.
• Arbetsdomstolen behålls.
• Möjliga anställningsformer ska vara provanställning,
• vikariat och tillsvidare anställning.
• Arbetsköparen ska motivera varför tillfällig anställning upphör.
• Lagstiftning om automatisk tillsvidare anställning om arbetsköparen bryter mot reglerna.
• LAS paragraf 39 avskaffas.
De arbetslösa
Idag finns det grupper på arbetsmarknaden som står helt eller delvis utan skydd av arbetsrätten,
arbetsrättslösa. Dessa är papperslösa invandrare, ungdomar och andra i tillfälliga anställningar
samt arbetare med f-skattsedel. Näringslivet utnyttjar grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden.
Papperslösa har ingen legal rätt att vistas i Sverige, då de ej kan vara medlemmar i de flesta
fackförbund och ej kan driva sina frågor rättsligt utnyttjas dessa som svart arbetskraft för usla
löner. Detta måste stoppas. LO måste börja organisera papperslösa. Ungdomar som går från
olika typer av vikariat, projektanställningar och behovsanställningar hamnar utanför den trygghet som LAS innebär. Detta gör också att ungdomar kan användas av näringslivet för att
en osäker grupp på arbetsmarknaden som tar arbeten till lägre löner och till sämre villkor än
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 45 av 79
andra arbetare.
Förutom att detta innebär svårigheter för de enskilda skadar detta löneutvecklingen i stort. Dels
måste lagstiftning tydligare begränsa möjligheten att anställa i osäkra former, dels måste LO
ta ungdomars intressen tillvara tydligare. Ett tvärfackligt LO medlemskap bör kunna erbjudas
då ungdomar går mellan tillfälliga jobb i olika branscher.
Ett problem som växer är att arbetsköpare i vissa branscher lurar anställda att starta egna
”företag”. Att arbeta som vanligt men med f-skattsedel. Dessa arbetare faller utanför all vanlig
arbetsrätt. Denna utveckling måste stoppas.
• LO ska börja organisera papperslösa.
• Ett tvärfackligt medlemskap ska införas.
Arbetstider
Makten över arbetstidens längd och förläggning är i mycket en nyckel till makten över arbetet
och dess organisation. För den tidiga arbetarrörelsen handlade kampen för en kortare arbetstid
inte enbart om en kamp för mer fritid och bättre hälsa. Det var också en kamp för frigörelse i
ett större perspektiv. Genom att minska arbetstidens längd med bibehållen lön ville man öka
de arbetandes andel av det skapade mervärdet och på så vis minska graden av exploatering av
de arbetande. Det är tid att ytterligare förkorta normalarbetstiden, med 30 timmars normalarbetsvecka, det vill säga 6 timmars arbetsdag.
Många, framförallt kvinnor, är idag ofrivilligt deltidsarbetslösa. Vi kräver att rätten till heltid
fastslås i lag. Vi vill ytterligare begränsa möjligheten till övertidsuttag. Idag används möjligheterna till övertidsuttag flitigt av arbetsgivarna. Övertidsuttaget innebär inte bara ett ökat
slitage på de arbetande, det motsvaras också av ett stort antal arbetstillfällen. Om denna
övertid kunde erbjudas arbetslösa skulle nya arbetstillfällen kunna skapas.
• Anställda ska i möjligaste mån bestämma över sin egen arbetstid.
• En generell arbetstidsförkortning är en viktig välfärdsreform. Detta ska ske via lagstiftning.
• Anställningar i projektform ska bara få förekomma i vissa undantag.
• Möjligheterna till övertidsuttag ska kraftigt begränsas, och att i ett första steg sätta ett
tak till 100 timmar per år.
• Heltid är en rättighet och deltid en möjlighet, detta ska fastslås i lag.
• Vi verkar för att 6 timmars arbetsdag införs snarast med bibehållen lön.
• Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet.
• Det ska införas fem nya lediga dagar med bibehållen lön i Sverige som arbetstagarna har
rätt att ta ut när de vill.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 46 av 79
Utbildning
En skola för alla
Det är självklart att skolan ska vara utformad så att alla elever kan lära sig på ett sätt som
passar dem. Alla vill lära sig och utforska, skolan ska bli ett verktyg för detta. Skolan bygger broar mellan människor. Detta är ett av de viktigaste instrumenten för att demokratisera
samhället, motverka ojämlikhet och segregation och skapa förståelse för olika kulturer. Att
obehindrat kunna uttrycka sig i tal och skrift är i dagens samhälle en förutsättning för att
klara sig i kontakter med myndigheter, i yrkeslivet och för att kunna delta i det demokratiska
samtalet och arbetet. Genom kunskap kan en människa befria sig själv från förtryck. Utbildning är en av de största grunderna till ett rättvist samhälle och ska därför vara en fundamental
del av samhället. Pengar till skolan ska fördelas utifrån behov och inte utifrån antalet elever.
Varje elev kostar inte lika mycket så det måste vara möjligt att på politisk väg kunna dirigera
olika mycket pengar till olika skolor. Vi vill förstatliga skolan för att få ett system där förskola,
grundskola och gymnasieskola är mer jämbördig mellan kommuner. Skillnader på kvalitet på
läromedel, lärarlöner, och elevdemokrati ska inte bero på kommunens budget.
Även i fortsättning är det viktigt att det finns kommunala skolnämnder för att garantera en
demokratisk skola med inflytande närmare invånarna. Det är endast på lokal nivå behov kan
upptäckas och tillgodoses. Syftet med skolan ska vara att ge alla en likvärdig utbildning oavsett
bakgrund och förutsättningar.
Det är inte bara de som går i skolan eller är föräldrar eller lärare som ska kunna påverka skolan,
därför är det viktigt att skolan drivs i kommunal regi. Privata eller ekonomiska intressen får
inte tala när det kommer till viktiga saker som utbildning. Därför vill vi förbjuda fristående
och privata skolor. Fristående skolor urholkar den kommunala skolan. Många fristående skolor
erbjuder idag alternativ pedagogik, det är viktigt att det tillvaratas. Avgifter får inte tas ut
från elever i förskola, grundskola eller gymnasium oavsett om det rör sig om pengar till skolmat
eller till en klassresa. Skolan drivs och finansieras i sin helhet av det offentliga.
• Kommunerna ska ha ansvaret för att det finns ett brett utbud av olika pedagogiker.
• Fristående och privata skolor ska förbjudas.
• Innan fristående och privata skolor är avskaffade ska samma lagar och rättigheter ska
gälla för både elever och lärare på dessa skolor som på kommunala skolor.
• Alla aktiviteter och måltider i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska vara avgiftsfria.
• Skolor ska tilldelas medel efter elevernas behov. Särskilt skolor i socialt utsatta områden
ska ha mer pengar.
• Staten ska ha det ekonomiska ansvaret för förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt
vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå.
• Även i fortsättningen ska driften av skolan ligga på kommunal nivå.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 47 av 79
Den jämställda och jämlika skolan
Skolan är en plats där ungdomar tillbringar mycket tid under sin uppväxt och därför är det
viktigt att skolan agerar för att motverka könsmaktsordningen och för ett jämlikt samhälle.
Det ligger på skolans ansvar att ge eleverna en undervisning där man redan från början lär
sig att arbeta mot könsdiskriminering och där man uppmuntrar unga att bryta de traditionella
yrkesvalen.
Det är viktigt att elever uppmuntras att jobba aktivt med jämställdhet med olika verktyg, till
exempel jämställdhetsgrupper. Tjejgrupper kan vara ett bra sätt att stärka tjejer på skolor
med få tjejer eller där den manliga jargongen är svår. Killgrupper kan också vara ett sätt att
arbete aktivt mot patriarkala mönster.
Tydliga tendenser på ett sexualiserat språkbruk med nedvärderande beteckningar för särskilt
tjejer förekommer överallt. Jämställdhetsplaner och handlingsplaner mot sexuella trakasserier
på varje skola måste utvärderas, utvecklas och framförallt aktivt användas. Det är i skolåldern
de flesta människor formar och upptäcker sin sexualitet. Därför är det viktigt att skolmiljön är
tolerant för alla tänkbara läggningar och fetischer/sexuella preferenser. För att även undvika
fördomar om till exempel sexuella läggningar bör det ges mer utrymme för att ta upp homo-,
bi- och andra sexuella relationer.
Det är även viktigt att under ett därtill lämpligt område av undervisningen, förslagsvis sexualkunskapen, arbeta med rådande kroppsideal i samhället, och elevernas självuppfattning. Det
är viktigt att alla får samma möjligheter att tillägna sig den undervisning skolan erbjuder, vilket
idag kan vara svårt för elever med olika funktionshinder då många har svårt att få det stöd
de behöver. För att alla elever ska få samma chans måste skolan vara skyldig att utreda alla
elevers speciella behov och erbjuda hjälp utifrån dessa då behovet av stöd varierar beroende på
funktionshinder.
Idrott och motion är några av grunderna för ett långt och friskt liv. Därför är det viktigt att
utveckla undervisningen i idrott och hälsa i såväl för- och grundskola som i gymnasieskolan. Då
elever har olika preferenser och olika uppfattningar om vilken typ av idrottande som är bäst för
dem, bör ett brett utbud av såväl sport som motion erbjudas i undervisningen.
Undervisningen får inte vara normaliserande. All undervisning ska ske utan förutfattade meningar.
Exempelvis får religionsundervisning inte utgå från en viss religion. Skolan är en plats där barn
och ungdomar med olika bakgrunder träffas. Skolan måste därför ta ansvar för att uppmärksamma och låta elever diskutera detta.
• Alla elever ska ges undervisning i feminism och genustänkande.
• Jämställdhetsplaner på skolor och i förskolor ska uppdateras och användas aktivt.
• En lagstiftning ska tas fram för att garantera elever i skolan samma rättigheter som
diskrimineringslagarna ger anställda.
• Elever ska uppmuntras att organisera sig i egna jämställdhetsgrupper och även tjejgrupper.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 48 av 79
• Heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet, transvestism och transexualitet, ska tas
upp i sexualundervisningen.
• Skolan ska arbeta för att förbättra elevernas självuppfattning.
• Skolan ska upplysa om och arbeta kring problematiken med samhällets rådande kroppsideal.
• Diskriminering och trakasserier på grund av från normen avvikande sexualitet i skolan
ska tas på allvar.
• Varje skola ska ha ansvar för att elever med funktionsnedsättningar får den hjälp de
behöver för att kunna tillägna sig samma kunskaper och upplevelser som elever utan
funktionsnedsättningar.
• Skolan ska erbjuda en bred och varierad idrottsundervisning. Simundervisning ska vara
obligatorisk i grundskolan.
• Varje elev ska ha rätt till en dyslexi- och dyskalkyliutredning.
• Varje elev ska ha rätt till den stödundervisning de behöver inom ramen för ordinarie
skoltid.
• Tankar om det mångkulturella samhället ska diskuteras i skolan.
• Elever i skolan ska ha tillfälle att diskutera skillnaden på integrering och assimilering.
Lärandet
Läraren har länge betraktats som allvetaren med uppgift att förmedla sin kunskap vidare till
eleverna i form av katederundervisning. Idag handlar det för läraren mer om att vara den
som inspirerar, handleder och vägleder eleven i sitt sökande efter kunskap. Målet är att forma
självständiga och kritiskt tänkande individer.
För att en lärare ska kunna känns sig trygg i sin roll och för att eleverna ska garanteras bra undervisning är det viktigt att lärare är välutbildade. Lärare på en skola ska i så stor utsträckning
som möjligt vara behöriga, både som pedagoger och som ämneskunniga, oavsett ämne. Det ska
även ingå att vara utbildad inom genusvetenskap för att aktivt kunna motverka genussystemet
och heteronormativiteten.
En god handledare ser varje individ och utformar undervisningen där efter, oavsett om det
handlar om att presentera fakta eller låta eleven utforska själv. Att veta var man söker viss
information, hur man hämtar hem den, hur man sovrar och väljer ut det viktigaste i materialet
och hur man kritiskt granskar detta, är ytterst viktigt i dagens kunskapssamhälle.
Den till varje ämne öronmärkta tiden ska minska. Samtidigt får den sammanlagda undervisningstiden inte minska eftersom det är en rättighet för varje elev att få tid i skolan. De
praktiskt inriktade ämnena är av lika stor betydelse för människans utveckling som de teoretiska och de får därför inte nedvärderas eller underskattas vid fördelning av undervisningstid.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 49 av 79
För att förbereda eleverna inför det kommande arbetslivet i form av erfarenhet och kontaktnät,
ska praktikinslagen vara ofta återkommande på alla program under högstadiet och gymnasiet.
En genomsnittlig skoldag ska inte vara längre än sex timmar.
Skolan ska präglas av samarbete och samförstånd istället för konkurrens och utslagning. Elever
ska uppmuntras och deras självförtroende ska stärkas. Det är viktigt att ta till vara varje elevs
unika kunskaper och förutsättningar. Lusten att lära ska stimuleras och den många gånger
hårda psykiska belastningen i skolmiljön ska minska. Därför ska betygen snarast avskaffas.
Detta görs genom att betygens betydelse successivt minskar, genom att inte sätta betyg förrän
på gymnasiet och genom att låta en allt större del av intagningen till högskolan ske genom
intagningstester.
Alla elever ska istället ha en individuell utvecklingsplan som följer dem genom hela skolgången,
och som kontinuerligt och aktivt används och utvärderas. Där utformar pedagoger och eleven
tillsammans hur läroplanens uppsatta mål ska uppnås, samt följer upp och vidtar åtgärder när
så inte sker. I de tidigare skolåren krävs samverkan och samsyn mellan olika yrkesgrupper som
kommer i kontakt med barnet, där barnet sätts i centrum.
Om eleven inte når de uppsatta målen krävs extra resurser så att målen nås. Det är alltid
viktigt att veta hur en elev ligger till. Därför anser vi att skriftliga omdömen kontinuerligt ska
delges elever och föräldrar. De ska inte ha som syfte att jämföra elever utan ska ge eleverna
möjlighet att allteftersom förbättra sina kunskaper och färdigheter på områden där det behövs.
Fram tills det att betygen avskaffats anser vi att en elev ska ha rätt till en andra prövning
om han/hon anser att läraren har satt ett felaktigt betyg. Kommunen ska ansvara för att en
rättvis omprövning sker på elevens begäran. När arbetaren gått hem infaller ledighet, något
annat skulle inte accepteras. De måste också gälla elever. Läxor är inget annat än överarbete
och till stor del något som måste ses som ett misslyckande för skolsystemet. Utbildning ska vara
lärarledd och ske på lektionstid och inte efter skolan. Läxor befäster också stora klasskillnader.
Detta eftersom de med högskoleutbildade föräldrar i mycket större utsträckning kan få hjälp
hemma än de med en ensam, dubbelarbetande vårdnadshavare.
Elever ska placeras i sin närmaste skola. Detta för att kommunen aktivt ska kunna motverka
segregation, samtidigt som de på ett mer effektivt sätt kan använda sina resurser. I storstadsregioner där stor bostadssegregation råder är det dock inte tillämpningsbart. (Läs mer i Stockholmsavsnittet.) Alla elever ska få den för dem bästa undervisningen, det får inte spela någon
roll vilken skola de går i.
• Alla elever har rätt till den undervisningstid och handledning som eleven behöver.
• Praktiken under högstadiet och gymnasiet ska utökas.
• Skoldagen ska vara max 6 timmar.
• Det ska finnas individuella utvecklingsplaner för varje elev.
• All skolpersonal ska vara utbildad i feminism, genustänkande och HBT-frågor.
• Alla elever i ett tidigt skede ska få lära sig söka kunskaper ur olika typer av källor.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 50 av 79
• Undervisningen ska kännetecknas av variation där elevens eget sökande efter kunskap står
i centrum.
• Läroböcker och annat material ska granskas ur ett genusperspektiv och HBT-perspektiv.
• Skolan ska inte få bistå med sponsrade läromedel.
• Betygen ska avskaffas till förmån för godkänd och ännu icke godkänd.
• Enbart behöriga lärare ska kunna sätta betyg.
• Elever ska ha möjlighet att överklaga betyg samt provresultat och slutbetyg
• Bedömningen av elevers kunskap ska individanpassas med hänsyn till elevers förmåga och
förutsättningar.
• Närhetsprincipen ska tillämpas vid intagning med undantag för storstadsregioner.
• Elever ska ha rätt till att överpröva sina betyg.
• Läxor i grundskolan ska avskaffas.
Trygghet i skolan
För många ungdomar fungerar skolan som den tryggaste platsen, med många vuxna och kontinuerlig tillvaro. För alla ungdomar är skolan viktig som en sluss till övriga samhället och som ett
stöd i svåra tider. En viktig uppgift som skolan har är att upptäcka problem hos eleverna och
ge dem hjälp. Såväl alkohol som narkotikamissbruk drabbar många barn i vårt samhälle mycket
hårt, både när det är föräldrar som missbrukar och när en ung människa inleder ett missbruk.
Vi måste se till att vi har en skola där inga ungdomar tillåts falla igenom eller förklaras som
hopplösa fall och bli lätta offer för den verklighetsflykt droger erbjuder. För att förhindra att
barn och ungdomar far illa, måste barnomsorgs- och skolpersonal bli bättre på att fullfölja sin
skyldighet att handla när de misstänker att något inte är som det ska.
Detsamma gäller elever som utsätts för mobbing. Det är skolans ansvar att se till att kraftfulla
åtgärder vidtas för att förebygga förekomst av mobbing. I de fall mobbing förekommer är det
viktigt att det är den utsatta eleven som sätts i centrum, och att alla insatser utgår från vad
som är bäst för denne. Oavsett skolans upplåtelseform ska ett väl fungerande avtalat samarbete
mellan skolan och socialtjänsten finnas. Även friskolor ska samarbeta med samhällsinstitutioner
för att kunna tillgodose alla elevers behov.
• Skolan ska ansvara för att fånga upp elever med problem och erbjuda dem hjälp, antingen
i skolan eller utanför.
Skolan i det mångkulturella Sverige
För att kunna leva och bo i ett nytt land som fullvärdig medborgare krävs kunskaper både om
den gamla och nya kulturen. I takt med internationaliseringen krävs dessutom fördjupade kunskaper om och insikter i olika språk och kulturer. De språk- och kulturkunskaper som en stor
del av eleverna i den svenska skolan har är en resurs som bättre bör tillvaratas. För en större
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 51 av 79
gemensam förståelse bör det i samhällsvetenskapsundervisningen ingå ett avsnitt om olika kulturer och traditioner och då inte bara de som finns representerade på skolan eller i klassen.
Vår vision är en internationell skola, där allas erfarenheter är viktiga redskap i utbildningen.
Att ha ett språk som i framtiden kan vara avgörande för näringslivet eller den offentliga sektorn
som modersmål är en faktor som måste tas hänsyn till i utformandet av utbildningen. För att
till fullo kunna tillgodogöra sig ett nytt språk krävs det att man behärskar sitt modersmål,
varför modersmålsundervisning bör uppmuntras. Samtidigt måste undervisningen i modersmål
ses som ett frivilligt val. Om man vill ska man kunna studera sitt modersmål som b-språk, men
valet att läsa båda ska också finnas.
Vi anser att elever bör ha möjlighet att läsa vissa ämnen på ett främmande språk. Vi vill
att syftet ska vidgas till att vissa elever får till exempel matematik eller kemiundervisningen
på sitt modersmål för att underlätta inlärningen. Naturligtvis får inte flerspråkig undervisning
inkräkta på alla elevers rätt att gå ut skolan med fullgoda kunskaper i svenska. Men idag har
vi det omvända problemet. Många elever går ut skolan med dåliga baskunskaper i alla ämnen
på grund av brister i det svenska språket. Här krävs det större insatser redan idag. Elever
med utländskt modersmål ska vid behov erbjudas språkhjälp. Skolan måste ansvara för att alla
elever kan ta del av utbildningen. Simundervisning ska kunna erbjudas i könsseparata grupper.
Deltagande i sexualkunskap ska vara obligatoriskt, och också kunna erbjudas i könsseparata
grupper, om det är efterfrågat för att alla ska kunna delta.
• Alla som vill ska garanteras modersmålsundervisning under skoldagen.
• Man ska få studera modersmål under hela sin skolgång.
• Internationalisering av gymnasieskolan ska uppmuntras.
• Alla elevers kunskaper ska tas tillvara på ett bättre sätt än i dagens skola.
• Det ska vara möjligt att läsa sitt modersmål som b-språk.
• De elever som behöver i en övergångsperiod ska erbjudas undervisning i basämnen på sitt
modersmål.
• Alla elever ska gå ut skolan med fullgoda kunskaper i svenska.
Förskolan
Det är viktigt att små barn får växa upp i en trygg och stimulerande miljö. Att träffa andra
barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för barns personliga utveckling och
lärande. Förskolan spelar en avgörande roll för barns demokratiska fostran. Barn ska lära sig
att acceptera annat än heteronormen tidigt. Därför är det viktigt att framhålla att förskola är
en verksamhet som måste präglas av pedagogisk professionalism och hög kvalitet. Förskolan
handlar i första hand om barns rätt, inte om föräldrars. Därför vill vi att förskolan ska vara
obligatorisk från tre års ålder.
Maxtaxa i förskolan ska finnas i landets alla kommuner, men målet är avgiftsfri förskola. Alla
barn har samma rätt till likvärdig förskoleplats, detta oavsett föräldrarnas sysselsättning. Att
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 52 av 79
låta barn till arbetslösa enbart vara halvdagar på förskolan, mot föräldrarnas vilja, är inget
annat än social diskriminering. Ett grundläggande syfte med den offentliga förskolan är att
föräldrarna ska ha möjlighet att förvärvsarbeta. Därför måste det även erbjudas förskola på
alla dygnets timmar.
• Kommunerna ska garantera bra förskola för alla.
• Förskolan ska vara avgiftsfri.
• Förskolan ska vara obligatorisk från tre års ålder.
• Det ska finnas förskolor tillgängliga på alla dygnets timmar.
Elevdemokrati i grundskolan och gymnasiet
Vi vill kraftigt stärka elevinflytandet och ge eleverna makt över sin skolsituation. Vi vill att
elever och lärare gemensamt planerar, sätter upp mål för och utvärderar undervisningen. Inflytande ska även röra andra områden. Att få bestämma över sin vardag, kunna påverka förändringar i sin omgivning och känna delaktighet är lika viktigt för elever i skolan som för alla
andra i samhället. Den elev som känner delaktighet tar dessutom automatiskt ett större ansvar
för sina studier, sina kamraters välbefinnande och sin arbetsmiljö.
För att eleverna ska få ett ökat inflytande över sin situation i skolan ska varje skola, med
elever från skolår 6 till och med gymnasiet, ha en lokal skolstyrelse med elevmajoritet. De ska
styra över avgörande beslut, såsom budget, pedagogiska ramar och annat som rör skolvardagen.
Elevrepresentanter ska även vara med vid tillsättandet av tjänster samt få delta vid beslut om
avstängning av lärare.
För stärka elevdemokratin ska elever på alla skolor ha tillgång till en elevombudsman som kommer från en utomstående instans. Elevombudsmannen ska känna till elevernas rättigheter och
stödja elever i tvister.
Detta innebär att elevdemokrati och elevinflytande måste ges stor betydelse i bestämmelser
rörande skolornas verksamhet. För att detta ska få genomslag och leda till en förbättring vill
vi också att det ska vara eleverna förbehållet att tolka vad som avses med elevdemokrati och
elevinflytande.. I det fall elever anser att inflytandet inte är tillräckligt ska man kunna vända
sig till skolverket för prövning eller en elevombudsman.
• Elever och lärare ska planera och utvärdera undervisningen tillsammans i alla skolans
nivåer.
• Elever och skolledning ska samråda vid omorganiseringar av skolverksamheten i alla
skolans nivåer.
• Eleverna själva ska besluta hur de vill organisera sig och vilka som ska representera dem.
• Skolstyrelser med elevmajoritet ska vara obligatoriskt från skolår 6 och i gymnasieskolan.
• De elever som ska delta i skolstyrelsens arbete ska ha rätt att genomgå en utbildning för
att kunna delta på mer jämlika villkor.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 53 av 79
• Alla elever ska ha tillgång till en elevombudsman.
Grundsärskola och träningsskola
Det är viktigt att alla elevers rättigheter och behov tillgodoses. Alla elever ska ha samma
rättigheter och skyldighet oavsett skolform. Skolan ska vara skyldig att utreda varje elevs
enskilda behov och utefter dessa erbjuda individanpassad utbildning. Inom grundsärskolan ska
undervisningen bli mer målinriktad, för att föräldrar och elever ska kunna ställa högre krav
på utbildningen. Det främsta målet med träningsskolan ska vara att eleverna ska uppleva en
meningsfull vardag samt lära sig att på egen hand leva en meningsfull vardag även i framtiden.
Vuxenutbildning, folkbildning och SFI
Det finns flera komplement till grundskolan och gymnasieskolan, bland annat grundvux, komvux
och särvux. Vuxenutbildningar ger möjlighet att skaffa sig en komplett grundskoleutbildning
eller gymnasieutbildning även i vuxen ålder. Dessa utbildningar är mycket viktiga kanaler
för fortsatta högre studier och ska erbjudas alla som önskar komplettera eller läsa upp sina
grundskole- eller gymnasiebetyg. Den kurslitteratur som används vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ska avgiftsfritt tillhandahållas av skolan.
Utöver dessa kan man som vuxen gå på folkhögskola eller utbildningar i stil med kunskapslyftet,
dessa måste i större utsträckning prioriteras av staten ekonomiskt. Denna typ utbildningar är
väldigt viktiga för folkbildningen och måste få högre status i samhället. Vi tror att olika typer
av fortbildning måste användas för att få långtidsarbetslösa aktiva på arbetsmarknaden.
De offentliga vuxenutbildningarna och folkbildningen är också en del av det livslånga lärandet.
Det ska alltid vara möjligt för människor att läsa ämnen de är intresserade av eller som de kan
tänkas behöva i livet ålder.
Idag är grundläggande vuxenutbildning en rättighet, vi tycker att gymnasial vuxenutbildning
också ska vara det.
Det svenska språkets betydelse för integration kan inte nog understrykas. Svenska för invandrare (SFI) ska hålla en hög kvalitet. Med det menar vi bland annat att undervisningen ska
anpassas till en nivå som passar den specifika gruppen. Man kan inte undervisa analfabeter
och akademiker på samma villkor. Undervisningen ska också varvas med arbetsplatspraktik, då
syftet till stor del är att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. SFI undervisningen ska inte
enbart handla om det svenska språket, utan även om svenska lagar, traditioner och kultur.
• Komvux ska erbjuda ett brett kursutbud.
• Förskola ska erbjudas studerande även på kvällar.
• Samma regler för komvux, grundvux och särvux ska gälla oavsett i vilken kommun man
bor i.
• Vuxenutbildningar på grundskole- och gymnasial nivå ska erbjudas av kommunen till alla
som saknar en komplett grundskole- eller gymnasiekompetens.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 54 av 79
• Alla ska generellt ha rätt att läsa upp betyg, även kurser som eleven redan fått godkänt
i.
• En satsning på behovsanpassad svenskundervisning ska ske på alla nivåer från språkförskolor till svenskundervisning för vuxna.
• SFI ska hålla hög kvalitet bland annat genom att utbildningen varvas med arbetsplatspraktik och genom att man anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar.
• SFI ska inte enbart bestå av språkundervisning, utan också handla om svenska lagar,
traditioner och kultur.
• Vuxenutbildningar ska alltid vara avgiftsfria.
Studielön
Alla har idag inte möjlighet att studera någon form av vuxenutbildning eller på högskolan,
eftersom det är svårt att försörja sig på de studiemedel som erbjuds idag. Genom att införa
heltäckande studielön som därmed inte är återbetalningspliktig minskas den sociala snedrekryteringen. Alla studier på högskolenivå måste i realiteten vara heltidssysselsättningar.
Alla människor har rätt att när som helst under sin livstid börja studera eller återuppta sina
studier. Därför är det viktigt att äldre studenter inte diskrimineras i form av åldersbaserade
bidragssystem.
• Heltäckande studielön ska införas för studenter.
Högskolan
Genom att garantera alla människor rätten till en god utbildning kan vi motverka klassklyftor
och minska segregationen. När högre utbildning är en reell möjlighet för alla skapas chanser för
människor att välja yrka och sysselsättning. Denna satsning på utökade högskoleplatser måste
kombineras med ökade resurser.
Det är viktigt att utveckla och stärka samarbetet mellan utbildningsväsendet, myndigheterna
och näringslivet för att kunna erbjuda en bra studievägledning som är anpassad efter samhällets
utveckling. Vi anser att det yttersta ansvaret för högre utbildning ska vila på det allmänna och
att den ska vara avgiftsfri.
Än idag spelar ursprung, uppväxtmiljö och social bakgrund en avgörande roll för människors
förutsättning att studera. Vi ser den sociala och etniska snedrekryteringen som ett av högskolans
stora problem. Speciella insatser måste riktas mot gymnasieelever och deras föräldrar för att
öka förståelsen och kunskapen om utbildningens betydelse. Gymnasieskolan måste ge alla behörighet att studera vidare på högskolan, och det ska inte vara möjligt att på ett tidigt stadium
kunna välja bort sina framtida utvecklingsmöjligheter. Det måste dock finnas goda möjligheter
att i efterhand kunna reparera begångna misstag. För att underlätta studierna för studenter
från studieovana hem ska högskolan erbjuda akademiska introduktionskurser.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 55 av 79
Vi anser att satsningar främst bör göras på små och medelstora högskolor. Detta görs bland annat genom ekonomiska satsningar och genom att förlägga högstatusutbildningar där. Ett tungt
vägande skäl är att de regionala högskolorna bidrar till en minskad social snedrekrytering. En
högskola på orten betyder också mycket för framtidstron, för att behålla den yngre generationen
och som representant för utveckling och nytänkande.
För att öka möjligheterna för personer boende utanför de stora högskoleorterna att studera
bör ökade satsningar göras på nätburen undervisning samt Nitus. Dessutom bör samarbete om
högskoleutbildningar mellan olika lärosäten uppmuntras för att möjliggöra att samma utbildning ska kunna läsas vid olika högskolor och universitet.
Staten ska ha god insyn i hur verksamheten fungerar och allmänföreträdare ska finnas med i
högskolans inre organ. Vi förespråkar ett starkt, reellt studentinflytande. Ett viktigt medel för
studenters reella makt är studentkårer. Alla högskolor ska ha en studentkår, utformad av eleverna. För att kårerna ska hållas starka vill vi behålla kårobligatoriet. Högskolor får inte genom
utformning av behörighetskrav och urvalsregler diskriminera vissa gymnasiala utbildningar som
till exempel komvux, särvux eller folkhögskolor. Även kvotering är ett sätt att öka mångfalden
inom högskolan.
För att uppmuntra fördjupande och breddade studier ska vi arbeta för att det ska finnas
frikostiga dispensregler från det tidsbegränsade studiemedlet samt att ett treterminssystem
införs. Samtidigt som ett treterminssystem införs ska även fyra betalda semesterveckor på
högskolan införas. Även studerande är behov av årsvila och semester. Heltidsstudier ska jämställas med heltidsarbete och studenter ska åtnjuta samma rättigheter gällande föräldra- och
sjukförsäkring som vanliga arbetssäljare. Ersättningsbeloppen ska minst motsvara studielönen.
Innan ett treterminssystem införs ska de studenter som vill beredas möjlighet att läsa relevanta
kurser under sommaren för att dels kunna förkorta sin studietid och dels inte tvingas ta ett
sommarjobb. För att så snart som möjligt förbättra den ekonomiska situationen för studenter
vill vi att kurslitteratur ska beläggas med högkostnadsskydd.
• Fler utbildningsplatser ska fördelas på de små och medelstora högskolorna.
• Ökade satsningar måste göras på nätburen undervisning och Nitus.
• Samarbete mellan lärosäten kring gemensamma utbildningar ska uppmuntras.
• Om kårobligatoriet avskaffas ska det återinföras
• Staten ska ta ansvar för all högre utbildning.
• Alla högskolor ska ha en studentkår.
• Alla ska beredas plats på högskola eller universitet.
• Kontakter mellan gymnasie- och högskola ska intensifieras.
• Att akademiska introduktionskurser på högskolorna instiftas.
• Flera utbildningsplatser ska vara reserverade för folkhögskolestuderande.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 56 av 79
• Föräldrapenning för studenter som inte har arbetat tidigare ska uppgås vid samma summa
som studielönen.
• Tidsbegränsningen av studiemedel kompletteras med frikostiga dispensregler.
• Att ett treterminssystem införs.
• Fyra betalda semesterveckor ska införas på högskolan.
• Studenter ska jämställas arbetssäljaren rörande föräldra- och sjukförsäkring.
• Kurslitteratur ska beläggas med ett högkostnadsskydd på 1000 kronor per termin.
Utnyttja den kompetens som finns
Personer som har utbildat sig utomlands har många gånger svårt att validera sina betyg inom
det svenska utbildningsväsendet. Svenska myndigheter hyser ofta tyvärr stor skepticism mot
utbildningar från andra delar av världen. Det ska vara lättare att översätta betyg så att de blir
giltiga även i Sverige. I vissa fall kan det behövas en kortare kompletteringsutbildning för att
betyget ska godkännas.
• Utländska utbildningar i större utsträckning ska erkännas som fullgod utbildning.
• Det ska vara enklare att validera utländska utbildningar.
Jämlikhet inom högskolan
Mer än hälften av studenterna på högskolans grundutbildning är kvinnor. Trots detta präglas högskolevärlden av manliga normer och värderingar som gör att andelen kvinnor minskar
kraftigt för varje högre steg man kommer. Endast tio procent av professorerna är kvinnor. Ett
sätt att bryta den manliga dominansen är att tillämpa positiv särbehandling och kvotering vid
tillsättandet av tjänster inom högskolan samt till dess beredande och beslutande organ.
Även undervisningen måste förändras. Genusperspektivet måste genomsyra samtliga utbildningar och det är av stor vikt att kurslitteratur skriven av kvinnliga författare ges ökat utrymme.
Studenter måste omfattas av den jämställdhetslag som förbjuder all form av diskriminering på
grund av kön.
Positiv särbehandling ska tillämpas vid tillsättande av doktorandtjänster, lärartjänster, professorstjänster och lektorstjänster samt till beredande och beslutande organ inom högskolan.
• Andelen kurslitteratur skriven av kvinnliga författare ska öka.
• Genusperspektivet ska genomsyra alla högskoleutbildningar.
• En jämställdhetslagstiftning motsvarande den som finns i arbetslivet ska instiftas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 57 av 79
Forskning
Idag är de forskarstuderande som antagits garanterade finansiering i form av utbildningsbidrag
eller doktorandtjänst, alternativt externfinansiering såsom exempelvis stipendiefinansiering eller
bidrag från näringslivet. Dock innebär den låga ersättningsnivån som utbildningsbidraget utgör
att fler forskartalanger istället väljer att avstå från en forskarkarriär. Därför bör alla som antagits till forskarutbildningen erbjudas doktorandtjänst. Vidare bör möjligheten att få finansiering
för studier utomlands öka.
Det försök som gjorts med forskarskolor där doktorander inom en viss disciplin tillsammans
genomgår forskarutbildningens obligatoriska kurser, visar på att studerande som genomgått
dessa forskarskolor fortare blir färdiga med sina avhandlingar. Detta är en möjlighet som alla
forskarstuderande ska ges.
Med politiska styrmedel ska forskningen användas för att skapa ett bättre samhälle. Forskningen
medverkar till att utveckla arbetstillfällen, bidra till en bättre miljö och till en ökad kunskap.
Universitet och högskolor måste bli bättre på att sprida sina forskningsresultat till näringsliv,
politiker, och andra delar av utbildningsväsendet.
• Alla forskarstuderande ska erbjudas doktorandtjänst.
• Alla forskarstuderande ska erbjudas plats på forskarskola.
• Finansiella resurser ska avsättas för att stödja och uppmuntra internationellt forskarutbyte
och forskarstudier utomlands.
• Genusperspektivet ska genomsyra all utbildning och all forskning vid högskolor och universitet.
• Staten ska påverka vilken typ av forskning som ska genomföras genom finansiering.
Bolognaprocessen
Utbildningen blir idag allt mer internationaliserad. Många studenter läser hela eller delar av
sin utbildning utomlands. För att underlätta för dessa studenter har man genom den så kallade
Bolognaprocessen försökt arbeta för att homogenisera utbildningssystemen i Europa. Vi är
positiva till intentionerna, men starkt kritiska till många av de reformer som nu genomförs på
många universitet och högskolor. Diskussionen om den framtida högskolan bör i högre grad
handla om utbildningens kvalitet. Det är viktigare att kvaliteten på europeiska universitet är
likvärdig än att betyg och kursernas längd är densamma. Vi är övertygade om att denna kvalitet
kan uppnås på flera sätt.
Den femåriga Mastersutbildning som har ersatt den tidigare fyråriga Magisterutbildningen
riskerar att missgynna studenter från studieovana hem eftersom vi ser att denna grupp i hög
utsträckning väljer kortare utbildningar framför längre. Vi inser dock att ett bibehållande av
den kortare utbildningen riskerar att försvåra för studenter som önskar läsa en forskarutbildning på annan plats i Europa. Vi föreslår därför att ett påbyggnadsår införs för att göra dessa
studenter behöriga till utländska forskarutbildningar.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 58 av 79
Vi motsätter oss det sjugradiga målinriktade betygssystemet ECTS, som i övriga Europa är
relativt. Detta kommer ofrånkomligen att leda till betygshets och ökad stress inom den högre
utbildningen. Detta är oroväckande med tanke på att många högskolestudenter redan idag
lider av stressrelaterade sjukdomar. Vi föreslår istället att två betyg ska finnas inom den högre
utbildningen, godkänd och icke godkänd. ECTS-betyg ska dock kunna utfärdas för studenter
som behöver det för att kunna tillgodoräkna sig en svensk kurs i en utländsk utbildning.
• Som komplement till den svenska magisterexamen ska studenter erbjudas ett påbyggnadsår för att deras utbildning ska kunna jämställas med en internationell masterexamen.
• Betygen ska vara målrelaterade och innefatta två grader, godkänd och icke godkänd.
• Elever som så begär ska ha rätt att få utfärdat ett särskilt ECTS-betyg i målrelaterad
form.
Välfärd
Välfärdssamhället
Vårt mål som unga socialdemokrater är människans frigörelse. Endast i ett starkt samhälle,
som värnar om sina medborgare, blir verklig frigörelse möjlig. Välfärdssamhället omfördelar
alla slags resurser, inte bara ekonomiska. Det goda samhället omfördelar också frihet, från de
individer som gynnats av rådande strukturer i samhället till de mer utsatta.
Välfärden är ett viktigt redskap för att kunna nå jämlikhet och frihet för hela folket Välfärdssamhället bygger på en väl utbyggd offentlig sektor som vi gemensamt och solidariskt finansierar och
som i sin tur skapar trygghet och ekonomisk tillväxt. I välfärdssamhället känner människor
ansvar för det gemensammas bästa.
Grunden för den socialdemokratiska fördelningspolitiken är den skattefinansierade, generella
välfärden. Från var och en efter förmåga åt var och en efter behov. Genom att välfärden omfattar alla får även de med goda inkomster ett egenintresse av att försvara hög kvalitet i offentliga
sektorns verksamheter. Att välfärden är generell, menas att den är till inte bara för några och
inte för många, utan för alla.
Det svenska skattesystemet syftar till att finansiera offentlig verksamhet och att fördela pengar
från rik till fattig. Inkomstskatten ska vara hög och starkt progressiv. Kommuner och landsting ska ha rätt att ta ut progressiv skatt. Vi måste trygga den offentliga sektorns kvalitet
och motverka privata vinstintressen. För att säkra tryggheten och mångfalden inom vården
och omsorgen ska det offentliga stå som huvudman och utförare av all offentligt finansierad
verksamhet.
• Den generella välfärden ska utvecklas.
• Skatterna ska användas för att jämna ut ekonomiska och sociala skillnader.
• Skatteskalan ska vara starkt progressiv.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 59 av 79
• Kommuner och landsting ska ha rätt att ta ut progressiv inkomstskatt.
• Statsskulden ska minska och budgetunderskott motarbetas utan att kvaliteten på den
offentliga sektorn försämras.
• All offentlig verksamhet ska drivas utan vinstintresse, eventuell vinst ska återinvesteras i
verksamheten.
• Den offentliga sektorn ska organiseras så decentraliserat som möjligt.
• Det offentliga ska vara huvudman och utförare för all offentligt finansierad verksamhet.
• Makten över den offentliga verksamheten ska läggas i styrande organ med representanter
från de anställda och i de fall det är lämpligt även för brukarna.
• Så länge det finns privata aktörer inom den offentliga sektorn ska kollektivavtal alltid
krävas vid upphandlingar.
• Skattelättnader som följd av gåvor till välgörande ändamål avskaffas.
• En statlig socialiseringsnämnd med syfte att utreda vilka samhällsfunktioner, naturtillgångar och företag som bör socialiseras samt planlägga hur detta ska genomföras ska
tillsättas.
• Allt offentligt ägande ska skyddas genom grundlagen.
Socialförsäkringssystemet
Socialförsäkringssystemet har alltid varit en symbol för svensk välfärdspolitik. Socialförsäkringarna
gör att enskilda händelser i en människas liv, så som barnafödande, långtidssjukdom eller arbetslöshet, inte leder till sådana konsekvenser att hela tillvaron välts över ända. I dag finns
människor i Sverige som inte har möjlighet att ta sig in i systemen. Eftersom välfärdspolitiken ska vara generell är det viktigt att socialförsäkringssystemet förändras så att alla kan
ta del av deras fördelar. För att kunna få ett brett stöd för socialförsäkringarna ska de vara
utformade enligt inkomstbortfallsprincipen, ersättningsnivåerna ska ligga på 100 procent av
inkomsten. Nivån på taket i socialförsäkringarna ska höjas för att minska motivationen för
privata eller avtalade tilläggsförsäkringar. Även golvet måste anpassas så att fler får ta del av
socialförsäkringarna.
Vi vill även reformera sjukförsäkringen genom att karensdagen vid sjukfrånvaro avskaffas samt
att föräldraförsäkringen blir helt individualiserad. De äldre ska ha ekonomisk trygghet. Det
allmänna pensionssystemet är en omistlig del i det totala pensionsskyddet. Pensionssystemet är
en viktig grundbult i välfärden. Ålderspensionen ska vara inkomstrelaterad och baseras på ett
antal av de bästa inkomståren. Det krävs att de fördelningspolitiska inslagen i systemet stärks.
Vi vill avskaffa premiepensionssystemet. Då detta system inte tjänar medborgarna utan istället
bankerna, som idag får en större andel av pensionsbesparingarna än någonsin tidigare.
Pensionerna ska i fortsättningen finansieras med statliga skatter och sociala avgifter. Hela den
sociala avgiften ska gå till inkomstpensionen, istället för att som idag delvis gå till spekulation
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 60 av 79
via premiepensionssystemet.
Vi anser att försörjningsstödsnormen ska vara landsomfattande och stödet ska belasta den
statliga budgeten.
• Inkomsttrygghet ska garanteras i transfereringssystemen.
• Ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna ska ligga på 100 procent av inkomsten och
nivån på taket i socialförsäkringarna ska höjas.
• Premiepensionssystemet ska avskaffas och pensionen ska istället baseras på ett antal av
de bästa inkomståren och ha ett starkt omfördelande inslag.
• Karensdagen i sjukförsäkringen ska avskaffas.
Vård och omsorg
Sjukvårdens kvalitet är grundläggande för ett gott välfärdssamhälle och tilltron till det. Det är
inte acceptabelt att sjuka människor tvingas vänta på behandling i månader. En översyn av
vårdutbudet måste göras kontinuerligt.
De patriarkala maktstrukturerna genomsyrar hela samhället, och då även vården. Detta tar sig
olika uttryck, till exempel får kvinnor i snitt vänta längre på ambulans än män. Mannen är
alltid norm inom medicinsk forskning. Läkemedel, hjälpmedel och annat utvecklas av och för
män. De patriarkala maktstrukturerna måste krossas för att ge alla tillgång till en god vård.
Vårdvalsreformen måste slopas, då den är djup orättvis och flyttar resurserna i vården till de
som behöver den minst. Alla ska ha tillgång till en vårdcentral. Dagens situation är inte
tillfredsställande. Tillgängligheten, personaltätheten och patientpåverkan måste stärkas och
resurser kraftfullt skjutas till. Både sjuk- och tandvård ska vara avgiftsfri upp till 26 års ålder
samt på sikt bli avgiftsfri för alla. Ett väl utbyggt högkostnadsskydd är en förutsättning för en
jämlik tillgång till vård. Vi motsätter oss alla privata intressen inom såväl vård som omsorg.
Alla verksamheter inom vård och omsorg som tagits över av privata företag ska återtas i allmän
ägo. Psykiatrin får inte glömmas bort i satsningar på vården. I dag råder en egendomlig åtskillnad mellan tandvård och övrig hälso- och sjukvård både vad gäller ekonomi och organisation.
Vilken tandstatus du har, har idag återigen blivit en klassfråga. Det är oacceptabelt, och för
att ändra på det ska tandvården inkluderas i samma statliga sjukförsäkringssystem som den
övriga sjukvården.
En väl fungerande äldreomsorg är viktigt. Alla äldre med behov av omsorg ska kunna få det.
Äldreomsorgen ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. För att
garantera de äldres trygghet i boendet, oavsett omsorgsform, ska äldreomsorgen anpassa efter
de äldres behov. Ett byte av boende ska ej behöva ske vid förändring av vårdbehov. I detta
fall ska insatserna förändras exempelvis genom högre personaltäthet.
• Patientens rättigheter ska stärkas inom hälso- och sjukvården.
• Vård inom rimlig tid ska alltid vara en rättighet för patienten.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 61 av 79
• Tandvården ska inkluderas i samma statliga sjukförsäkringssystem som övrig hälso- och
sjukvård.
• Vården för ungdomar upp till 26 år ska vara avgiftsfri.
• Folkhälsoarbetet ska eliminera skillnaderna i ohälsa mellan klass och kön.
• Apoteksmonopolet ska återinföras.
• All privatiserad verksamhet inom vård och omsorgs ska återtas i allmän ägo.
Sexuell hälsa
Det är för oss en självklarhet att alla människor ska ha makten över sin sexualitet och rätten
att bestämma över sin egen kropp. I vårt mål att frigöra människan, ingår även den sexuella
frigörelsen och alla människors rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi ser att kvinnors
sexualitet är tabubelagd i större utsträckning än mäns. Detta leder till att kvinnor har svårare
än män att prata om och söka hjälp för eventuella problem. Det är därför viktigt att personer
inom vård och skola, som kommer i kontakt med framför allt unga kvinnor, hjälper dem att
stärka sin sexuella självkänsla.
Det finns även ett heteronormativt perspektiv på sexualitet, där man ofta utgår från att människor är heterosexuella. Därför är det viktigt att personal inom vården även utbildas i HBT!
kunskap för att kunna välkomna och tillgodose alla människors behov.
För oss är den fria abortlagstiftningen en självklarhet. Vi kan aldrig acceptera att någon annan än kvinnan själv beslutar om hon ska föda barnet eller ej. Vi vill även göra det möjligt
för kvinnor från andra delar av världen, där det inte är tillåtet att göra abort, att komma till
Sverige för att utföra detta ingrepp. Försök med subventionerade preventivmedel för ungdomar
via ungdomsmottagningar har givit gott resultat när det gäller att minska antalet aborter. En
annan viktig insats är uppsökande verksamhet i form av kallelser från ungdomsmottagningar
till ungdomar där de uppmanas testa sig för könssjukdomar regelbundet.
Rätten till den egna kroppen ska ställas över religionsfrihet. Vi anser därför att manlig omskärelse av omyndiga personer, då medicinska skäl inte föreligger, ska förbjudas. Barnomsorgsoch skolpersonal måste bli bättre på att uppmärksamma och agera när de misstänker kvinnlig
könsstympning.
Vi anser att forskning runt samlagssmärtor ska prioriteras i syfte att hitta ett botemedel. Vi
ska även verka för forskning om preventivmedel för män, då det är en jämställdhetsfråga att det
inte finns hormonella preventivmedel som ger män samma möjlighet som kvinnor att kontrollera
sin fertilitet, samt för att de allra flesta preventivmedlen idag är kvinnans ansvar.
• Vårdpersonal ska utbildas i syfte att stärka unga kvinnors sexuella självkänsla.
• Vårdpersonal ska utbildas i HBT-kunskap.
• Rätten till fri abort ska värnas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 62 av 79
• Det ska vara möjligt för kvinnor från länder, där abort är förbjudet, att komma till Sverige
för att utföra detta ingrepp till samma kostnad som för svenska kvinnor.
• Riktade insatser ska genomföras i syfte att minska könssjukdomar bland unga.
• Preventivmedel skall vara gratis för alla.
• Förbud mot manlig omskärelse av omyndiga personer ska införas.
• Lagen om förbud mot könsstympning ska tillämpas hårdare i Sverige.
• Forskningsmedel i syfte att hitta ett botemedel mot samlagssmärtor ska utökas.
• Forskning i syfte att hitta preventivmedel för män ska främjas.
• Ungdomsmottagningar i alla stadsdelar.
Politik för människor med funktionsnedsättnignar
Avgörande för hur människor kan delta i samhället är hur detta är konstruerat. Vi kan aldrig
acceptera ett annat synsätt än att samhället måste vara tillgängligt för alla. Med rätt stöd och
anpassning kan alla bidra till det gemensamma samhällsarbetet. Ett samhälle för alla är ett
gott samhälle. Därför måste handikappaspekterna alltid beaktas.
Kollektivtrafik och offentliga byggnader och miljöer är alltför ofta otillgängliga för människor
med funktionsnedsättning. Ett exempel är de offentliga toaletterna, som, för att vara tillgängliga för alla, behöver utrustas med lift och skötbord för vuxna människor. En annan mycket
oroande konsekvens av otillgänglighet i samhället är att människor med funktionsnedsättningar
har svårigheter att ta del av samhällets demokratiska process.
En grupp som är särskilt utsatt är omyndiga personer med funktionsnedsättning. Dessa personer finner sig ofta i en miljö av beroendeställningar. Detta beror bland annat på dagens system
vad gäller personliga assistenter. Det krävs stora förändringar i systemet kring omyndiga personer med funktionsnedsättning och regeringen bör lägga mycket kraft på denna specifika fråga.
I arbetet för tillgänglighet får man aldrig glömma personer med osynliga funktionsnedsättningar.
Hörselskador, dyslexi och social fobi är exempel på dolda funktionsnedsättning som är lika begränsande som synliga funktionsnedsättning och som inskränker en persons möjlighet att ta del
i samhället på lika villkor.
Att komma in på arbetsmarknaden är ett av de stora problemen för människor med funktionsnedsättning. Negativa attityder och diskriminering är några av orsakerna. Diskriminering
drabbar dessutom ofta människor med funktionsnedsättning i vardagssituationer. Att medborgare på grund av sin funktionsnedsättning exempelvis inte blir insläppta på en restaurang eller
vägras tillträde till ett evenemang händer varje dag. Detta är något vi inte kan acceptera. All
slags diskriminering måste bekämpas. Vi kräver därför att lagstiftning införs om förbud mot
diskriminering av människor med funktionsnedsättningar.
• Funktionsnedsättningsfrågorna ska integreras i alla samhällsfrågor.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 63 av 79
• Arbetet med att förbättra tillgängligheten i hela samhället för människor med funktionsnedsättningar oavsett art ska prioriteras.
• Alla offentliga byggnader och platser ska vara tillgängliga för alla människor i samhället.
• Kommunen har till ansvar att se till att det finns toaletter som alla människor kan besöka,
oavsett funktionsnedsättning.
• En lag om förbud mot diskriminering av människor med funktionsnedsättning ska införas.
• Alla människor med funktionsnedsättningar ska erbjudas meningsfull daglig sysselsättning
oavsett funktionsnedsättning.
• Förmynderiet mot människor med funktionsnedsättningar i samhället ska bekämpas.
• En avskräckande nivå av vite ska införas för bostadsproducenter och upphandlare som
bygger bostäder som inte är tillgängliga för alla, vid nyproduktion och omfattande ombyggnad.
• Särskild kraft ska läggas på att ge omyndiga personer med funktionsnedsättningar en
bättre livskvalitet.
Missbrukspolitik
I ett samhälle med klassklyftor, utslagning, arbetslöshet och social ojämlikhet söker människor
sig bort. Istället för att kämpa mot orättfärdiga samhällssystem och strukturer faller många in
i missbruk. Det är viktigt att ha en politik som motverkar detta. De som tjänar på missbruket
är de företag och personer som profiterar på att producera och sälja alkohol och tobak, även
narkotikaproducenter är en del av kapitalismen även om denna marknad är illegal.
De senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat i Sverige, och därmed även de alkoholrelaterade
problemen och skadorna. Vi ser även tydligt sambandet mellan alkoholkonsumtion och misshandel. Det finns även ett samband mellan alkoholkonsumtionen och kvinno- och barnmisshandeln.
En fortsatt restriktiv alkoholpolitik ska föras, där det statliga monopolet på alkoholförsäljning
bibehålls samt import, produktions och partihandelsmonopolet återinförs. Monopolet ska finnas
främst för att dra ned på alkoholkonsumtionen för att främja folkhälsan. Att olika Systembolag
konkurrerar med varandra för högsta försäljning ska inte förekomma. Det är inte bara tillgänglighet och pris som påverkar alkoholkonsumtionen, marknadsföringen spelar också en stor roll,
vi kräver att alkoholreklam totalförbjuds.
Narkotikamissbruk utgör ett av vårt samhälles största problem. Man kan inte betrakta missbrukare som brottslingar, att använda droger är snarare ett långsamt självmord än ett brott.
Nya insatser måste göras både att stoppa narkotikan vid våra gränser och för att komma åt
handeln med droger. Vår utgångspunkt är att droger är ett hinder för frihet, ett hinder för
solidaritet. Droger, oavsett i vilken form, hindrar människor från sin rättighet att leva.
Vården av missbrukare ska i huvudsak ske på frivillighetens grund, men drogberoendet är i sig
självt ett tvång som många gånger hindrar en frivillig behandling. Därför måste kommunerna
ta sitt ansvar att motivera missbrukare att ta sig ur ett drogberoende. Det är ytterst sällan en
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 64 av 79
missbrukare aktivt söker hjälp och vård. Att försöka minska spridningen av hiv samt hepatit
B och C är en fråga som ska prioriteras högt. Genom att erbjuda narkotikamissbrukare rena
sprutor, i utbyte mot använda, i så kallade sprututbytesprogram, etableras dessutom en värdefull kontakt mellan narkomanen och både sjukvården och socialtjänsten.
Kvinnor med drogproblem är oftast mer utsatta än män med samma problem och behöver stöd
för att kunna bryta det destruktiva mönstret. Därför är det särskilt viktigt att det finns rehabiliteringsmöjligheter för dessa, i form av särskilda kvinnojourer. Miljöer där detta destruktiva
mönster kan brytas med hjälp av andra kvinnor. Anhöriga till missbrukare drabbas ofta hårt.
Därför är det viktigt att kommuner och landsting tillhandahåller resurser för vård av familjer
och anhöriga.
Vi ser allvarligt på att nyttjandet av tobak kryper ner i åldrarna. Vi måste fortsätta med
förebyggande arbete tidigt i skolorna och aktivt påvisa tobakens skadeverkningar. Smygmarknadsföringen av tobak är ett stort problem. Självklart är vårt mål att på lång sikt få ett samhälle
fritt från tobaksvaror.
Utöver de traditionella missbruken som tobak, alkohol och narkotika finns det en uppsjö av
olika missbruk, samhället ska stödja de drabbade. Ett exempel som drabbar många unga är
spelberoende, att tappa kontroll över sitt spelande i olika former av hasardspel. Reklam för
hasardspel ska förbjudas, den reglerade spelmarknaden ska bibehållas. Hasardspel på internet
ska förbjudas då detta gör hasardspelen allt för lättillgängliga. På sikt bör alla former av
hasardspel förbjudas.
• Målet för den svenska alkoholpolitiken ska vara att på kort sikt hålla nere den totala
konsumtionen, men på längre sikt ett alkoholfritt samhälle.
• Det statliga monopolet på alkoholförsäljning ska försvaras och bibehållas.
• Statligt import, produktions- och partihandelsmonopol på alkohol ska återinföras.
• Alkoholskatten ska vara fortsatt hög.
• Systembolaget ska vara stängt på fredagar och lördagar.
• Införselkvoter av alkohol ska tillbaka till den nivå som de var på innan EU-inträdet.
• Målet för den svenska narkotikapolitiken ska vara ett narkotikafritt samhälle.
• Sverige och EU ska ha en narkotikapolitik som sätter fokus på att stoppa handeln och
tillverkning av narkotika.
• Individens missbruk av narkotika ska avkriminaliseras.
• Välfärdssamhällets fortsatta utbyggnad är den viktigaste delen i kampen mot narkotikan.
• Fler behandlingshem för kvinnor ska startas och särskilda kvinnojourer för missbrukande
kvinnor ska inrättas.
• Fler behandlingshem öppnas för alla.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 65 av 79
• Vård och stöd till anhöriga av missbrukare ska finnas tillgänglig vid behov.
• Missbrukare ska erbjudas fria sprutor samt möjlighet att delta i avgiftningsprogram såsom
metadon-och subutexprogram.
• Svenska vårdenheter ska ge ut gratis kanyler till missbrukare, i samband med detta ska
även annan vård erbjudas.
• Arbetsköpare ska ha samma skyldighet att rehabilitera drogmissbruk som alkoholmissbruk.
• Sverige ska vara rökfritt senast år 2040.
• Ålderskontrollen vid köp av folköl och tobak måste bli bättre.
• Sverige ska arbeta för ett totalförbud av tobaks! och alkoholreklam inom EU.
• Hasardspel på internet ska förbjudas, på sikt bör alla hasardspel förbjudas.
• Reklam för hasardspel ska förbjudas.
• Informationsrutor ska finnas på alla spelkartonger som säljs och distribueras där det finns
kontaktinformation för att förebygga och rehabilitera från ett datorspelsberoende.
• Staten ska satsa pengar på forskning inom dataspelsberoende och rehabilitering.
• Kommuner ska utvidga sin verksamhet så det även innefattar hjälp för dataspelsberoende.
• Staten ska ha samma ansvar att informera skolor och föräldrar om dataspelsmissbruk lika
mycket som de är skyldiga att informera om andra slags missbruk.
Bostadspolitik
Bostaden är en grundläggande social rättighet på samma sätt som arbete, sjukvård och utbildning. Var och hur man väljer att bo ska vara ett fritt val och inte ett resultat av ålder, hälsa eller
livsöde i övrigt, och då måste olika typer av bostadsformer finnas i samma bostadsområde såsom hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. Det har blivit allt vanligare att det byggs
privatfinansierade bostäder, vilket leder till att endast bostadsrätter och privata villor byggs.
Detta har skett på kostnad av de kommunala och kooperativa bostadsbolagen. Det är viktigt
att vi aktivt verkar för en upprustning av de kommunalt och landstingsägda bostadsbolagen,
som ska driva sina affärer utan tanke på egen vinst. Vi motsätter oss den nya upplåtelseformen
ägarlägenhet, detta ökar måttet av spekulation i boende. Boendet ska vara en rättighet inte
ett sätt att tjäna pengar.
En viktig faktor i arbetet mot segregation är att bruksvärdessystemet bibehålls. Det innebär
att hyran sätts utifrån allmännyttans självkostnader och att de privata hyresvärdarna sedan
följer denna hyressättning. På så vis blir kostnaden för en lägenhet likvärdig med andra lägenheter med samma storlek och standard. Mot detta står marknadshyrorna som är den liberala
synen på boendet och dess kostnader, den som betalar mest får lägenheten. Även priserna på
bostadsrätter ska sättas efter ett bruksvärde och ett kösystem måste därför utformas även för
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 66 av 79
dessa. Vi vill tillåta blandade upplåtelseformer, men pengar ska aldrig kunna ge förtur till en
mänsklig rättighet.
Bostadsmarknaden präglas idag av spekulation och en stor svart andrahandsmarknad som resulterar i stora orättvisor. Detta ger en ökad segregation när möjligheten till en bostad förutsätter
en hög inkomst. Om man hyr ut en lägenhet till överpris ska hyresgästerna omedelbart få
överta kontraktet och besittningsrätten till lägenheten, även för bostadsrätter. Alla kommuner
ska vara skyldiga att tillhandahålla hyreslägenheter till sina kommuninnevånare. I detta ansvar
ligger också att det ska finnas en fungerande bostadsförmedling dit alla lägenheter i kommunen
enligt lag ska gå.
I dag byggs det för lite i Sverige, bostadsbyggandet i Sverige har stagnerat. Detta beror dels
på att det tidigare byggts för många hus men även att nyproduktion i Sverige är så dyrt att
endast resursstarka hushåll kan efterfråga dem.
Investeringsbidrag är viktiga för att klara en jämn bostadsproduktion. Bristen på små billiga
lägenheter har lett till att ungdomars frigörelseprocess för de allra flesta skjutits flera år längre
fram i tiden. Ett fenomen som drabbar ungdomar är bostadsbristen på många av högskoleorterna. Där är inte bostadsstrukturen anpassad till de studenter som flyttar in, vilket kan leda
till att unga människor får tacka nej till utbildning.
Denna brist på små billiga lägenheter ska inte lösas genom att ungdomar accepterar så kallade
ungdomslägenheter, med lägre standard. Bostadsbristen bland unga löses genom att man skapar
flyttkedjor, och nyproducerar billiga hyresrätter. Samtidigt vet vi att byggandet behövs för att
få ner den höga byggarbetslösheten och för att sätta fart på ekonomin.
• Bostaden ska vara en rättighet.
• Kommunerna ska ha ansvaret för att det finns en fungerande bostadsförmedling dit alla
lägenheter ska gå enligt lag.
• Kommunerna även i framtiden ska bära ansvaret för bostadsförsörjningen.
• Bristen på bostäder inte får lösas med insatser som särartsboende och sänkt standard.
• Hyresgästernas boendeinflytande i större utsträckning ska stärkas och regleras i lag.
• Bostadsbyggandet ska stimuleras, i synnerhet byggandet av allmännyttiga bostäder.
• Studentbostäder på universitets- och högskoleorter ska byggas ut.
• Försäljning av hyreskontrakt ska stoppas genom att säljare bötfälls samt tvingas återlämna
köpesumman.
• Forskning kring framtidens resurssnåla och miljö! och människovänliga material ska gynnas.
• Segregationen på kort sikt ska bekämpas genom införandet av fler kommunalt ägda hyresrätter.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 67 av 79
• Segregationen ska bekämpas genom skapandet av sammanhängande stadsområden.
• Bruksvärdet ska behållas som princip för hyressättningen och införas för bostadsrätter.
Familjepolitik
För SSU Stockholm är det självklart att kärlek är något var och en själv väljer om och hur man
vill manifestera. En familj behöver inte nödvändigtvis vara något man väljer att ingå i på grund
av romantisk kärlek, eller som involverar barn. För vissa kan den traditionella kärnfamiljen,
med konstellationen mamma – pappa – barn byggd på en heterosexuell kärleksrelation, vara ett
alternativ, medan andra väljer andra former.
Oavsett hur man väljer att leva ska det vara ett eget val. För många har valet att leva i en traditionell kärnfamilj inte varit frivilligt, utan snarare en effekt av hur samhällets normer ser ut.
Detta har lett till att den traditionella familjen som institution till stor del varit, och fortfarande
är, en kvinnofälla. Kvinnor kan av ekonomiska och sociala skäl bindas fast i ett äktenskap som
de mår dåligt av. Samtidigt är normen om kärnfamiljen ett mycket tydligt uttryck för heteronormen som råder i samhället då man i ett utgångsläge förutsätter att familjebildning är
förbehållet heterosexuella, och när viss acceptans för samkönade familjebildningar uppstår är
det begränsat till en mycket snäv ram. Den heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt
projekt. SSU Stockholm kräver att kärnfamiljen som norm krossas. I familjen läggs grunden
för många av de normer som sedan följer oss genom livet och det är därför viktigt att denna
arena är så jämställd som möjligt. Det är oacceptabelt att huvudansvaret för barnen ligger på
en förälder, mamman. Barn har lika rätt till sina föräldrar och dessa ska ta sitt ansvar i lika
stor utsträckning.
Den ojämna uppdelning av det oavlönade arbetet i hemmet som sker idag får negativa effekter
även utanför hemmet. Kvinnor har lägre lön och sämre anställningar på grund av att arbetsmarknaden ser dem som en ”osäker grupp”, och detta bidrar starkt till kvinnors underordning
i samhället. SSU Stockholm kräver därför att föräldraförsäkringen individualiseras.
Mödravårdscentralens uppgifter handlar i dag inte enbart om att undersöka modern under graviditeten, att förbereda henne inför förlossningen, och att efter barnets nedkomst utföra olika
kontroller för att se att allt står bra till. Mödravårdscentralen är i dag till för båda föräldrarna,
och ska därför byta namn till föräldravårdcentral.
I stället för dagens äktenskap och partnerskap vill vi se en neutral juridisk samlevnadsform för
dem som väljer att leva i en juridiskt och ekonomiskt bindande relation. Självklart ska denna
form av juridisk samlevnad vara neutral inför både vilken sexualitet de som inför den har, och
hur många de är. De som vill manifestera sin samlevnad genom exempelvis en ceremoni i ett
trossamfund ska fortsättningsvis kunna göra det, men trossamfundet ska inte ha möjligheten
att ge samlevnaden dess juridiska status.
• Kärnfamiljen som norm ska krossas.
• Föräldraförsäkringen ska delas lika mellan vårdnadshavarna utan möjlighet att skriva över
någon del till den andra.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 68 av 79
• Föräldraförsäkringen ska ge full ersättning för inkomstbortfall.
• Mödravårdscentralen ska byta namn till föräldracentralen.
• Religiösa samfund ska fråntas sin rätt att förrätta juridiska äktenskap till förmån för en
neutral juridisk samlevnadsform.
• En neutral juridisk samlevnadsform för dem som väljer att leva i en juridiskt och ekonomiskt
bindande relation ska införas.
Kriminalpolitik
Det finns en tydlig koppling mellan sociala förhållanden i barndomen och kriminalitet. Därför
måste samhället fungera som normbildare. Skola, barnomsorg, fritidsverksamhet och föreningsliv måste få resurser att ta till vara alla människors inneboende resurser. När vi talar om
kriminalpolitik, om vilken syn vi ska ha på brott och straff och hur vi ska motverka brott, får
vi aldrig glömma varje människas rätt till en andra chans. För att detta ska bli möjligt krävs
större insatser av vård och rehabilitering i kriminalpolitiken.
Straffet ska i första hand inte ges för att straffa en människa för att denna har begått ett brott,
det ska inte heller ges för att hämnas å offrets vägnar eller för att avskräcka andra människor
från att begå brott. Straffet ska ges för att hålla farliga människor borta från samhället men
framförallt för att med hjälp av kriminalvård rehabilitera människan som har begått ett brott
så att denna kan fungera i samhället igen. Vårdprogram ska inte vara generella och lika för
alla. Alla dömda ska behandlas som de individer de är.
Genom en mer flexibel syn på olika behandlingsformer kan vi skapa en kriminalvård som kan
hjälpa alla. Vi tror inte på superfängelser, utan anser i stället att fängelser på sikt ska bort
till förmån för kriminalvårdsanstalter. Kriminalpolitiken har tillsammans med socialpolitiken i
stort det övergripande målet att skapa ett samhälle fritt från brottslighet.
Polisens roll måste i allt högre grad handla om att arbeta lokalt. Närpoliser har visat sig mycket effektiva både när det gäller att förebygga brott och att snabbt kunna ta itu med redan
begångna brott. Det är viktigt att det finns fler poliser ut på fältet. Poliser ska utbildas inom
olika specialområden, till exempel sexualiserat våld eller ekonomisk brottslighet. Alla kan inte
vara experter på allting. I dag kan vi se hur många återfaller i brottslighet när påföljden är
avtjänad. Genom att försöka förenkla för den före detta kriminelle att bryta gamla mönster och
komma in i samhället ska hon eller han vara säkrad en bostad. Efter avtjänad påföljd, i synnerhet längre fängelsestraff, ska man ha rätt till meningsfull sysselsättning och hjälp in i arbetslivet.
Vi anser att bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten länge varit ett eftersatt område i
rättsväsendet. Ekobrotten leder till att stora resurser i samhället omfördelas på ett ojämlikt
sätt och utan demokratisk kontroll. Vi kräver därför att staten satsar större resurser på att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Vi är emot en utveckling där de privata väktarbolagen får ett allt större ansvar för samhällets
trygghet. Ingen med ett vinstintresse ska få utöva bevakningsuppdrag. Statens våldsmonopol
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 69 av 79
får inte läggas ut på entreprenad. Väktarbolag ska förbjudas och dessa uppgifter ska utföras i
polismyndighetens regi.
• Brottsförebyggande arbete ska prioriteras före brottsbekämpande.
• Vård och rehabilitering ska utgöra tyngdpunkten i svensk kriminalpolitik.
• Det ska finnas fler poliser på fältet.
• Poliser ska utbildas inom olika specialområden.
• Privata väktarbolag förbjuds.
• Polisväsendet utvecklas så att det även innefattar väktaruppdrag.
• Frigivna före detta kriminella ska få hjälp att integreras i samhället.
• Åtgärderna mot ekonomisk brottslighet ska intensifieras.
• Straffmyndighetsåldern ska vara samma som myndighetsåldern.
Kulturpolitik
Att vara människa handlar inte bara om att arbeta och producera. Centralt för en människa
är också det sociala livet. I människans sociala liv har kulturen en fundamental betydelse.
Det är genom kulturen som människan utvecklar sina intellektuella, spirituella och estetiska
färdigheter. Kulturen är viktig både för var och en av oss och för samhället som helhet.
Genom olika uttryck tar man ställning, propagerar, protesterar, underhåller, berör och berättar historier. Dessa uttryck har ett egenvärde och kan inte bara vara en förmån för dem som
kan tjäna pengar på sin kultur. Detta förutsätter en politik som subventionerar amatörkultur,
ideella föreningar och folkbildning.
Elektronisk fildelning av till exempel film och musik är till viss del positivt, då det ökar tillgängligheten på kultur. Men kulturutövare ska även i framtiden kunna överleva på sitt arbete.
Vi anser att det är underhållningsindustrins ansvar att hitta vägar att kunna erbjuda kultur
på ett sätt som gynnar både producent och konsument. Lagen om fildelningsförbud utgår inte
från dagens verklighet och måste upphävas.
Den kommunala kulturskolan har gett många barn, som annars inte hade haft råd att lära
sig spela musik, möjligheter att utvecklas musikaliskt. Arbetarrörelsen har en stolt tradition
av ett rikt kulturliv. Detta bör i högre utsträckning än i dag utnyttjas för att utgöra ett
alternativ till dagens kommersiella medier. Här kan skolan ta ett ansvar för att bredda elevernas
kulturintresse. Inte minst genom välfungerande och välsorterade skolbibliotek. Det är viktigt att
skolbiblioteken är välsorterade både när det gäller böcker och film. Det måste också finnas fler
arenor för kulturutbyte. Att skapa dessa mötesplatser är ett viktigt steg för ett mångkulturellt
samhälle.
• Alla barn ska ha tillgång till avgiftsfri kommunal kulturskola.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 70 av 79
• Amatörkultur, ideella föreningar och folkbildning ska subventioneras.
• Fildelningsförbudet ska upphävas.
• Bibliotek ska ha material för elever med andra behov än den vanlinga bokformen till
exempel ljudböcker och daisyspelare.
• Alla skolor måste tillhandahålla skolbibliotek med böcker av bra kvalitet.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 71 av 79
Miljö
Den gröna socialismen
Det finns bara ett jordklot och de måste vi alla dela och skydda tillsammans. I vår omgivning
ses många resultat av att vi tagit ut mer resurser än vad jorden klarar av att hantera. Det syns
som utfiskade hav och som skövlade regnskogar. Det syns som matbrist och som krympande
glaciärer. Det drabbar ofta de som är fattiga hårdast och tillgången till allt mer begränsade
naturresurser är en källa till konflikt. Om vi inte frivilligt ändrar våra konsumtionsmönster så
kommer vi att bli tvingade till det, helt enkelt för att jordens resurser inte kommer att räcka
till. Det finns också en stor orättvisa i hur resurserna fördelas där vi i västvärlden lever över
våra tillgångar på bekostnad av alla andra. I takt med utvecklingen i andra delar av världen
blir det mer uppenbart att alla inte kan konsumera som vi i väst.
Dagens ekonomiska system och privata ägande av naturresurser kommer aldrig att kunna ge
en solidarisk, ekologisk och rättvis fördelning av naturtillgångarna. Privata ekonomiska vinster
står ofta i direkt strid med gemensamma samhällsintressen. Det är inte ekologiskt eller socialt
hållbart att ha ett samhälle som alltid bygger på en ökad produktion utan att fördela den
rättvist. Om vi vill ha en ekologisk och solidarisk utveckling kommer det att krävas mer
ekonomisk demokrati och ett gemensamt ägande och ansvar för våra naturtillgångar.
• Jordens naturtillgångar ska ägas och förvaltas gemensamt.
• Jordens resurser ska fördelas rättvist och solidariskt.
Jorden, skogen och haven
Den ekologiska mångfalden har ett egenvärde. Rubbar man ekosystemet genom att utrota en
art så får det konsekvenser för hela ekosystemet och andra arter riskerar också utrotning. En
rubbning av balansen och överuttag kan få konsekvenser för naturresurser på kort sikt i form
av minskade fiskefångster och förstörd skog som både har ett ekonomiskt värde i sig men också
fungerar som en barriär vid översvämningar. Det får också konsekvenser på lång sikt. Utfiskade
vatten och förstörda bottnar kan leda till försurning och till en ökad algväxt. Minskade skogar
minskar jordens förmåga att binda koldioxid. Något som leder till en ökad uppvärmning av
jorden. Dessutom så berövar vårt överuttag framtida generationer möjligheten att fiska och ta
del av skogen.
Köttkonsumtionen, främst i västvärlden, är ett stort problem. Det finns både ekologiska,
ekonomiska, etiska och hälsoperspektiv på köttkonsumtionen. Att producera kött kräver mycket mer resurser än vegetabilier. Det är dyrt och ineffektivt att producera kött och de flesta i
västvärlden har ett för stort intag av proteiner. Därför måste köttkonsumtionen minska.
Användandet av kemikalier och av genmodifierade grödor inom skogs och jordbruksindustrin
och annan produktion har många gånger en stor negativ miljöpåverkan. Användandet av
miljöskadliga kemikalier måste begränsas och nya kemikalier granskas hårdare innan de tillåts.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 72 av 79
Genmodifierade grödor kan både vara en enorm tillgång och en stor fara för miljön. Samtidigt
som det t.ex. kan hjälpa till att öka avkastningen på jordbruksmark och minska svälten så kan
det också leda till att ekosystem helt slås ut. Därför måste forskningen kring genmodifierade
grödors konsekvenser öka och kontrollen på användningen bli hårdare. Privata företag ska inte
heller tillåtas ta patent på vissa gener och forskningsresultat.
Våra hav förstörs också. Dels genom övergödning men också genom ett för hårt fiske. Jordbruksindustrin bär en stor skuld till övergödningen och måste kontrolleras hårdare. Fiske av
visa arter måste också helt stoppas för att rädda beståndet.
• Köttkonsumtionen i västvärlden måste minska.
• Kemlagstiftningen måste skärpas och ett tydligare ansvar läggas på de som använder dem.
• Genmodifiering måste kontrolleras hårdare.
• Bottentrålning ska förbjudas.
• Fiske av rödlistade arter måste stoppas.
Styrmedel för hållbar tillväxt och gemensamt ansvar
Tillväxt mäts idag bara i en förändring i BNP. Man tar då ingen hänsyn till de andra värden
som kan finnas i att framtida generationer kan använda sig av jordens ändliga resurser. Därför
är det viktigt att synen på ekonomin ändras och tar hänsyn till andra värden än bara den
kortvarigt ökade produktionen.
Samhället måste också ta ett ansvar för vilken typ av produktion som uppmuntras. Så länge
kapitalismen finns kvar så måste marknaden tvingas att producera med ett ekologiskt och socialt ansvar. Dels genom hårdare lagstiftning mot miljöfarlig verksamhet men också genom att
uppmuntra omställning och forskning kring mer miljövänliga metoder. Landstingen och kommunerna ska också alltid ta hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv när man upphandlar
varor och verksamheter.
Stat, kommun och landsting ska ta ansvar för en hållbar samhällstruktur, allt ifrån källsortering
till infrastruktur. Den hållbara samhällstrukturen ska minimera individens möjlighet att leva
ohållbart.
• Industrin ska tvingas ta ett större ansvar för sitt avfall.
• Alla kommuner, landsting och bolag ska varje år göra miljöbokslut och genomgå en
miljörevision.
• Offentliga upphandlingar ska ta hänsyn till miljön.
• Skatter och avgifter ska göra det mer ekonomisk att ta miljöhänsyn.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 73 av 79
Energi och transporter
En stor del av vår klimatpåverkan kommer ifrån transporter av olika slag. Det vore naivt
att tro att vi måste sluta transportera saker. Transportsektorn måste istället slå om till en
ekologiskt hållbar sådan. Gods måste flyttas över mer från lastbil till järnväg, även på korta
sträckor. Lastbilar bör bara användas som matarbussar, dvs. gå korta sträckor och lasta av
på närmast liggande järnvägsstation. Det krävs en kraftig utbyggnad av järnvägsnätet för att
lyckas med detta. Norrbotniabanan är det bästa exemplet men på många andra ställen måste
nya järnvägar, helst med höghastighetsbanor byggas. Det befintliga järnvägsnätet måste också
byggas ut för att öka kapaciteten.
Inrikesflyget fyller idag igen funktion söder om Sundsvall, om ytterligare ett par år så kan den
gränsen flyttas till Umeå när Botniabanan är klar. Vi vill förbjuda inrikesflyget framförallt
på sträckorna Malmö/Göteborg/Sundsvall – Stockholm. Men på sikt på alla sträckor söder om
Sundsvall. Utrikesflyget måste också ta sin beskärda del av klimatkampen, detta bör ske genom
en beskattning av flygbränsle något som inte sker idag.
Privatbilismen är nästa problem. SSU Stockholm vill på sikt avskaffa privatbilism med fossila bränslen och i storstäderna måste biltullar införas, även för bilar som inte drivs av fossila
bränslen. Redan idag vill vi förbjuda stadsjeepar vars enda funktion är att de sätter andra
bilister och miljön i fara. Moroten för att få folk att ställa bilen är en avgiftsfri kollektivtrafik i
hela Sverige. Införande av avgiftsfri kollektivtrafik får ej påverka den totala kvalitén av kollektivtrafiken.
Energipolitiken måste förändras. Sveriges el består idag av främst vatten- och kärnkraft. På sikt
måste kärnkraftsberoende brytas och ersättas av någon förnyelsebar energikälla. Ett sätt att
minska beroende är att förnya de vattenkraftverk som finns idag för att öka deras effekt samt att
kraftfullt bygga ut vindkraften. Solenergi är en annan viktigt beståndsdel och husägare skulle
kunna få stora delar av sin el genom detta, i kombination med bergvärme och ökad isolering
kan de kraftfullt minska vårt energibehov. SSU Stockholm vill se att statliga resurser satsas på
forskning i miljöteknik och nya energikällor, det skulle skapa både arbetstillfällen och hindra
klimatförändringarna. Energiproduktionen måste också återregleras under staten.
• Nya järnvägar främst höghastighetsbanor måste byggas.
• Avgiftsfri kollektivtrafik i hela landet.
• Befintliga järnvägsnätet måste kapacitets stärkas.
• Inrikesflyget förbjuds söder om Sundsvall.
• Beskattning av flygbränsle ska införas.
• Privatbilism driven av fossila bränslen skall förbjudas senast 2030 med ett säljstopp av
detsamma infört 2020. Frågan skall även genomdrivas på EU-nivå.
• Kärnkraften ska påbörjat en avveckling senast 2015.
• De sista älvarna ska lämnas orörda.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 74 av 79
• Planhushållning för produktion av bergvärmepumpar, solenergi och husisolering.
• Återreglera elmarknaden.
Djurskydd
Inte bara människor behandlas dåligt i produktionen det gör även djur. Pälsindustrin måste
förbjudas. I andra djurindustrier så som skinn- och köttindustrin måste villkoren för djuren
förbättras. Djur måste få vistas ute, slippa bo i trånga burar och slippa hormonprepparat.
Kontrollerna av att djurskyddslagarna efterföljs måste öka. Avlingen och genmodifieringen av
djur måste också ställas under hårdare kontrollför att undvika onödigt lidande.
Kommersialiseringen av djur måste upphöra. I nationalstadsparker och vissa djurparker kan
djur placeras i sin naturliga miljö eller för att hindra dem från utrotning. Men att hålla djur
i kommersiella är under inga omständigheter okej. Inte heller djurförsök för att ta fram skönhetsprodukter. Däremot ska djur som en sista utväg kunna användas för att testa mediciner.
Detta ska dock alltid ske under översyn av en veterinär.
Även husdjur missbrukas. Det finns idag inga krav på den som vill skaffa husdjur, vilket innebär
att vem som helst kan skaffa ett och behandla det utan det ansvar som krävs. Utbildning och
tillräcklig kunskap om djur ska krävas för att få ha husdjur och även inom djurindustrin och
påföljderna för misskötsel och djurmisshandel måste höjas. Sexuella övergrepp på djur ska även
kriminaliseras.
På grund av att den naturliga balansen i skogen rubbats så vore det dumt att inte tillåta
vissa former av viltvård. Däremot ska nöjesjakt förbjudas. Vid enstaka tillfällen kan det vara
nödvändigt att skjuta rovdjur som kommer för nära människor. Vanligtvis kommer rovdjur
aldrig nära människan och dess boskap och när det sker handlar det om enstaka individer.
Naturligtvis ska djuret först försöka jagas bort. Dessutom måste det finnas återkommande
prov för jägare för att preventivt hindra att djur lider av till exempel skadeskjutning.
• Nöjesjakt ska förbjudas.
• Kommersiella djurparker ska förbjudas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 75 av 79
Appendix: Kommunal- och
landstingspolitiska program
Ett rättvist Stockholm
Kommunen har bland annat ansvar för skolan, förskolan, samt äldre- och barnomsorgen. Detta
är viktiga välfärdstjänster som är centrala för människors liv. I SSU Stockholm anser vi som
socialister att rättvisa ska spegla hela kommunens verksamhet.
En absolut grundläggande princip i en socialdemokratisk politik är att undanhålla privata vinstintressen från den gemensamma sektorn. Verksamhet ska inte finansieras genom att ge skattepengar till privata företag eller enskilda personer. Vi tänker också göra hårt motstånd mot
alla planer på nedskärningar och avgiftshöjningar som planeras i Stockholm.
Vi vill ha stora satsningar på ungdoms- och kulturverksamhet, öka antalet fritidsgårdar och
öka personaltätheten på dem. Biblioteken ska ha generösa öppettider och stort utbud.
Det ska byggas nya bostäder, och hyresrätter ska prioriteras. Små billiga hyresrätter som
ska byggas för att tillfredsställa studenters och ungas behov. Vi måste sätta stopp för utförsäljningen av allmännyttan. Vi vill ha återkommunaliseringar av så gott som all privatiserad
kommunal verksamhet. Äldreomsorgen är i hög utsträckning privatiserad, att privata bolag gör
vinst genom att ta skattepengar och vanvårda äldre är en stor skam för välfärdssamhället.
Gymnasieskolan är idag starkt segregerad, vi vill att betygsintaget slopas till förmån för ett
system där hälften antas via närhetsprincipen och hälften antas via integrationsbefrämjande
åtgärder.
• Det offentliga ska vara huvudman för all offentligt finansierad verksamhet.
• Återkommunalisera privatiserade kommunala verksamheter.
• Fler ungdomsaktiviteter med bättre öppettider.
• Kommunen ska öppna fler fritidsgårdar för ungdomar.
• Kommunen ska införa lagliga ytor för graffitikonstnärer.
• Hyresrätter prioriteras framför bostadsrätter.
• Bebygg Bromma flygplats.
• De kommunala bostadsbolagen ska inte vara hårda i sina krav om tidigare hyresskulder
för hemlösa.
• Det ska finnas minst en kommunal kvinnojour i varje stadsdelsområde.
• Avgiftsfri förskola ska införas.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 76 av 79
• Alla kommunens förskolor ska arbeta genusbrytande.
• Stockholms stad ska utvidgas på bekostnad av kranskommunerna.
• Ökade satsningar på så kallade avlastningsboenden för äldre, där äldre som vårdas av
anhöriga kan få komma under en kortare period för att avlasta anhörigvårdaren.
• Äldre partners ska ha möjlighet att bo tillsammans även om deras vårdbehov är skiljer
sig mycket.
• Hemtjänsten ska kunna komma akut vid behov, innan en biståndsbedömning hunnit göras.
• Avgiftsfri hemtjänst ska införas.
• Kommunala bilpooler införs.
• Stockholm entreprenad ska återkommunaliseras.
• Stockholms skolor ska endast servera vegetarisk mat.
• Flyktingförläggningar ska lokaliseras till innerstaden för att främja integrationen.
• Det ska finnas minst en konsumentvägledare i varje stadsdelsområde.
• Allmännyttiga bostadsbolag ska ta över privata hyresfastigheter.
• Socialdemokraterna ska tillämpa ”Bostad först” och avsätta tillräckligt med resurser för
att metoden ska fungera.
• Till dess att friskolorna avskaffats ska skolpengen skiktas.
• Stadsdelsnämnderna är en viktig del i att hålla demokratin nära medborgarna och inga
fler
• stadsdelsnämnder får slås samman.
• Stockholms kommun ska begränsa all kommersiell reklam på offentliga platser med syfte
att begränsa kommersialiseringen av det offentliga rummet.
• Stockholms kommun ska öka anslagen för offentlig utsmyckning och övrig kulturverksamhet på offentliga platser.
• Trängselskattens intäkter skall öronmärkas till kollektivtrafik och cykelvägar.
• Trängselskatten ska göras progressiv.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 77 av 79
Ett solidariskt landsting
SSU Stockholm kräver att landstingets främsta mål är att se till att alla oavsett klass, kön
eller etnicitet får en så god vård och kollektivtrafik som möjligt. Den minskade solidariska
finansieringen av SL- kortet, rätten för privata vårdföretag att etablera sig fritt i länet och
upphandlingen av landstingets verksamheter har kraftigt ökat orättvisorna i hela länet. Även
röd-gröna majoriteter har här en del av skuldbördan och det är dags att vi inser det och byter
politik. Det finns bara en väg att gå för att säkra hem kvalitet och tillgänglighet för alla och
det är ett slut på privatiseringar och upphandlingar för gott inom landstinget. Ska Stockholm
bli en hållbar region krävs tydliga infrastruktursatsningar på kollektivtrafiken. Detta måste
ske både genom kraftig om och utbyggnad, men också genom att den kollektiva trafiken måste
subventioneras mer av skatten för att på sikt vara helt avgiftsfri. I väntan på nolltaxan ska
enhetstaxa införas.
Vården måste säkerhetsställas och mer resurser måste satsas på att öka tillgängligheten och
personaltätheten. Närakuter är ett bra exempel där man sett ett vårdbehov och byggt ut
vården efter detsamma. Sist men inte minst – munnen måste ses som en del av resten av
kroppen. Samma regler inom tandvården som övrig vård.
• Upphäv den fria etableringsrätten inom vården.
• Inga fler upphandlingar av varken vård eller kollektivtrafiken.
• Ta/köp tillbaka det som redan upphandlats/privatiseras.
• Ungdomsmottagningarna måste öka sina öppettider och sin kapacitet.
• Fler insatser för ökat kondomanvändande.
• Ungdomsmottagningarna ska tillföras HBT-kompetens för att kunna tillgodose ett gott
bemötande för alla ungdomar.
• Fler psykologer och psykiatriker i BUP.
• I väntan på helt avgiftsfri sjukvård, avgiftsfri sjukvård upp till 20 år.
• Landstinget ska arbeta med kommunerna för att minska missbruket av alkohol och narkotika.
• Fria sprututbyten för länets narkotika missbrukare.
• Tandvården ska ha samma taxor som den allmänna sjukvården.
• Folktandvården ska inte privatiseras.
• Satsningar för att möte de psykiskt sköra ska genomföras.
• Fler närakuter, och de som finns ska ha öppet på eftermiddagar och helger.
• Fler läkarbilar och mer bemanning av ambulanshelikoptrarna, framförallt med narkospersonal.
• De ytor som blir över efter ombyggnationen av.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 78 av 79
• Karolinska ska reserveras för bostäder.
• Bygg ut gröna linjen till Karolinska sjukhuset i Solna.
• Sammankoppla blå linje med linje 17 eller 19 för att successivt kunna öka kapaciteten.
• Bygg om stombusslinjerna i innerstan till spårväg för att säkra kapaciteten.
• Bygg om blåbuss-linjerna i förorten till spårväg när de slår i kapacitetstaket.
• Förläng gröna linjen genom linje 19 till Älvsjö.
• Förläng blåa linjen nordväst ut via Barkarby och österut via Sofia (Södermalm).
• Förläng Djurgårdslinjen till Centralen (naturligtvis också här med nya spårvagnar).
• Landstinget i Stockholms län ska införa rätt till heltid och möjlighet till deltid som begrepp.
• Inkomster från trängselavgifter skall endast användas till satsningar på kollektivtrafiken.
• Avgiftsfri kollektivtrafik.
• Avgiftsfria resor med Waxholmsbolaget.
• I väntan på nolltaxan ska kollektivtrafiken vara avgiftsfri för alla under 18 år.
• Gymnasiestudenter ska ha rätt till avgiftsfri kollektivtrafik året runt.
• SL ska införa möjligheten för månadsvis betalning av terminskort och studentkort.
• Nattrafiken ska öka.
• I regionplanen ska tydliga satsningar på kollektivtrafik prioriteras.
• Museum som finansieras med landstingspengar ska vara avgiftsfria.
• En utbyggnad av kollektivtrafiken ska genomföras.
SSU Stockholms politiska handlingsprogram antaget på årskonferensen 2014.
Sidan 79 av 79
