PSykolig A hela kursen

Hjärnans typ uppbyggnad
Hjärnans kapacitet avtar.
Film: Ungdomshjärnan:
Hjärnan fortsätter altid utvecklas. Del av hjärnan ej utvecklad i tonåring, därför mer spontan.
Mognar bakifrån och fram. Prefrontalcortex, outvecklad. Överlevnadsinstinkter gör stress och
nervs. Prefrontalloben försöker lugna ner, men ibland inte. Se på hjärnaktivitet på kärlek.
Förälskelse: Mindre aktivitet i omdöme, vad andra gör. Hat: tvärtom, är beredd. Arbeten
påverkan hjärnan, ofta dåligt, vid ex stress. Nya delar kan aktiveras och dra ner på
arbetsminnets kapacitet. Hjörnan preocessar anann info. Hjärnan utvecklats från
bondesamhälle till modern. Svårare koncentration. Finns outnyttjade hjärnresurser? - Nej, men
inte aktivt alla fult ut. Går kanske att ha fler aktiva sammtidigt, eller att påverka? - kansek,
minnespiller. '
Film nr 3:
Vet ej hur minnen lagras, men i olika delar av hjärnbarken. Olika delminnen, få kontakt och
kommer ihåg. Mycket blir sämre, lite bättre. Primärminnet ej försämmras. Arbetsminne
försämras.
Kortids: primär = håller. Arbets= sämre.
Långrids Semantiska = håller. Episodisk = sämre, kräver många delar för fungera.
Hjärnan: Plastisk. Alzheimers.
Har bara födslohjärnceller? - Nix. Bildar nya hjärnceller hela tidn. I hipokampus bildas, skickas
vidare. Friskare av nöje, mer hjärnceller då. Nya intryck.
Hur leva länge? - livsstil, gener. Inflamation - antiinflamation. Rymms jaget endast i hjärnan?
Filmerna:
1. Varför är ungdomar mer riskbenägna än vuxna? - prefrontal cortex i pannloben ej utvecklad.
2. Vilka funktioner har prefrontalcortex? hämmande, planera, göra flera saker samtidigt, förstå
andra människor.
3. När är prefrontalcortex färdigutvecklad?
Ju äldre man blir desto mindre tvärsäker blir man.
Ju mindre man kan leva sig in i andras tankar, desto lättare vara tvärsäker. Ungdomar ej
utvecklade prefrontalcortex - ensyniga. PC färdig vid 25 - 30.
4. Hjärnaktivter vid gilla presentation
 Vänster halva, dopamin, endorfin.
 Negativt: kropps försvarssystem. Ammygdalam skapar rädsla. Prefrontalcortex försöker
HEMMA.
 När man ser hopplös förelskelse: Insula, Putamen, Ammygdalam aktiveras. Redo för kamp.
Samma som hat. Men andra delar inaktiva.
 Arbetsplats utformad? - mycket kapacitet tas från arbetsminnet vid tappad uppmärksammhet.
Foka
 Använder all hjärna, mer eller mindre
 Kan kanske skapa piller i framtiden.



Åldrande
Vad heter hjärna som lagrar minne. Hypocampus.
Hände hjärna när åldras? Krymper.
Vilka minne har?


Typer minne försämras?
Vad plastiskt? Den kan reparera sig själv. Även formbar.
250
150 100 150 100
Alexandras powerpoint:
Neuron samma som nervcell
Från nervtråd går axoner.
Myelinskida är skyddande hölje som omger axonerna. Ju snabbare och tydligare.
Hjärnans utveckling - paul Mclean dela in hjärnan, delade in den i tre delar, utvecklade efter varann.
(bygger på darwins)
Reptilhjärna: äldsta, utv för 200 milj år sen. Ormars och ödlors hjärnor enbart denna.
Uotvecklad däggdjurshjärna: utv. För 100 milj år sen. Växte över reptilhjärna.
Utvecklade däggdjurshjärna: växte hjälm över två andra, 50 milj år sen. Denna kallas cortex. Gör oss
till människor. Mest utvecklad. Veckad. Mer utv hos människa. Växte för få plats. Medkänsla, empati,
planera.
James olds: (psykolog) delade in hjärna i kall o varm del. Varm: äldre delar, reptil och tidiga
reptilhjärna. Impulsiv, nyckfull spontan. Vill ej anpassa sig. Gör som man känner för, som barn. Kalla
hjärnan: nyare delen. Utvecklade, hjälmen, cortex/storhjärnan. Överväger olika alternativ. Anpassar
sig, planera, tänka innan handling .varm: spontan, impuls. Kall: tänka först, efterstänksamhet.
Där fram, frontalcortex : kontrollerar handlingar, hur man ska vara, hämmande- då preforntalcortex
börjar gå sönder.
Inför prov:
Frågorna på filmerna är viktiga. Har frågorna i sammanfattning.
Kommer var anlys. Vilka frågor som helst. Fakta också .
Kolla hjärnans anatomi - vad det har för inverkan och vilken funktion det fyller i mönniskokroppen .
En sak viktig titta peå: demenscentrum.
Läs: Så fungerar hjärnan. Ej om sjukdomar. Kolla bilden.
Total sammanfattning av filmer:
Unga hjärna:
Synapser viktiga! 400 000 000 000 000
Foster: Känna ljud, ljus, lära sig saker efter 5-6 mån. Genom synapsers koppling.
Sinnesintryck bearbetas i kopplingscentral, Talamus, skickar vidare till centra där de hör
hemma. Många ggr samma intryck? - Kraftigare bindningar mellan hjärnceller o synapser →
Inlärning & igenkänning. Känna igen mamma. Efter 3 veckor bildas hjärna. Efter 8 veckor hjärnexplosion. Lär språk redan som foster, för stärkta kopplingar. Flest hjärnceller vid
graividitet, men fortsätter bildas. Fosters hjärnceller ej synapser eller utskott Hjärna Mognar →
nervceller kopplas med synapser, de blir lite större och får förgreningar.


Medvetande: 15 veckor innan födsel, vetskap om oss.
Talamus kopplar hjärnbark & pannlob får en jag- uppfattning - människa människa.
Nyckel till barns inlärningsförmåga: My - rytmen minskar. Spegla går snabbare än behöva
tänka själv: Spegelneuronsystemet: Spegla människors handlingar. Förstå handlingar, empati.
Tränar genom titta

Theory of mind: Skilja på sin egen vetskap och kunskap om världen och andras. Grund för
förståelse, ljuga, ca 4 år.
Mozarteffekten: Intelligent av musik ? NEJ! Ej varaktig effekt.
Men hjärnan formbar, undervisning formar. Hjärnan är plastisk.
Analfabet, hjärnan oformad från . Hjärna ej fysiskt formad, ej pfogramerad för visuell.
Arbetsinne försämmrad.
Hjärnhalvekopplingar sköts genom corpus callossum. Mindre hos analfabeter, ej lika bra
sammarbete. Kan träna hjärnan, anatomin ändras.
Muscicerande gör större hjärna. Nervtrådar tjockare som kopplar mellan hjärnhalvor, vit
substans, myelinskidor tjockare, synapser fungerar bättre. Hjärnan plastisk. Kopplar, förgrening,
välutvecklade fibrer, tränas. Genetik, men behöver stimulans.
Mognande
PrefrontalcortalCortex - frontalloben hindrar från impulsivt risktänkande. Utvecklas sist, hjärna
bakifrån fram, ungdomar tar risker. PC är planering, kontrollstation, eftertänksamhet. Störst
skillnad mot djur, eftersom den funktionen, självkännedom, förstå andra.
Hjärnan mognar:
1. nervceller myeliniseras, nervsignaler hoppar snabbare effektivare.
2. Hjärna fokar energi var behövs.
Prefrontalcortex har ej.
Medial prefrontalcortex arbetar annorlunda hos ungdomar, ej utvecklad. Social del. Eftersom
den ej utvecklad, använder överflödigt energi.
limbiska del (känslor) mognar snabbare än kontroll.
Positiva tankar - vänster sida.
Nucleus acundens skickar kemiska duschar, endorfin, dopamin. Ammygdala: aktiv vid hot,
skickar stress. Controlleras av prefrontalloben, men klarar inte alltid.
Hypothalamus - Kontrollerar kemi i hjärna, gör så binjurar producerar cortison.
Kan se förälskelse i hjärnan! Speciell aktivitet. Kärlekssystem (mest hos människa), Insula,
Putamen, Amygdalam aktiveras.
Insula: varning och alert. Putamen: Försvarshandling. Dessa är hat. På sin vakt på samma sätt,
skydda. Skillnard: kär, deaktiveras andra delar, omdöme, skillja sig själv från andra. Energi &
hormonkrävande. Kan vara beroende eftersom ger najs hormoner.
Arbete: Skift, stressarbete, motona, bygg, leder celldöd. Dåligt. Pannlob & hjässlob vid
koncentrering, (arbetsminne), kräver uppmärksamhet för fungera. Om ej, äts på arbetsminne,
kvalité sämre.
Nu: info-flödet ökat, distraktion, multitasking: arbetsminne måste anpassa. Bäst en uppg i taget,
annars i undermedvetande. Använder alla delar, men ej alla samtidigt aktivt, men många är
underlag, och behövs i bakrinden, inaktiva, understödjer. Minnespiller? - realistiskt, synapser
och myelin kanske förbättras ? Hypocampus?
Åldrande hjärna:
Hypocampus aktiveras och man m inns. Delminnen sparas olika ställen. Hjärnbarken: ljud, syn.
Ej glömma, oförmåga att få tillbaaks alla minnen, för det krävs system.
Nervceller, axoner, dendriter, synapser minskar vid ålder.
Korttidsminne: Primärminne ( vad som är nu, siffror, Ej sämre). Arbetsminne: (info vi måste
bearbeta, baklängessiffror. Blir sämmre)
Långtidsminne: Episodiska (händelser, livet. Kräver mer. Sämmre) Semmantiska (fakta, ej
sämmre).
Episodiska kräver många delminnen, och delar kan var sönder.
Stroke: Hjärna får ej syre, nervceller dör, förmåga påverkas. Vernices område: språk. Men
hjärnan kan reparera.: plastisk. Corpus callosum, väg mellan ghärnhalvor. Reparera gfenom
använda andra sidan.
Hjärna som trädm man tappar blad vid ålder, (synapser)
Ahlzheimers: AMYLOIDprotein sprids i hjärnan, lägger runt sunapser i kopplingar, kan ej prata.
Mediciner idag påverkar ffa symptom via reglering av acetylkolin (en neurotransmittor).
Omvänd utveckling, sämring. Minne, först. Men ryggmärgsvätska, genväg till hjärnan. Mest
hjärnceller vid födsel, men bildar mera hela livet. Tinningloben, hipokampus, bildar hjärnceller.
Lär utnyttja denna resurs, reoareara hjärna då. Stimulerande miljöer ökar hjärncellsproduktion.
Kan stimulera hjärna, men gener påverkar också extremt mycket. Skapa nya untryck,
Varför vissa så gamla? - gener + Miljö (livsstil)
MitokondrieDNA - Innebär friskt åldrande. D.loop
Friskt åldrande: balans anti-inflamation, och inflamation, då minska inflamationprocess, det
bryter ner.
Gener skapar ett bättre immunsystem? Håller längre då?
Vissa tror simulera hjärna i teknik. Rymms jaget endast i hjärnan?
Powerpoint sammanfattning
Neuron samma som nervcell
Från nervtråd går axoner.
Myelinskida är skyddande hölje som omger axonerna. Ju snabbare och tydligare.
Hjärnans utveckling - paul Mclean dela in hjärnan, delade in den i tre delar, utvecklade efter
varann. (bygger på darwins)
Reptilhjärna: äldsta, utv för 200 milj år sen. Ormars och ödlors hjärnor enbart denna.
Uotvecklad däggdjurshjärna: utv. För 100 milj år sen. Växte över reptilhjärna.
Utvecklade däggdjurshjärna: växte hjälm över två andra, 50 milj år sen. Denna kallas cortex.
Gör oss till människor. Mest utvecklad. Veckad. Mer utv hos människa. Växte för få plats.
Medkänsla, empati, planera.
James olds: (psykolog) delade in hjärna i kall o varm del. Varm: äldre delar, reptil och tidiga
reptilhjärna. Impulsiv, nyckfull spontan. Vill ej anpassa sig. Gör som man känner för, som barn.
Kalla hjärnan: nyare delen. Utvecklade, hjälmen, cortex/storhjärnan. Överväger olika alternativ.
Anpassar sig, planera, tänka innan handling .varm: spontan, impuls. Kall: tänka först,
efterstänksamhet.
Där fram, frontalcortex : kontrollerar handlingar, hur man ska vara, hämmande- då
preforntalcortex börjar gå sönder.
Bra frågor på filmer:

Var sitter jag-uppfattningen och när utvecklas den? Medvetande: 15 veckor innan födsel, vetskap om oss.
Talamus kopplar hjärnbark & pannlob får en jag- uppfattning - människa människa.

Är ungdomar mer nervösa vid föredrag eftersom outecklad prefrontalcortex? Ej utvecklad,
överaktiv. Ammygdala.

Var är spegelneuronsystemet centraliserat?
Gör att vi förstår andra människor, skapar empati. Lär under observation. Gpr snabbare. Sitter i
prefrontalcortex.

Skillnad på arbetsminne och de andra?
Kortttidsminne: arbetsminen , primär. Arbets -info bearbeta. Blir sämre. Primärminne håller sig.
Långtidsminne: semantiskt & episodiskt. Episodiskt sämre, semantiskt håller sig.

Vad finns det för minnen.


Varför ökar stimulerande miljöer produktion av nervceller i hjärnan?'
vet ej?

Varför bidrar miscicenrande till att hjärnan växer?
Vet ej? Använder delar, stärks band och synapser? Axoner dendriter myelin.


Hur kan man se på hjärnans delar vilka som är mer/mindre utvecklade än andra?
Hjärnan mognar då nerutskotten får myelinskidor, onädighet gallras, effektiviseras, kopplar mer.

Försämmras primärminne vid stress och aktivitet hos insula?
Insula putamen ammygdala tar all energi, äter av annan kapacitet. En sak i fokus. Ej distrahaerad.

Vad gör oss till människor? - Cortex? Empati - sitter i spegelnauronsystemet. Theory of mind.
Utvecklad däggdjurshjärna: hämmande tankar, planering.

Hur skilljer sig de tre olika stadierna sig från varandra? Vad utvecklas, männskligt alltså
Hjärnan skapas 3 veckor in i graviditet, men hjärnexplosion vid 8. hjärnan börjar mogna, vi får en
uppfattniing om oss själva då talamus kopplar hjärnbarken och pannloben med synapser.
Hjärnan fortsätter mogna, bakifrån fran, synapser kopplas ihop, får utskott och kan sammarbeta.
Vidd ungdom fortfarande inte fullt utvecklad, prefrontalloben som sköter språk, hämmar
beteende, koncentration osv ej helt utvecklad, men andra delar blir mer och mer utvecklade.
Hjärnan lär sig att gallra bort onödiga hjärnceller, och foka energin på delar där den behövs.
Därför får vissa delar överaktivitet, ex frontalloben. När vi börjar bli äldre blir det periodiska pch
arbetsminnet sämre. Synapser, axoner dendriter börjar dö. Hjärnan minskar med 20 %. Risk för
ahlzheimer börjar öka.

Vad aktiveras vid kärlek? Insula putamen ammygdalan
Samma som hot. Men skillnad: vissa deaktiveras, tappar lite omdöme ej på sin vakt.

Vad händer vid nervös stress? - ammygdalam skapar förberedelser. Prefrontalloben ej hålla tbx.
Hypothalamus känner av -- - biologisk balans och skickar cortisol. Stress skickas ut av
ammygdalam .

Vad försämras vid livsfarlig situation, stress, och varför?
Omdöme primärminne, prefrontalloben ej med, håller ej tbx, foka en grej utan distraherad.

Vad innebär det fysikaliskt att vara analfabet? - corpus callossum,
Hjärnan ej blivit fysiskt formad under barndom. Hjärnhalvor ej arbetat lika bra, corpus callossum.
Blir sämre på visuella bilder.

Varför är mindre pinsamt vid ungdom? Outvecklad?
Outvecklad prefrontalloben.

Hur utforma äldrevården för gamlingar mer stimulerande, lyckligt långt liv.

Varför mindre tvärsäler vid äldre ålder?
PC ej utvecklad.
Viktig terminologi
Synapser
Kopplingar, längst ut på hjärnceller.
Inlärning
Banden mellan nervceller & synapser stärks
Hjärnan mognar
Nervceller kopplas med synapser
Jag-upfattning
Talamus kopplar hjärnbark & pannlob får en jag- uppfattning - människa
människa.
Spegelneuronsystemet
Förmåga spegla & förstå handlingar. Empati
Theory pof mind
Förmåga att skillja sin vetskap och världsuppfattning från andras, förstå
andra är tänkande individer med själ från sig själv.
Mozarteffekten
Myten om att man formar hjärna genom klassisk musik
Plastisk
Hjärnan kan formas som en muskel - Musciserande. Hjärnan kan reparera
sig genom byta centrum.
Minnespiller
Realistiskt, men om lång tid. Kanske öka aktiviteten i hypocampus, eller
myeleniserar nervceller.
Korttidsminne
Primärminne / arbetsminne.
Primärminne
Det som händer just nu, enkel info. Ej sämre
Arbetsminne
Info som bearbetas, siffror baklänges. Sämre
Långtidsminne
Episodiska / semantiska
Episodiska
Vårt liv, vad som hänt. Sämre
Semantiska
Faktasaker, ej sämre.
Stroke
Blodet slutar flöda. Kan skada centrum i hjärna, ej tal.
Corpus callossum
Väg mellan hjärnhalvor, agerar vid plastisk återuppbyggnad
Ahlzheimers
Lager protein runt synapser myelinskidor, nervceller. Amyloid
Ryggmärgsvätska
Kan vara genväg till hjärnan, få info där
MitokondrieDNA
Kan vara del av förklaring till friskt åldrande.
My-aktivitet
Minskar vid spegling av handling. Inlärning
Myelinskida
Lager av fett lägger runt nervceller för snabbare o effektivare impulse.
Paul Mclean
Delar upp hjärnan i tre delar: reptilhjärna, outvecklad däggdjurshjärna,
utvecklad däggdjurshjärna.
James Olds
Delade in i varm (reptil) och kalla (cortex, hjälmen, storhjärnan)
Medial Prefrontal
cortex
Mitten del i pannloben
Limbisk del
Kontrollerar känslor. Mognar snabbt
Frontalloben
Främre del i hjärnan, utvecklas senare. Koncentration, Omdöme, Tal,
Kontroll handlingar
Nucleus acundens
Skickar kemiska duschar, dopamin, endorfin
Ammygdalam
Aktiveras vid hot och kärlek. Skickar stress, kontrolleras av
prefrontalcortex.
Insula
Aktiveras vid hot och kärlek. Varning och alert. Ensidigt fokus, ej bra
primärminne
Putamen
Försvarshandlingar.
Prefrontalloben
Främre del av hjärna: Koncentration, språk, kontroll av handlingar,
impulsitivitetshinder.
Hypothalamus
Kontrollerar basfunkt. Hunger törst, sexdrive, sleep. Känner bilologisk
balans.
Hypocampus
Aktiveras vid minne
PrefrontalcortalCortex
Del i pannloben. Kall del. Eftertänksamhet, hindrar impulsivt agerande.
Hämmar.
Talamus
Kopplinscentral, skickar intryck/impulser
Gör människa till
människa:
Empati. Utvecklad däggdjurshjärna. Cortex. Självkännedom, förmåga
planera, omdöme, inlevelseförmåga, hämmande funktion, får oss att
tänka efter föra. Kärlekssystem. Det är starkast hos människa. Ammygdala,
insula och putamen aktiveras. Amygdala skickar stress, insula är
varningssystem och putamen gör försvarshandling. CORTEX &
KÄRLEKSSYSTEM
Frågor vi gjort i klassen:






Den unga hjärnan
Hur ter sig tillvaron för fostret inne i mammans mage?
Fostret är inaktivt, men förmåga lära sig. 8 veckor innan födsel exploderar hjärnceller.
Kan urskillja språk ,ljud ljus, och förmåga att börja lära sig.
Hur beskrivs thalamus? Thalamus är kopplingascentraleni hjärnan. Bearbetar och
skickar vidare intryck till centrum
Vad innebär spegelneuronsystemet?
Innebär att vi kan spegla andras handlingar, förståelse för andra och empati.
Vad innebär Theory of Mind?
Innebär att man kan skillja sin världsbild och kunskap från andras. Man har förståelse
för att andra har själ och världskunskap
Vad innebär Mozarteffekten?
Myt om att man blir smartare av att lyssna på musik
Varför bör barn musicera?

För att hjärnan är plasisk och formas av övande. Den är formabar och fysiskt formbar
som kan påverka hjärnan resten av livet. Ökar IQ
Vad visar analfabetstudien?
Att de som inte lär sig analfabetet inte lär sig bearbeta visuella bilder. Sämmre IQ och
hjärnan formas inte på det sättet den borde. Men hur är ursprunget?
”den mognande hjärnan”
Hur skiljer sig hjärnaktiviteten åt hos en elev som redovisar
inför klassen och som älskar det jämfört med en elev som
redovisar och som tycker att det är obehagligt?
Aktiviteten i hjärnan är helt olika. Vid rolighet, mer aktivitet på
höger sida, och nucleus acunden skickar positiva kemiska
duschar, dopamin och endorfin. Negativ - mer vänster
hjärnhalva. Ammygdalan aktiveras. Ammygdalam skickar
stressframkallande kemiska duschar. Försöks hålla tillbaks av
prefrontalcortex men fungerar inte alltid. Dessa områden aktiva
vid stress och hot. Hypothalamus skickar cortisol, känner bilogisk
balans.
Vad händer i hjärnan när du ser en bild på personen som
du är hopplöst förälskad i?
Då aktiveras insula pythamen ammygdalam. Samma system
som hat, är förberedd, men andra delar deaktiveras. Gör att
vi förlorar lite mer omdömme. Insula - stressisgnaler
putamen - förberedeelse på försvarhandling. Dessa två hat,
men delar deaktiveras.
Hur ska en arbetsplats vara utformad för att skapa en god
mental ergonomi?
Ej stress. För arbetsminne, koncentration för en sak i taget.
Hur många procent av vår hjärna använder vi?
Använder hela hjärnan, men vissa delar mindra aktivt vid
vissa tidpunkter. Många fungerar som understöd vid
användning av andra delar.
Är ”minnespiller” ett realistiskt framtidsscenario?
Jag, men det kan ta lång tid.
1.
”Den åldrande hjärnan”
Vad heter den del av hjärnan som lagrar minnen?
hypocampus
2.
3.
4.
5.
Vad händer med hjärnan när vi åldras?
Den minskar,
Vilka olika sorters minne har vi?
Korttids: Arbetsminne & Primärminne
Långtids: Episodiska & semantiska
Vilka typer av minne försämras inte med åren?
Primärminne och semantiskt minne håller sig.
Vad menas med att hjärnan är plastisk?
Den kan reparera sig själv, genom corpus callossum, och är
formbar.
Lillhjärna: Balans, hållning, koordination
Tinninglob: Minne, Inlärningsförmåga
Nacklob: Syn, känna igen.
Hjässlob: orienteringsförmåga. Praktisk förmåga, räkna.
Pannlob: Omdöme, koncentration, tal, hämmande funktion, självkännedom, inlevelseförmåga,
kontroll handlingar, fårståelse för andra, spegelneuronsystemet.
MÄNNISKAN!
Vad är människa?
Olika persp. Vad formar oss egentligen?
Psykoobiologiskt -- genetiskt arv. Allt förutbstämt om vem vi ska bli, egenskaper. Beror iförsej av
miljö. Medfödd störning
Psykodynamiskt - miljö och sociallt arv. Uppfostran, miljö ,social skapar. Störning skapas av miljö
socialt.
Många tror på blandning, men mer inriktad.
Utvecklingspsykologi: undersöker och beskriver förändringsprovesse. Olika faser i livet.
Småbarnsåldern: småbarn fårstår inte existens utan man ser. Egocentriskt verklighet, bara det man
ser. Språkutveckling. Insikt av ting existerar oberoende av sinnens aktion.
Social kompetens - immitation och identifikation. Härmar utan veta. Immitera vanligaste sätt o lära.
Logiskt täbnkande, abstrakt tänkande, animisn, theory of mind. Animism: Skiljer inte mellan levande
och icke-levande ting. Freud känd för faser.
Skolålder: kognitiv utveckling.motorisk utveckling. Jämför sig med andra. Självkänsla, självförtroende,
grundläggs här. Kan påverkas av jämföra sig, negativt. Lärare är viktiga. Kognitioner: tankar.
Skolsystemet stämmer ej övwerens alltid med utveckling. Barn ska ej sitta stilla.
Pubertet
Främlingskap
Konformitet - anpassar efter varandra, grund botten handlar om hålla sams.
Regressiv kraft - dras till barnslig.
Progressiv kraft - dras till vuxenvärld.
Revoltens tid Identitetskris.
Vuxenåldern:
Plikter. Ansvar samlevnad föräldraskap.
Åldredomen: Vila, reflektion, fördjupade relationer, barnbarn, kris eller lycka, beroende på hur livete
har blivit.
Freud: försökte förklara varför vi beter oss som vi gör. Försökte göra detta genom beskriva faser vi
går genom.
Utvecklingspsykolog. Psykologins fader. Psykologin blev vetenskap. Levde 1850. vad består vår
personlighet av? Utgick från modeller: topografiska modellen. Likna vid isberg. Symboliserar vårt
psyke: delar: det medvetna, förmedvetna & undermedvetna. Medvetna: allt vi vet, tankar o känslor
vi har koll på, det vi vet o registrerar, medvetna om. Detta en liten del av psyke. Undermedvetna:
Märker vi inte, trängt bort, största del av oss. Vill inte ha dessa, de tränger vi bort. Jobbiga grejer.
Dessa grejer var ofta : sex, ex svartsjukt lagd, men vill inte vara det, därför trycker vi ner det i
undermedvetna, låtsas den inte finns, men den är där någonstans. Förmedvetna: nära medvetandet,
lätt kommer upp. Lite jobbigt, men kommer upp ibland.
Censur mellan medvetna och undermedvetna.
Tre delar av personligheten som hör ihop med det innan. En annan modell:
Jaget: den vi är, upplever mig själv som detta, jaget medlar mellan de två andra. Detet: behov,
drifter,, chillar, detta vill vi, gör inte vad måste. Ligga kvar. Överjaget: dett vill göra vi göra. Starkt
överjag: perfektionist, det vi måste göra, annars duger vi inte, gå upp direkt ur sängen.
Faser: vi går genom faser. Knutna till lustupplevelser. Oral fas: njutning genom munnen. Anala fas:
intresant. Falliska fasen: könsorgan.
Redan då känner man lust till andra.
Latens: 7-12. sex ej intressant. Genitala fasen: utvecklar sexualitet.
Freud tänkte att man faktiskt kan fastna i en fas. Om man hindras från att gå igenom en fas. Kan bli
anal: kontrollbehov, snål, detaljer. Pedant. Oral: generös, mat, förförisk. Motsats anal.
Försvarsmekanismer: utsätts för mycket, konfoneras mycket ,jobbigt erkänna saker för isg själv.
Därför jaget utvecklat: Försvarsmekanismer: (bra) ex förnekande, vet egentligen men trycker i
undermedvetna. Projection: ser oönskad egenskap hos alla andra. Man själv har den egentligen,
men man undertrycker och ser den hos andra.reaktionsbildning: tycker ej om nån man borde tycka
om. Tycker en förbjuden tyckning. Utvecklar då överdriven kärlek mot denna människa.
Rationalisering: får dåligt betyg ex, g, skyller då på andra, rationaliserar bort sig själv, någon annans
fel. Förskjutning: Jobbig relation. Tar aggression på jobbet ist. Agressioner på något annat. Eskapism:
flyr in i annat. Då man borde göra något. Kompensera: allt är kompensation enligt freud.
Freud tyckte försvarsmekanismer var bra, den som inte har det blir sjukt.
Ex. Vill flyga flygplan, tror det är för att man gillar flyga, och vara på väg. Egentligen undermedvetet
komplex över litet könsorgan. h
Utvecklingspsykologi
Läran om hur vi utvecklas. Kollar ofta barn. Relation till barn o föräldrar. Hur barn blir vuxna
Eriksson.
Erik homberger erikson
Lärar: Pappa o dotter freud.
Inspirerad av freud. Men tror inte lika mycket på fysiska saker o sex. Ej lika djuriska. Människans
sociala natur spelar mer roll enligt eriksson. Jaget har en egen existens, ej bara en medlare. Oral o
anala osv faser spelar inte lika stor roll, men social natur i början av livet har större impakt. Trodde
också på stadier. Men mest miljö och relationer formar vad vi gör av genetiskt arv. Trodde på
kombination. Varje stadie: börjar med kris. Måste ta itu med något i börrjan varje stadie, måste
hantera på bästa sätt, då växier vi som individer. Om man inte löser, problem, obearbetade saker i
sig. Leder till positiv egenskap om hanterar rätt. Olika åldrar stadier:
Fas 1: Spädbarnsålder. Det som formar är hur vi möts. Vi utvecklar tillit/misstro till världen. Detta är
början på fas, är en kris, men bemäts krisen rätt? - bra egenskap- tillit.
Fas 2: Småbarnsålder: Upptäcker att man kan göra saker mot/följer föräldrar. Barn uppmuntras till
egen vilja: blir självständig. Men nej, inte lyda, ej egen vilja: skamkänslor. Kris, bemöts rätt: viljestyrka
Fas 3: treårstrots. Markera nej, men uppmuntra ta egna initiativ. Annars skuldkänslor. Kris : bemöts
rrätt.
Fas 4: skolåldern, är duktig/måste göra om. Arbetsflit / underlägsenhetskänslor. Klarat andra kriser o
faser? - ofta går bra i denn, får dygden arbetsflit. Annars måste tillit skapas först, sen självständig osv,
klara tidiga kriser. Kris : bra? - kompetens. Litar på sig själv.
Fas 5: ungdomstiden 13 - 20. vad ska man göra med livet? Vad är meningen, vad är mitt mål, var hör
jag hemma? . Hanterar kris bra? - identitet och trohet. Vågar lite på sig själv. Självförtroende. Annars
skapas splittring.
Fas 5: tidig vucenålder. Allt bra inann? - kärlek. OM bra innan, då hantera och mogen
kärleksrelationer. Dåligt i tidigare fas? - svårt med förhållande. Då slukas man eller så har man svårt
komma nära någon, vågar ej öppna någon. Tidigare bra och hantera krisen: närhet annars isolering.
Dygden blir kärlek.
Fas 6: Medelåldern. Handlar om prestationer, och producera, gör man inte det jämt? Utvecklar
förmåga ta han om andra, sina barn. Skapar produktivitet, om bra tidigare, eller stillastående.
Fas 7: antingen gammal och vis, nöjd med det man gjort, eller olycklig inser att man inte kan göra.
Om bra: integration, om dåligt, förtvivlan. Dygd: vishet.
En förklaring bland många.
Lite för ödesmättat. Kan ju vända negativa uppväxter.
Mycket om hur barn utvecklas:
Antknytningsteorin: barn leker i rum, förälder går ut, barn gråter, förälder kommer in tröstar snabbt
och fortsätter utforska. Bra anknytning till föräldrar. Om barnet bara klamrar sig fast vid förälder, då
är den otrygg-ambivalent. Otrygg - unvikande anknytning - fokar bara på leksaker, noterar aldrig
förälder kommer / går. Desorganiserad anknytning: helt fel i uppfostring, är förälder hot / trygg? Går
med rygg mot mamman. Kritisk till modeller. Sättet man anknyter till föräldrar = bra - sunda
fungerande relationer. ,
Könsroller
Reflektion på könsroller:
Könsroller har extremt stor påverkan på hur man lever sitt liv. Idag har de flesta en relativt bestämd
syn av vad en ideal flicka är och vad hur en pojke ska uppföra sig. Detta formar människor. Detta tror
jag skapar en känsla av pliktskyldighet till att leva upp till en viss roll. Möjligen omedvetet, men vid
tidigt stadium av barndomen så tror jag att man formas relativt mycket av vad man märker att andra
har för ideal på tjejer/killar och hur andra påverkar oss. Vid barnålder blir vi extremt påverkade av
lärare och föräldrar. Genom att dessa människor har en uppfattning om vad könsroller är, styr de
också ofta in barn på att en pojke ska vara pojke och flicka vise versa. En flicka köper man ett
dockhus till och skjutsar henne till ballet medan en kille får ett plastsvärd och hämtas från fotbollen.
Könsroller har ett biologiskt och genetiskt ursprung. Då människan skapades var mannen utan tvekan
fysiskt överlägsen. Det är han i normala fall idag också. Problemet är att denna relation mellan
kvinnor och män har förflyttats från endast en fysisk relation, till hela dagens samhälle. Jag läste en
artikel där det stod att det finns 5,5 fler Vd:s som heter Jörgen än vad det finns kvinnliga Vd:s. Jag
anser att könsroller som har ett genetiskt och biologiskt ursprung har ofördelaktigt nog flyttats till
situationer där det är vår kompetens som spelar roll. Detta har i sin tur skapat en miljö som
förespråkar dessa könsroller. Det är i våra unga år som vi formar en identitet och det är just då vi är
känsliga för påverkan och miljö. Då denna miljö och påverkan skapas av vuxna som har fixerade idéer
påkönsroller för man också vidare dessa fördomar till barn. I detta fall tror jag att sättet vi uppfostrar
våra barn påspelar stor roll i hur de kommer agera i egenskap av man/kvinna. Självklart hade det
ändå funnits stora fysiska skillnader, men i fall av en könsneutral uppfostring är det möjligt att synen
på vad en man/kvinna är, fördomar och könsroller hade varit totalt annorlunda.
Så vad är det jag försöker förmedla med denna utdragna tankeformulering? Kanske är det att
könsroller som grundas i fysiska skillnader för tusentals år sedan, präglar det samhälle vi har idag och
den uppfostran vi ger till våra barn. Illa? Möjligtvis
Socialpsykologi
Det som händer i grupper, i skolan. Vad skapar skillnader mellan grupper?
Samspelet mellan individer och individ - grupp.
Varför sekter? Socialisation: då vi lär oss det sociala spelet och regler. Måste vara bra,
evolutionsmässigt, ej anpassa sig, de dog. Läsa av och anpassa. Kan ej: asbergers - egoistiska. De inser
inte sina fel. Lär ej sociala spel.
Primärgrupp: starka band i grupp, kompiskrets.
Sekundärgrupp: skolklass, lite ytligt.
Marginalposition: tillhör två olika grupper.
Utbytesteori för attraktion: teori går ut på att så länge belöningar större än kostnader, jag stannar.
Yttre tryck: grupp hålls ihop av omgiviningens avståndstagande eller negativa attityd.
Norm: oskriven regel.
Social kontroll: inom social grupp finns belöningar o bestraffningar som får medlemmar att följa
regler.
Normkonflikt: Med i två grupper, två olika normer, blir knaas. §
Konformitet: liktriktning uppstår i en grupp.
Förväntningarförväntningar på varje individ riktas åp oss utifrån vår placering i det sociala
samanhang. Vi uppfyller dem ibland.
Prestige: anseende kopplas till vissa roller, ex yrkesroller.
Status: Handlar om personliga egenskaper.
Attityd: känslomässigt färgat inställning till något. (är min attityd)
Kognitiv kompotent: tankar som attityd grundar sig i, kvinnor mer lämpade för barnomsorg.
Tänk
Affektiv komponent: Känslor som attidyd grundar sig i. Känner
Handlingskomponent: amsätta vår attityd i handling. Vad vi gör!
Kognitiv dissonans: Två uppfattningar krockar med varandra. Tanken (negativ) krockar med känsla
(positiv)
Kognitiv konsonans: balans och harmoni råder.
Allmän lektion
Hells angels - hur kunde detta hända?
Från små barn till kriminella.
Vad kunde gjorts / göras?
Lite i gener, men inte mycket. De är utanför samhället, därför söker de gemenskap i gäng.
Kan vara gener: beroende av droger, hamnar i dessa gäng.
Mycket miljö: man föds opersonlig och skapar sig en personlighet. Påverkas av alla andra.
Gener - inte lika utvecklad förmåga att känna empati. Då vi deppiga, orkar inte empati. Får ej förenkla
för mycket.
Power point:
Personlighetspsykologi:
Gren som beskriver människors sätt att fungera i helhetsperspektiv.
Olika personlighetsteorier.
Psykoanalys - betonar tidigare relationers betydelse. När vi är små, relationer miljö, avgör livet.
Trait-psykologin: mycket statistik för bedöma personlighetsdrag betydelse för beteende.
Personlighetstester. Väldigt konsekvent och sakligt.
Kognitiv teori: hur vi tänker formar personlighet. Alltid positiv/negativ. Formar oss. T-teori utgörs av
detta.
Biologisk teori - gener och hjärnfunktioner.
Behavioristisk teori - miljö i fokus.
Val av teroi får konsekvens hur vi ser människor, behnadlingar baseras på detta.
Piller / prat - hellre holistisk teori.
Raymon B. Cattell - Psykolog. 1900-tal. Bort från osykologins flum, ska vara mer konkret. Försökte få
fram instrument för människans personlighet, baseras på periodiska systemet.
Hans Eysenck - psykolog. Reducerade cattells 16 faktorer till två . Neurotiscism - problem, ångest,
katastrovtankar, rätt jobbigt. Fixade skala fåör se hur neurotisk. Andra extraoverision / introversion .
Utåtriktad / inåtriktad. Intro - lungt få kompisar. Extra - händer saker, massa människor, lätt
uttråkad.
Britt af Klintberg - neuropsykologi. Söker kopplingar mellan biologiska markörer och avvikande
beteenden, ex kriminella. Finns typiska markörer för personer som är våldsamma / kriminella. Ser att
då de är små: spännissökande, risker, hyperaktivitet, impulsiv, aggressiv. Ofta ADHD: Anledningen:
lite serotinin. Finns hos kriminella. Om man upptäcker detta, gör något vid tidigt stadie, åtgärder
tidigt. ADHD kan vara trasiga gener.
Varning för Biologisk determinism: tror att spå framtiden, ej helt veta att bli krimnell då man hittar
markörer.
A: vad får det för konsekvenser om man anammar teorin om ex behavioristik teori.
B: Biologisk determinism. Människa kan ej välja sitt liv.
Förmåga konsekvenser se olika förmågor har på samhället!
Paul Costa och Robert McCrae - Traitpsykologer. Fem faktorer : Neuroticism, Extraversion,
Öppenhet, Väblighet, Målmedvetenhet. På skala kan ha olika mycket av dessa.
Projektiva och objektiva test.
Objektiva - där man fyller i, man bedömmer sig själv. Självskattningstest.
Projektiva: psykodynamisk tradition. Allt ska tolkas, vad händer i undermedvetna. Freud. Hur man
tolkar roschschtester beror på vad man har i det undermedvetna.
Reiss - prata om behov istället: 16 behov, har alla i olika grad: Makt, Självständighet, Nyfikenhet,
Acceptans (accepterad), Ordning, sparande, Heder, Idealism, Social kontakt, Familj, Status, revansch,
Romantik, Mat, Fysisk aktivitet, Lugn och ro. Detta är personlighetstest som ger en bild av en själv
IDAG. Att förstå en människa är förstå behovsprofil.
Allt detta är personlighetstest för IDAG.
Kolla artikeln: Viktor Rydbergs Gymnasium. Här är både kilar o tjejer MVG-elever.
Skrivämne: varför böir vissa såhär? Varför inte? Hur kan killar glida i skolorna och sedan få de bästa
jobben?
Ta med på fredag prov: Var vetenskaplig, inte bara diskkutera arv/miljö !
Poängen är lösa ett problem. Svara på något. Olika sätt komma fram: Positivism. Söker objektiv, hård
fakta, fyller i ett test.
Källor till kunskap: empiri och logi.
Använder Hermeneutik: tolkningslära. Relativt och subjektivt. Tolka andra.
Positivism: använd vi konkreta grejer.
Hermeneutik: räcker ej med test. Djupare förståelse. (Freud och psykoanalys)
Kan ej bara stata:
Vi tar piller: positism forskning. Pratar: hermeneutisk.
Dra slutsatser. I induktiva metod, gör så att går mellan premisser, och kommer till slutsats. Drar en
allmän regler.
Deduktiv metod: från allmän regel, till enskillt fall.
Reliabilitet / validitet: reliab: mäter allt på samma sätt. Är bra, men räcker ej. Måsta ha hög validitet:
ingen validitet. Använd d ta ställnign.
Falsifikationism: en vetenskaå är öppen för motbevis. Kolla om verkligen kan lite.
Paradigmteorin: en deskreptiv. Från psykoanalysen (paradigm) till biologin.
Sanning: vad är sanning, fundera, är detta verkligen sant.
Vetenskapligt förhållningssät: LÄS SKITN!!!
Ska ha med dessa ord!
Inlämningtjillaruppgift
Individuellt fördjupningsarbete.
Utveckla frågeställning : Konkret, kunna jobba med den. Frågeställning besvaras av två teorier.
Steg 1. Konkret 2. Besvaras. Ha o göra med moment vi gått igenom. Med Utveckling. Varför man är
som man är, identitet, grupper, hur kommer det sig, sekter. Varför kriminella, varför sekt? Ge i tre
steg i svar: 1. redogör för två teorier som förklarar och besvarar fråga. Berätta var man hittat källor.
Vad man fått de från, vem gjort dem, är de pålitliga. FOKUS PÅ ATT REDOGÖRA. (G).
Steg 2. Jämföra teorierna med varandra. Värdera. Vad har varje teori för för/nackdelar. Lite
ställningstagande. Utredande. Får skriva jag, men motivera, vetenskapligt. Förnuft, objektivitet,
rimligt, mindre känslor. Fakta. Diskutera kritiskt.pekar nåt på att den ej är rimlig? Granskar. (VG)
Steg 3. MVG . Analysera männskliga betender relationer olika psyk synvinklar, vilka konsekvenser på
individ o grupp o samhälle. Analysera vilka konsekvenser teorierna får om vi tror. På den enskillda
individen o på samhälle. Vilke är mest kostsam att tro på. Piller/prat att få kriminella att ickekriminella. Bra för olika grupper, individer osv. Terapi är dyrare än mediciner. Göra detta på båda.
Svaret på frågeställningen: del när redogör för teorier. Sen också jämföra dessa svar. Två svar i
början, sen väga de mot varandra. Kan vara båda.
Psykologiska förklaringsmodeller, välj ur psykologiskt perspektiv, sen kan man inkludera
samhällskostngadKan ha mer än två teorier.
Bedömning: Hur rättas: 1. Har redogjort 1 på klart o tydligt sätt. 2.Jämför fylligt, värderar diskuterar
kritiskt. 3. granska, slutsatser, insikt. Slutsats.
Kom med konkreta frågor under processen.
Färdigt den 22:a. 24.00.
Källor: Värdera teroier i steg två. Där ska Källkritik va. Validitet. Kolla ppt. Vad är vetenskap. Var man
läser teorin eller från startaren? Måste inte vara orginaltext, men kan hänvisa freud. Extra bra gå till
orginalskit.Källor: Vem skrivit, när, vilket samanhang.
Var? - böcker, kolla bibblan.,
Reliabilitet: pålitligt mätinstrument. Validitet: undersöker det man vill undersöka.
Formalia
Radadavstånd: 1.5
Calibri: 11.
Längd: 3-4 sidor.
Inledning på några rader. Börja med frågeställning + lite vad man ska göra
Huvuddel: alla tre steg.
Avslutning: kortfattat vad man har kommit fram till, slutsats.
Skriv om: Människan: Kan vara beteende, eller uppväxt. Psykologisksa
Frågeställningar:
Varför blir vi deppiga? Vilka konsekvenser ger teorin för samhället?
ad gör någon till en mördare? Genetiska komponenter til.
Vad gör att vi blir medlemmar av våldsamma grupper?
Vad får någon att bli självmordsbenägen. På våren?
Vad styr vårt undermedvatna
Hur påverkas människa av... (händelse ex.) posttraumatisk stress. Olika personlighetstyper hanterar
på olika sätt. Faktumet att man tror på teorin har konsekvenser för samhället. Perspektiv.
Position i syskonskara har inverkan?
Vad beror schisofreni på? Gener hjärna osv / psykoanalytisk skit.
Vad fyller en grupp för funktion.
På vad sätt förändras en människa under livets gång:
Teori olika faser: Eriksson
Teori om krävande faser (oral osv) : Freud.
Vad gör att en människa blir framgångsrik.
Hur lär man sig saker? Andra sätt?
Vad händer under grupptryck? Vafför reagerar olika på grupptryck. Svar, vad konsekvenser på
samhälle om många faller på grupptrycket. Analysera om många är dessa. Vissa stort behov att vara
flock, hells angel.s del i grupp, ej individ. Flera frågor, bra? Motverka?
Vad gör att någon blir schizofren?
Varför gifter vi oss?
Viktigt att samla material och leda till något,
SBU. Analysera granska, dra slutsatser.
På vad sätt förändras en människa under livets gång:
Teori olika faser: Eriksson ej så fysisk eller djurisk som freud. 7 faser, en fas som inte går bra
hämmar en sedan. Detta är också ganska ödesmättat.
70 år
Teori om krävande faser (oral osv) : Freud. FÅ in detet jaget överjaget. Då dessa faser,
(baseras på behov) inte får utlopp, då kan vi bli på ett speciellt sätt.
20 år
MARGARET MAHLERS (1901-1985) OBJEKTRELATIONSTEORI.
3 år
DANIEL N. STERN (1934 -) SJÄLVUTVECKLING.
3 år
JEAN PIAGET (1896-1980) UTVECKLINGSTEORI.
16 årr
B.F. SKINNER (1904-1990) INLÄRNINGPSYKOLOG
Ej period.
Vad definerar en människa:
Utvecklingspsykologi
Steg 1. Konkret 2. Besvaras. Ha o göra med moment vi gått igenom. Med Utveckling. Varför man är
som man är, identitet, grupper, hur kommer det sig, sekter. Varför kriminella, varför sekt? Ge i tre
steg i svar: 1. redogör för två teorier som förklarar och besvarar fråga. Berätta var man hittat källor.
Vad man fått de från, vem gjort dem, är de pålitliga. FOKUS PÅ ATT REDOGÖRA. (G).
På vad sätt förändras en människa under livets gång:
Teori olika faser: Eriksson ej så fysisk eller djurisk som freud. 7 faser, en fas som inte går bra
hämmar en sedan. Detta är också ganska ödesmättat.
70 år
Teori om krävande faser (oral osv) : Freud. FÅ in detet jaget överjaget. Då dessa faser,
(baseras på behov) inte får utlopp, då kan vi bli på ett speciellt sätt.
20 år
MARGARET MAHLERS (1901-1985) OBJEKTRELATIONSTEORI.
3 år
DANIEL N. STERN (1934 -) SJÄLVUTVECKLING.
3 år
JEAN PIAGET (1896-1980) UTVECKLINGSTEORI.
16 årr
B.F. SKINNER (1904-1990) INLÄRNINGPSYKOLOG
Ej period.
Steg 1:
Fråga: Hur utvecklas en människa psykologiskt under utvecklingsfasen. 0-20 år.
Valt redogöra för Erik H. Erikssons teori och Sigmund Freuds teori och ställa dessa mot varandra.
Finns det ett generellt sätt att beskriva hur en människa utvecklas och förändras från spädbarn till en
ung vuxen? Det är under denna tid som en människa formas. Vad bestämmer hur den formas? Finns
alla grunder till vem man blir i den biologiska uppbyggnaden i hjärnan eller grundas vår vuxna
personlighet på hur vi klarar oss igneom olika faser? Jag kommer redogöra för två teorier som
försöker beskriva hur dessa olika faser fungerar och hur vi detta påverkar oss senare i livet.
Sigmund Freuds Utvecklingsteori:
Freuds utvecklingsteori kallas psykosexuell teori. Han betraktar varje individ separat från samhället.
Han anser att sexualdriften påverkar oss från födelsen och att det är den starkaste kraften i vår
utveckling. Han använder begreppet libido (sexualenergi eller lustkänsla). Som en motvikt till libido
finns aggressionsdriften eller dödsdriften som vill förstöra för oss. Han talar om erogena zoner,
områden på kroppen som är speciellt känsliga. Freud delar in utvecklingen i fem olika faser. Grunden
till en människas personlighet läggs under de tre första faserna.
Den orala fasen (0-ca 1,5år) där munnen är den erogena zon. Det lilla barnet använder munnen för
att amma, suga på fingrar eller napp, senare smaka, på att undersöka saker. I den här fasen styrs
barnet av den så kallade lustprincipen. Barnet vill ha omedelbar tillfredsställelse.
Den anala fasen (ca 1,5-3 år). Nu flyttas barnets erogena zon från munnen till ändtarms- och
urinrörsöppningen. Barnet upptäcker sin förmåga att kunna producera någonting ur sin egen kropp,
det väcker oftast ett oändligt intresse. Här kan det lätt skapa skuldkänslor hos barnet, för att det vill
göra något som det inte får. För att vi som föräldrar vill ha det på ett speciellt sätt. Barnet tror sig
klara av allting.
Den tidiga genitala fasen (ca 3-6 år). Nu är könsorganen barnets erogena zon, och dess libido
tillfredsställs genom könsorganen (skall inte blandas ihop med en vuxensexualitet). Enligt Freud
utvecklar barnet könsidentiteten under den senare delen av den tidiga genitala fasen genom
oidipuskomplexet (oidipuskonflikten). Om barnet kan lösa sin oidipuskonflikt på ett bra sätt går det
vidare i utvecklingen med en könsidentitet och ett fungerande överjag.
Latensen (ca 7-12 år). Barnets utveckling är lugnare och mer harmoniskt, och libido är vilande, latent.
Det finns inte så mycket inre konflikt att lösa.
Den genitala fasen (ca 13-19 år). I den genitala fasen tillfredsställs libidon framförallt genom
könsorganen, som är den erogena zonen. Det utvecklas en vuxensexualitet. I och med detta är den
psykosexuella utvecklingen avslutad enligt Freud. Han ansåg att personlighetsutvecklingen styrs av
en psykisk determinism (allt är förutbestämt). Kritiken mot hans teorier är svåra att empiriskt
(empiriskt=grundad på erfarenhet) bevisa. Det finns inte heller några belägg för att händelser i den
tidiga barndomen skulle ha så stor betydelse som han hävdade.
Generellt: Freuds fas bygger fysiska och sexuella behov.
Erik Erikssons Utvecklingsteori
Eriksons teori är en psykosocial utvecklingsteori som bygger på samspel mellan individen och andra i
hennes sociala miljö. Han ansåg att det samhälle och den kultur ett barn växer upp i har stor
betydelse för barnets personliga utveckling och dess relation till sin omgivning. Han menar att
människan inte är så driftstörd, och att det sker en identitetsutveckling under hela livet. Eriksons
teori kallas "Människans åtta åldrar". Varje ålders kris kan lösas positivt eller negativt.
Spädbarnsåldern (0-ca 1,5 år) Tillit - misstro. Om barnet får sina behov tillfredställda utvecklar det
tillit till andra människor. Det som starkt påverkar föräldrarnas sociala och känslomässiga situation
påverkar indirekt det lilla barnet, eftersom barnet är så beroende av föräldrarna. Inga föräldrar kan
till hundra procent tillfredställa barnets behov. Enligt Erikson är det inte skadligt, utan något som
också är viktigt. Då utvecklas det han kallar sund misstro hos barnet, som alla människor behöver för
att klara frustrationer i livet.
Småbarnsåldern (ca 1,5-3 år) Självständighet - tvivel och skam. Småbarnsåldern är en period av
intensiv jagutveckling som vi ofta kallar trotsåldern. Om vi låter barnet prova sig fram och varsamt
hjälper till när det behövs, utvecklar barnet en känsla av självständighet. Om föräldrarna sätter för
snäva gränser ges det färre möjligheter att testa sin förmåga och då utvecklar barnet tvivel.
Vi kan också överbeskydda barnet och det kan uppstå osäkerhet och tvivel på den egna förmågan.
Förskoleåldern (ca 3-6 år) Initiativförmåga - skuldkänslor, passivitet. Om barnet tillåts att använda sin
fantasi, kreativitet och nyfikenhet utvecklas en initiativförmåga som barnet har glädje av hela livet. I
den här perioden utvecklas överjaget mest hos barnet, och barnets samvete är mycket känsligt.
Barnet utvecklar lätt skuldkänslor för saker det har gjort och tankar det har tänkt.
Den tidiga skolåldern (ca 7-12 år) Verksamhetslust - underlägsenhetskänslor. Kamratrelationer blir
viktiga. Barn är nyfikna och vill lära sig. Skolan och lärarna har en avgörande betydelse för barnets
utveckling i den tidiga skolåldern. Om barnet får en känsla av att inte duga, inte kunna lära sig eller
till och med hånas vid misslyckande, utvecklas en känsla av underlägsenhet.
Tonårsåldern (ca 13 - 19 år) Identitet - identitetsförvirring. "Vem är jag? Hur är jag? Vad skall jag bli?"
Tonåringen söker sin identitet. Tonåringen skall bli vuxen. Att hitta sin identitet som vuxen innebär
för det flesta tonåringar mycket sökande, osäkerhet och till och med smärta. "Duger jag?" Man testar
olika klädstilar, olika åsikter och kanske olika kamrater för att hitta det som passar. Den fysiska
utvecklingen, kroppens förändring bidrar ofta till tonåringens osäkerhet. En negativ utveckling i
tonåringen för med sig en identitetsförvirring som kan försvåra en harmonisk utveckling i vuxenlivet.
Den tidiga vuxenåldern (ca 20 - 40 år) Närhet - isolering. Det centrala i den här åldern är vilka nära
relationer vi skapar till andra människor - det motsatta könet och vänner. Dessa relationer påverkas
av allt vi har upplevt. Om vi utvecklas positivt i den tidiga vuxenåldern kan vi känna närhet till andra
människor, utvecklas vi negativt leder det till känslomässig isolering från andra. Närhet innebär att
jag kan släppa en annan människa inpå livet. Isolering innebär att jag inte vågar släppa en annan
människa riktigt nära. Det hindrar inte att man lever med andra, men i en känslomässig isolering.
Medelåldern (ca 40 - 65 år) Produktivitet - stillastående. Vi börjar tänka på vår ålderdom och
upptäcker att livet inte är oändligt. Om vi får utlopp för vår skaparlust i medelåldern känner vi att vi
fortfarande har ett liv framför oss. Det kan bli en vändpunkt i livet. Vi känner oss fortfarande nyfikna.
Stillastående innebär att vi tycker att det bästa av livet är över. Vi känner oro för att åldras, känner
oss värdelösa och för gamla för att börja med något nytt.
Den sena vuxenåldern (från ca 65 år) Integritet - Förtvivlan och bitterhet. Det vanliga är att tankarna
går mer bakåt än framåt. Nu börjar vi tänka på döden och summera livet. Om vi har gått igenom
tidigare utvecklingskriser så att det positiva har övervägt är det lättare att nå integritet. Det innebär
att vi känner oss tillfreds med livet. Förtvivlan och bitterhet mot livet gör att vi inte heller kan
acceptera döden. Erikson menar att vi skaffar oss resurser, som är viktiga för vår anpassning i
samhället. Dessa resurser är följande; Hopp, Viljestyrka, Målmedvetenhet, Duglighet, Trohet, Kärlek,
Omvårdnad och Vishet.
MARGARET MAHLERS (1901-1985) OBJEKTRELATIONSTEORI.
Vilken av dåtidens teorier om utvecklingsfaser har störst belägg i nutiden.
Kan dagens psykologi svara vem som hade rätt?
PSYKOLOGI A
Du ska fördjupa dig i någon fråga som kan kopplas till det moment som vi har ägnat oss åt de senaste
veckorna. Du ska börja med att formulera en frågeställning, denna frågeställning ska vara konkret
och den ska besvaras i din text. Din text ska bestå av tre huvuddelar:
1. Redogör för två teorier som försöker besvara din frågeställning. Din redogörelse ska vara tydlig
och omfatta det väsentliga i teorierna. Ge tydliga exempel på hur teorierna kan besvara din
frågeställning.
Vad händer om man har en traumatisk uppväxt från början till förskoleåldern?
Ställer två gammla teorier mot varandra.
Ställer de mot moderna teorier.
Filip som är 1 år har en mor som aldrig låter honom suga på napp, eller stoppa annat än mat i
munnen. Kommer detta påverka påverka honom som vuxen och avgöra vem han blir som person?
Kommer det faktum att Emma blev helt fel behandlat som barn påverka hennes undermedvetna och
hennes personlighet?
Under den tidiga uppväxten börjar vår personlighet att prägla oss och andra börjar uppfatta ens
personliga drag och vilke typ av människa man är. Något intressant och genomdebatterat ämne är
hur vi egentligen blir den vi blir. Det klassiska ståndunkterna är: 1. Arvet (gener) avgör vem vi blir och
att redan då anatom i hjärnan skapas, skapas också en personlighet. Men den andra är att det (hur
man växer upp) som avgör. Många tror idag på en sorts blandning mellan dessa teorier.
En möjlighet är att det egenltigen inte finns faser som ett spädbarn behöver gå igenom, att redan då
anatomin i hjärnan formas har vi en personlighet. (psykologiska effekter av traumatiska upplvelser)
Men kanske är det under denna tidiga barndom som den personlighet man ska ha resten av livet
färgas. Det finns ett flertal teorier om olika faser man ska gå igenom under sin tidiga uppväxt. Dessa
stöttar faktumet att vår personlighet kan påverkas av hur vi blir behandlade i tidig ålder. Men vad
innebär det egentligen då man misslyckas med att genomgå en av dessa faser? Sätts då resten av
faserna ur balans? Går vi vidare utan någon egentlig symptom eller medföljer vissa oönskade
egenskaper?
Denna text kommer utreda vilka möjliga effekter en traumatisk uppväxt under åren 0 - 6 år kan ha ,
då vi antar faktumet att miljön spelar en roll för personligheten.
Steg 1.
De två teorier som har blivit valda att utredas är Sigmund Freud och Erik Homburger Erikssons
utvecklingsteori.
Rough outline på inlämning
Steg 1. Konkret 2. Besvaras. Ha o göra med moment vi gått igenom. Med Utveckling. Varför man är
som man är, identitet, grupper, hur kommer det sig, sekter. Varför kriminella, varför sekt? Ge i tre
steg i svar: 1. redogör för två teorier som förklarar och besvarar fråga. Berätta var man hittat källor.
Vad man fått de från, vem gjort dem, är de pålitliga. FOKUS PÅ ATT REDOGÖRA. (G).
Steg 2. Jämföra teorierna med varandra. Värdera. Vad har varje teori för för/nackdelar. Lite
ställningstagande. Utredande. Får skriva jag, men motivera, vetenskapligt. Förnuft, objektivitet,
rimligt, mindre känslor. Fakta. Diskutera kritiskt.pekar nåt på att den ej är rimlig? Granskar. (VG)
Steg 3. MVG . Analysera männskliga betender relationer olika psyk synvinklar, vilka konsekvenser på
individ o grupp o samhälle. Analysera vilka konsekvenser teorierna får om vi tror. På den enskillda
individen o på samhälle. Vilke är mest kostsam att tro på. Piller/prat att få kriminella att ickekriminella. Bra för olika grupper, individer osv. Terapi är dyrare än mediciner. Göra detta på båda.
(MVG)
Introduktion
Frågeställning: Vad för effekter har en barndom (0-6 år), där inte "faserna" får genomgås, på den
personlighet som utformas.
Formulering av teorier:
Erikssons: Psykosocial - baseras mer på samspel emllan människor, hur vi blir bemötta osv. Då man
misslyckas får man en egenskap som man inte vill ha. Faserna baseras lite på varandra, då man
misslyckas med en är det svårt att gå vidare till nästa fas. Finns olika stolpar man vill uppnå.
Freuds: Baseras mer på psykosexuell. Allt utgår från en själv och hur man får gå igenom olika faser.
Då man misslyckas bidrar detta till defekter i personligheten som egentligen inte har så mycket med
fasen att göra.
Steg 2. teorierna har någonstans utvecklats från varandra. Erikssons teori baseras från början på
freuds teori, men valde att ta en annan väg.
Då vi analyserar skillnader och likheter kan man enkelt urskilja att båda utgår från att man går
igenom olika faser. Detta tagit efter. Vad säger teorierna om att misslyckas med olika faser? Freud
påstår att då man misslyckas med en fas så kommer detta påverka och delvis skapa den personlighet
som sedan ska formas. Erikssons teori påstår istället att man ska uppnå vissa egenskaper under varje
fas. DÅ man misslyckas med en fas, får man istället en oönskad egenskap. Då man jämför dessa
teorier är det simpelt att se att teorierna har två olika ståndpunkter. Eriksson baserar sin teori på att
människan utvecklas på ett psykosociallt sätt. Hur människan utvecklas baseras på hur deras
handlingar bemöts och tillåts av andra människor. I vanliga fall familjen. De likheter båda har är att
båda teorierna grundas i vad de själva tror är den starkaste och mest basala drivkraften och
egenskapen hos människan. Båda teorierna grundas på egenskap utvecklats hos människa.
Skillnaden är dock Freud utgår från att sexualdriften är den starkaste medan freud utgår från att
människan är en social varelse och är känslig för påverkan från andra människor.
Få in att man ska vsa både skillnader i teorier, men också skillnader i negativa effekter. Men för att
förklara negativa effekter måste man förklara uppkomsten av teorierna.
ErikssonDå man ska analysera trolighet osv: Människan är trots allt flockdjur. Extremt socialt i vanliga
fall. Sällskapssjuka. Då vi är små, och egentligen inte format vår personlighet, låter det ganska logiskt
att man skulle påverkas av andra människor. VI vet vi påverkas extremt mycket av andra människor.
Ex i grupptryck. Vi kan ibland inte kontrollera våra egna handlingar då vi är under påverkan av andra.
Därför är naturligt att vi är extremt känsliga för yttre påverkan från andra människor vid tidig ålder.
Dessa kan antingen bekräfta och uppmuntra våra handlingar, då positivt, eller nedvärdera dem. Då
detta sker är det naturligt att vi tar in deras åsikter om våra handlingar eftersom vi insera tt de
besitter en högre "position" än vad man gör då man är liten. Detta var bevis för! Erikssons teori kan
tyckas tyckas lite ödesmättad. Denna teori motsäger lite möjligheten till att pterhämta sig efter en
förstörd barndom. Erikssons teori påstår att för att kunna lyckas fullt ut med en fas gäller det att man
har klarat de innan bra. Dvs. fick man inte (vara självständig) vid tre års ålder kan man itne heller bli
(initiativrik) vid 5års åldern. Det finns otaliga exempel på människor med traisga barndomar och sen
fungera det ändå. Därför lätt motbeivsa att se direkt in i toeirn. Kanske inte sk afölja blint.
Hur ser troligheten ut hos freud s teori om utveckling då?
Teorin baseras på starkaste driften är den sexuella. Psykosexuel teori. Börja med att analysera
trovärdighet i detta. Enligt många starkaste driften är den sexualla. Unnidrougge. Smart basera på
detta. Människan drivs sex o njutning. Förstå detta följd av evolutionen. De med starkast esexdrift
klarar bäst. Detta grundläggande stark drift, kanske naturligt detta spelar stor roll hur människan
utvecklas. Ej troligt med teorin: inga bevis för varför man kan bli "oral" människa. Det finns inga
egentliga vetenskapliga grunder till varför skulle bli (snål ? Osv) om man inte får suga på napp. Detta
har aldrig vetenskapligt kopplats.
Neurobiologi på schluutet
Skarp fråga
Fixa KÄLLOR !
Tabell, i jämförelser, och åldrar .
Steg 3:
Ideer för steg tre:
Om vi blint litar på freuds teori blint, vad händer?
Om vi blint litar på erikssons teori, vad händer?
Jämföra dessa mot modern vetenskap
Formulera perfekt frågeställning!
Likheten: Handlingar och mottagninga rvid liten ålder påverkar oss senare i livet.! Båda baseras på
en uppfattning om grundläggande behov hos människa som kommit av evolutionen.
Steg 3. MVG . Analysera männskliga betender relationer olika psyk synvinklar, vilka konsekvenser på
individ o grupp o samhälle. Analysera vilka konsekvenser teorierna får om vi tror. På den enskillda
individen o på samhälle. Vilke är mest kostsam att tro på. Piller/prat att få kriminella att ickekriminella. Bra för olika grupper, individer osv. Terapi är dyrare än mediciner. Göra detta på båda.
(MVG)
Psykisk ohälsa o stress
Intro
Majoritet mår bra. Men många behandlas.
Psykisk ohälsa: Då vi inte har ro i oss. Det kanske inte är sjukdom. Behöver itne vara galen, psykos.
Nåt är inte bra, men kan vara oro, stress, ångest - schizofreni, anorexia. Allt göra med vår själ.
Statistik säger unga kvinnor är de mest deppiga. Men kan vara snedvridet, bara de som söker mest
hjälp. Kvinnor har kanske störr ebenägenhet söka hjälp. Killar / tjejers deppression helt olika. Visar
ofta mer hos grabs.
Ca 1200 begår självmord. Försöker förebygga,
Suicidprevention - hur gör man på bästa sätt? Om man är farlig för andra eller sig själv blir man
tvångsvårdad. Psykisk ohälsa bemöts hur? Dömer dessa människor. Psykisk sjukdom leder till
hemlöshet ofta. Ska staten egentligen få tvångsomhänderta?
Eberhard: vi har för svårt att hantera motgångar! Vi måste insi att livet är ett helvete. Livet är svårt.
Svenskar för pratsamma och analysera? Svenskar tror för mycket om livet. Det handlar om vilken
relation man har till känslor. Kanske tror man mår bra, för inställning till livet är att det är jobbigt.
Eller så tror mår dåligt, för alla andra är glada. Motion, människor, mat osv bortar deppen.
Ångest: Missbrukar ofta. Men väldrigt stark. Man reagerar olika. Ångest är ett alarmsystem i hjärnan
sen urminnes tider,för att hamna i beredskap: Slåss eller fly. Detta system nödvändigt för överlevnad.
För vissa 'r det överkänsligt. Slås på utan anledning. Bra att förstå detta. För detta var viktigt, mycket
energi krävs för slåss eller fly. Därför är motion viktigt, du kan få ur dig adrenalin, stresshormoner,
ACTH, kortisol, adrenalin, anoadrenalin. Ångestsjukdomar: Generalisera enxiety disorder: oroar sig
för småsaker.Generaliserat ångestsyndrom. Energikrävande. Hypokondrie fall - ex på ångestföljd.
Ofta döls det. Finns mycket bra hjälp att få. KBT, riktigt bra. Det är bara en känsla, det gör inget.
Kbt
När det är jobbigt: Vilka känslor?
Skräck, obehag, hopplöshet.
Tanker: Det kommer aldrig att gå.
Tänk om...
Beteende: Går därifrån.
Alltid konkreta problem, aldrig ta upp förr.
Vanligt att göra: Känslor: vanligt attTrycka ner känslorna. Gör ej det, låt finnas
Tankar: Är dessa realistiska?
Beteende: Skriv provet ändå!
Man bryter cirkeln till positiv istället. Kan skapa lite distans till sig själv, och analysera sig själv.
SSRI-preparat - Medicin som gör hjärnan tillgång till mer signalsubstans. Ceratonin, det gör att man
mår bra. SSRI preparat ej lyckopiller, utan likna vid insulin. Har brist på det, och behöver återställa
balans.
KBT kan vara blanding av piller o prat. Kan påverka kemisk balans genom prat?Ärftlighet av medfödd
sårbarhet av små mängder ceratonin.
Anorexi
Anorexi nervosa: Fokus på utseende kropp och vikt skapar stress osv. Frisk relation är att inte alltid
tänka på det.
Anorektier: ofta kopplat med andra psykologiska saker. Ofta krav på sig själv. Flera psykiska
symptom:
Bulimia nervosa: kan hoppa lite mellan dessa två. Vräker i sig på kvällen, sen kräks osv. Finns vissa
tecken på bulimiker, men inte lika tydlig som anorexia
Ätstörning Uns: Utan närmare specifikation. Väldigt fokus vit mat. Väldig fixering vid mat. Mat ska
vara gott, njutning för att klara oss. Det är så att det går bättre för vackra. Vi ser någon vacker, då ger
vi den massa egenskaper som de inte har. VI gillar de som ser bra ut. Allt beror iof på person.
Hetsätningsstörning: Binge Eating Disorder. Fixering vid mat. Kompenserar ej. Som anorexi o bullemi
vill även dessa sluta med sjuka beteende. Mat bundet till känslor, därför hetsäter de. Leder till:
depression, självförakt, trötthet osv. Vissa får kick av äta, vissa får kick av aldrig äta. Det sitter i gener
och hjärna. De måste vara nån extrem. Tecken hetsätning: Övervikt.
Ortorexia Nervosa: Träningsnarkomani. Ttvångsmässigt hälsosam mat.
Råd till en med ätstörningar: Det sitter i hjärna: tankar o känslor. Behöver inte ha fysiska synligheter.
Mår man dåligt psykisk med matkoppling - sök hjälp! Egentligen bara psykologiskt perspektiv, vi
behöver hänga upp problemetn på något: MAT.
Riskgrupp: Ungdomar, men osså efter 18 år.
Nyckelfaktorer: Låg självkänsla - man har ett värde oavsett vad man gör. Bara man finns, men här
motsats. Man flyr hellre från ätstörningn än fäktar.
Nya rön: Mormor och mors utbildningsnivå påverkar ätstörning. Ju mer utbildning - mer ätstörningar.
Hjärnforskning: hjärna benägen av att bli beroende av saker. Belöning då vi INTE äter eller
HETSÄTER. Man vill få kontroll osv och man tror man är duktig när man tackar nej till mat. Viktigt att
inte bara vara duktig, måste ju njuta oxå.
Man tolkar allt utifrån ens egens viktsituation.
Alla dessa svårt att bedömma var gränsen går! Samhället säger en sak, men vid en gräns blir det en
sjukdom.
Bipolär
Som mano-deppressiv sjukdom. Bi - pol, två poler, man befinner sig tidsomväxlande i olika tillstånd,
känslolägen. I extrema fall förlorar man verklighetsuppfattningen, tror man är gud, sen går man in i
djup deppression. När man är manisk, kan gå långt, för alldeles för bra självförtroende, men sen
tippar det då vi blir deppiga. De mår grymt under maniskt läge, sen inser man, då blir man deppig.
För att defineras som bipolär sjukdom, ska det vara extremt, men det finns ofta i tonåren, vanligt.
Ingen hårfin gräns, men det ska vara riktigt mycket. Ca 3-4 % har bip. Ett skov - sjukdomsperiod.
Genetik spelar stor roll. Har med kemisk balans i hjärnan att göra. Man vet egentligen inte så mkt.
Självmordsrisk hög under skov. Bipolära faller lättare för påfrestnmingar, alkohol, kärleksproblem
osv.
Hypomani: ej fullt utvecklad. Kommer innan allvarlig mani. Maniska kan vara framgångsrika, sen
försvinna ett tag.
Mani: människor som som är högt i näringsliv, konst, musik osv finns stor del dessa. De som inte får
hjälp - ofta missbrukare och hemlösa, därför ska de inte skylla sig själva.
Hamnar sedan i deppression.
Symtom under maniska episoder: aktivitet, skenande tankar, upprymdhet, mindre sömn, tror själva
de ej sjuka.
Hypomani: kommer innan
Deppresion: inget kul, osv.
Tres sorters bipolär sjukdom: bipolär sjukdom1 : mani, deppressiv och psykos. Värst
Typ 2. inte lika utvecklad, ej lika allvarlig men jobbig.
Cyklotymi - rapid-cycling, värst. Då man är i skov (har sjukdom) växlar snabbt, kommer ofta.
Behandling: terapi och medicin. Terapi: Insikt om den kroniska sjukdomen. Läkemedel: Litium, tar bor
känslokurvor.
Antipsykotiska läkemedel: Finns ingen jättebra, men litium och antideppressiva i deppressioner.
Kolla : Psykiatriinfo.ne, su.se och ne.se.
Psykiatri-reform: alla får vara ute och göra det som vi andra gör.
Bara en liten procent är farliga. Ta bort fördomen om att alla är farliga osv. Psykiskt friska kan vara
farligare.
Det är bra att de är fria, men vem ska kontrollerar att de faktiskt tar medicinen?
Man bestämde de skulle få gå fria, bla för det kostar mindre skatt. Man dumpar problemet på
anhöriga.
Det är svårt se bipolär sjukdom då inte i ett skov.
Kopplat till missbruk.
Deppression, bipolär, ätstörningar, schizofreni.
Hemtenta till v. 48.
Schizofren
Schizofren, kanske den värsta. Vet egentligen inte orsaken till. Finns ärftlig sårbarhet. Forskas väldigt
mycket. Av 100 000 är ca 20 som får psykos. Hälften av de psykotiska blir schizofrena. 0,8 % drabbas.
Enäggstvilling har? - det blir 50 % att du har. Eftersom det är samma arvsmassa, måste miljö spela in
också. Vissa tror att det är vissa saker under graviditeten. Om man har ärftligehet? - bryter ut, miljön
påverkar personen mycket!. Stress påverkar situationen väldigt mycket, man blir extra sårbar vid
vissa tillfällen i livet.
Brukar bryta ut vid ca 25-30 år. Kanske för att hjärnan är färdigutvecklad då?
Beror lite på signalsubstanser.
Signalsubstanser har avgörande roll i många sjukdomar. Dopamin är bra, men mängden är för hög vid
schizofreni. Detta är teori, kanske inte bara dopamin. Signalsubst uppgift är att bearbeta information,
med fel nivåer blir psykisk hälsa o humör sämre. Går ej bota, men minska symptom.
Det är INTE så att att man tror man är två människor. Det heter multiple personlighetsstörning.
Symptom: Positiva, Negativa, Kognitiva. Positiva - upplever saker som inte finns. Paranoid. Negativa folkskygghet, drar sig undan. Kognitiva symptom - tanken, kan bli virrigt, ostruktur.
Sällan farliga för andra, mår inte bra. Olika allvarliga former, men antingen har man det eller inte.
Tio saker veta: Kan behandlas, 1/4 blir helt återställd, minska symptomen, kan uträtta stora ting, ej
personlighetsklyvning, måste alltid t amedicin, har ej o göra med endast dålig barndom, schizofrena
ofta slöa (tappar iniciativförmåga), inbillning är så verkligt.
Tre faser: Prodromal fas - innan riktig sjukdom, drar undan, underligt uppförande.
Akut eller aktiv fas- fanatiskt tillstånd, innbillningar, ångest.
Residuala fas - lugnar ner då medicinen börjar verka.
Inget bot, bara dämp.
Började på 50-talet utveckla mediciner. Kom nya, bättre på 90-talet.
Antipsykotiska läkemedel bäst för kontrollera symptom. Läkemedel förbättrar balans av dopamin.
Biverkning: viktuppgång, känslolöshet, trötthet.
Kolla källor.
Hemtenta: Får den nästa fredag. Får frågor på dessa sjukdomar. Visa på analysförmåga. Jämföra olika
saker med varnadra. Viktigt med analys.
Vad ska samhället göra för att förebygga och hjälpa psykisk sjuka. Samhället skapar för mycket
stress. Detta skapar sämre kring sjukdomar.
I dagens ssamhälle är det en relativt stor del som lider av någon form av psykisk sjukdom. Det vi
måste förstå är att även folk med allvarliga psykiska sjukdomar är människor med känslor och
förståelse för hur vi behandlar dem. Att låsa in alla som har diagnostiserats med allvarliga psykiska
sjukdomar är inte bara att sopa problemet under mattan. Nej, utan vi gör även den individuella
ångesten hos varje patient så mycket värre. Jag tror att ju mer samhället allienerar dessa psykiskt
sjuka, desto sjukare kommer de bli. Psykiska sjukdomar hänger sällan ihop med nedsatt intelligens,
och därför mår den psykisk sjuka så mycket sämre om vi behandlar honom som en "galning" eller
någon som måste hållas under uppsikt hela tidan. Självklart måste man bedömma om någon psykiskt
sjuk människa kan bli aggressiv och farlig, men för alla de psykiskt sjuka som inte är farliga och
verkligen vill bli friska är det extremt destruktivt att bli alienerad. Samhället borde försöka göra deras
liv så likt en "vanlig" människas liv som möjligt. Jag tror att detta till stor del händer ihop med vilken
förståelse vi har för sjukdomen och psyket. Ju mer vi förstår om varför en psykiskt sjuk människa
agerar som den gör, desto lättare kommer vi ha att behandla och bemöta dom. Som tur är går
samhället åt rätt håll på denna front. Då vi ser tillbaka till hur det var för 50 år sedan känns
bemötandet mot dessa människor omänskligt. Då vi jämför den tiden mot idag, så klarar vi av att
hantera dessa människor på ett mer naturligt sätt, där de själva slipper känna sig så särbehandlade.
HEMTENTA
HEMTENTA I PSYKOLOGI
Vad har du lärt dig om psykologi i den här kursen?
1) Redogör övergripande för de olika områden som vi har gått
igenom.
2) Gör en analys av det som du har lärt dig i kursen.
BEDÖMNING:
G: Eleven beskriver, redogör för och ger exempel på de olika
områden som vi har ägnat oss åt i psykologi A.
Beskriv hjärnans funktion osv. Koppla den till något om
personligtheten. Gå äver på olika personlighetstyper. Hur påverkas
vi av grupp? Vad formar oss? Länka det till hur vi mår. Prata om
psykisk må dåligt. Schizofreni, stress osv.
neuropsykologi
människor utveckla
grupper
drivkrafter
psykisk ohälsa
primaterna varifrån vi kommer
förklara vad det innebär att vara människa
Wikipedias definition av psykologi är "läran om människans beteende, tankar, känslor och samspel
med andra människor". Oavsett vilket område inom psykologin man fördjupar sig i kommer det alltid
bottna i att förklara vad det innebär att vara människa. Det finns olika delar som fokuserar på olika
delar av denna väldigt breda fråga och som tar upp frågor som: varför man blir som man blir, hur
man kan förändras under livets gång och hur man kan behandla psykiska sjukdomar. Denna text
kommer behandla vad vi lärt oss under psykologi A med en naturlig röd tråd i "vad innebär det
egentligen att vara människa"?
Under behandling av psykiska sjukdomar diskuteras ofta om dessa ska lösas med piller eller prat.
Med piller menar man att felet sitter i de kemiska processerna i hjärnan och att dessa kan botas en
medicin. Någon som tror på att prat menar att vi kan lösa det psykiska problemet genom att prata
om det. Men vad händer om vi istället ställer frågan : Vad gjorde att jag blev den jag är idag? Gäller
samma svar. Vi kan förklara vad som är avgörande för en människas utveckling på två olika sätt:
1. Den neurologiska och anatomiska vetenskapen som grundas i forskning om hjärnan.
2. vår uppväxt, relationer och händelser kommer vara avgörande för vilken människa vi blir.
Detta kan sammanfattas i att man kan tro att arvet eller miljön spelar roll. Först kommer det
anatomiska beskrivas och sedan kommer teorier för hur miljön spelar in beskrivas.
Både forskningen om hjärnans anatomi samt teorier om hur miljö påverkar påstår att hjärnan går
igenom olika stadium. Då vi ser rent anatomiskt går hjärnan genom tre faser. Den mognande hjärnan,
ungdomshjärnan och den åldrande hjärnan. Redan efter 5-6 månader som foster i magen börjar vi få
förmågan att lära oss saker. Synapser finns nu i miljarder och det produceras hela tiden nya i snabb
takt. Genom att dessa synapser kopplar samman kan vi lära oss saker. En viktig sak som skiljer
bebisar från djur är att bebisar har väldigt lätt för att lära sig från andras handlingar. Anledningen till
detta är något som kallas my-aktivitet som går ner då vi ser någon utföra något. Vi kan vid tidig ålder
spegla andras handingar vilket går snabbare än att behöva tänka ut en handling själv. Detta kallas
spegelneuronsystemet. Vi börjar lära oss saker som att gå och prata. Då vi utför en handling sänds en
impuls genom synapser. Ju fler gånger denna puls sänds, desto lättare och snabbare går den. Till slut
lär vi oss att göra saker automatiskt, vilket betyder att en impuls skickats många gånger. Under fasen
den mognande hjärnan utvecklas olika delar av hjärnan olika snabbt. Man påstår att hjärnan
utvecklas bakifrån och fram, och en av de delar som skulle mognat sist skulle vara prefrontalcortex i
prefrontalloben. Prefrontalloben står för det hämmande tänket och eftertänksamhet. Eftersom
denna del mognar sist skulle detta kunna vara en förklaring till varför ungdomar tenderar att vara
riskbenägna. För att deras prefrontalcortex inte är fullt utvecklad. Under åldrandet av hjärnan
försämras många delar. Bland annat försämras det episodiska minnnet samt arbetsminnet. Detta sätt
att förklara våra mänskliga beteenden grundas på forskning om hjärnans anatomi. Men det finns
många som tror att människan skapas och formas av sin miljö. För detta finns det många teorier och
man kan säga att denna vetenskap började med frödings psykoanalytiska utvecklingsteorier. Många
av dessa teorier baseras på att människan måste genomgå flera olika faser och beroende på hur
dessa faser hanteras och utspelas avgörs din personlighet. Många av dessa teorier utgår från att det
som händer när man är liten formar en som person. En av de mest kända utvecklingsteorier skrev
Sigmund Freud vilket kallades för psykoanalys. Eirk H. Eriksson skrev en utvecklingsteori som påstod
vi gick igenom olika kriser genom hela livet och beroende på hur vi bemöter dessa kriser får vi
antingen en bra egenskap som belöning, eller en dålig egenskap som straff.
Ofta är det svårt att säga att antingen miljö eller arv kommer avgöra för vad en människa blir, men
miljö kontra arv sitter inne med en liten del av sanningen var.
VG-del.
Det som fröding kallade för sin psykoanalys ses idag av många som löst spekulerande utan förankring
i verkligheten. Men så har det inte alltid varit. I tiotals år trodda man på frödings teori om att BLABLA
. Detta är inte sant för BLSBLA. Men egentligen gäller samma princip idag: det gäller att vara kritisk
till den info det inte finns tydliga bevis för. Det kan finnas teorier styrkta av exempel men det betyder
inte nödvändigtvis att de är sanna. Man kan kritisera terorin om att arvet avgör såväl som att miljön
avgör. Enligt många utvecklingsteorier så leder en traumatisk uppväxt ofta till ett skört psyke och
negativa konsekvenser senare i livet. Det kan inte vara rätt att påstå något så generellt som detta,
som ska appliceras på varje individ. Det finns otaliga exempel på individer som blivit enormt starka
och lyckade efter att ha lyckats vända en barndom i misär. För varje individ kommer konsekvenserna
vara olika, då vi föds med olika förutsättningar. Det borde styrka faktumet att våra gener, de
förutsättningar vi föds med, arvet, också borde spela en roll. Här kommer vi in på argumentet att
arvet faktiskt också spelar en roll. Både forskningen om hur våra gener avgör vem vi blir, samt teorier
om hur miljön formar oss försöker avgöra vilka faktorer som spelar in vid avgörandet av vilken
personlighet vi utvecklar. Genom att komma närmare svaret om vad som avgör vem vi blir kommer vi
också närmare vilka faktorer vi kan ändra på för att skapa den människa vi vill. Men är det verkligen
så enkelt? Kan vi verkligen, genom att ta ett piller eller gå igenom en fas på bästa sätt, få en" ideal"
människa? När man kommer till teorier om individens utveckling måste man vara kritisk. Det farliga
med att övertolka någon av dessa vetenskaper eller teorier är att man nästan bortser från "den fria
viljan" eller möjligheten för förändring. Vi kommer aldrig, endast med forskning om hjärnans
anatomi, kunna förutse vem någon kommer bli. Vi kommer aldrig kunna förutspå vem någon
kommer bli endast genom att analysera miljön och förhållanden de växte upp i. Men kanske kan vi
komma ett steg närmare svaret "vad en människa är" genom att ta in en liten del från både arvet och
miljön.
Mvg del -
Skriv inte tro detta.
Ska ej vara deterministisk.
Sja ej tro inte kan vända livet.
VG: Eleven reflekterar över de områden som vi har ägnat oss åt i
psykologi A. Eleven jämför och värderar olika psykologiska
förklaringsmodeller, förklarar samband mellan olika teorier samt
diskuterar teorierna kritiskt.
Förklara hur man ser på hjärnforskning. Förklara att inte tro på
determinism. Gå över till psykoanalytiska teorier. Jämför dessa med
annan psykoanalytisk teori. Jämför psykoanalys mot förutsäga med
hjärnvetenskap. Tillbax, piller eller prat: fast vetenskap eller
personlighetspsykologi. Vilken är bästa sättet förutspå. Vilket är
bästa sättet att hindra sjukdomar. Förklara några av sjukdomar,
värdera om dessa botas med hjälp av personlighetspsykologi, eller
hjärnanatomi och piller.
MVG: Eleven gör en mycket insiktsfull och nyanserad analys av de
olika psykologiska teorier som vi har ägnat oss åt i psykologi A samt
drar slutsatser från de konsekvenser de i sin tillämpning får för
individen och för gruppen.'
Alla teorier handlar om samma fråga. Vad är en människa
egentligen och hur fungerar den? Olika teorier besvarar frågan på
olika sätt. Beroende på vilket sätt vi annammar, kommer vi få en
uppfattning om vad en människa är och hur den fungerar.
Mvg-del
I psykologin finns det egentligen inte ett rätt eller fel svar. Det finns finns bara mer eller mindre
kvalificerade gissningar. Därför geter det också psykologiska teorier. Ofta handlar det om att utveckla
teorier och vetenskaper som kan appliceras på den den största folkmängden. Beroende på vilken
teori vi väljer att tro på kommer vi också döma människor och fösöka åtgärda problem på ett visst
sätt. Därför är det viktigt att veta konsekvenser för att anamma en teori och agera efter den. Prata
om teorier om sjukdomar, teorier om utveckling påverkar våran tro. Både Freuds och Erikssons
utvecklingsteori baserades på att vi formas beroende på hur våran barndom utspelas. Eriksson
påstod att alla behövde genomgå vissa kriser för att ta sig vidare i livet. Om vi hanterade dessa kriser
rätt skulle vi få en positiv egenskap. Ofta handlade dessa kriser om hur vi blev bemötta av föräldrarna
och vad de lät/lät oss inte göra. Dettaa avgjorde i sin tur vilken sorts människa man blev. Vad skulle
hända om individen blint trodde på denna teori? Eftersom ens personlighet var en konsekvens av hur
man blivit behandlad av ens föräldrar, skulle också ens handlingar vara en konsekvens av det. Det
skulle, för individen, betyda att oansvariga handlingar skulle kunna rättfärdigas genom att skylla på
en traumatisk uppfostran. Detta skulle innebära stora förändringar för samhället. Framför allt skulle
vårat juridiska system kräva en omformning eftersom en mördare med en traumatisk uppfostring
inte behövde ansvara för egna handlingar. Förklara freud teori, förklara teori om anatomi.
Förklara hur de psykiska sjukdomarna fungerar och vilka teorier för dessa.
Människor är väldigt bra på att dölja hur det egentligen tänker, känner och vill agera. För att
verkligen förstå sig på hur en människa fungerar ska man inte nödvändigtvis behöva analysera en
grupp med människor. Man kan finna tydliga mönster och sociala koder hos primateran som vi
människor kan känna igen oss i. Efter undersökningar hos ett flertal primater har man upptäckt att
alla, mer eller mindre, har ett hierarkist system. Precis som hos oss människor.
I sökandet efter det mest träffsäkra svaren inom psykologi kan detså mycket tydligare att se mönster
och
drivkrafter
psykisk ohälsa
primaterna varifrån vi kommer
Omfång: 3 - 4 sidor
Radavstånd: 1,5
Typsnitt: Calibri
Teckenstorlek: 11
Deadline: Söndag 5/12 kl. 24.00
Förtydligande:
Vi började kursen med att lära oss om hjärnans funktioner i
momentet neuropsykologi. Sedan gick vi vidare med att lära oss om
hur vi människor utvecklas i olika faser, hur vi beter oss i grupper,
vilka drivkrafter vi har, hur våra personligheter skiljer sig åt etc i
momentet ”Vad är en människa?” Därefter belyste vi området stress
och psykisk ohälsa för att sedan avsluta kursen med ett program om
våra närmaste artfränder; primaterna för att se varifrån vi kommer
och hur mycket vi har gemensamt med dem. Den gemensamma
nämnaren hos allt som vi har diskuterat i kursen är att det handlar
om att försöka förklara vad det innebär att vara människa.
Neuropsykologin belyser de biologiska faktorerna, utvecklings-,
social-, och personlighetspsykologin belyser miljöfaktorerna och
teorierna om psykisk ohälsa fokuserar både på biologi och miljö. Allt
handlar dock om samma grundfråga: vad innebär det att vara
människa? Denna grundfråga kan vara din utgångspunkt i din analys.
änniskor utveckla
grupper
drivkrafter
psykisk ohälsa
primaterna varifrån vi kommer
förklara vad det innebär att vara människa