7. N ERVSYS TE ME T
7. NERVSYS TEMET STYR D IN KRO P P
7. NE RVSYSTEM ET S TY R DIN KROP P
FINALEN
1
Koppla samman begreppen till vänster med rätt beskrivning till höger.
1
2
3
4
5
6
7
8
2
Hjärnbark
Reflex
Hjärncentrum
Hippocampus
Nervcell
Hjärnbalk
Synaps
Lillhjärnan
A
B
C
D
E
F
G
H
5
Förmedlas via ”snabbkopplingar” i ryggmärgen
Kontrollerar balans och muskelrörelser
Del av hjärnan som är viktig för minnet
Koppling som överför information mellan nervceller
Den del av hjärnan som innehåller alla nervcellkroppar
Leder elektriska impulser och förmedlar budskap mellan celler
Förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva
Område i hjärnan som är specialiserat på vissa uppgifter
A
B
C
D
6
Hjärnan är ditt mest komplicerade organ. Vilket av följande påståenden
är felaktigt? Motivera ditt svar.
Det är främst vår
välutvecklade hjärnbark i
pannloben som skiljer oss
från aporna.
A
Vi använder bara en
tiondel av vår hjärnas
kapacitet.
Det mesta som
händer i hjärnan
sker automatiskt,
utan att vi är
medvetna om det.
Några ungdomar diskuterar boxning och andra kampsporter där slag eller
sparkar mot huvudet är tillåtna. Vilka påståenden är felaktiga?
Den främre delen
av hjärnan har inte
utvecklats färdigt förrän
i tjugofemårsåldern.
Upprepade slag mot huvudet ökar risken för hjärnskador.
Om man har huvudskydd ger slag mot huvudet inga bestående skador.
Ett enda hårt slag eller en spark mot huvudet kan vara dödande.
Hjärnan skyddas av skallbenet och hjärn- och ryggmärgsvätskan, så
slag mot huvudet skadar inte hjärnan.
Nervsystemet samarbetar med hormonsystemet. Koppla ihop hormoner
och signalämnen till vänster med rätt beskrivning till höger.
1
2
3
4
5
Insulin
Testosteron
Östrogen och progesteron
Adrenalin
Sköldkörtelhormon
6
7
8
Glukagon
Dopamin och serotonin
Tillväxthormon
A
B
C
D
E
Bildas av hypofysen och behövs för att du ska växa normalt
Bildas i bukspottkörteln och höjer blodsockret
Brist gör att man blir frusen och trött
Manligt könshormon som bildas i testiklarna
Stimulerar hjärnans belöningssystem, till exempel vid
förälskelse
F Brist på detta orsakar diabetes
G Stresshormon som bildas i binjurarna
H Kvinnliga könshormoner som bildas i äggstockarna
B
C
D
7
Ibland kan du inte lita på din hjärna. Hjärnan kan feltolka den information
som strömmar in till den. Här ser du två exempel på synvillor.
a) Jämför de horisontella linjerna. Vad är det som lurar din hjärna?
b) Vilken betydelse har dina tidigare erfarenheter och hjärnans strävan
att skapa meningsfulla sammanhang?
c) Vad tror du att hjärnans ”förmåga” att ibland se och höra sånt som
inte finns i verkligheten har betytt för tron på spöken och annan
vidskepelse?
3
Små barn har en fantastisk förmåga att lära sig olika språk. Vad är det som
händer i hjärnan som möjliggör denna snabba språkinlärning?
4
Uttrycket ”hjärna och hjärta” används ofta i betydelsen ”förnuft och
känsla”, det vill säga att hjärnan står för det logiska tänkandet och hjärtat
för känslorna.
a) Förklara varför det synsättet är felaktigt.
b) Hur tror du att föreställningen att känslor finns i hjärtat har
uppkommit?
302
303
FACIT FINALEN GRUNDBOK
1. 1 – E
2–A
3–H
4–C
5–F
6–G
7–D
8–B
Hjärnbarken är den del av hjärnan som innehåller alla nervcellkroppar.
Reflexer förmedlas via ”snabbkopplingar” i ryggmärgen.
Ett hjärncentrum är ett område i hjärnan som är specialiserat på vissa
uppgifter.
Hippocampus är en del av hjärnan som är viktig för minnet.
Nervceller leder elektriska impulser och förmedlar budskap mellan celler.
Hjärnbalken är en förbindelse mellan höger och vänster hjärnhalva.
Synapser är kopplingar som överför information mellan nervceller.
Lillhjärnan kontrollerar balans och muskelrörelser.
2. Alternativ A, C och D är korrekta.
Alternativ B är felaktigt. Att vi bara skulle använda ungefär en tiondel av vår
hjärnas kapacitet är en ganska vanlig missuppfattning. Det finns inga ”onödiga”
delar i hjärnan som inte används, men alla delar av hjärnan är förstås inte aktiva
samtidigt.
3. Under de första barnaåren bildas en otrolig mängd synapser (kopplingar mellan
nervceller) i hjärnan. Särskilt många synapser bildas i hjärnbarkens språkcentra,
och det är detta som ligger bakom den snabba språkutvecklingen hos små barn.
4. a) Vårt medvetande, vår personlighet och alla våra tankar och känslor finns i hjärnan. Hjärtat är bara en muskel och rymmer inga känslor. Däremot kan hjärtat reagera på nervsignaler från hjärnan och på olika hormoner. När vi till exempel blir rädda,
arga eller förälskade slår hjärtat snabbare än normalt, men det beror alltså på de
känslor som hjärnan upplever och på de signaler som hjärnan då sänder till hjärtat
och hormonsystemet.
b) Eftersom hjärtat reagerar och slår snabbare när vi upplever olika känslor är det
inte så konstigt att många tror att känslorna finns i hjärtat. Genom historien har
känslor och kärlek förknippats med hjärtat. Vårt språk är fullt av uttryck som ”hjärta och smärta”, ”hon har ett gott hjärta” och ”mitt hjärta är ditt, och ditt hjärta är
mitt”. Vi säger att någon är ”godhjärtad” när vi egentligen borde säga ”godhjärnad”.
Men att säga ”mitt älskade hjärta” till den man älskar låter kanske mer romantiskt
än att säga ”min älskade hjärna”.
Spektrum Biologi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB
Kopiering tillåten!
628
7. N ERVSYS TE ME T
5. Alternativ A och C är korrekta.
Alternativ B och D är felaktiga. Huvudskydd minskar visserligen skaderisken, men
upprepade hårda slag mot huvudet kan ändå ge bestående hjärnskador. Det hjälper
inte heller att hjärnan skyddas av skallbenet och hjärn- och ryggmärgsvätskan. Det
beror bland annat på att hjärnan vid kraftiga slag kastas åt olika håll i denna vätska
så att hjärnan utsätts för påfrestande dragningar och ömtåliga delar av hjärnan
sträcks. Enstaka hårda slag eller sparkar kan också leda till att blodkärl i hjärnans
hinnor brister och orsakar livshotande blödningar.
6. 1 – F
2–D
3–H
4–G
5–C
6–B
7–E
8–A
Brist på insulin orsakar diabetes.
Testosteron är ett manligt könshormon som bildas i testiklarna.
Östrogen och progesteron är kvinnliga könshormoner som bildas i
äggstockarna.
Adrenalin är ett stresshormon som bildas i binjurarna.
Brist på sköldkörtelhormon gör att man blir frusen och trött.
Glukagon bildas i bukspottkörteln och höjer blodsockret.
Dopamin och serotonin stimulerar hjärnans belöningssystem.
Tillväxthormon bildas av hypofysen och behövs för att du ska växa
normalt.
7. a) De två horisontella linjerna till vänster är exakt lika långa, trots att den övre ser
längre ut. Hjärnan luras av ”pilarna” i linjernas ändar. De ”inåtriktade pilarna” gör att
den övre linjen ser längre ut än den nedre, som har ”utåtriktade pilar”.
De två horisontella linjerna till höger är också exakt lika långa, trots att den övre
ser längre ut. Här är det perspektivet, de uppåtriktade linjerna som närmar sig varandra, som lurar vår hjärna. De gör att den övre linjen ser ut att ligga längre bort
än den nedre, och då uppfattar hjärnan det som om den linjen är längre. Jämför när
man tittar på de tvärgående träbalkar, syllar, på ett järnvägsspår som försvinner i
fjärran.
b) Hjärnan lär sig hela tiden av alla dina erfarenheter. Varje nytt sinnesintryck
jämförs med sådant som du tidigare har upplevt. När hjärnan får ny men liknande
information från våra sinnesorgan kan den, för att skapa ett meningsfullt sammanhang, ibland feltolka intrycken. Ett exempel är när man först tycker sig känna igen
en person men sedan märker att det faktiskt inte var den man trodde utan i själva
verket en helt främmande person. Hjärnan har då först gjort en snabb men lite
”slarvig” tolkning som stämmer med tidigare upplevelser. Men när mer information
strömmar in till hjärnan märker den att den första tolkningen var felaktig.
Vår hjärna är alltså ganska ”fördomsfull” och kan fylla i information som inte finns
i verkligheten för att göra en begriplig tolkning. Det här gör att vi inte alltid kan
lita på våra sinnen och vår hjärna. Det har till exempel betydelse i samband med
brottsutredningar. Även om vittnen är ärliga är det inte säkert att de har uppfattat
situationen rätt, och det har hänt att vittnen ”tvärsäkert” pekat ut gärningsmän
som sedan visat sig vara helt oskyldiga.
c) Hjärnans ”förmåga” att feltolka information och att den ibland ser och hör sånt
som inte finns i verkligheten är bidragande orsaker till att en del människor tror på
vidskepelse, till exempel att de tror sig se spöken eller har andra ”övernaturliga”
upplevelser. De flesta ”syner” och ”övernaturliga fenomen” upplevs när vi är trötta
och nära att somna, samt när vi plötsligt vaknar upp ur sömnen. Forskarna tror att
det bland annat beror på att hjärnan har en tendens att ”uppfinna” bilder då den
håller på att somna in eller vakna (jämför våra drömmar, som ju kan vara hur märkliga som helst).
Men det finns förstås en mängd andra naturliga förklaringar till fenomen som en
del människor ibland uppfattar som övernaturliga (läs till exempel artikeln ”Osynliga vågor får oss att se spöken” i Illustrerad Vetenskap nr 16/2013, s. 28-31).
Spektrum Biologi Lärarhandledning © Författaren och Liber AB
Kopiering tillåten!
629
