”Bara” AS?
Om tilläggsproblem hos vuxna med
Aspergers syndrom
Annika Brar
Överläkare, Neuropsykiatriska enheten
Psykiatri Nordväst Karolinska, SLL
Föreläsningens innehåll
1. Prognos vid AS enligt forskningen
2. Vanliga tilläggsproblem hos vuxna
3. Kontakten med primärvård och psykiatri
4. Prevention – att förebygga tilläggsproblem
1. Prognos vid AS enligt forskningen
Prognos vid AS
(d.v.s. hur går det i vuxen ålder?)
• Vad är god prognos?
– I forskning, uppföljningsstudier:
•
•
•
•
•
Hög utbildningsnivå
Arbete, försörjning
Självständig i boende, vardagliga aktiviteter
Partner, vänner, nära relationer
Ej psykiatriska problem, beteendeproblem
– Subjektiv livskvalitet!
– Anhörigas livskvalitet
Prognos vid HFA/AS enligt forskningen
• H Aspergers uppföljning - egna
patienter (övers. U Frith 1991):
– Varierande prognos
– Vissa yrkesaktiva, framgångsrika
• Ex. prof. i astronomi, matematiker,
teknologer, kemister, högre tjänstemän
• ”Specialintressen = framgångsfaktorer”
Prognos vid HFA/AS enligt forskningen,
forts.
• P Howlin 2000: Sammanställning av
uppföljningsstudier 1985-2000
–
–
–
–
5-50 % universitetsutbildade
16-50 % eget boende, självständiga
5-55 % förvärvsarbetande
Enstaka gifta
– 16-44 % ”Good outcome”
(arbete, självständigt boende, någon nära relation)
– Olika länder - varierande stöd, förutsättningar
förklarar skillnaderna?
Prognos vid HFA/AS enligt forskningen,
forts.
• M Cederlund m.fl. 2008:
Uppföljning av 70 pojkar med AS till
vuxen ålder
– Diagnos AS vid 5-24 års ålder, BNK G-borg
– 16-34 år gamla vid uppföljning
– 12 % inte längre AST-diagnos
– Ca ¼ välfungerande, självständigt liv
– Ca ¼ begränsat liv utan arbete, vänner
Prognos vid AS enligt forskningen,
sammanfattande slutsatser
• Hög begåvning, god kommunikationsförmåga
ger bättre prognos
• Fortsatt utveckling av förmåga till
kommunikation, socialt samspel under tonår,
vuxenliv (Kanner 1973, Piven 1996, Gillberg)
• Samtidig kroppslig och/eller psykisk sjukdom
ger sämre prognos
• Åtgärder för stöd, anpassning gör skillnad
Att leva med AS utan rätt stöd,
anpassning
•
•
•
•
Många misslyckanden
Kritik från omgivningen
Negativ självbild
Utanförskap
– Ökad sårbarhet för psykiatriska problem
– Plus ökad ”biologisk sårbarhet” för kroppslig
och psykiatrisk sjukdom
2. Vanliga tilläggsproblem hos vuxna
Kroppsliga sjukdomar/problem vid
AST
• Epilepsi
•
•
5 % vid AS
30 % vid autism
• Stressrelaterade besvär
•
•
•
•
Mag-tarmbesvär
Hudbesvär
Värk
Trötthet – utmattning
• Andra hälsoproblem, sjukdomar
•
Svårt lokalisera/tolka/uttrycka kroppsliga symtom
Psykiatriska sjukdomar/problem hos
vuxna med AS
Vanliga tillstånd i befolkningen är ännu vanligare vid AS:
•
Affektiv sjukdom
•
Ångesttillstånd
•
Psykossjukdomar
•
(Missbruk)
•
Ätstörningar
•
Självskadebeteende
•
Personlighetsstörningar
•
ADHD
•
Tics/Tourette, inlärningsstörningar
Psykiatriska sjukdomar/problem vid AS
vetenskapliga artiklar
Temanummer: Journal of Clinical Neuropsychiatry
nr 1, 2008 (www.clinicalneuropsychiatry.org)
•
•
•
•
•
•
Sammanfattning (Bejerot, Wetterberg)
Psyk. comorbiditet USA (Ghaziuddin, Safar)
Psyk. comorbiditet Sverige (Bejerot, Rydén)
Autistiska drag vid BPD (Rydén, Hetta)
Ätstörningar vid AST (Råstam)
AST och schizofreni (Nylander, Lugnegård, Unenge
Hallerbäck)
• AST och våldsbrott (Kristiansson, Sörman)
• Genetik vid AST (Melke)
Psykiatriska sjukdomar/problem vid AS
vetenskapliga artiklar
B Hofvander m.fl. (BMC Psychiatry 2009):
Psykiatriska och psykosociala problem hos 122
vuxna med HFA/AS/Autismliknande tillstånd
• Personer 16-60 år som sökt utredning vid
specialistenhet i Göteborg, Paris
• 1/3 kvinnor, 2/3 män
• Hälften hade tidigare psykiatrisk diagnos
• Nästan alla visade sig vid utredning ha/haft
minst en annan aktuell/tidigare psykiatrisk
diagnos
Affektiv sjukdom och AST
• Depression, dystymi
– Vanligaste ors. till psykisk ohälsa (ca 50 %)
– Ofta långvarigt, atypiska symtom
• Ökad rutinbundenhet, självskada, stereotypt beteende
– Ofta reaktion på mobbing, misslyckanden,
utanförskap
– Skattningsskalor ej anpassade för AS!
• Bipolär sjukdom
– Vanligare än i övr. befolkningen (ca 8 %)
Ångesttillstånd och AST
• Tvångssyndrom (OCD)
•
•
•
•
•
•
– Ex. samlande, symmetritvång
– Kan också förväxlas med autistiska beteenden
Generaliserad ångest
Paniksyndrom
Social fobi
Specifika fobier
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Kartlägg livssituationen före ev.
läkemedelsbehandling!
– Överkrav – stress - ångest
Psykossjukdom och AST
• Psykotisk reaktion på stress/förändring
– Går snabbt över i lugn miljö, ev. medicin
• Schizofreni
– Ngt vanligare än i övr. befolkningen
– Tidigare vanlig feldiagnos
• Liknande beteende, kognitiva brister
• Utvecklingshistorien skiljer
• Paranoida symtom
– Överdriven misstänksamhet, feltolkningar
– Ofta konsekvens av autistisk problematik
Missbruk och AST
• Rökning mindre vanligt än i övr. befolkningen
• Ofta ”renlevnadsmänniskor”
• Missbruk förekommer
–
–
–
–
Sällan vid AS, oftare vid Autismlikn. tillstånd
Alkohol vanligast
Social samvaro, tillhörighet
Kan ofta brytas av en god anledning,
förbättrade levnadsomständigheter
Ätstörning och AST
• Undervikt vanligare än övervikt
– 12-15 % av flickor med anorexi har AS
– Autistiska drag förstärks av svält
• Diagnostik av AST först vid normaliserad vikt
• Orsaker till ätstörning vid AST
• Selektivt val av föda, ritualiserat ätande
• Perceptionsstörning
• Oförmåga avgöra vad som är lagom mkt
Självskadebeteende och AST
• Annorlunda perception, kroppsuppfattning
– ”Jag blöder, alltså lever jag”
– Okänslighet för smärta
• Stereotypt beteende
– Vid ”tomrum”; tid utan struktur
– Vid starka känslor
– Vid plötsliga förändringar, överkrav
• ”Modebeteende” för att dela gemenskap
– Självskadeforum på internet
• Autismvänlig miljö, lagom krav, ev. DBT
Personlighetsstörning och AST
• Definition av personlighetstörning (PD):
– Varaktigt, stabilt & oflexibelt mönster av beteenden
och upplevelser som påtagligt avviker från vad som
allmänt sett förväntas av personens sociokulturella
miljö och som kommer till uttryck inom minst två av
områdena kognitioner, affektivitet, mellanmänskligt
samspel, impulskontroll.
– Leder till lidande/försämrad funktion.
– Kan inte bättre förklaras av annan psyk. störn.
• Aspergers benämning: ”Autistisk personlighetsstörning”
• Personer med AS uppfyller ofta kriterier för flera PD:
– Paranoid, schizotypal, schizoid, tvångsmässig, fobisk
• Oftast ingen praktisk nytta (undantag B-line; DBT)
Överlappning av NPF-diagnoser
(en utvecklingsavvikelse – flera uttryck, namn)
Uppmärksamhetsstörning / ADHD
och AST
• Uppmärksamhetsstörning vid AST
– Fastnar i detaljer, ”ovidkommande” saker
– Svårt skifta fokus
• Många (ca 30-40 %) uppfyller kriterier
för ADHD, kan ha hjälp av läkemedel
• DSM-IV: ADHD-diagnos kan ej ställas vid AST
– Ändras i DSM-V!
Andra NPF vid AST
• Tics / Tourettes syndrom
– Vanligt hos barn (ca 20 %) och tonåringar
(ca 10 %) med AST (Canitano m.fl. 2007)
– Minskar ofta med åldern
– Gemensamma genetiska/neurobiol. orsaker
• Dyslexi
– Ca 15 % (Hofvander 2009)
3. Kontakten med primärvård och
psykiatri
På vårdcentralen
• Kommunikationsproblem mm
– Svårt att uttrycka symtom, hur det känns
– Svårt i undersökningssituationen, vid
provtagning
– Missförstånd
• Ofta omfattande utredningar, ibland felriktade
– Tolk / hjälpmedel kan behövas
• Ex. ”stöd vid möten”
• Mer kunskap om AST behövs inom
primärvården
På psykiatriska mottagningen / avd.
• Oftast ingen autismvänlig miljö
• Skattningsskalor m.fl. bedömningsinstrument ofta svåra att tillämpa
• Bedömning, behandling av
psykiatriska problem kräver goda
kunskaper om AST
– Kunskapen varierar men ökar!
– Närstående = viktig resurs
Vilken behandling finns om man
drabbas av psyk. sjukdom/problem?
• Läkemedel
– Ofta ökad känslighet v.g. effekt, biverkn.
• Psykologisk behandling
– Kunskap om & anpassning till AST krävs av
terapeuten!
• Anpassning av miljö, krav, pedagogik i
vardagen
– Samarbete psykiatri, primärvård,
habilitering, kommunalt & övrigt stöd
4. Prevention – att förebygga
tilläggsproblem
Prognos och prevention
Att förebygga tilläggsproblem
• Mkt förbättrad prognos över tid
– studier 1960-2000
• Ökad medvetenhet, kunskap
• Ökad anpassning av skola, övr. samhällsstöd
– Behöver utvecklas ytterligare
» Ex. arbetsmarknadsåtgärder
• Förståelse, acceptans hos individ &
omgivning viktigt!
– Föräldrar, andra närstående,
lärare/arbetsgivare, kamrater/kolleger,
grannar…
Att förebygga tilläggsproblem – hur?
• Tidig upptäckt, tidigt och rätt stöd
–
–
–
–
Utbildning – kunskap – förståelse
Autismvänlig miljö
Lagom anpassade krav - Stressreducering
V.b. träna kommunikation, sociala
färdigheter
– Meningsfullt arbete/sysselsättning
– Fritidsaktiviteter
– Social gemenskap på rätt nivå
Viktiga förutsättningar för psykiskt
välbefinnande
Att man lever i ett begripligt och
meningsfullt sammanhang
med lagom anpassade krav
med möjlighet att påverka sin
situation
(Antonovsky; Hälsans mysterium 1991)
Sammanfattning
• Psykiatriska tilläggsproblem är vanliga
hos vuxna med AS, men…
• Mycket kan förebyggas
• Mycket kan behandlas med gott resultat
• Sjukvårdens kunskaper om AST ökar
TACK!
