Stress och psykisk ohälsa hos
unga med autism / Asperger
DIANA LORENZ
KURATOR, NEUROPEDIATRISKA
AVDELNINGEN
ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS
Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig.
Vad mer har vi gemensamt?
(Ashleigh Brilliant)
Stress
Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga
Vi behöver ett visst mått av stress för att utvecklas
Positiva förväntningar och positiva erfarenheter av
tidigare stresssituationer ökar motståndskraften
Skadlig stress
Långvarig
Utan återhämtning
När glappet mellan krav och förmåga är för stort
När sammanhanget upplevs negativt
När tidigare erfarenheter av stressituationer har
varit negativa
Stresshärdar vid AST
Socialt samspel , särskilt i grupp och under tidspress
(mentalisering, kommunikation)
Nya situationer, nya sammanhang (central
koherens, förmåga att generalisera)
Krav på att vara självständig, självstyrande
(exekutiva funktioner)
Många och starka sinnesintryck (annorlunda
perceptuell känslighet)
Förr lotsades ungdomar in i vuxenlivet,
nu måste de i stället slå sig in.
(Mia Margulies Brodin, IFO-chef, Sundsvalls kommun)
AST kan försvåra stresshantering
Osäkerhet på vad det är man känner
Kan inte förklara för andra eller för sig själv
Kan inte lugna ner sig själv
Fastnar i gamla dåliga lösningar
Grubblar och ältar (och återupplever det svåra)
Gamla trauman bearbetas inte utan hjälp
Den fysiologiska bromssträckan efter att
stressfaktorn har tagits bort är ovanligt lång hos en
del med AST (Gunnar m fl, 2001)
Skadlig stress -- konsekvenser
Minskad förmåga till nyinlärning
Personen tappar nyligen utvecklade, mest
avancerade kognitiva funktioner
Personen blir mer funktionshindrad
Minskad motståndskraft
Ökad risk för kroppslig sjukdom och psykiska besvär
Ett oupptäckt och okompenserat
autismspektrumtillstånd innebär mycket stor risk
för depression, ångesttillstånd, våldsamma och
självskadande beteenden liksom för att utvecklingen
ska avstanna eller inte fortgå i sådan riktning att
personen kan leva självständigt och produktivt som
vuxen.
(Harald Sturm, barnneurolog/barnpsykiater,
Neuropsykiatriska resursteamet Sydost, BUP Stockholm)
Några exempel: depression
Studier pekar på att 25 - 70% av barn, ungdomar
och unga vuxna med AST har haft en depressiv
episod (Ghaziuddin 2005; Leyfer m fl (2006), Lugnegård (2012)
Jämfört med 5% i hela befolkningen (Olsson 2005)
Några exempel: ångeststörningar
Paniksyndrom, social fobi, specifika fobier,
tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom,
posttraumatiskt stressyndrom, separationsångest,
selektiv mutism
Symptoms of anxiety are often present in persons with
autism and Asperger syndrome. Because of this, the
diagnosis of anxiety is often not made in this population.
(Ghaziuddin, 2005)
Reaktionssätt i stressfyllda situationer
Att undvika och vägra
Att analysera och grubbla
Att söka trygghet hos andra
Rutiner, ritualer
Utbrott, ”inbrott”, panikattacker
Att skada sig själv
Tankestörningar, ”overkliga” upplevelser
Problem med kroppen, ätandet och sömnen
Nedstämdhet
Att undvika och vägra
Har inte verktyg för att påverka, maktlös, skyddslös
Saknar överblick, saknar nödutgång
Ser inte någon mening
Negativa erfarenheter / föreställningar, feltolkningar
Situationen väcker känslor man inte kan hantera
Undvikande som alternativ till t ex utbrott
Måste spara på orken
Jämför med fobisk rädsla, som är ”överdriven eller
orimlig” i förhållande till den verkliga faran. (APA 2002)
Att analysera och grubbla
Hänger inte med i sociala situationer, analyserar
efteråt
Tvungen att ”återuppfinna hjulet” i varje ny situation
Fokus på detaljer gör processen långsam
Svårt att avgränsa, att släppa ämnet om inte alla
frågor är besvarade; återupplever det jobbiga
Att analysera är positivt. Stötta genom att vara
medforskare och bollplank. Stå för strukturen.
Att söka trygghet hos andra
Minskar stressen och utsattheten
Ger möjligheter till social inlärning
Separationsångest
Syskon / kompis som social handledare / hjälpjag
Att kopiera någon annans lösningar
Att låna någon annans framtoning
Att bli medlem i en grupp
Arbeta jagstärkande. Lyft fram att detta är personens egen
lösning. Avfärda inte personens manus, påtagna
identitet.
Rutiner och ritualer
Kompenserar för svårigheter med planering och
överblick
”Mer av samma” upplevs lugnande, skänker vila
Ökar när vardagen saknar struktur, när
kommunikationen är otydlig, när personen mår
psykiskt eller fysiskt dåligt
Att kräva att andra följer en viss rutin handlar inte
om att vilja bestämma över andra, utan om att
skydda sig mot kaos
Ritual eller tvång?
Ritualens funktion: att organisera tillvaron och
skapa vila. Personen upplever ritualen som rimlig.
Tvångshandlingens funktion: att bli av med inre
obehag (t ex ångestladdad tanke). Personen upplever
handlingen som orimlig (obs, gäller vuxna!) men kan
inte låta bli.
Ritual och tvångshandling kan se identiska ut.
Gränsen kan vara flytande.
Utbrott, panikattacker m m
När stressnivån går i taket hamnar man i inre kaos
Hinner man inte återhämta sig ökar det inre trycket
dag för dag; ett mindre stresspåslag kan leda till
utbrott
Utbrott vid AST har i regel inget manipulativt syfte
Att tappa kontrollen är skrämmande
Panikattack kan yttra sig delvis annorlunda vid AST;
dåligt automatiserade funktioner (tal? motorik?)
sätts lätt ur spel
Förhållningssätt i akutsituationer
Gå inte på; tvärtom, backa
Spärra inte vägen
Om du är tvungen att ingripa till skydd för personen eller
andra: avled i stället för att konfrontera
Prata så lite som möjligt; helst visuella medel
Förebygg nya utbrott genom att skapa ”nödutgångar”.
Rekommenderad läsning: Elvén, B.H. (2009): Problemskapande
beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund:
Studentlitteratur
Självskadande beteende
Att avsiktligt skada kroppen för att reducera negativa
inre upplevelser (rädsla, ilska, skrämmande tankar,
fysisk smärta)
Kan vara impulsivt
Kan vara övervägt och fungera som nödutgång
Sällan ”rop på hjälp” vid AST
Kan vara något man tar till för att slippa krav
Kan eskalera
Bör alltid föranleda kontakt med psykiatrin!
Tankestörningar och overkliga upplevelser
Hög stress, t ex vid förändringar i livssituationen,
kan utlösa psykosliknande episoder
Verklighetsanpassningen bryter samman
Tankarna blir desorganiserade eller får bisarrt
innehåll
Hallucinationer (att se / höra saker som inte finns)
Föreställningar som inte stämmer med verkligheten
Det handlar oftast inte om psykos. Det går snabbt över
när stressfaktorn har tagits bort (SLL 2010).
Problem med kroppen, ätandet och sömnen
Kan finnas med från början som en del i AST
Tilltar vid stress och psykisk ohälsa
Personer med AST kan ha tendens att missa kopplingen
till psykiska processer, fokuserar på kroppen
(”hypokondri”)
Ökad risk för anorexi vid AST (Råstam 2008)
Sömnsvårigheter ingår i bilden av ångesttillstånd och
depression
Vid uttalade svårigheter med mat / sömn, kontakta alltid
läkare.
Nedstämdhet eller depression?
Nedstämdhet: naturlig reaktion på långvarig stress
och ökande insikt i de egna svårigheterna
Inte samma som depression; kan ibland övergå i den
Depression, vanliga symtom förutom nedstämdhet:
sänkt förmåga att tänka, fokusera, minnas; sänkta
kroppsfunktioner; hämning; ökad ångest och oro
Grunddragen i AST kan lätt misstas för depressiva
symtom. Viktigt med personlig kännedom om
patienten med AST vid depressionsbedömning
(Socialstyrelsen, 2007)
Att förebygga stress och psykisk ohälsa
Balans mellan krav och förmåga
Balans mellan ansträngning och återhämtning
Täta avstämningar
Det som är bra för personer med AST har många
andra nytta av. Ju mer vi förebygger på gruppnivå,
desto mindre resurser går åt individuella
anpassningar och behandling.
Förutsättningar för motivation till förändring
En klar uppfattning om:
Situationen just nu och vad förändringen skulle
innebära (begriplighet)
Att förändringen är genomförbar och hur den ska gå
till (hanterbarhet)
Vad som kommer att bli bättre och varför det är
önskvärt (meningsfullhet)
(baserat på A. Antonovskys KASAM)
Att motivera en person med AST och psykisk
ohälsa till behandling
Leta efter konkreta nackdelar med läget här och nu
Vad skulle personen vilja göra men inte klarar?
Hjälp personen se dessa begränsningar som en
konsekvens av ohälsan
Föreslå behandling och vilken effekt man kan
förvänta sig
Viktigt med nedskriven behandlingsplan med
tidsramar och utvärdering
Önskelista...
Mer pedagogik inom psykiatrin
Mer psykologi och terapeutiskt förhållningssätt
i skolan
Mer habiliteringsperspektiv i psykiatrin
och i verksamheter för funktionsnedsatta
Närmare till ungdomarnas vardag
Närmare till varandra
Mångfald är en styrka – tror vi på det?
Om det inte vore för oss skulle ni
fortfarande sitta i grottorna och umgås.
(sagt av en ungdom med Aspergers syndrom)
Källor
American Psychiatric Association (2002) Mini-D IV: diagnostiska
kriterier enligt DSM-IV-TR. Danderyd: Pilgrim Press.
Ghaziuddin, M. (2005) Mental health aspects of autism and Asperger
syndrome. London och Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Gunnar, M.R., Bruce, J. & Hickman, S.E. (2001) Salivary cortisol
response to stress in children. I: Advances in Psychosomatic Medicine,
22.
Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments
(doktorsavhandling, Göteborgs universitet).
Olsson, G. (2005) Depressioner i tonåren: ung, trött och ledsen.
Stockholm: Gothia.
Råstam, M. (2008) Eating disturbances in autism spectrum disorders
with focus on adolescent and adult years. I: Clinical Neuropsychiatry
(200(), 5:1;31.42.
Källor, forts.
Leyfer, O.T., Folstein, S.E., Bacalman, S., Davis, N.O., Dinh, E.,
Morgan, J., Tager-Flushberg, H., Lainhart, J.E. (2006) Comorbid
psychiatric disorders in children with autism: Interview development
and rates of disorders. I: J Autism Dev Disord, 36:849-861.
Lugnegård, T. (2012) Asperger syndrome and schizophrenia:
psychiatric and social cognitive aspects (doktorsavhandling,
Göteborgs universitet).
Socialstyrelsen (2007) Så här kan man göra... Vägledningsdokument
autismspektrumtillstånd hos vuxna.
Stockholms Läns Landsting (2010) Regionalt vårdprogram: ADHD,
lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn,
ungdomar och vuxna.
Sturm, H. (2008) Autismspektrum. Differentialdiagnos. Komorbiditet.
