Autismspektrumtillstånd
Att samverka i förskolan
SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till
Aspergers syndrom. Det förekommer dessutom stora individuella skillnader vilket gör att
arbetsmetodik måste skräddarsys utifrån den enskilde individen.
Autism innebär svårigheter i socialt samspel, kommunikation och perception. Det förekommer
även stereotypt och repetitivt beteende. Autismspektrumtillstånd förekommer ofta tillsammans
med andra svårigheter och funktionsnedsättningar såsom: epilepsi, adhd, add, utvecklingsstörning,
hörsel- och synnedsättning.
Kanske har ni träffat barn som inte verkar lyssna på tillsägelser, ofta hamnar i konflikt med andra
barn, inte kan sluta med en aktivitet, äter ensidigt eller får stora svårigheter när något ändras.
Detta är vanligt förekommande svårigheter för barn inom spektret. 1
FLICKOR OCH AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. Det har
även visat sig att det finns stora svårigheter att diagnostisera
flickor med AST. Detta innebär att det finns ett stort mörkertal
av flickor med AST.
Flertalet flickor med AST blir osynliga och kan upplevas som
blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet.
Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan
ibland uppleva stora svårigheter utan att de uppmärksammar
sin omgivning. Även om dessa barn inte visar sina svårigheter
genom utåtagerande eller störande beteende är deras
anpassning till omgivningen mycket resurskrävande och de har
lika stort behov av individanpassad pedagogik och
arbetsmetodik som andra barn med AST. 2
VILKA SVÅRIGHETER KAN UPPSTÅ I FÖRSKOLAN?
Socialt samspel – Svårigheter att delta i lek. Kan verka ointresserade av andra barn. Det
förekommer stora svårigheter att utveckla leken. Det kan vara svårt att förstå lekar utan tydliga
regler och likformighet. Även rollekar och abstrakta lekar kan vara svår att förstå. Ofta tenderar
dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som skall utföras identiskt var gång.
Det kan förekomma stora svårigheter att samspela på en jämlik nivå dvs med jämnåriga och med
ett jämbördigt samspel. Lekar där en leder är lättare då barnet med AST antingen kan ta den
ledande rollen eller följa givna instruktioner. Detta gör att vissa barn med AST söker sig antingen till
yngre eller äldre barn då rollfördelning i leken blir tydligare.
Kommunikation - Tolkar bokstavligt. Svårigheter att läsa kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det
förekommer ofta språkförsening i samband med AST. Detta innebär att det kan finnas stora
svårigheter att uttrycka sig i tal. Ett barn som saknar tal kan ändå ha stor ordförståelse. Det vill säga
förstå flerordsmeningar och instruktioner. Men språksvårigheter kan även innebära stor diskrepans
mellan ordförråd och ordförståelse. Det vill säga att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens
innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Ekotal är också vanligt
förekommande och innebär att barnet upprepar det som sagt antingen direkt eller fördröjt.
1 Gerland & Aspeflo, 2009, Barn som väcker funderingar, sss 21- 28.
2 Svenny Kopp har beskrivit detta mer utförligt i sin avhandling Girls with social and/or attention impairments
Ojämna förmågor – Detta gäller mellan olika förmågor, tid och rum. Det som går bra ena dagen
kan vara omöjligt nästa. Det vill säga -ett barn som kan vara otroligt verbalt begåvad kan sedan
sakna förmåga att ta på sig byxorna efter toalettbesöket. Likaså kan barnet som vanligtvis klarar av
att bli lämnad på dagis utan problem behöva både tid och bildstöd för att klara av det dagar då de
saknar de resurser som krävs. Likaså kan ett barn som vanligtvis kan knyta skorna själv ibland sakna
förmåga när andra stressnivåer är för höga. Detta handlar inte om trots eller ovilja att samarbeta
utan om en faktisk oförmåga.3
Perception – Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (tex syn & hörsel) är vanligt
förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. 4
Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Exempelvis fläktens surrande kan
påverka hela ljudbilden. Andra barn har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter
med ljusrör. Vissa barn är under och överkänsliga inom samma sinne. Exempelvis kan ett barn som
inte klarar av att bära kläder på grund av känslighet i huden klippa sig i fingret utan att notera
smärtan.5 Likaså påverkar perceptionen ofta kosten. Matens konsistens, lukt, utseende och smak
kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i
sin kost. Exempelvis åt en flicka bara röd mat och en pojke bara produkter tillverkade av potatis.
Motorik- Barn med AST har ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. Detta innebär
att de kan ligga ngt/ngr år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker. Exempelvis en pojke
hade problem med att hans muskelarbete inte skedde automatiserat. Det vill säga att gå blev en
medveten handling och krävde mycket energi. Detta gjorde att han inte orkade gå lika långa
sträckor eller lika snabbt som sina jämnåriga. Samma pojke hade svårigheter med bordsskicket.
Han var dels överkänslig i munnen dels var muskelarbetet i tuggandet inte automatiserat vilket
3 Flertalet författare tar upp den ojämna begåvningsprofilen och hur färdigheter skiljer sig över tid och rum. För att
nämna några: Bo Hejlskov, Gunilla Gerland, Matt Winter, Ross Greene och Tony Attwood.
4 Bogdashina diskuterar detta i sin bok Sensory Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome, 2003. Även
Gerland diskuterar detta i böckerna En riktig människa samt barn som väcker funderingar.
5 En flicka som är tre år klarar inte bära kläder. Hon går ständigt avklädd hemma oberoende temperatur. Att bära
kläder är ytterst smärtsamt och tar mycket energi av henne. Samtidigt kan hon klippa sig i fingret utan att märka det.
När hon visade sitt blödande finger där även en bit av nagel klippts bort kommenterade hon lugnt att tidningen
färgat av sig. På fråga om hon hade ont blev hon väldigt överraskad och undrade varför frågan ställdes. Det
blödande såret kopplades inte till någon smärta.
gjorde det både svårt och omständligt för honom att avgöra hur mycket mat han kunde ha i
munnen och hur den bäst kom ned i magen. Många gånger kom maten upp igen på grund av att
kräkreflexen signalerade att det var ett överintag av mat och att hans känslighet i munnen gjorde
att han inte stod ut med känslan. Maten hamnade då på bordet eller i handen.
Stereotypa beteenden- Detta kan ta sig många uttryck tex hälla sand eller vatten om och om igen.
Att dra en bil fram och tillbaka över golvet. Även kroppsrörelser som gungande, hoppande,
handflaxande kan förekomma stereotypt. Dessa beteenden kan upplevas som avvikande de kan
även i vissa fall orsaka skada på både personen med AST och dess omgivning. Stereotypa
beteenden fyller en funktion. De kan verka stressreducerande och fungera som en signal på
sensorisk överbelastning.6
Mentalisering- Detta kallas ibland felaktigt empati. Det handlar om förmåga att förstå hur andra
tänker och känner. För många med AST är detta väldigt svårt och orsakar många sociala
missförstånd. Detta gör att det är svårt att förstå dels att de tankar som finns i huvudet på barnet
med AST inte finns hos omgivningen. Exempelvis barnet känner sig hungrigt och tror att du vet om
den känslan. Då finns inget behov att förmedla den och det kan skapa mycket frustration att
behovet inte tillgodoses. Likaså kan det vara svårt att förstå hur andra reagerar på barnets
beteenden. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara
svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.7
Reagera opassande- Ett vanligt exempel är att barn med AST kan börja skratta när ett annat gråter.
Detta handlar inte om skadeglädje utan om affektreducering. Många barn med AST är känsliga för
andras affekt och kan ha svårt att skilja på vad som är egen och annan persons affekt. Så om ett
barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En
affektreglering kan vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens
ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det
handlar inte alls
6 Hejlskov, Problemskapande beteende.
7 Sven-Olof Dahlgren tar upp mentaliseringssvårigheter i sin bok: Varför stannar bussen när jag inte ska gå av. Lika så
gör Gerland i sin bok Barn som väcker funderingar.
nonchalans utan om att affektnivån är för hög.8
Utåtagerande beteende -en sista utväg. Detta uppkommer då barnet försökt alla andra vägar och
saknar andra verktyg att hantera situationen. Arbeta förebyggande och lågaffektivt.
HUR KAN FÖRSKOLAN HJÄLPA?
Små förändringar kan göra stor skillnad. Börja med att utgå från att barnet gör så gott det kan och
för att klara vardagliga situationer måste det lägga ned stora mängder energi.
Förtydligande pedagogik -Var konkret i din kommunikation. Visa tydligt med vem, vad, var och när
något ska ske. Förtydliga gärna visuellt med bilder och/eller tecken som stöd.
Agera social tolk – Hjälp barnet i samspel med andra barn. Förtydliga och skapa strukturerade
spel/lekar.
Visuellt stöd – Dag- och veckoschema med tex. bilder. Schema som bryter ned svåra moment till
en tydlig bildserie tex påklädning. Visa även med bild vem som ansvarar för barnet.
Hjälpmedel för val- I situationer med val erbjud ett fåtal val som symboliseras med bilder eller
föremål.
Kommunikationsbok/dagbok – Det är viktigt att förskola, hem och ev. avlösare/boende
kommunicera kring barnet för att skapa förståelse. Med bilder i boken/pärmen kan ni dessutom
hjälpa barnet att återberätta och dela sina upplevelser.
Små grupper och förutsägbarhet - Minska överbelastning av intryck och oro genom minska antalet
barn och var tydlig i vad som ska ske och hur det ska ske.
Motorik/perception- Minska belastningen och anpassa miljön. Var lyhörd för vad barnet förmedlar
och sök alternativa lösningar. Tex erbjuda hörselkåpor, förståelse för ensidig kost, skapa en miljö
med få synintryck. Om ljusrör är väldigt belastande byt lampa eller erbjud miljö med annan
belysning. Skapa ljudlugna utrymmen där det finns möjlighet att vila från ljudintryck. Ta med vagn
på promenaderna så att barnet med motoriksvårigheter har möjlighet att delta utan att förbruka
8 För att läsa mer om affekt och affektreglering rekommenderas Bo Hejlskovs bok Problemskapande beteende samt
Ross Greenes bok Explosiva barn.
hela dagens energiresurser bara på att klara av att gå. För barn med svårigheter att äta och erhåller
kräkreflexer kan ni erbjuda en skål vid sidan om. Då blir det lättare att hantera överintaget och
barnets stressnivå minskar. För vissa barn underlättar det att äta med plastbestik då de inte kan
uthärda metallkänslan/ljudet av vanliga bestick.
Paus – Erbjud möjlighet till strukturerad vila. Fri paus kan vara svårt för många barn med AST. Ta
reda på vad barnet finner avkopplande och erbjud det som viloalternativ. Vila kan också vara att
erbjuda en sensoriskt lugn miljö.
Även stereotypa beteende kan erbjuda viktig vila. Genom upprepande kan barnet samla sig och
koppla av. Det är viktigt att tillåta beteendet även om det kan verka udda så länge det inte orsakar
skada eller allvarligt försvårar verksamheten. Om barnet inte får möjlighet att avlasta sig genom
det stereotypa beteendet finns risken att det måste utveckla andra mer destruktiva strategier för
att klara av sin vardag.
Undvik tjat - ändra instruktioner och förutsättningar så barnet kan tillgodogöra sig informationen.
Ge ställtid – Förbered barnet i god tid. Att få tid att processa avslut och förändring är viktigt.
Ta ansvar- Om ni hamnar i en situation som inte fungerar eller resulterar i utåtagerande beteende
är det viktigt att du som personal och vuxen tar ditt ansvar. Det är ditt ansvar att reflektera över
vad som gjorde att situationen inte fungerade och reflektera över hur du kan utveckla strategier för
att ge barnet med AST rätt stöd för att lyckas i kommande situationer.
Ibland kan det vara svårt som pedagog att anpassa förhållningssätt och verksamhet i förskolan.
Betänk då att barnet med AST anpassar sig varje dag, i varje situation och till varje individ trots att
funktionsnedsättningen innebär specifika svårigheter med anpassning.
Vill du veta mer kontakta oss:
Hemsida: www.autism.se/skane
Epost: [email protected]
Källor:
Attwood Tony, Den kompletta guiden till Aspergers syndrom, 2008.
Attwood Tony & Grandin Temple mfl – Asperger´s and girls. 2006
Beyer Gammeltoft – Autism och lek.
Bogdashina Olga Sensory - Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome. 2003.
Dahlgren SvenOlof – Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Att förstå autism, damp adhd,
2007.
Gerland Gunilla, Ulrika Aspeflo – Barn som väcker funderingar, 2009.
Gerland, En riktig människa, 1996.
Gillberg Christopher – Autism, 1988.
Greene Ross W – Explosiva barn, 2001.
Hejlskov Bo - Problemskapande beteende, 2010.
Kopp Svenny - Girls with social and/or attention impairments 2010.
Winter Matt – Aspergers Syndrom – vad lärare behöver veta. 2008.
