KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD - LÄSÅRET 2008/2009 - OMRÅDE: ÖRTAGÅRDSSKOLAN F-5 & SÄRSKOLA NÄMND: ROSENGÅRD SDF MALMÖ DEN UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN HÉLÈNE LAGERCRANTZ TEL 040-34 65 34 1 A. Inledande sammanfattning Läsårsarbetet har fokuserat på språkutveckling och värdegrundsarbete. Elevers språkliga brister och kunskapsluckor är stora. Många elever brister även när det gäller den sociala kompetensen. Trots detta har kunskapsutvecklingen ökat och resultaten på de nationella proven i skolår 5 är bättre än på många år. ”Nationellt centrum för Svenska som Andraspråk” har, under läsåret, haft fortbildning i ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever” för skolans pedagogiska ledare. Den språkliga medvetenheten hos pedagogerna har ökat och man har tillägnat sig nya redskap att arbeta med. Detta har säkert bidragit till ökad måluppfyllelse hos eleverna. Samarbete sker mellan förskola, skola F-5 & särskola och skola 6-9 genom ett för delområdet gemensamt tematiskt arbete/läsår. Avsikten är att stärka elevernas lärande och göra Örtagårdsskolan attraktiv som skolval. Det gemensamma tematiska arbetet har haft rubriken: ”Kärlek, vad är det?” Värdegrundsarbetet har skett i samverkan med projektet ”Så sant” med hjälp av Linda Leveau och resulterat i att alla elever får undervisning i ämnet Livskunskap. Örtagårdsskolan F-5 & särskola har tillsammans med Ängslättskolan arbetat med integrationsfrågor och arbetet har tillförts medel från dialogskoleprojektet och Resurscentrum för Mångfaldens Skola. Samarbetet har fördjupat pedagogernas förståelse för interkulturella dilemman som uppstår i vardagsarbetet och hur dessa ska kunna hanteras. Kvalitetsarbete bedrivs med hjälp av en årlig förbättringsplan. Denna plan utgår från skolans lokala arbetsplan och följs bl a upp pedagogiska konferenser och vid terminsvisa utvärderingar. Under våren -09 träffade rektor och biträdande rektor varje arbetslag under en heldag för att kunna delta i utvärderingen, få en bättre inblick i vardagsarbetet och förstå hur det språkutvecklande arbetet formades. Detta möte uppskattades av pedagogerna och kommer att fortsätta även kommande läsår. Som enda skolan i Malmö ingår Örtagårdsskolan F-5 i ett landsomfattande projekt, Pinocchio. Avsikten är att via en metod, ”genombrottsmetoden”, så tidigt som möjligt upptäcka samt förhindra att barn mellan 3 och 12 år utvecklar ett normbrytande beteende och förbättra samverkan mellan skolan, IOF och BUP. Den screening av elever i behov av särskilt stöd som genomförts har påverkat både föräldrar, elever och pedagoger. Samarbetet har blivit bättre och metoder för identifiering av problem har blivit tydligare. Många konflikter dels mellan elever, dels mellan elever och vuxna påverkar undervisningen negativt, vilket kan medföra att pedagoger börjar tvivla på sina pedagogiska kunskaper. Extern handledning om hur hantera konflikter och möta utåtagerande elever sattes in redan förra läsåret. Detta fungerade så väl att ett nytt arbetslag har detta läsår fått samma handledning. B. Grundfakta Skolans vision är Alla elever ska kunna se, förstå och utveckla sitt lärande Alla elever ska respektera och förstå sin egen och andras kultur. I skolledningen ingår förutom rektor, 2 biträdande rektorer varav 1 ansvarar för verksamheten i grundskola och 1 ansvarar för verksamheten i särskola och på fritidshemmen. Vid årsskiftet 08/09 fick en av de bitr. rektorerna tjänst i annan kommun och tjänsten tillsattes med vikarie i avvaktan på omorganisation inför kommande läsår. Eftersom vikarien aldrig tidigare arbetat som ledare och behövde skaffa sig erfarenhet, ökade arbetsbördan för de övriga i skolledningen. På Örtagårdsskolan skolår F-5 är pedagogerna indelade i 6 horisontella arbetslag, i vilka pedagogerna fördelar ansvaret mellan sig. De 4 fritidshemsavdelningarna utgör ett eget arbetslag. I särskolan finns det 2 arbetslag. I arbetslagen finns en pedagogisk ledare, som leder 2 de pedagogiska konferenserna/1 gång/vecka. De pedagogiska ledarna träffar skolledningen 1 gång/vecka för pedagogiska diskussioner och för planering av de pedagogiska konferenserna. Dessutom finns på skolan 3 förberedelseklasser och 2 klasser som tar emot elever med högfungerande autism, vilka kommer från Rosengårds stadsdel. Elevhälsoteamet består av skolsköterska, 3,5 specialpedagoger, 0,25 skolpsykolog och skolledningen. Arbetslagen fungerar som resurs för pedagoger och elever. 1 arbetslagskonferens/vecka behandlar elevärenden. Som stöd vid dessa konferenser finns personal från elevhälsoteamet. 1 arbetslag har fått handledning av externt inköpt psykolog kring bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna. Eleverna är indelade i flexibla grupper utifrån deras språkliga utveckling. Indelningen sker från skolår 3. Avstämning angående elevutveckling, -placering sker 3 gånger/läsår. Arbetslagens återkommande utvärderingar utgör underlag för skolans förbättringsarbete/kvalitetsarbete. C. Kvalitetsarbete En förbättringsplan för läsåret ligger som grund för kvalitetsarbetet. Denna plan utgår från föregående års kvalitetsredovisning, skolans lokala arbetsplan och Malmö skolplan. Pedagogerna utgår från skolans förbättringsplan när de upprättar arbetslagets förbättringsplan. Läsåret 08-09 deltog rektor och bitr. rektor vid utvärdering av arbetslagens förbättringsplan. Dessa utvärderingar utgör underlag för läsårets kvalitetsredovisning. För elevhälsoteamet finns en arbetsplan som följs upp vid läsårets slut. I denna arbetsplan ingår arbetsuppgifter som t ex fungera som stöd vid elevgenomgångar och göra klassrumsbesök. Dessa besök följs upp med skolledningen och berörda pedagoger. Resultat och återkoppling/uppföljning sker tillsammans med de pedagogiska ledarna och med arbetslagen. D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elever I grundskolan finns 97% elever med annat modersmål är svenska och i särskolan 96%. Den största språkgruppen är arabiska följt av albanska. En stor del av eleverna är födda i Sverige, men alla har inte gått hela sin grundskoletid i Sverige. Ca 3% av eleverna bor utanför stadsdelen, för särskolan är siffran 29%. Elevantalet har fortsatt minska under läsåret. Omflyttningen under läsår har minskat jämfört med året innan. Nytillkomna elever kommer främst från stadsdelens skolor och friskolor. Några enstaka inflyttade från utlandet. Utflyttning sker till andra kommunala skolor både i och utanför stadsdelen samt till utlandet. Det är inte ovanligt att elever byter skola flera gånger under grundskoleperioden. Det är heller inte ovanligt att elever tillbringar kortare eller längre perioder i föräldrarnas hemländer. Personal Åldersstrukturen hos personalen är blandad, både ung och äldre personal. 25% av personalen har arbetat många år på Örtagårdskolan. Alla lärare har pedagogisk utbildning, förutom 2 lärare i praktisk-estetiska ämnen. För grundskolan finns 50% skolsköterska, 20% skolpsykolog, 200% specialpedagoger tal/språk som arbetar på F-5 samt 60% specialpedagog för social och emotionell stöd. Tyvärr räcker dessa tjänster inte till för att ge det stöd eleverna behöver. Det finns ett stort behov av kurator och socialpedagog. P g a svåra sociala situationer som många elever befinner sig i spelar handledning för pedagogerna en viktig roll. Elevhälsoteamet och skolledningen har fungerat som handledare i svåra situationer. För särskolan finns 50% skolsköterska och 100% som specialpedagog tal/språk finns för särskolan. 3 Lokaler och utemiljö Skolan byggdes 1971, tillbyggd för skolår 6-9 år 2000. Skolan består av ett stort skolhus och en paviljong. I skolhuset ryms grundskola skolår 2-5, 2 klasser för elever med autism, 2 förberedelseklasser och särskola (träningsklasser, grundsärklasser, fritidshem och LSS-verksamhet). I paviljongen ryms skolår F-1 och 4 fritidshemsavdelningar, 1 klass skolår 2 och 1 förberedelseklass. Lokalerna är dåligt anpassade för modern skolpedagogik. I skolhuset finns ett arbetsrum, som lärarna delar med modersmålslärare. Det finns endast ett grupprum för 14 klasser. Den inre miljön blir ett hinder för flexibla lärmiljöer, dvs. indelning av eleverna i mindre arbetsgrupper är näst intill omöjligt. Idrottssalen är alldeles för liten. Matsalen, som delas med skolår 6-9, är liten. Därför äter några klasser i klassrummen. Det finns ingen större sal att samla alla elever i, t.ex. vid skolavslutningar. F-5 & särskola saknar konferensrum, varför en del konferenser måste hållas på rektorsexpeditionen, vilket inte alltid är så lämpligt! Den yttre miljön är bra, stora parkområden nära skolan. På grund av ekonomiska beslut ska kommande läsår 09-10 paviljongerna inte användas av Örtagårdssskolan. Detta innebär en ombyggnad av huvudbyggnaden så att denna kan rymma ca 100 elever till (inklusive fritidshemsverksamhet). 4 SPRÅKUTVECKLING Mål att uppnå i grundskolan (Lpo 94) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och utrycka idéer och tankar i tal och skrift. Mål att uppnå i särskolan (Lpo 94) Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar skall ha uppnått när de lämnar särskolan. Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar grundsärskolan efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga att samspela socialt att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler Malmö skolplan Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Detta ville vi All personal ska i sitt arbete ha ett språkutvecklande perspektiv Det tematiska arbetet och processtödjarutbildningen ska på sikt bidra till ökad kunskap om språkutvecklande arbete och till förändrade arbetssätt. Skolans förbättringsarbete Flexibla grupper - Eleverna indelas i grupper utifrån sin språkliga förmåga from skolår 3 Tematiskt arbete förskola - skola Kompetensutveckling: ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever” Nationellt centrum för de pedagogiska ledarna Eleverna arbetar i läsgrupper minst 2 ggr/vecka Alla elever ”LUS:as” 2 ggr/läsår Laborativ matematik Wikipediaarbete Alternativa kompletterande kommunikationsformer (särskolan) Metoder för utvärdering LUS-resultat, nationella prov, utvärderingar/avstämning i arbetslagen tillsammans med de pedagogiska ledarna, fördjupade samtal mellan skolledning och pedagoger om förbättringsarbete, observationer, ”Språket lyftet” Hur blev det? Skolans måluppfyllelse är på god väg eftersom insatserna bidragit till ökad kunskap och tillämpning av nya metoder. Det tematiska arbetet har ökat medvetenheten om att planera och genomföra undervisning i ett språkutvecklande perspektiv. 5 Nationella prov skolår 5 - utvärdering, reflektion och analys Örtagårdskolan 2009 Ej nått kravnivån På god väg Nått kravnivån Ej bedömt sv 7 5 39 0 ma 5 8 37 1 eng 3 10 38 0 sv 13,7 9,8 76,5 0 i% ma 10 16 74 2 eng 5,9 19,6 74,5 0 sv 48 38 144 14 ma 33 36 160 15 eng 40 28 162 14 sv 20,9 16,5 62,6 5,7 i% ma 14,4 15,7 69,9 6,1 eng 17,4 12,2 70,4 5,7 Rosengård SDF 2009 Ej nått kravnivån På god väg Nått kravnivån Ej bedömt Kommentar: Örtagårdsskolan skolår 5 har bättre reslutat än stadsdelens genomsnitt, vilket är positivt. Resultatutveckling av de Nationella proven för år skolår 5 på Rosengård de senaste sju åren Svenska/svenska som andraspråk SDF RO otillräckligt på god väg helt 2003 28 29 40 2004 16 34 48 2005 20 33 46 2006 15 28 45 2007 16 34 45 2008 21 28 45 2009 21 16 63 Matematik SDF RO otillräckligt på god väg helt 2003 22 31 39 2004 18 37 43 2005 22 24 52 2006 22 19 47 2007 18 23 54 2008 16 25 52 2009 14 16 70 6 Engelska SDF RO otillräckligt på god väg helt 2003 20 27 50 2004 18 27 53 2005 18 22 58 2006 11 19 56 2007 18 16 61 2008 10 16 67 2009 17,5 12 70,5 Kommentar: Skolår 5 Rosengård - Resultaten på de Nationella proven visar en tydlig förbättring under de senaste 6 åren. Vad gäller resultaten i SvA/Sv och matematik skedde ingen märkbar förändring under några år. Men under läsåret 08-09 har en positiv utveckling skett. Resultaten i engelska har blivit bättre för varje år - mellan 2 % enheter och 8 % enheter per år. Jämförelse av provresultaten 2008 och 2009 på Örtagårdsskolan Örtagårdsskolan - 2009 Ej nått kravnivån På god väg Nått kravnivån sv 7 5 39 ma 5 8 37 eng 3 10 38 sv 30 49 21 i% ma 13 55 32 Örtagårdsskolan - 2008 Ej nått kravnivån På god väg Nått kravnivån sv 13,7 9,8 76,5 i% ma 10 16 74 eng 5,9 19,6 74,5 eng 11,5 24,5 64 Jämfört med förra läsårets resultat har eleverna gjort stora framsteg. Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 360 % i ämnet Sv/SvA, från 21 % till 76,5 %. Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 230 % i ämnet Ma, från 32 % till 74 %. Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 16 % i ämnet Eng, från 64 % till 74,5 %. Det finns ett antal faktorer som sannolikt bidragit till de förbättrade resultaten Kompetensutvecklingsinsatser i form av ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever” av Nationellt centrum för Svenska som Andraspråk har utvecklat pedagogernas metoder för att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, vilket säkert bidragit till att eleverna i högre utsträckning nått kravnivån. Man kan se ett ökat målfokus hos många av eleverna. Pedagogerna har bidragit med ökad uppdragsförståelse och hög målfokusering, vilket påverkat eleverna. Pedagogerna har gjort framsteg i sina relationer till eleverna, till viss del tack vare fortbildning/handledning kring bemötande och förhållningssätt av en externt konsulterad psykolog. 7 Pedagogerna har haft höga förväntningar på eleverna och har, tack vare skolans arbete med flexibla/språkdifferentierade grupper, kunnat lägga undervisningen på en adekvat nivå för att framgångsrikt nå elevgruppen. Arbetssättet med flexibla grupperingar har, efter flera år, resulterat i ökad måluppfyllelse. Arbetslagen har prioriterat dessa 3 ämnen, framför allt SvA. Andra konsekvenser som kan uppstå av en sådan prioritering ska diskuteras under kommande läsår. Eleverna har förberetts inför proven genom att öva på liknande uppgifter De låga resultaten från förra året kan bero på en årskull elever med stora sociala problem. Resultaten från elever i förberedelseklass är inte redovisade i de nationella proven detta läsår. Detta har säkert påverkat att det mindre positiva resultatet förra läsåret. Flexibla grupper/ Läsgrupper Hur blev det? Hur går vi vidare? Färre elever i klassrummet kan ha betydelse, men då måste lärarna ha kunskap om hur de drar största möjliga fördel av mindre klasser/grupper. Gruppstorlek saknar med andra ord inte betydelse för lärarnas och elevernas arbetsmiljö och då är det framförallt är närheten till eleverna och möjligheten till samtal som har en positiv påverkan på kunskapsutvecklingen (Skolverket, 1999; Hattie, 2009). Specialpedagogerna har diskuterat med arbetslagen om hur läsgrupperna för de mycket språksvaga eleverna skulle kunna förbättras. Detta har bland annat lett till att modersmålslärarna i arabiska, albanska och kurdiska har haft läsgrupper år 2 och år 4, vilket har lett till att elevernas språkförståelse i svenska ökat. Diskussion om läsgruppernas utveckling kommer att fortsätta. Alla elever från skolår 3 ingår i flexibla grupper, främst utifrån sin språkliga förmåga och dessa grupper kommer att fortsätta. Alla elever från skolår 2 deltar i läsgrupper utifrån sin LUS- förmåga, vilket innebär att dessa grupper inte är konstanta. Främst vid avstämning byter eleverna grupp. Resultat från LUS-test visar att läsutvecklingen ökat. Läsgrupper kommer nästa läsår att starta i år 1. Strategi för att kvalitetssäkra läsgruppsverksamheten Specialpedagogerna ska ta fram några nyckelbegrepp Samtal med pedagoger om ”resultat av att arbeta med läsgrupper” Sammanställning av erfarenheter Utforma en Checklista för Den goda läsgruppen Pedagogerna dokumenterar sitt arbete – beskrivande och analyserande Tematiskt arbetssätt Detta ville vi Det tematiska arbetet skulle bidra till ökad kunskap om språkutvecklande arbete Exempel från ett arbetslag Hur blev det? Ökad medvetenhet och större kunskap om språkutvecklande arbetssätt har påverkat det tematiska arbetet. Metoder väljs på ett mera medvetet sätt idag – arbete med olika genrer kunskapsrelaterade texter - använder fler svåra ord och förklarar dem (ämnesspecifikt ordförråd) – förberedelse inför elevernas läsning. Pedagogerna har fått ett gemensamt språk vid samtal om språkutveckling. Detta har medfört att pedagogerna känner sig stärkta i sin profession. Mål och förväntningar har blivit tydliga för eleverna. Måluppfyllelsen blev hög framförallt för den svagare elevgruppen. 8 Varför blev det så? Strukturen var ett bra stöd för den svaga elevgruppen. Detta ville vi Det tematiska arbetet skulle bidra till förändrade arbetssätt Exempel från ett arbetslag Hur blev det? Innehåll- och språkmål bestämdes inom delområdet. Pedagogerna tänkte mycket på valet av texter och hur eleverna skulle arbeta med dem. Det förekom många språkliga aktiviteter och laborationer/experiment. Stöttande material så som film, modeller, bilder, gips, rörelsesånger, punktskriftsskrivmaskin mm användes. Genom att arbeta mer strukturerat med ord och begrepp, laborativt och praktiskt, återkom ämnesspecifika ord och stoff i många olika former. Även de språksvaga eleverna kunde tillgodogöra sig temat. Kommentar Man kan av ovanstående dra slutsatsen att måluppfyllelsen även för de språksvaga eleverna ökade tack vare arbetslagets didaktiska val. Arbetslagen visar också att de använts sig av förändrade och varierande arbetssätt. Detta ville vi Det tematiska arbetet på sikt skulle bidra till ökad måluppfyllelse Hur blev det? Varför blev det så? Tack vare indelning av eleverna i små grupper kan man tydligare framsteg i elevernas utveckling. Ett arbetslag har valt att arbeta med varierande metodik för att på så sätt möta elevernas olika behov på ett tillfredsställande sätt. Redan i skolår 2 har man inom arbetslaget nyttjat möjligheten att arbeta med eleverna i språkdifferentierade grupper, vilket starkt bidragit till elevernas positiva utveckling. LUS-resultat fungerade som ett bra underlag inför den individualiserade läsutvecklingen. Något arbetslag upplevde kärlekstemat som flummigt och abstrakt ämne. Eleverna visade svagt intresse för temat och pedagogerna menar att detta kanske berodde på att eleverna var för unga. Pedagogerna har därför svårt att se att temat bidragit till ökad måluppfyllelse. Man upplever att det varit svårt att integrera t ex bokstavs- och matematikinlärningen i temat. Hur går vi vidare? Inför ht 09 avser pedagogerna arbeta så mycket som möjligt i halvklass. Redan idag arbetar man i differentierade grupper mer än 25 % av lektionstiden. Kommentar Det är alltid svårt att möta eleverna på den nivå de befinner sig, samtidigt som det är viktigt att ha höga förväntningar på eleverna för att nå högre måluppfyllelse. Upplevelsen om att ett tema upplevs som flummigt kan dels bero på att temat är abstrakt, men också på att pedagogerna är ovana vid att arbeta målstyrt. Att elevernas inte är särskilt intresserade kan handla om pedagogisk förmåga att skapa ett intresse. Pedagogerna har svårt att beskriva varför eleverna kände delaktighet och intresse. Kanske är det medvetna, metodiska val som påverkar elevernas medverkan, men pedagogerna drar inga sådana konsekvenser. Analys är svårt. 9 Förberedelseklass Hur blev det? Temat Kärlek, vad är det? Upplevs som abstrakt för elever som har ett begränsat svenskt språk. Pedagogerna tycker att det varit svårt att hitta stöttande material. Eleverna har bearbetat ord och begrepp på ett strukturerat sätt och arbetat länge med varje område. Pedagogerna har låtit arbetet få ta tid. Varför blev det så? Eftersom eleverna har arbetat mycket med begreppsutveckling och stöttande material har de upplevt att de klarat av uppgifterna. Eleverna kan nu skriva och läsa svårare texter på egen hand, eftersom de har lärt sig strukturen på hur texter kan vara uppbyggda. Grundsär 6-9 Hur blev det? Eleverna har arbetat med SeaU-projekt. Genom frekventa besök och återkommande lektioner vid Ribersborgsstranden ökade elevernas kunskap och förståelse av strand och hav. Genom bearbetning och uppföljning av exkursionerna har eleverna tillägnat sig ett rikare ordförråd och större ordförståelse. Kontinuerlig bearbetning och uppföljning i klassrummen har bidragit till att elevernas intresse för hav och strand har ökat vilket genererat en större inlärningsförmåga, språkförståelse och lust hos eleverna. Pedagogerna undervisade efter Gibbons cirkelmodell för genrebaserad undervisning. Eleverna lärde sig skillnaden på olika texter och kunde till viss del arbeta utifrån det i sitt eget skrivande och lärande, vilket får betraktas som ett stort framsteg för dessa elever. Hur går vi vidare? I åtskilliga arbetslagsutvärderingar framkommer att fokus läggs på att beskriva arbetssätt och på att motivera didaktiska val. Man kan, med god vilja, konstatera att kunskapen om språkutvecklande arbete ökat samt att det tematiska arbetet lett till en förändring av arbetssätt och metoder. Arbetslagen visar prov på ökat medvetande i sina resonemang och man ser dessutom att arbetslagen arbetar medvetet och målstyrt. Det finns en viss risk för att man som pedagog tenderar att blanda ihop mål med medel. Detta ska skolan arbeta med kommande läsår genom att formulera utvärderingsbara mål och arbeta analytiskt. LUS Hur blev det? Varför blev det så? Resultat och kommentarer LUS skolår 3 Vid jämförelse mellan år 2008 och år 2009 har ca 20 % fler elever nått ”Godkänt”. Eleverna arbetat strukturerat i mindre läsgrupper två ggr/veckan från skolår 2. Från skolår 3 är eleverna indelade i flexibla grupper. Alla har tillgång till anpassad litteratur utifrån LUS punkterna. Resultat och kommentarer LUS skolår 5 Våren 09 hade 6 elever kommit till punkt 18b. Punkterna 16 och 17 är mer svårbedömda. Punkt 16 handlar om arbetsbeskrivning, instruktion. Genom åren har pedagogerna blivit säkrare i sin bedömning av läsutvecklingen och fört kontinuerliga diskussioner i arbetslagen inför ”lusningen”. Resultat Grundsär skolår 6-10 Det är en stor spridning i läsutvecklingen beroende på elevernas ålder och begåvningsnivå. En elev i grundsär skolår 6-10 med specifika läs och -skrivsvårigheter har trots svårigheter utvecklats till en god läsare. Uppgifter som sökläsning och läsning av arbetsbeskrivning i flera led klarar idag 6 elever. 3 elever har avancerat till ”bokslukare”. 10 Resultat Grundsär skolår 3 Eleverna har gjort framsteg i sin läsutveckling. 4 elever har nått punkt 10-12 i den utforskande fasen. En av dessa elever började i klassen våren 09 och har sedan terminsstart gjort en markant utveckling i sin läsning, till punkt 10. Svårigheterna var stora vid terminsstart. En annan elev i klassen läser nästan flytande och befinner sig i den expanderande fasen, punkt 13. Vid jämförelse med resultat från föregående ”lusning” (0811) framkommer att utveckling skett i den lägre åren, medan framstegen i skolår 9 är marginella. Kompetensutveckling: ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever” Nationellt centrum Detta ville vi Processledarutbildningen skulle bidra till ökad kunskap om språkutvecklande arbete Processtödjarutbildningen skulle bidra till förändrade arbetssätt Processtödjarutbildningen skulle på sikt bidra till ökad måluppfyllelse I processledarutbildningen deltog de pedagogiska ledarna. Hur blev det? Ett arbetslag är på väg att tillägna sig kunskaper om alternativa arbetssätt och varför man gör olika didaktiska val. Metoder som flertalet arbetslag känner sig förtrogna med är Genrepedagogik - Cummins (kontext) - Första delen av SIOP. Något arbetslag skriver att när pedagogerna valt att arbeta utifrån de nya metoderna har eleverna nått goda resultat. Dock känner man sig inte helt förtrogna med dessa metoder. Man har i ett arbetslag blivit mer medveten om behovet av att utveckla arbetssätt och vill lära mer. I ett annat arbetslag kan den pedagogiska ledaren se att arbetsmetoderna har lett till ökad måluppfyllelse. Klasserna med autistiska elever I det tematiska arbetet inspirerade eleverna varandra och den kognitiva nivån höjdes. Bild/text kommunikation har hjälpt eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga. Nya ord och begrepp inom flera olika områden blev befästa. Hästprojektet Ponnygården Arken (se bilaga) har bidragit till att eleverna fått nya ord och begrepp, tränat på att kommunicera verbalt och att både läsa och skriva om sina upplevelser. Progressionen i Cummings modell från det enkla till det mer krävande, från att återberätta och beskriva, till att tolka, värdera, analysera och dra slutsatser fungerar inte tillfredställande för dessa elever. Undervisningen enligt cirkelmodellen passade eleverna bättre. Processtödjarutbildningen har bidragit till ett förändrat arbetssätt. Hur går vi vidare? Reflektioner redovisningsdagen på Katrinetorp: Hur upplevdes presentationerna på Katrinetorp den 1 juni? Jättebra dag och tydligt sammanhang från förskolan till skolår F-9. Om man gått igenom ett område ett antal gånger, varför fastnar inte kunskapen? ”Se barnen för det de kan bli och inte bara för det de är idag.” Stor risk att vi lärare befinner oss i trygghetszonen Lärare upprepar det man alltid gjort. Viktigt att vi inte lägger ribban för lågt och ställer underkrav på eleverna. Jätteimponerad av förskolans arbete. Vad mycket vi pedagoger på F-5 kan! 11 Skolledningen har som vanligt höga förväntningar, och dessa blev infriade Hela delområdet präglas av den röda tråden i det språkliga utvecklingsarbetet Bra förening av teoretiska modeller och praktiska exempel i redovisningen. Bra analyser Bra att skolledningen på F-5 gav de pedagogiska ledarna tillräcklig förberedelsetid! Hur går vi vidare med det språkliga utvecklingsarbetet? Repetera det vi redan gjort Omsätta teorierna i praktik Arbetslagen får tidigt under terminen en liknande uppgift att presentera för skolledning och kollegor i tvärgrupper(tydliga ramar, med tid och förväntningar). Utforma checklistor inför t.ex. Temaplanering Viktigt att ställa höga krav på medarbetarna! Hur får vi fäste för det språkutvecklande arbetssättet i alla arbetslag? Koppling till våra läsgrupper (ex. närläsning, lucktexter), ett område som har stor förbättringspotential Utveckla vår förmåga att använda oss av SIOP Ha en stående punkt på arbetslagens möten som kallas – Hur sprida goda pedagogiska exempel? Göra en presentation liknande den på Katrinetorp för alla kollegor, även förskolan och skolår 6-9. Från Nationellt centrum slutrapport (juni 2009) ”Vi tycker oss se att förskollärare och lärare inom Örtagårdens skolområde har höga förväntningar på sina elever och att de allra flesta ser sina elever som ”sådana de kan bli och inte som sådana de är just nu”, som Pauline Gibbons uttryckte det i sin föreläsning. Det gör skillnad.” Det är viktigt att vara uthållig i ett förändringsarbete, inte minst med pedagoger som är trygga med ett annat äldre arbetssätt. Nästan alla arbetslag har införlivat ett antal språkutvecklande arbetsmetoder och ser framtiden an med tillförsikt. Det finns en hög motivation hos flertalet pedagoger att förkovra sig ytterligare i sitt arbete med språkutvecklande metoder. Planerade verksamhetsövergripande insatser 09/10 Återkommande pedagogiska ledarmöten där stöttning/handledning sker av skolledningen Återkommande prioriterade pedagogiska konferenser Gemensam kompetensutvecklingsdag förskola - skola (17/9-09) Enskilda processtödjande samtal med skolledningen Prioriterad kompetensutveckling/input Tematiskt arbete i samarbete förskola - skola; RT-konferens, möten pedagogiska ledare/språkombud Handledning Matematik (Se även bilaga) Hur går vi vidare? Fortsatt utveckling av den laborativa matematiken så att elevernas förståelse för matematiska begrepp ökar. Kompetensutveckling för alla pedagoger 2 gånger/år som mattegruppen ansvarar för, vilka följs av mattedagar för alla elever. 12 Studiehandledning/Samarbete med modersmålslärare Hur går vi vidare? Modersmålslärarna deltar regelbundet i de pedagogiska konferenserna. Skolan har ett betydligt större behov än vad modersmålsenheten har möjlighet att tillgodose. Modersmålslärarna är involverade i det dagliga arbetet. Särskolan - Alternativa kompletterande kommunikationsformer Hur blev det? Personalens och elevernas teckenanvändande har ökat, så även elevernas förståelse av tecken. Hur går vi vidare? Kompetensutveckling i TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) Särskolan Träningskola år 1-10 Detta ville vi Öka elevers förmåga och vilja till kommunikation. Genom kontinuerliga träningstillfällen utveckla elever med försenad eller avvikande språkutveckling. Träna gravt språkstörda elever i alternativ kompletterande kommunikation, samarbeta med modersmålslärare och handleda personal i elevernas språkliga utveckling, vilket den övergripande specialpedagogen ansvarade för. Hur blev det? Varför blev det så? Ett antal elever har gjort framsteg i sin kommunikation. Läsning grammatik och ordförråd har förbättrats. Fler elever förstår instruktioner och agerar lugnare och tryggare. Ickeverbala elever visar lust och glädje. Eleverna upplevdes som motiverade. Språklig träning vid mer än ett tillfälle/vecka ger bäst resultat. Pedagogerna har, även vid planering av elevens val, lagt vikt vid språkutvecklingsprocessen. Hur går vi vidare? Enskild undervisning i en strukturerad miljö fortsätter. Samarbetet med föräldrar och modersmålslärare ska fortsätta att utvecklas. Klasserna ska kontinuerligt arbeta med att använda bilder, tecken och ord. Under 4 konferenser/termin ska tid avsättas för diskussioner kring språkutveckling. Pedagoger i särskolan ska fortbilda modersmålslärare. Träningsskolans personal ska få kompetensutveckling i teckenkommunikation. Särskolan Grundsärskoleelever år 6-10 Hur går vi vidare? Fortsätta med strukturerade språkliga träningstillfällen. Gruppen kommer att utökas med elever från Rosengårdsskolan. Särskolan Grundsärskoleelever skolår 3 Hur blev det? Hur går vi vidare? Denna elevgrupp har inte varit integrerad i en grundskoleklass, såsom tidigare år. Elevernas problem har varit alltför stora för att en integration skulle medföra något positivt. Nästa läsår kommer gruppen att utökas med elever från Rosengårdsskolan. Skolbarnsomsorgen Gemensamt med pedagogerna i skolår 1 har man arbetat i ett språkutvecklande perspektiv. Detta ville vi Stärka elevernas tilltro till sig själv och ge dem verktyg för att kunna kommunicera i olika sammanhang. Lära eleverna lyssna respektfullt på varandra och på de vuxna. 13 Vad gjorde vi? Sagoläsning i samband med mellanmålet, där svåra ord och begrepp förklaras. Personalen har använt ett mer avancerat språk med de äldre barnen både avseende form och innehåll. Samtalen har ofta handlat om religion och kultur. Arbetslaget har lagt stor energi på att hantera konflikter genom samtal. Hur blev det? Personalen upplever att man blivit bättre på att hantera konflikter. Barnen vet att personalen sätter tydliga gränser om vad som är och inte tillåtet. Hur går vi vidare? Personalen önskar kompetensutveckling i arbetssätt för flerspråkiga barn. Skapa lugn miljö för läxläsning. DEMOKRATI A. Likabehandling Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94) Alla som arbetar i skolan skall - Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer mellan människor Malmö skolplan All personal och alla elever ska uppleva att det känns bra att gå till skolan. Detta ville vi Alla elever/medarbetare ska arbeta efter skolans likabehandlingsplan Skolans förbättringsarbete Hälsosamtal i F-klass och skolår 4 Schemalagd livskunskapsundervisning utifrån skolans kursplan F-9 med stöd av arbetsgrupp ”Så sant” F-9 Skoltempen Handledning ”bemötande och förhållningssätt” Pinocchio-projekt Kamratstödjarverksamhet Klassrumsobservationer Metoder för utvärdering - Elevenkät, utvärderingssamtal i arbetsgruppen ”Så sant”, uppföljning från specialpedagoger inom EHT, analys av elevsvaren från ”Skoltempen”, Attitydundersökning –Malmö stad Hur blev det? Skolan är på god väg att uppfylla målet och arbetar aktivt med att motverka trakasserier och förtryck. 14 Hälsosamtal i åk 4 Hur går vi vidare? Samtal sker enskilt med alla elever i skolår 4. Vid behov kontaktas föräldrarna. Under samtalen har det framkommit att eleverna trivs, har kamrater, att alla kan leka med alla. Eleverna berättar även om bråk som förekommer mellan elever. De upplever att de kan vända sig till pedagoger som hjälper dem att reda ut bråken. Om någon elev upptäcker att en elev mobbas, vågar man ta hjälp av vuxna. Det har varit mycket positivt att lyssna och prata med så många nöjda elever. Hälsosamtal i kommande skolår 4 kommer att fortsätta. Allmän, viktig information som framkommer under samtalen återkopplas till arbetslaget, i vissa fall enbart till den enskilda pedagogen. Hälsobesök/samtal i F-klass Hur går vi vidare? Dessa samtal sker alltid med elev tillsammans med respektive föräldrar. Efter samtycke med föräldrarna återkopplas samtalet till elevens pedagog eller arbetslag. Vissa uppgifter återkopplas även till fritidshemspersonalen. Dessa hälsosamtal kommer att fortsätta, även om de tar mycket tid i anspråk Likabehandlingsplanen - Livskunskapsundervisning Under läsårets 1:a skolvecka arbetar alla elever med livskunskap. Därefter har eleverna varje vecka ett lektionspass innehållande livskunskap. Under läsåret har en arbetsgrupp träffat Linda Leveau 4 gånger i vilka hon har fungerat som stöd för pedagogerna. Vid slutet av läsåret genomförde Linda en utvärdering/enkät, för både elever och pedagoger. Hur blev det? Elevsvar: Av svaren att döma är eleverna väldigt positivt inställda till Livskunskapen. 15 av svaren ger uttryck för uppfattningen att inget är dåligt med Livskunskap. 5 av svararna kan inte specificera något som skulle vara dåligt. Den övriga kritiken mot ämnet handlar i stor utsträckning om ett missnöje med enskilda moment hos enstaka elever. Definitionerna av vad som är positivt antyder att det finns en förankring hos eleverna om vad poängen med Livskunskap är. Anmärkningsvärt är att alternativet ”Sex och Samlevnad” var struket i 20 av svaren. Det är också värt att notera att man jobbar med ”klassråd” på Livskunskapstimmarna. Lärarsvar: Enkäten är delvis besvarad arbetslagsvis, vilket kan göra att inte alla relevanta aspekter kommer fram. Av svaren att döma tycks verksamheten i stort fungera väl. Det finns en bredd i metoder. Dock kan man fundera vidare på att bredda dessa ytterligare. De flesta känner sig trygga i sin roll som ledare på Livskunskapslektionerna. Det finns en viss önskan om fortbildning. Lärarna upplever inte alltid att de ser effekter av Livskunskapen, men de är positiva till den, om inte annat så på grund av barnens inställning till ämnet. Vid en jämförelse mellan lärares och elevers svar syns en bredd i metoder och teman, vilket är positivt. Det finns också en positiv inställning till arbetet med Livskunskap, från både lärare och elever. Ämnet anses meningsfullt och barnen svarar ofta att de ”lär sig saker” och lärarna menar att barnens förhållningssätt till varandra förbättras. Att som Örtagårdsskolan jobba tidigt med teman som ”Sex och Samlevnad” (52) och ”Förälskelse” (68) ger en god grund i det preventiva arbetet. Angående mätbarhet och Livskunskap Många lärare kände sig osäkra på hur man kan förhålla sig till eventuella synliga resultat av arbetet. Att inte kunna vara säker på vilka resultat som uppnås kan vara frustrerande, men då bör man betänka att det är väldigt svårt att veta med säkerhet vilken genomslagskraft den här typen av preventivt arbete har. Generellt brukar man hävda att det går att se mätbara skillnader efter ett par år. Ibland kan även synen skilja sig åt mellan vad man i en mer medicinsk diskurs hävdar är evidensbaserad metodik och vad som praktiskt fungerar i 15 klassrumssituationen. Vissa menar exempelvis att begreppet ”emotionell intelligens/kompetens/EQ” är problematiskt bland annat på grund av mätbarheten (vad är det vi mäter och hur?). Det finns också en definitionsproblematik kring begreppet ”känslomässig intelligens”. Detta gör att dessa begrepp kan vara problematiska att utgå ifrån utan en specifik tolkningsram. Dock finns andra väldigt starka argument för att ett välfungerande preventivt arbete i skolan har effekt på sikt. När det gäller arbete med värderingar och attityder är det viktigt att framhålla att framgångsfaktorerna visar sig när arbetet sker konstant och regelbundet. Uthållighet ger utdelning. Hur går vi vidare? Lektionspassen med Livskunskap kommer att fortsätta. Linda Leveau kommer att ha en kortare föreläsning för personalen 1:a veckan på höstterminen och därefter träffa arbetsgruppen några gånger under läsåret. Autismklasser Socialpedagogen har arbetat med konflikthantering, ilskekontroll och självkännedom genom olika typer av samtal och övningar. Inom Hästprojektet Ponnygården Arken (se bilaga) gavs eleverna möjlighet till ökad fysisk och social träning, samt att öva empati. Delar av verksamheten förläggs utanför skolans område för att träna eleverna i olika vardagssituationer. Hur går vi vidare? Ansökan om stöd till projekt ”Utveckling av kunskapsverktyg i ridverksamhet för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” har gjorts till Allmänna arvsfonden. Skoltempen Skoltempen är en enkät som alla elever F-5 svarar på 1 gång/termin. Enkäten består av 11 frågor som handlar om trivsel och lärande. Hur blev det? Sammanställning visar att frågan: ”Jag har kompisar på skolan” ligger i topp både ht-08 och vt-09. Som god 2:a kommer påståendena: ”Det är roligt att lära sig nya saker” och ” De vuxna i min klass lyssnar på mig när jag vill berätta saker”. Även ”Jag tycker att alla barn i klassen är lika viktiga” och ”De vuxna hjälper mig om jag behöver hjälp med något” får bra resultat. I botten ligger svar på frågor som: ”Jag får vara med och planera mitt skolarbete”, ”Jag får vara med och prata om vilka regler vi har i skolan” och ”De vuxna förklarar saker, så jag förstår vad de menar”. Hur går vi vidare? Någon gemensam reflektion med arbetslagen har inte blivit genomförd. Sammanställning av resultaten kom sent på vårterminen. Den pedagog som hade denna arbetsuppgift har nu slutat på skolan. Tiden mellan enkätens genomförande och diskussion med arbetslagen får inte vara för lång. Risken är att det annars inte känns angeläget att ta enkätsvaren på allvar. Handledning i arbetslaget/föreläsning Detta ville vi Få metoder för att kunna bemöta och förhålla sig till utåtagerande elever i första hand. Vad gjorde vi? Vid 10 handledningstillfällen diskuterade ett arbetslag tillsammans med extern handledare utifrån aktuella situationer hur man kan utveckla metoder i bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna. Arbetslaget har fått många metoder och konkreta tips som provats och 16 utvärderats vid nästa handledningstillfälle tillsammans med handledaren. Det känns betydelsefullt att få handledning kring specifika problem i vardag. Arbetslaget upplever att det hjälpt dem att utvecklas som pedagoger. Önskan finns att få fortsatt handledning då detta ger så mycket mer än extra resurser av annat slag, säger arbetslaget. Handledaren föreläste om konflikthantering med efterföljande arbetslagsdiskussioner på en kompetensutvecklingsdag för alla pedagoger. Hur blev det? Sättet att hantera och bemöta eleverna har förändrats och arbetslaget hanterar nu bättre utåtagerande elever. Elever upplevs ha blivit lugnare. Föreläsning - Vilka reaktioner och vilka spår av detta innehåll kan man se? Bra att kunna välja sina konflikter - Det känns kluvet att man inte kan påverka vissa faktorer exempelvis hemförhållanden - Det känns bra att kunna basera vissa beslut på hans kunskaper och erfarenheter exempelvis; klassrumsmöblering - Känns bra att veta hur man kan bemöta elever i vissa situationer Varför blev det så? Arbetslaget har fått verktyg som använda i arbete med eleverna och pedagogerna upplever att de har utvecklats i sin yrkesroll. Arbetslaget har haft ett forum där man kunnat diskutera problematiska situationer och fått hjälp att se dem ur ett annat perspektiv. Man har också fått förklaringar till olika beteenden och hjälp att se att allt inte kan eller behöver lösas. Vissa problem kan bero på faktorer som skolan inte kan påverka. Detta har minskat pedagogernas stresskänsla och medverkat till att de har kunnat koncentrera sig på det som går att påverka. Hur går vi vidare? En annan intressant aspekt är hur skolan behåller denna nya kunskap/förmåga i förhållningssätt/bemötande. Kommande läsår ska det nya arbetslaget för skolår 5 få samma typ av handledning. Detta innebär att 3 av skolans arbetslag har erhållit denna typ av kompetensutveckling. Kommande läsår fortsätter handledaren att ha någon/några riktade föreläsningar i samma ämne för all personal. Pinocchio 2008-2009 Projektarbetet avser att Hindra utveckling av normbrytande beteende hos barnen 1. Minska risk – respektive öka skyddsfaktorer hos barn i utvald förskoleklass/skolklass. 2. Minska risk- respektive öka skyddsfaktorer hos enskilda barn. Metoder: ”Ester - screening och bedömningsmetod”. A Detta ville vi Skaffa goda relationer med föräldrarna och göra dem mer delaktiga. Delmål Fördjupade samtal med alla föräldrar där barn är i riskzon. Planera åtgärder för barn i riskzon tillsammans med föräldrarna. Arbeta för att föräldrar på ett naturligt sätt ska känna sig delaktiga samt positiva till samarbetet mellan verksamheterna.(skola, IoF, BUP, resursteam) Vad gjorde vi? Kallade föräldrarna till möte och berättade för dem om resultatet av Esterscreeningen och risken för deras barn att hamna i normbrytande beteende, samt informerade dem om vilken hjälp vi kan erbjuda dem. Hur blev det? De flesta samtal mellan föräldrar och teamet Pinocchio utvecklades till goda möten och föräldrar tog emot hjälp. Skolsköterskan hade samtal med föräldrapar, där föräldrar varit tveksamma till att IOF och BUP kopplades in. Några av dessa möten gav också positiva resultat men på ett annat sätt. De 17 ville ej ha hjälp och stöttning av teamet, men föräldrarna tog själv tag i problemen, vissa med stöttning av anhöriga. Några föräldrar har teamet inte lyckats nå ännu och därför fortsätter motivationsarbetet. Personal från skolan, IOF och BUP har också haft möjligheter att tillsammans samtala om och stötta varandra i enskilda gemensamma ärenden vilket lett ett gemensamt synsätt på resurser och åtgärder B Detta ville vi Etablera goda relationer med lärarna och göra dem mer delaktiga, samt öka deras kunskap och kompetens. Delmål Information om projektet och Ester screening. Samtal med lärarna om barn i riskzon. Planera åtgärder för barn i riskzon tillsammans med lärarna. Handledning och stödjande samtal till lärarna. Screena förskoleklasserna. Vad gjorde vi? På höstterminen genomfördes Esterscreening med alla lärare i skolår 3 samt återkoppling av resultaten i jan-febr-09. Lärarna fick rådet att använda ”livskunskapslektionerna” för att arbeta med de riskfaktorer som dominerade i klassen. Både specialpedagog och skolsköterskan hade var för sig enskilda stödjande samtal med lärarna. Våren -09 blev förskoleklassernas lärare screenade av personal från resursteamet. Hur blev det? Hur går vi vidare? Se stapeldiagram. Eleverna delades inför skolår 3 upp i 3 olika grupper och Pinocchioarbetet fotsatte. Under hösten -08 ökade riskfaktorerna hos några elever. Dessa ska Pinocchioteamet arbeta med kommande läsår. Resursteamets screening av elever i förskoleklass innebär att teamet ska, under kommande läsår, arbeta med de elever, ca 10, som ligger i riskzon. C Detta ville vi Utöka samarbetet mellan verksamheterna (IOF, BUP, skola, resursteam) Delmål Öka de olika verksamheternas deltagande i insatser för barn i riskzon. Gemensamma förebyggande insatser i skolklass. Användning av det gemensamma bedömningsinstrumentet Ester för att kartlägga vilka barn som är i riskzon. Vad gjorde vi? Personal från BUP hade tillsammans med skolsköterskan rådgivande samt stödjande samtal med lärare och personal från fritidhemmet angående enskilda elever. Representanter från alla teamen informerade om sin verksamhet för lärarlag 3. Hur blev det? / Hur går vi vidare? Pedagogerna upplevde att de fick förståelse för att ett ärende kan ta lång tid innan resultat kan ses. De förstod också att samarbete mellan pedagogerna och Pinocchios team är mycket viktigt. Det är också viktigt att alla pedagoger får samma information om Pinocchioarbetet och erfarenheter av arbetet på skolan. Detta kommer att ske kommande läsår. Stapeldiagram Hur blev det? Stapeldiagrammet nedan visar på elever (födda 1999) i en klass som minskat respektive ökat sina riskfaktorer. (För en del elever är staplarna oförändrade.) 7 elever har tack vare Pinocchioinsatser eliminerat/minskat sina riskfaktorer (nr 8, 9, 12, 14, 15, 19 och 21). 18 Av 22 elever är det endast 3 elever som under 1,5 år inte visat på ett normbrytande beteende (nr 5, 16 och 20). Pinocchioinsatserna har berört 19 elever.1 elev slutade på skolan och 11 elever bytte grupp inför år 3 och deltog därefter inte längre i Pinocchios gruppverksamhet. Däremot arbetade man med dem som enskilda barn. Elever som bytt grupp screenades ändå i slutet på hösten -08. Då framkom det att hos 7 elever hade det normbrytande beteende ökat. ESTER screening skolgrupp 07/08 och ht 08 16 14 Antal poäng 12 10 8 6 4 2 F2 2 F2 1 F2 0 F1 9 F1 8 P1 7 P1 6 F1 5 P1 4 P1 3 F1 2 F1 1 P1 0 P9 P8 P7 P6 P5 F4 P3 F2 P1 0 Barnen (stapel 1=november 07, stapel 2=februari 08, stapel 3=juni 08, stapel 4=december 08) Riskfaktorer hos barnet själv Riskfaktorer hos familjen Hur går vi vidare? 1. Genom att fortsätta med Esterscreeningen i skolår 1 och skolår 4, får man veta vilka elever som fortfarande är eller riskerar att hamna i riskzon. Därefter följer diskussion med lärarna om resultatet av screeningen och om vilka åtgärder som ska sättas in. Exempel på åtgärder: Utökning av livskunskapslektionerna under en period, handledning från pinocchioteamet. 2. Fortlöpande uppföljning med berörda familjer. Kontakt med nyupptäckta, enskilda elevers föräldrar för samtal och erbjudande om stöttning från teamets medlemmar - representant från skola, resursteam, BUP eller IOF. 3. Grundskolans och fritidshemmets personal som arbetar med elever från förskoleklass tom år 5 ska få information om Pinocchioverksamheten, Ester och hur skolan samarbetar med BUP, IOF och resursteamet från Rosengård. ”Kärnteamet inom Pinocchio” måste fortsätta träffas med jämna mellanrum för att det goda samarbete som byggts upp inte ska raseras. Genom gemensamma insatser har skolan större chans att hjälpa elever att få ökade skyddsfaktorer och minskade riskfaktorer. B. Elevmedverkan - Barn och elevers lärande - Föräldrasamverkan Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94) Alla som arbetar i skolan skall - Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt förhållningssätt Malmö skolplan Elevers inflytande ska stärkas. 19 Detta ville vi Elevens prestationer bedöms likvärdigt och rättvist All personal ska uppmuntra/initiera till att öka elevmedverkan i verksamheten/undervisningen Anpassa undervisningen för ökad motivation och studiero Utveckla befintliga och prova nya samarbetsformer med barn/elevers föräldrar Skolans förbättringsarbete Pedagogerna planerar lärandet utifrån ett helhetsperspektiv Pedagogerna samarbetar i bedömningen av eleven Kontinuerliga diskussioner om mål och bedömning IUP/Skriftliga omdömen/Utvecklingssamtal Regelbundna utvärderingar i samarbete med kollegor, elever och föräldrar Röda-trådenkonferenser Gemensam läsårsstart Lära känna-samtal Föräldrastöd/föräldrarelaterade åtgärder Strategi övergång förskola – Skola vt -09 ”Aktiva föräldraträffar” Elevens val Metoder för utvärdering Samtal med elevgrupper och pedagoger genom pedagogisk ledare/arbetsgrupp, utvärderingar i arbetslag och elevhälsoteam Hur blev det? Uppfyllelse av skolans mål är på god väg. Pedagogerna planerar lärandet utifrån ett helhetsperspektiv Hur blev det? Hur går vi vidare? Matematik - Eleverna uppskattade den kreativa formen av matematikundervisning. Mycket noggrann planering är viktig för att alla elevgrupper ska fungera optimalt. Vid utvärdering framkom att pedagogerna fått många bra idéer till sin undervisning. Skolan kommer att fortsätta att ha en för eleverna gemensam mattedag/termin. Det tematiska arbetet och processtödjarutbildningen har bidragit till att arbetslagets arbete genomsyras av tankar på hur man integrerar språk- och ämnesutveckling. Kontinuerliga diskussioner om mål och bedömning Hur blev det? Hur går vi vidare? Samarbete sker vid bedömning av elevernas språkutveckling, t ex vid ”LUS:ning” eller när man upptäcker att en elev har utvecklats mycket i sitt lärande eller att en elev har fått stora problem. Arbetslagen diskuterar också tillsammans innan en elev ska byta flexibel grupp. Arbetslagen samarbetar vid bedömning av de nationella proven och uppnåendet av målen i det tematiska arbetet. IUP/Skriftliga omdömen/Utvecklingssamtal Hur blev det? Hur har de skriftliga omdömena påverkat IUP arbetet och utvecklingssamtalen? Vad det gäller IUP-arbetet har det inte skett någon större förändring. Några kommentarer från pedagoger: De skriftliga omdömena känns nya och ibland svåra att förklara för föräldrarna - Svårt att betona att godkänd-nivån är ”golvet och inte taket” - Det 20 finns risk att strävansmålen kommer i skymundan - Enbart positiva reaktioner från föräldrarna, i den mån de reagerat. För de skriftliga omdömena upprättades en för skolan gemensamt strukturerad blankett. Några pedagoger tycker att den känns abstrakt för de yngre barnen. För att underlätta upprättandet av skriftliga omdömen tillsattes under våren 2009 en arbetsgrupp, bestående av pedagoger från olika arbetslag. Denna arbetsgrupp arbetade med att ta fram underlag till skriftliga omdömen. Underlagen kom att kallas ”Progressionsplaner”. Dessa finns nu i alla ämnen och beskriver vilka kunskaper eleverna bör ha från år 3 fram till år 5. I slutet på våren -09 fick alla pedagoger ta del av progressionsplanerna. Arbetet har tagit mycket kraft och tid i anspråk, men pedagogerna känner sig nöjda. Hur blev det? De skriftliga omdömena har mottagits positivt av föräldrarna. Några kommentarer från pedagoger: Det är en pedagogisk utmaning att förklara utvecklingen för de yngre eleverna - Det är viktigt att inte nöja sig med att eleverna uppnår godkänt-nivån, man måste ha högre förväntningar på dem. Hur går vi vidare? Från och med hösten 2009 ska alla att arbeta med de nya progressionsplanerna. Under kommande läsår kommer även revidering av planerna att ske. Röda tråden-konferens Hur blev det? Rödatråden-konferenserna har mestadels upplevts som positiva och givande. Önskemål har framkommit att ha öka elevsamverkan mellan arbetslagen på F-5 & särskolan. Hur går vi vidare? Under hösten kommer konferensen att handla om tematiskt arbete i ett språkutvecklande perspektiv. Elevsamverkan kommer att ske mellan skolår F-1, skolår 2-3, skolår 4-5. Föräldrasamverkan/ Gemensam läsårsstart - ”Lära känna-samtal” Vad gjorde vi? Hur blev det? Att hälsa elever/föräldrar välkomna till skolan med musik, ballonger och glass ger en positiv start på läsåret. ”Lära känna”-samtal för alla föräldrar till elever i F-klasser, skolår 1 och alla övriga nya elever är en utmärkt form att skapa en avspänd relation till föräldrar. Hur blev det? ”Lära-känna samtalen har skapat bättre relationer till föräldrarna. Utvecklingssamtalen förbereds tillsammans med eleverna. Föräldrastöd/föräldrarelaterade åtgärder – Många samtal med äldre elevers föräldrar angående konflikthantering. Skolledarna avsatte mer tid under våren -09 till att hantera konflikter och att samtala med elever och deras föräldrar. Strategi övergång förskola – Skola vårterminen -09 Vad gjorde vi? Vecka 4 genomfördes tre olika ”Skoldaxmöten”, dvs föräldramöten på förskolorna med närvaro av skolledare från skolan. Vecka 5 genomfördes föräldramöte på skolan. Förskolepersonal delade ut inbjudan och intresseanmälan. På föräldramötet var, förutom sedvanlig personal, också elever och pedagoger från skolår 4. Eleverna presenterade material som de arbetat med under ett tematiskt område, visade föräldrarna hur de arbetar språkutvecklande. Pedagoger och elever berättade också om vad utomhuspedagogik innebär. 21 ”Aktiva föräldrar” - möte vecka 13 för de föräldrar som valt Örtagårdsskolan. Medverkade gjorde skolledning, förskollärare från förskoleklassen samt några medarbetare från förskolorna. Skolbesök gjordes vecka 22 av de blivande förskoleklasseleverna och skolan erbjöd föräldrar till blivande förskoleklasselever att komma till skolan för ett ”verksamhetsbesök”. Dessa besök gjordes i form av öppet hus. Hur blev det? Hur går vi vidare? Det är svårt att med säkerhet analysera vilken effekt de olika insatserna haft. Förhoppningsvis kan det medföra att Örtagårdsskolan får ett bättre rykte, vilket skulle kunna innebära fler barn till skolan. Augusti -09 kan man konstatera att 23 av våra 38 förskoleklassbarn kommer från delområdets förskolor (ca 60 %). Insatserna och samarbetet med förskolorna i delområdet måste bli bättre. Diskussioner i ledningsgruppen inom teamet ska föras. En skolledare ska ha samverkan förskola-skola som särskild uppgift. Att skolledare från Örtagårdsskolan var närvarande vid ”Skoldaxmötena” uppskattades av föräldrarna på förskolan som hade mycket tankar och frågor inför sina barns skolstart. Särskolan Träningskola år 1-10 Detta ville vi Ge elever och föräldrar möjlighet att välja och påverka, exempelvis under elevens val. Ge de funktionshindrade eleverna möjlighet att på verka sin skoldag Vad gjorde vi? Föräldrar har fått svara på frågor kring elevens val och det tematiska arbetet och på så vis kunnat hjälpa sina barn att välja. Eleverna har också fått möjlighet att göra dagliga val i sitt skolarbete. Personalen har fört loggböcker/dagböcker för egen reflektion och för att underlätta kontakten med hemmen. Pedagogerna har förlagt ett av läsårets utvecklingssamtal i elevernas hem. Hur blev det? Eleverna har större inflytande över sin vardag. Föräldrarna gjorde tillsammans med eleverna aktiva val kring Elevens val. Föräldrar känner trygghet i att få vara delaktiga i sina barns skolgång. Utvecklingssamtal i hemmet har uppskattats av föräldrarna. Pedagogerna har, genom dessa hembesök, fått ett helhetsintryck av eleverna. Varför blev det så? Samverkan med föräldrarna blev lyckad, mycket tack vare ett ömsesidigt förtroende mellan personal och föräldrar som byggts upp successivt. Hur går vi vidare? Arbetslaget skall hitta fler möjligheter till elevinflytande i vardagsarbetet, och bli bättre på att vänta in eleverna så att de verkligen ges möjlighet att välja. Skolbarnsomsorgen Detta ville vi Uppmuntra barnen att göra fler aktiva val för att påverka sin vardag. Skapa en bättre relation till föräldrarna, genom att bjuda in dem regelbundet till fritidshemmet. Alla barn ska känna sig trygga på fritidshemmet. Vad gjorde vi? Under läsåret har föräldrar bjudits in till öppet hus vid fyra tillfällen. Personalen har prioriterat att arbeta med barn som stått utanför barngruppen, barn som gärna velat vara en i gruppen. De vuxna har aktivt deltagit i aktiviteter, för att på så sätt underlätta för nya barn att kunna smälta in i gruppen. 22 Hur går vi vidare? Personalen ska bli bättre på att resonera med barnen om deras möjlighet att påverka, de ska få möjlighet att göra val av aktiviteter. Inskolningssamtalen ska utvecklas. Använda BRIS-boken vid sagoläsning och vid uppföljningssamtal med föräldrarna. Utveckla samarbetet med andra fritidshem på Rosengård. C. Interkulturellt förhållningssätt Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94) Alla som arbetar i skolan skall - I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor - Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett demokratiskt förhållningssätt Malmö skolplan Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald Detta ville vi Barn/elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur Samverka med andra grupper/klasser/skolor i övriga stadsdelar i Malmö. Metoder för utvärdering Utvärdering i arbetslagen, utvärdering i styrgruppen och med processledarna Skolans förbättringsarbete Integrationsarbete tillsammans med Ängslättsskolan Elevsamarbete Ängslättskolan Gemensam planeringstid för lärarlag på Örtagårdsskolan/Ängslättskolan Arbetslagsdiskussioner/Reflektionsgrupper om värdegrund och förhållningssätt Hur blev det? Målet med att elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur är på god väg att uppfyllas. Vad beträffar samverkan med andra grupper/klasser/skolor i Malmö är målet uppfyllt. Samarbetet har pågått i många år och utvecklats i positiv riktning. Hur blev det? Hur går vi vidare? Några klasser har tillsammans med elever från Ängslättskolan arbetat med övningar i livskunskap. Ett arbetslag har deltagit i ”LÄS! - ett lässtimulerande projekt för Malmöbarn” tillsammans med Ängslättskolan. Möten elever emellan kräver noggrann planering. Under läsåret har pedagoger från de bägge skolorna träffats för planering inför elevernas gemensamma möten. Några arbetslag har lärt känna varandra och för dem känns samarbetet naturligt. Deras elever har också haft ett sort utbyte av varandra. Andra arbetslag har inte kommit lika långt. Inför hösten är planerat att skolorna ska ha en gemensam kompetensutvecklingsdag med Naturskolan i Käglinge. På detta sätt tror vi i styrgruppen att gemensamma upplevelser ska närma pedagogerna varandra. 23 Särskolan Träningskola år 1-10 Detta ville vi Eleverna skulle få en ökad möjlighet till helhetssyn och förståelse av sin vardag. Uppmärksamma elevernas högtider och få föräldrar delaktiga. Elever som är i behov av modersmålsträning skall få tillgång till detta. Vad gjorde vi? Arbetslagsdiskussioner om värdegrund, förhållningssätt, förståelse och föräldrasamtal Fastemånaden RAMADAN uppmärksammades och avslutades med särskolans egen Bayramfest. Hur blev det? Arbetslagsdiskussionerna om förhållningssätt och värdegrund har bidragit till en ökad samsyn. Bayram-festen blev lyckad. På grund av bristande resurser fick inte alla elever modersmålsundervisning. Varför blev det så? Ett mer samsynt arbetslag har bidragit till att arbetet har utvecklats för alla elever, inte bara för några. Samverkan med föräldrarna blev lyckad, mycket tack vare ett ömsesidigt förtroende mellan personal och föräldrar. Hur går vi vidare? Arbetslaget kommer att utforma en prova på vecka för elever utan funktionshinder, för att öka förståelsen. Påverka modersmålsenheten att får större resurstilldelning. Arbetslaget önskar föreläsningar om interkulturellt arbete och förhållningssätt. Skolbarnsomsorgen Detta ville vi Alla barn ska bemötas utifrån deras individuella behov och inte utifrån deras genus eller etnicitet. Barnen ska lära sig ta ett utökat eget ansvar och vara ärliga med vad de tycker och tänker. Vad gjorde vi? De vuxna deltar aktivt i aktiviteterna för att nya barn lättare ska kunna smälta in i gruppen. Man har under läsåret haft öppet hus för föräldrarna vid fyra tillfällen. Hur blev det? Personalen upplever att barnen känner sig trygga på fritidshemmen. Hur går vi vidare? Medvetna inköp av pedagogiskt material som motverkar diskriminering. Barn och/eller föräldrar ska få möjlighet att visa upp specialiteter från föräldrarnas hemländer. Personalen ska använda sig av pedagogiskt drama som verktyg och arbeta aktivt att få barnen att bryta traditionella genusmönster. Få till stånd ett bättre samarbete med annan personal som arbetar med enskilda barn. 24 BILAGA 1 Kvalitativ bedömning av Internkontroll - elever i behov av särskilt stöd (maj 2009) Från EHT aug 09 Specialpedagogstöd/specialundervisning Varför ser det ut som det gör? Den höga siffran som redovisats i internkontrollen beror på att: Elever med koncentrations-, läs- och skrivsvårigheter är många. Antal elever med koncentrationssvårigheter har från föregående läsår ökat med 16 elever. Detta innebär att ungefär 5 elever i varje klass har någon form av ovan nämnda svårigheter. Under läsåret har det skrivits fler åtgärdsprogram än föregående läsår. ”ESTER- screening” (Pinocchioprojektet, se bilaga) som har gjorts på alla elever i förskoleklasserna och skolår 3, visar att det finns många elever med riskfaktorer för normbrytande beteende. I förskoleklasserna finns 10 elever och i skolår 3 finns det 9 elever. Vad gjorde vi? F-klass Vid överlämning från förskola till förskoleklass fick skolan information om att resurskrävande elever skulle börja hösten -08 (diagnos språkstörning, traumatiska upplevelser, sociala problem). Utifrån denna information delades eleverna in i olika grupper. De språksvaga barnen och de med diagnos språkstörning fick stöd av specialpedagog 1-2 ggr/vecka. Skolår 1 Eleverna var indelade i läsgrupper 2 ggr/vecka. Fler läsgrupper än vanligt var möjligt, eftersom en del elever var, under samma tid, involverade i aktiviteter med MFF. 3-4 elever fick stöd av specialpedagog 2 ggr/vecka, även enskilt stöd gavs till några elever. Skolår 2 Efter LUS-genomgång inför skolår 2 delades eleverna in i läsgrupper. De svagaste eleverna fick fortsatt stöd, men i större omfattning, enskilt eller i grupp. Även modersmålslärarna involverades 2ggr/vecka. Därefter användes LUS-resultat och läsförståelsetest som underlag för indelning i flexibla grupper inför skolår 3. Skolår 3-5 Inför skolår år 3 sker överlämning till den specialpedagog som arbetar med skolår 3-5. Arbetet fortsatte dels med enskild undervisning och dels med elevgrupper, 3-5 barn. Mycket tid under hösten lades på elever i skolår 4. Detta för att fånga upp de som fortfarande hade svårigheter med avkodning. Under våren -09 inleddes arbetet med elever år skolår 3. Några fick stöd enskilt, andra deltog i läsgrupp. I arbetet med eleverna i skolår 5 har fokus lagts på studieteknik för att på detta sätt förbereda dem inför skolår 6. Arbetet skedde i perioder om 68 veckor. Hur blev det? Alla elever i behov av särskilt stöd i skolår 5 har fått stöd i någon form. Bäst fungerade stödet med en till två elever två/tre gånger/vecka. Att arbeta med maximalt fyra elever i läsgrupp är också en metod som fungerar. Skolans resurser för elever i behov av särskilt stöd täcker inte behoven. Antalet elever i behov av särskilt stöd har inte minskat trots maximalt avsatta specialpedagogiska resurser. Handledning i skrivutveckling startade aldrig i skolår 5 på grund av turbulens i arbetslaget. Arbetslaget hade under läsåret extern handledning om förhållningssätt och bemötande av elever. Diskussioner om detta tog mycket kraft från arbetslaget. Hur går vi vidare? Specialpedagogernas stöd till elever med särskilda behov ger effekt, men antalet elever med svårigheter är stort. Man kan se att elever som får stöd under 6-8 veckor har större möjligheter 25 att utvecklas optimalt. Vid avstämning av de flexibla grupper i arbetslagen diskuteras elever som är ”på god väg” och som genom extra stöd kan ges möjlighet att nå målen. Alla elever kartläggs inte. Detta tar för mycket tid i anspråk. Lärarna samverkar med specialpedagogerna om vilka elever som behöver kartläggas. Detta ger bra underlag till fortsatt specialpedagogiskt arbete. Liksom tidigare år kommer kartläggning av nyinskrivna elevers tal-, läs- och skrivförmåga att göras. Denna används som underlag för lämplig klass/grupplacering. Läxhjälp Hur går vi vidare? Skolan kan, på grund av ekonomiska svårigheter inte erbjuda läxhjälp. Under innevarande läsår kommer vi att inventera elevernas behov av läxhjälp från skolans personal. En del elever får läxhjälp på Tegelhuset och genom MKB. Hur många vet vi inte, men till hösten ska göras en undersökning om hur många det kan vara. Hur påverkar denna läxhjälp elevernas utveckling? Får de läxhjälp hemma av föräldrar eller syskon? Gör de läxorna med en kompis Deltar de i annan organiserad läxhjälp? Eleverna kommer skriftligt få besvara frågor som sedan sammanställs och analyseras. Logoped På skolan finns 5-6 elever som har stöd av extern logoped. Skolan skulle vara betjänt av en logoped några timmar/vecka. På detta sätt skulle utredningar gå mycket snabbare. Eventuellt kan dyslexidiagnoser fastställas av skolpsykolog framöver, dvs. om psykologen får behörighet. Man upptäcker allt fler barn i förskolan med misstanke om språkstörning. Trots detta har resurserna hos logopedmottagningen inte ökat. Handläggningstiden har blivit avsevärt längre, insatserna färre och utredningar har ibland inte kunnat göras. Psykolog/BUP Psykologisk handledning, nedan följer exempel. Vad ville vi? Ett handledningsuppdrag handlade om bemötande och förhållningssätt gällande elever med särskilda svårigheter. Syftet var att skapa större samarbetsmöjligheter och arbeta utifrån en gemensam pedagogisk metod (Trulle/Bornholm). Avsikten var också att lyfta fram farhågor och förhoppningar om att arbeta på ett nytt sätt med barngrupperna. Hur blev det? Varför blev det så? Uppdraget kom att handla mer om arbetslagutveckling än handledning. Genom att arbeta med psykologisk teambuilding lärde gruppmedlemmarna känna varandras styrkor och svagheter och utifrån denna information hitta gemensamma mål att arbeta efter. Man pratade också om olika förväntningar man har gällande varandras yrkesroller. Samarbetet gavs stort utrymme och alla berättade om vilket arbetsområde man mest brann för. Därefter fördelades arbetsuppgifterna som var och en skulle ansvara för. En extraresurs 50 % togs bort vid årsskiftet. Detta och informationen om att verksamheten kommande läsår skulle flytta in i huvudbyggnaden påverkade diskussionslusten. Hur går vi vidare? Gruppen bestämde att återuppta handledningen när personalen hade kommit tillrätta i de nya lokalerna. Ett annat uppdrag gällde förhållningssätt och bemötande gällande en enskild elev. Uppdraget handlade om frågor som pedagogens inre bild av eleven, yrkesrollen, förhållningssätt, bemötande och samarbete med föräldrarna. Därefter diskuterades hela elevgruppen. Man utforskade, utifrån Vygotskij, elevernas optimala utvecklingszon för att utnyttja resurserna hos och mellan barnen på bästa möjliga sätt. 26 Hur blev det? Varför blev det så? Pedagogerna hittade gemensamma förhållningssätt och metoder för att förhålla sig till eleverna. Pedagogerna stärktes i sin yrkesroll och upplevde att det blev lite lugnare inom elevgruppen. Föräldrarna involverades i processen på ett salutogent sätt med syfte på ett gott samarbete. Pga långvarig sjukdom och ny vikarie skedde ingen utveckling av det som byggts upp. Det förhållningssätt och de metoder pedagogerna lärt sig, och som fungerade väl under lektionerna, blev inte bekanta för personalen på fritidshemmet. Informationen fördes aldrig vidare till dem. Hur går vi vidare? Om handledning sker i skolan och elev/elever även är inskriven/na på fritidshem, är det viktigt att även denna personal blir involverade i handledningsprocessen. Så kommer att ske i fortsättningen. Förberedelseklassen önskar att psykologen arbetar med enskilda elever för att bearbeta trauma. Kompensatoriska hjälpmedel/bibliotek/TV Två arbetslag har arbetat med Smartboards. Minneslek med hjälp av datorn som ökar elevers arbetsminne. Elevers förmåga vad gäller koncentration och uthållighet utvecklas och underlättar deras fortsatta skolarbete. Kompetensutveckling - IKT Under läsåret 2008-09 har huvudsakliga fortbildningsinsatser inom IKT-området varit inriktade på att utveckla datoranvändandet till att bli en mer integrerad del i det dagliga arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Intern handledning har fungerat som stöd för såväl personal som elever. Detta har resulterat i en upplevd ökning av IKT- användningen. Skolan har gjort vissa riktade insatser mot vissa elevgrupper som framför allt handlat om kommunikation och minnesträning. Bland annat köptes både mjukvara och kompetensutveckling i ”In Print” med användningsområde som bildhantering och bildstöd för kommunikation. Stora framsteg kan märkas hos elever som får stöd från specialpedagog, både ökat arbetsminne och ökad koncentrationsförmåga. För särskoleeleverna har ”In Print” bidragit till att eleverna har fått tillgång till ytterligare ett kompensatoriskt hjälpmedel. Skolans information går oftast via intranätet. Medarbetare som upplevt låg kompetens inom området har erbjudits fortbildning via både studieförbund och Pedagogiska centralen. Numera har all personal illgång till samma information, vilket sannolikt bidragit till ökad trivsel på skolan. För att ta reda på i vilken utsträckning pedagogerna använder datorerna i undervisningen har alla anställda med början höstterminen 2008 erbjudits att kartlägga sin IKT – kompetens och med hjälp av PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) samt att upprätta individuella fortbildningsprogram med möjligheter att välja bland olika alternativ, som till exempel; ordbehandling, pedagogiska program, Internetanvändning, presentationsprogram och kringutrustning. Detta har tyvärr inte resulterat i något brett intresse från medarbetarna. Motorisk träning/fritidsaktivitet Många elever har deltagit i aktiviteter i samarbete med antingen Malbas eller MFF. Elever har rörelse inlagt dagligen på sina scheman. En gång hade skolan rephoppardagen, med hjälp av inköpta pedagoger. Detta för att öka aktiviteterna under rasterna. Eleverna uppskattade detta mycket och de fortsätter att hoppa rep. Ju fler organiserade aktiviteter, ju mindre konflikter. Hur går vi vidare? Tyvärr kommer Malbas och MMF inte att fortsätta sin verksamhet på skolan. Kanske startar någon flickgrupp genom FC Rosengård och LdbFC Malmö omsorg till hösten? 27 Simkunnighet skolår 5 Våren 2009 var antalet simkunniga elever på Örtagårdsskolan var 60,8%, vilket innebär 24,4% bättre än genomsnittet för Rosengård. Detta kan bero på att de elever som var ”på god väg” fick ytterligare simundervisning under skolår 5. Omgång/klassbyte Genom organisation med flexibla grupper har elever möjlighet att byta till grupp som kunskapsmässigt passar dem bättre. Avstämning sker 3 gånger/läsår. Det innebär att basgrupperingar inte är statiska och att förflyttningar inte upplevs som negativt. Specialpedagogerna är med vid avstämningar. Efter 4 års erfarenhet är flexibla grupper ett bra sätt att uppmärksamma varje enskild elevs språkliga utveckling och pedagogerna har fått ett gemensam synsätt utifrån varje elevs behov. Hur går vi vidare? Ingen förändring är planerad. Åtgärdsprogram Hur blev det? De kontinuerliga elevgenomgångarna i arbetslagen som personal från EHT deltagit i har medfört att kvaliteten på åtgärdsprogrammen blivit högre och mera strukturerade. En personalkonferens avsattes för fortbildning om åtgärdsprogram. Hur går vi vidare? Specialpedagogerna inom EHT kommer att fortsätta stödja pedagogerna vid upprättandet av åtgärdsprogram. 28 BILAGA 2 Mattegruppen Enkätfrågor kring matematikdagen HT-08 27 av pedagogerna besvarade frågorna. 1. Vad var bra med matematikdagen? Majoriteten gav positiva svar kring organisationen, till exempel: Bra med gruppledare Att det var en dag Indelningen F+1, 2+3, 4+5 Tre stationer Vi får en vi-känsla på skolan Informationen Bra att barnen får arbeta praktiskt Det är roligt Bra att få träffa andra barn och vuxna Vädret var bra Man upptäcker att det är så barnen ska inspireras Blandade grupper Man ser att man kan ha matematik på olika sätt Uppgifterna Avbrott från de vanliga lektionerna, vardagen bryts 2. Vad var mindre bra? Inget (12 svar) Andra synpunkter som framkom: Hade räckt med mattedag fram till lunch För lite tid vid varje station Rörigt på morgonen när barnen skulle samlas Inte så många rastvakter ute Utestationen skolår 2-5 var inte planerad Alla inte läst in sig på uppgifterna Kallt utomhus och barnen var tunnklädda Utomhus kunde skolår 2-5 haft fler uppgifter Som aktivitetsledare var man helt färdig vid dagens slut Alla informerade inte mattegruppen om att de ej skulle vara med 3. Vad var barnens tankar kring matematikdagen? Många svar som ”Roligt, nöjda, positiva, engagerade och nyfikna” (22 svar) Andra synpunkter som framkom: Andra sådana dagar, t ex bilddag Mest populär var stationen Bygga. Mycket omtyckt var också Familjen Larsson Bra att träffa andra barn och vuxna Flera elever var stolta över poängen i Stämpeljakten . 4. Finns där något som du skulle vilja ändra på? Ge förslag och alternativ. Nej. (13 svar) Andra synpunkter som framkom: Ej ha dagen i slutet av terminen då man är stressad med utvecklingssamtal etcetera Dagen är sårbar vid sjukdom 29 Barn i förberedelseklasserna skulle kunna gå runt i stationerna på egen hand istället för att göra övningarna själva i sina klassrum 5. Tycker du att matematikdagar skall återkomma varje termin? (Om inte skriv varför) Ja. (22 svar) Andra synpunkter som framkom: Ja, i den form som det var denna gång (1 svar) Ja, men inte i slutet av terminen eftersom man oftast har mycket mer att göra då, t.ex. utvecklingssamtal. Alla är mer stressade då (1 svar) Ja, men vi har inte tid att planera dem (1 svar) Inget svar (2 svar) 6. Vad tycker du om dagens återkopplingspass, där vi fick utföra övningarna, jämfört med förra terminen då vi pratade om dem. (Ringa in det alternativ som bäst stämmer in på dig) Mycket bra (9 svar) Varken bra eller dåligt (3 svar) Bra (10 svar) Dåligt (2 svar) Andra synpunkter som framkom: Komprimera det på grund av tidsbrist Kom, när vi inte haft arbetslag på länge Ha det innan mattedagen 7. Har matematikdagarna och dess innehåll påverkat din egen undervisning? T. ex. har du arbetat med övningarna eller liknande övningar med din klass? (Ringa in det alternativ som bäst stämmer in på dig) Matematikdagarna har i hög grad inspirerat mig till att arbeta med matematik på ett annat sätt än vad jag annars skulle ha gjort (1 svar) Matematikdagarna har inspirerat mig till att någon gång då och då, arbeta med matematik på ett annat sätt än vad jag annars skulle ha gjort (10 svar) Matematikdagarna har inte påverkat min undervisning på något sätt (3 svar) Andra synpunkter som framkom: Undervisar ej i matematik (2 svar) Undervisar ej i matematik men har/tänker ha återkoppling från mattedagen på andra lektioner (4 svar) Arbetar redan på det sättet (2 svar) Inget svar (5 svar) 30 BILAGA 3 Hästprojektet Ponnygården Arken Bakgrund Eleverna i F-5 D har autism eller autistiska drag, med normalbegåvning. De tillhör därmed grundskolan, men undervisas i en anpassad skolverksamhet på skolan. Deras funktionshinder bidrar till olika svårigheter men även till vissa styrkor. Eleverna kan uttrycka sig verbalt och i skrift samt läsa. I regel kan man utgå ifrån att eleverna har ett oflexibelt tänkande, motoriska svårigheter, svårt med den sociala interaktionen och är lättstörda då koncentrationsförmågan kan vara stundvis begränsad. Detta innebär att alla nya aktivitet kräver förberedelser och tydlig struktur. Eleverna har haft förmånen att delta i hästprojektet redan i tre terminer då vi började ht-08 att rida på Ponnygården Arken. Förberedelse Eleverna är trygga i vad verksamheten på Ponnygården innefattar. Nu krävs det inte längre några större förberedelser. De ser fram emot ridningen och stunderna med kaninerna. Ridskolan Ponnygården Arken är en liten ridskola vilket är en stor fördel i arbete med barn som har olika funktionshinder. Hästarna är snälla och trygga, personalen känner de väl. Det är överskådligt, lugnt och organiserat med personal som barnen lär känna igen och kan skapa en relation till. Det var en tillgång att socialpedagogen i klassen även var ridinstruktör på ridskolan. Dessutom var det en viktig detalj att stallpersonalen fanns till vårt stöd. Ridning och utveckling Eleverna började alltid med en samling och genomgång innan själva ridningen. Detta var ett bra tillfälle att repetera kunskap och förbereda inför nya moment. Det var bra att utnyttja tavlan i teorirummet för att visualisera och strukturera. Varje elev blev tilldelad häst som den fick sköta med lite stöd av personalen. Eleverna klarade av att strukturera och organisera sin rykt för det mesta självständigt. Endast vissa elever behövde påminnas ibland om nästa moment. Stallpersonalen och skolpersonalen kom fram till att eleverna skulle klara av att ta Bronsmärket i slutet på vt-09. Alla de olika momenten som krävdes strukturerades upp på ett papper för att visa eleverna vilka delmål de hade. Detta var väldigt effektivt och uppskattat. Eleverna övade olika ridvägar, först på papper, sedan för fots i ridhuset och tillslut på var sin häst. Hästens utrustning och foder ingick även i teoridelen. Som avslutning var det programridning för att visa upp ridvägarna en i taget vilket även filmades. Till detta hade eleverna fått öva först på papper, sedan för fots och på häst i ridgruppen. Alla klarade detta väldigt väl. Eleverna kände sig stolta när de fick sina Diplom som intygar deras deltagande och framsteg samt märken. De kom till skolan med stärkt självkänsla. På detta vis fick även föräldrarna ta del av elevernas prestation. Eleverna hade samling i ca 30 min, de skötte sina hästar i ca 30 minuter, red ca 30 min, sadlade av sina hästar och kelade med kaniner i ca 20 min och fikade i ca 20 min. Eleverna såg fram emot att få klappa, bära och mata kaninerna efter ridningen. De lärde sig hur man håller kaninen och så småningom lyfter den. Möjligheten till att skapa en personlig relation med favoritkaninen gav ett utmärkt tillfälle till att öva empati och börja förstå kaninens behov. I skolan Eleverna blev inspirerade av ridningen och fick en ny upplevelse att skapa lekar om. Eleverna har svarat på frågesport om hästar och ridning, jobbat med ett läsförståelsematerial om hästar och deltagit i tipsrundan med hästfrågor. 31 Eleverna arbetade i MidiGnägg och det var roligt med en egen bok, men allt var inte användbart. Jag gjorde ett eget material under tiden eleverna deltog i ridprojektet med hjälp av foton. Detta var ett bra sätt att repetera och tydliggöra det som eleverna hade lärt sig. Flera elever tog upp under veckoreflektionen på fredagens fika att de hade lärt sig exempelvis att gå över bommar. Även på den dagliga reflektionen skrev några att de lärt sig att trava. Reflektion Nu fanns det flera tillfällen för avstämning/planering mellan skolan och stallet vilket var bra för projektet. En långtidsplanering med delmål som skulle leda till det övergripande målet – bronsmärket - skapades av socialpedagogen tillsammans med ridskolan. Barnridmärkena blir till ett konkret mål som motiverar och sporrar. Märkena ger en ökad självkänsla och samtidigt bevis för eleven att framgång är möjligt. Detta minskar känslan av utanförskap och misslyckanden. Det är viktigt att betona säkerhetsaspekten hela tiden genom tydliga regler i stallet med bildstöd och konsekvenser. Det var till stor hjälp att ha en ordentlig genomgång (VAD, HUR, NÄR) med tydliga visuella exempel innan eleverna satt upp på hästarna. Ryktschema gjordes för att dela upp och strukturera momentet i bild och/eller ord. Visualisera med olika material som bommar och koner är viktigt eftersom dessa elever behöver extra navigeringshjälp. Resultat Eleverna har blivit mer självständiga och säkra i att göra i ordning sina hästar. De har förbättrat sin motorik och koordination både i stallet och på hästryggen vilket märks även i skolan. Det har varit väldigt viktigt för eleverna att ta de olika märkena som ger konkreta delmål att sträva emot och som fungerar som bevis för de själva och andra att de kan mer och mer. Eleverna kände sig stolta när de fick sina märken och kom till skolan med stärkt självkänsla. Detta har bidragit till en större känsla av frihet och kontroll. Pedagogerna menar att ridningen har inspirerat eleverna till att läsa skönlitterära böcker om exempelvis hästen Sigge där deras egna erfarenheter från stallet hjälper till att föreställa olika situationer i boken. Hästarna har skapat gemensamma samtalsämnen för gruppen och hjälpt barnen att tillskriva olika känslor och beteenden på andra. Eleverna har fått utveckla ömhetskänslor och fått uppleva närhet utan krav tillsammans med hästarna. Eleverna har tränat på hur man agerar lugnt och hur man får andra att känna tillit. De har övat på hur man visar vänlighet på ett lämpligt sätt. Föräldrarna har uttryckt att eleverna verkar uppskatta ridningen väldigt mycket, samt att de är motiverar att gå till skolan dessa dagar. Det är roligt för föräldrarna när barnen kan berätta om sina aktiviteter i stallet och om de olika hästarna även hemma. Det märks att barnen har utvecklats och har stärkt självförtroendet med hjälp av ridningen. Några av föräldrarna har undrat om deras barn kan rida även på fritiden. Dagridlägret tisdagen 9 juni 2009 var väldigt efterlängtad och blev en stor succé. Eleverna tyckte det var spännande att se var hästarna bodde på sommaren och få vistas ute på landet. De fick rida, gå tipspromenad, delta i skattjakt och själva utvärdera dagen. Alla elever har uttryckt i utvärderingen att det har varit roligt att vara i stallet och rida samt att de skulle vilja fortsätta till hösten. De har skrivit allt ifrån att det känns pirrigt till att de känner för att krama hästen när de kommer till Ponnygården Arken. Eleverna har kunnat lyfta fram sin egen utveckling i utvärderingen och angett nya färdigheterna som de har lärt sig. 32 BILAGA 4 Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla. Här finns ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Utomhusmiljön är för utomhuspedagogen en lika självklar lärandemiljö som ett bibliotek eller klassrum. Kunskap är för utomhuspedagogen reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet, direkt upplevelse och språkliga begrepp. På Örtagårdsskolan har en klass valt att profilera sig genom att arbeta med utomhuspedagogik. Utomhuspedagogik = Det vi gör utomhus gör vi också inne och det vi gör inomhus gör vi ute, vilket är en viktig utgångspunkt. Vad ville vi? Skäl för att arbeta med utomhuspedagogik Alla elever mår bra av detta, i synnerhet svagpresterande elever Elevernas sjukfrånvaro minskas Färre konflikter eftersom de fysiska ramarna utomhus är vidare Eleverna upplever/erfar med alla sina sinnen, vilket förbättrar inlärningsförmågan. Arbetslaget ville under läsåret få till stånd en spridningseffekt av de positiva erfarenheterna. Vad gjorde vi? 1 utomhusdag per vecka. Föregående läsår hade vi en och en halvdag. Innehållet på våra utedagar kom att handla om olika kretslopp. Detta för att ge eleverna så mycket förkunskaper som möjligt inför arbetslagets gemensamma temaarbete kretslopp. Nedan följer lite av det vi arbetade med under hösten: Ett träds kretslopp (sagan om ”Veda & Flisa”) Samlade fakta om träd (träddelar, bladformer) Kategoriserade blad, växter och djur (barrträd, lövträd, vedartad, spindeldjur, insekter) Nedbrytare (gråsuggor i klassrummet, brev till naturskolan, dagbok, djurskötsel i terrariet) Nedan följer lite av det vi arbetade med under våren: Matematik (multiplikation, division) Svenska (adjektiv, verb) I Tema-kretslopp fick alla eleverna i arbetslag 4 ta del av utomhuspedagogik, bland annat vattnets kretslopp och fotosyntesen. Spridningsförsök i arbetslaget Vi hade följande 3-stegsplan för detta arbete: 1. Övriga klasser skulle följa med klass 4A och observera under en utedag. 2. En annan lärare skulle hålla lektioner med klass 4A med hjälp av pedagog från 4A 3. Pedagogen skulle ha lektioner med egna klassen med hjälp av pedagog från klass 4A. Hur blev det? Alla genomförde steg 1. De uttryckte intresse, men det var mycket diskussion. Trots att vi fick vikarier för dessa pass blev intresset inte så stort att man prioriterade utedag. Tyvärr ledde detta till att vi aldrig kom längre än till steg 1. Däremot tyckte eleverna om utedagarna och har uttryckt detta i ett antal sammanhang. 33 Föräldrarna som i början av ”projektet” var delvis skeptiska, är numera väldigt positiva inställda. Verksamheten har också fått så stor uppmärksamhet att pedagogerna har kontaktats av såväl Naturskolan som Malmö Högskola för ett utökat samarbete. Eleverna har lägre sjukfrånvaro än genomsnittet på skolan. Personalen upplever att konflikterna är färre än tidigare och av betydligt lindrigare natur. Det är svårt att avgöra om måluppfyllelsen har ökat, men det är tydligt att eleverna uppskattar utomhuspedagogik och att deras lust att lära är stor. Varför blev det som det blev? Det kan vara svårt att som kollega/pedagog få gehör för sina tankar. Därför måste man arbeta vidare med att sprida skolans goda arbete, både inom och utanför skolan. Hur går vi vidare? Under läsåret skall pedagogerna fortsätta att ansträngningar sig för att sprida utomhuspedagogiken inom skolan bland annat via kompetensutvecklingsdagar och inspirationsdagar med Naturskolan. 34 BILAGOR, med viktiga förutsättningar: Fritidshem: Tabell 1 Antal barn/elever - Fritidshem Grundskola Skolår Antal barn/ elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 Skolår 0 14 17 7 9 7 8 6 8 7 8 Skolår 1 16 18 12 12 4 6 11 11 4 6 Skolår 2 18 17 8 8 10 9 8 8 9 8 Skolår 3 27 23 19 17 8 6 19 17 8 6 Skolår 4 11 7 2 1 9 6 2 1 9 6 Skolår 5 9 6 6 2 3 4 6 2 3 4 95 88 54 49 41 39 52 47 40 38 Skolår 6 Skolår 7-9 S:a antal Tabell 1 Antal barn/elever - Fritidshem Särskola Skolår Antal barn/ elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 Skolår 1 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Skolår 2 1 2 1 1 1 1 1 1 Skolår 3 6 6 6 6 6 6 Skolår 4 1 1 1 1 1 1 Skolår 5 2 2 2 2 2 2 Skolår 7-9 2 1 1 1 1 1 1 1 S:a antal 14 14 2 12 12 2 12 12 Skolår 0 Skolår 6 - 2 2 Särskolans LSS-verksamhet är inte medräknad 35 Tabell 2 Personal - Fritidshem Grundskola Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personal med pedagogisk högskoleutbildning 7 3,68 53 Annan personal med utbildning för arbete med barn 4 2,3 58 Övriga yrkeskategorier i verksamheten Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn 14,71 Tabell 2 Personal –Fritidshem Särskola Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Personal med pedagogisk högskoleutbildning 1 0,6 60 Annan personal med utbildning för arbete med barn 5 1,6 32 Övriga yrkeskategorier i verksamheten Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare i arbete med barn 5,45 Tabell 3 Ekonomi - Fritidshem Grundskola Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra Lokalhyra per elev 33 050 4 684 Tabell 3 Ekonomi – Fritidshem - Särskola Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra (tkr) 96 907 Lokalhyra per elev (tkr) 16 667 36 Tabell 4 Lokaler – Fritidshem Grundskola Område /Enhet Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 325 Dålig Varken bra eller dålig 3,5 x Tabell 4 Lokaler Fritidshem - Särskola Område /Enhet Lokalyta m2 Yta per elev m2 Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 186 - Dålig Varken bra eller dålig 12,4 x Lokalerna är för små, många elever har rullstolar och andra hjälpmedel som tar plats. Lokalerna måste ibland samutnyttjas av skolverksamheten. Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna – Fritidshem Grundskola Förändring Antal barn/elever under höstterminen 2008 juli aug sept okt nov Antal barn/elever under vårterminen 2009 dec jan feb mars april maj 1 4 1 3 1 1 2 4 Nyinskrivna 17 5 1 Utskrivna 4 5 4 5 1 2 S:a förändring 21 10 5 5 1 3 4 juni Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna - Fritidshem Särskola Förändring Antal barn/elever under höstterminen 2008 juli aug Nyinskrivna sept okt nov Antal barn/elever under vårterminen 2009 dec jan feb mars april maj juni 1 Utskrivna 1 S:a förändring 1 1 1 1 1 1 37 Tabell 6 Inflytande - Fritidshem Grundskola Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elever Eleverna ges möjlighet att välja aktiviteter, uttrycksformer och material De flesta barnen har omväxlande aktiviteter, men många väljer den ”fria leken”. Detta beror säkert på att de dels har en mer strukturerad verksamhet under skoldagen och dels har organiserade aktiviteter såsom läxhjälp och modersmålsundervisning efter skoltid. Fler valbara verksamhetsalternativ ska bli fler kommande läsår Föräldrar Personal deltar i skolans föräldramöten, ”aktiva föräldraträffar” och utvecklingssamtal. På detta sätt presenteras fritidshemmets verksamhet och samtidigt kan föräldrar ha synpunkter på verksamheten. De ”aktiva föräldraträffarna” upplevs som lyckade. Föräldrarna bjuds in till ”Öppet Hus” några gånger under läsåret Tabell 6 Inflytande - Fritidshem Särskola Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elevers inflytande och medbestämmande är beroende av deras funktionshinder. Elever får möjlighet att göra val av aktiviteter. För elever som har svårigheter att uttrycka sig tolkar medarbetarna deras behov och önskningar. Vid skolan föräldramöten, utvecklingssamtal presenteras fritidshemmets verksamhet. Föräldrarna är aktiva, visar intresse för verksamheten och ställer krav. Elever Föräldrar Förskoleklass, grundskola, särskolan: Tabell 1 Antal elever – Förskoleklass, Grundskola Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 Skolår 0 40 39 14 14 26 25 13 13 26 25 Skolår 1 43 43 24 24 19 19 23 23 19 19 Skolår 2 55 52 22 20 33 32 22 20 32 31 Skolår 3 63 65 33 35 30 30 33 35 30 30 Skolår 4 53 52 24 23 29 29 23 22 29 29 Skolår 5 61 64 35 35 26 29 35 35 26 29 315 315 152 151 163 164 149 148 162 163 Skolår 6 Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal 38 Tabell 1 Antal elever - Särskola Skolår Antal elever Antal flickor Antal pojkar Antal flickor med annat modersmål än svenska Antal pojkar med annat modersmål än svenska HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 Skolår 1 3 4 2 3 1 1 2 3 1 1 Skolår 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 Skolår 3 9 9 1 1 8 8 1 1 8 8 Skolår 4 4 3 1 3 3 1 3 3 Skolår 5 1 2 1 2 Skolår 6 5 4 2 1 3 Skolår 7 4 4 3 3 Skolår 8 7 6 1 Skolår 9 5 5 Skolår 10 3 S:a antal 43 Skolår 0 1 2 3 2 1 2 2 1 1 2 2 1 1 1 6 5 6 5 3 3 2 2 3 3 1 1 3 2 2 1 1 1 1 1 1 42 17 17 26 25 14 14 24 23 Tabell 2 Personal – Förskoleklass Personalkategori Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare 5 2,2 44 2 1 50 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet Övriga yrkeskategorier i verksamheten Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 18 39 Tabell 2 Personal - Grundskola Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 34 30,5 90 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 6 5,5 92 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 6 3,71 62 Övriga yrkeskategorier i verksamheten 13* 11,3* 87* Lärartäthet, antal lärare per 100 elever Andel % omräknat till årsarbetare 9,01 * här redovisades alla övriga yrkeskategorier t ex: rektor, bitr. rektor, ekonom, skolsekreterare, IT adm, vaktmästare även om de också arbetar i de andra verksamheterna, såsom fritidshem, förskoleklass, särskola, LSS-verksamhet. Tabell 2 Personal - Särskola Personalkategori Antal personer Antal omräknat till årsarbetare Andel % omräknat till årsarbetare Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen 12 11 92 Varav lärare med specialpedagogisk kompetens 12 11 92 Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet 18 9,72 54 Övriga yrkeskategorier i verksamheten Lärartäthet, antal lärare per 100 elever 3,9 Tabell 3 Ekonomi – Förskoleklass, Grundskola, Autismklass Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra 61 647 Lokalhyra per elev 12 977 Tabell 3 Ekonomi – Särskola Område S:a kostnader Bruttokostnad per elev exkl lokalhyra (tkr) 239 181 Lokalhyra per elev (tkr) 44 250 40 Tabell 4 Lokaler– Förskoleklass, Grundskola, Autismklass Område Lokalyta Yta per elev Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 2 411 Dålig Varken bra eller dålig 7,3 x x Kommentar: Endast 1 grupprum finns. Mycket svårt att arbeta med mindre grupper. Tabell 4 Lokaler - Särskola Område Lokalyta m2 Yta per elev m2 Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet Bra 1 395 Dålig Varken bra eller dålig 31,7 Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/elevräkning - Grundskola Förändring Antal elever under läsåret Antal flickor Antal pojkar HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 HT 2008 VT 2009 Nyinskrivna 17 7 5 4 12 3 Utskrivna 13 5 5 3 10 2 S:a förändring 30 12 10 7 22 5 Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/elevräkning - Särskola Förändring Antal elever under läsåret HT 2008 VT 2009 Antal flickor HT 2008 Antal pojkar VT 2009 HT 2008 VT 2009 Nyinskrivna Utskrivna 2 S:a förändring 2 41 Tabell 6 Inflytande - Grundskola Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elever Klassråd, elevråd, kamratstödjarverksamhet för eleverna, ”Skoltempen”, Malmö stads Attitydundersökning Föräldrar ”Lära känna-samtal”, föräldramöte, utvecklingssamtal, deltagande i tematiskt arbete, läsårsstart, ”Aktiva föräldraträffar” Tabell 6 Inflytande - Särskola Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan Elever Elevers inflytande och medbestämmande är beroende av deras funktionshinder. Elever får möjlighet att göra val av aktiviteter. För elever som har svårigheter att uttrycka sig tolkar medarbetarna deras behov och önskningar. Föräldrar Föräldramöten, utvecklingssamtal, fester tillsammans med föräldrar ex ”Bayramfest”. Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram Skolår Antal elever Antal elever med åtgärdsprogram Antal flickor med åtgärdsprogram Antal pojkar med åtgärdsprogram Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret 07/08 08/09 07/08 08/09 07/08 08/09 07/08 08/09 Skolår 1 22 12 3 9 19 3 Skolår 2 16 28 6 8 10 20 Skolår 3 18 31 9 13 9 18 Skolår 4 14 19 7 10 7 9 Skolår 5 44 29 19 27 25 2 114 119 44 67 70 52 Skolår 0 Skolår 6 Skolår 7 Skolår 8 Skolår 9 Skolår 10 S:a antal 42 Bilaga utbildningsresultat: Tabell 1 Nationella prov skolår 3 (Obligatoriskt) Nationella prov Antal elever Resultat Otillräckligt % På god väg % VT 2009 VT 2009 VT 2009 Ämne Ej bedömd % Helt % VT 2009 VT 2009 Svenska/ SVA 58 16,2 83,8 10,7 Matematik 58 25,9 74,1 10,7 Resultatredovisning i ELIT – Talen som anges är ett genomsnitt av delprovens svar (se nedan) Svenska/Svenska som andraspråk Nått kravnivån för delprov … % A B C Ög 91,4 91,4 77,6 D 63,8 E 89,7 F 86,2 G 86,2 totalt 586,3 i snitt 83,8 Matematik Nått kravnivån för delprov … % B+C D E+F Ög 87,7 93,1 89,7 G 63,8 H 39,7 I 51,7 J 93,1 totalt 518,8 i snitt 74,1 Kommentarer: Till viss del kan det goda resultatet förklaras av med att pedagogerna målmedvetet och systematiskt arbetat språkutvecklande och att skolan sedan flera år har en tradition att utveckla matematisk förståelse. Tabell 2 Övriga testresultat Metod: Antal elever Resultat Ämne VT 2008 58 VT 2009 59 Otillräckligt % På god väg % VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 41 % 20 % 33 % 49 % 26 % 31 % Helt % Ej bedömd % VT 2008 VT 2009 Definition/källa: Resultat från LUS Kommentarer: De elever som ligger under LUS-punkt 13 bedöms som ”Otillräckligt”. Mellan punkt 13-15 bedöms ”På god väg”. Punkt 16-17 är helt godkända (inga elever når längre än till punkt 17). Vid jämförelse mellan år 08-09 har ca 20 % fler nått ”Godkänt”. Detta kan man anta bero på att eleverna har arbetat strukturerat i mindre läsgrupper två ggr/vecka från skolår 2. Från skolår 3 är eleverna indelade i flexibla grupper. Alla har tillgång till anpassad litteratur utifrån LUS-punkterna. 43 Tabell 3 Nationella prov skolår 5 (Obligatoriskt) Nationella prov Resultat Antal elever Otillräckligt % På god väg % Ej bedömd % Helt % VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 Svenska/ SVA 53 51 30 14 49 10 21 76 Matematik 53 51 13 10 55 16 32 72 Engelska 53 51 11 6 25 19 64 75 Ämne VT 2008 VT 2009 2 Tabell 4 Övriga testresultat Metod: Antal elever Otillräckligt % På god väg % VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 VT 2008 VT 2009 27 % 21 % 24 % 32 % 49 % 47 % Helt % Ej bedömd % Skolår: Resultat Ämne VT 2008 51 VT 2009 51 VT 2008 VT 2009 Definition/källa: Resultat från LUS Kommentarer: Under punkt 15 räknas som ”Otillräckligt”.Punkt 15 räknas som ”På god väg” , 16- 19 ”Helt”. År 09 hade vi 6 elever som kommit till punkt 18b. Punkterna 16 och 17 är mer svårbedömda. Punkt 16 handlar om arbetsbeskrivning, instruktion. Denna punkt ställer krav på att lärarna i arbetslaget pratat sig samman och använder likartad beskrivning så att bedömningen blir rättvis. Genom åren har lärarna blivit säkrare i sin bedömning av läsutvecklingen och fört kontinuerliga diskussioner i arbetslagen inför ”lusningen” 44