Enkätfrågor kring matematikdagen HT-08

KVALITETSREDOVISNING
MALMÖ STAD
- LÄSÅRET 2008/2009 -
OMRÅDE: ÖRTAGÅRDSSKOLAN F-5 & SÄRSKOLA
NÄMND: ROSENGÅRD SDF
MALMÖ DEN
UPPGIFTSLÄMNARE:
NAMN HÉLÈNE LAGERCRANTZ
TEL 040-34 65 34
1
A. Inledande sammanfattning
Läsårsarbetet har fokuserat på språkutveckling och värdegrundsarbete. Elevers språkliga
brister och kunskapsluckor är stora. Många elever brister även när det gäller den sociala
kompetensen. Trots detta har kunskapsutvecklingen ökat och resultaten på de nationella
proven i skolår 5 är bättre än på många år.
”Nationellt centrum för Svenska som Andraspråk” har, under läsåret, haft fortbildning i
”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga elever” för skolans pedagogiska
ledare. Den språkliga medvetenheten hos pedagogerna har ökat och man har tillägnat sig nya
redskap att arbeta med. Detta har säkert bidragit till ökad måluppfyllelse hos eleverna.
Samarbete sker mellan förskola, skola F-5 & särskola och skola 6-9 genom ett för delområdet
gemensamt tematiskt arbete/läsår. Avsikten är att stärka elevernas lärande och göra
Örtagårdsskolan attraktiv som skolval. Det gemensamma tematiska arbetet har haft rubriken:
”Kärlek, vad är det?”
Värdegrundsarbetet har skett i samverkan med projektet ”Så sant” med hjälp av Linda Leveau
och resulterat i att alla elever får undervisning i ämnet Livskunskap.
Örtagårdsskolan F-5 & särskola har tillsammans med Ängslättskolan arbetat med
integrationsfrågor och arbetet har tillförts medel från dialogskoleprojektet och Resurscentrum
för Mångfaldens Skola. Samarbetet har fördjupat pedagogernas förståelse för interkulturella
dilemman som uppstår i vardagsarbetet och hur dessa ska kunna hanteras.
Kvalitetsarbete bedrivs med hjälp av en årlig förbättringsplan. Denna plan utgår från skolans
lokala arbetsplan och följs bl a upp pedagogiska konferenser och vid terminsvisa
utvärderingar. Under våren -09 träffade rektor och biträdande rektor varje arbetslag under en
heldag för att kunna delta i utvärderingen, få en bättre inblick i vardagsarbetet och förstå hur
det språkutvecklande arbetet formades. Detta möte uppskattades av pedagogerna och kommer
att fortsätta även kommande läsår.
Som enda skolan i Malmö ingår Örtagårdsskolan F-5 i ett landsomfattande projekt, Pinocchio.
Avsikten är att via en metod, ”genombrottsmetoden”, så tidigt som möjligt upptäcka samt
förhindra att barn mellan 3 och 12 år utvecklar ett normbrytande beteende och förbättra
samverkan mellan skolan, IOF och BUP. Den screening av elever i behov av särskilt stöd som
genomförts har påverkat både föräldrar, elever och pedagoger. Samarbetet har blivit bättre
och metoder för identifiering av problem har blivit tydligare.
Många konflikter dels mellan elever, dels mellan elever och vuxna påverkar undervisningen
negativt, vilket kan medföra att pedagoger börjar tvivla på sina pedagogiska kunskaper.
Extern handledning om hur hantera konflikter och möta utåtagerande elever sattes in redan
förra läsåret. Detta fungerade så väl att ett nytt arbetslag har detta läsår fått samma
handledning.
B. Grundfakta
Skolans vision är
 Alla elever ska kunna se, förstå och utveckla sitt lärande
 Alla elever ska respektera och förstå sin egen och andras kultur.
I skolledningen ingår förutom rektor, 2 biträdande rektorer varav 1 ansvarar för verksamheten
i grundskola och 1 ansvarar för verksamheten i särskola och på fritidshemmen. Vid årsskiftet
08/09 fick en av de bitr. rektorerna tjänst i annan kommun och tjänsten tillsattes med vikarie i
avvaktan på omorganisation inför kommande läsår. Eftersom vikarien aldrig tidigare arbetat
som ledare och behövde skaffa sig erfarenhet, ökade arbetsbördan för de övriga i
skolledningen.
På Örtagårdsskolan skolår F-5 är pedagogerna indelade i 6 horisontella arbetslag, i vilka
pedagogerna fördelar ansvaret mellan sig. De 4 fritidshemsavdelningarna utgör ett eget
arbetslag. I särskolan finns det 2 arbetslag. I arbetslagen finns en pedagogisk ledare, som leder
2
de pedagogiska konferenserna/1 gång/vecka. De pedagogiska ledarna träffar skolledningen 1
gång/vecka för pedagogiska diskussioner och för planering av de pedagogiska konferenserna.
Dessutom finns på skolan 3 förberedelseklasser och 2 klasser som tar emot elever med
högfungerande autism, vilka kommer från Rosengårds stadsdel.
Elevhälsoteamet består av skolsköterska, 3,5 specialpedagoger, 0,25 skolpsykolog och
skolledningen.
Arbetslagen fungerar som resurs för pedagoger och elever. 1 arbetslagskonferens/vecka
behandlar elevärenden. Som stöd vid dessa konferenser finns personal från elevhälsoteamet. 1
arbetslag har fått handledning av externt inköpt psykolog kring bemötande och
förhållningssätt gentemot eleverna.
Eleverna är indelade i flexibla grupper utifrån deras språkliga utveckling. Indelningen sker
från skolår 3. Avstämning angående elevutveckling, -placering sker 3 gånger/läsår.
Arbetslagens återkommande utvärderingar utgör underlag för skolans
förbättringsarbete/kvalitetsarbete.
C. Kvalitetsarbete
En förbättringsplan för läsåret ligger som grund för kvalitetsarbetet. Denna plan utgår från
föregående års kvalitetsredovisning, skolans lokala arbetsplan och Malmö skolplan.
Pedagogerna utgår från skolans förbättringsplan när de upprättar arbetslagets förbättringsplan.
Läsåret 08-09 deltog rektor och bitr. rektor vid utvärdering av arbetslagens förbättringsplan.
Dessa utvärderingar utgör underlag för läsårets kvalitetsredovisning. För elevhälsoteamet
finns en arbetsplan som följs upp vid läsårets slut. I denna arbetsplan ingår arbetsuppgifter
som t ex fungera som stöd vid elevgenomgångar och göra klassrumsbesök. Dessa besök följs
upp med skolledningen och berörda pedagoger. Resultat och återkoppling/uppföljning sker
tillsammans med de pedagogiska ledarna och med arbetslagen.
D. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse
Elever I grundskolan finns 97% elever med annat modersmål är svenska och i särskolan 96%.
Den största språkgruppen är arabiska följt av albanska. En stor del av eleverna är födda i
Sverige, men alla har inte gått hela sin grundskoletid i Sverige.
Ca 3% av eleverna bor utanför stadsdelen, för särskolan är siffran 29%.
Elevantalet har fortsatt minska under läsåret. Omflyttningen under läsår har minskat jämfört
med året innan. Nytillkomna elever kommer främst från stadsdelens skolor och friskolor.
Några enstaka inflyttade från utlandet. Utflyttning sker till andra kommunala skolor både i
och utanför stadsdelen samt till utlandet.
Det är inte ovanligt att elever byter skola flera gånger under grundskoleperioden. Det är heller
inte ovanligt att elever tillbringar kortare eller längre perioder i föräldrarnas hemländer.
Personal Åldersstrukturen hos personalen är blandad, både ung och äldre personal. 25% av
personalen har arbetat många år på Örtagårdskolan. Alla lärare har pedagogisk utbildning,
förutom 2 lärare i praktisk-estetiska ämnen.
För grundskolan finns 50% skolsköterska, 20% skolpsykolog, 200% specialpedagoger
tal/språk som arbetar på F-5 samt 60% specialpedagog för social och emotionell stöd. Tyvärr
räcker dessa tjänster inte till för att ge det stöd eleverna behöver. Det finns ett stort behov av
kurator och socialpedagog. P g a svåra sociala situationer som många elever befinner sig i
spelar handledning för pedagogerna en viktig roll. Elevhälsoteamet och skolledningen har
fungerat som handledare i svåra situationer.
För särskolan finns 50% skolsköterska och 100% som specialpedagog tal/språk finns för
särskolan.
3
Lokaler och utemiljö Skolan byggdes 1971, tillbyggd för skolår 6-9 år 2000.
Skolan består av ett stort skolhus och en paviljong. I skolhuset ryms grundskola skolår 2-5, 2
klasser för elever med autism, 2 förberedelseklasser och särskola (träningsklasser,
grundsärklasser, fritidshem och LSS-verksamhet). I paviljongen ryms skolår F-1 och 4
fritidshemsavdelningar, 1 klass skolår 2 och 1 förberedelseklass. Lokalerna är dåligt
anpassade för modern skolpedagogik. I skolhuset finns ett arbetsrum, som lärarna delar med
modersmålslärare. Det finns endast ett grupprum för 14 klasser. Den inre miljön blir ett
hinder för flexibla lärmiljöer, dvs. indelning av eleverna i mindre arbetsgrupper är näst intill
omöjligt. Idrottssalen är alldeles för liten. Matsalen, som delas med skolår 6-9, är liten. Därför
äter några klasser i klassrummen. Det finns ingen större sal att samla alla elever i, t.ex. vid
skolavslutningar. F-5 & särskola saknar konferensrum, varför en del konferenser måste hållas
på rektorsexpeditionen, vilket inte alltid är så lämpligt! Den yttre miljön är bra, stora
parkområden nära skolan.
På grund av ekonomiska beslut ska kommande läsår 09-10 paviljongerna inte användas av
Örtagårdssskolan. Detta innebär en ombyggnad av huvudbyggnaden så att denna kan rymma
ca 100 elever till (inklusive fritidshemsverksamhet).
4
SPRÅKUTVECKLING
Mål att uppnå i grundskolan (Lpo 94)
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
 behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och utrycka idéer och
tankar i tal och skrift.
Mål att uppnå i särskolan (Lpo 94)
Dessa mål uttrycker vad eleverna, efter sina individuella förutsättningar skall ha uppnått när
de lämnar särskolan.
Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar grundsärskolan
 efter sin förmåga kan lyssna, läsa och kommunicera
Skolan ansvarar för att varje elev som lämnar träningsskolan har utvecklat sin förmåga
 att samspela socialt
 att kommunicera genom språk, symboler, tecken eller signaler
Malmö skolplan
Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer.
Detta ville vi
All personal ska i sitt arbete ha ett språkutvecklande perspektiv
Det tematiska arbetet och processtödjarutbildningen ska på sikt bidra till ökad kunskap om
språkutvecklande arbete och till förändrade arbetssätt.
Skolans förbättringsarbete
 Flexibla grupper - Eleverna indelas i grupper utifrån sin språkliga förmåga from skolår 3
 Tematiskt arbete förskola - skola
 Kompetensutveckling: ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga
elever” Nationellt centrum för de pedagogiska ledarna
 Eleverna arbetar i läsgrupper minst 2 ggr/vecka
 Alla elever ”LUS:as” 2 ggr/läsår
 Laborativ matematik
 Wikipediaarbete
 Alternativa kompletterande kommunikationsformer (särskolan)
Metoder för utvärdering
LUS-resultat, nationella prov, utvärderingar/avstämning i arbetslagen tillsammans med de
pedagogiska ledarna, fördjupade samtal mellan skolledning och pedagoger om
förbättringsarbete, observationer, ”Språket lyftet”
Hur blev det?
Skolans måluppfyllelse är på god väg eftersom insatserna bidragit till ökad kunskap och
tillämpning av nya metoder.
Det tematiska arbetet har ökat medvetenheten om att planera och genomföra undervisning i ett
språkutvecklande perspektiv.
5
Nationella prov skolår 5 - utvärdering, reflektion och analys
Örtagårdskolan 2009
Ej nått kravnivån
På god väg
Nått kravnivån
Ej bedömt
sv
7
5
39
0
ma
5
8
37
1
eng
3
10
38
0
sv
13,7
9,8
76,5
0
i%
ma
10
16
74
2
eng
5,9
19,6
74,5
0
sv
48
38
144
14
ma
33
36
160
15
eng
40
28
162
14
sv
20,9
16,5
62,6
5,7
i%
ma
14,4
15,7
69,9
6,1
eng
17,4
12,2
70,4
5,7
Rosengård SDF 2009
Ej nått kravnivån
På god väg
Nått kravnivån
Ej bedömt
Kommentar:
Örtagårdsskolan skolår 5 har bättre reslutat än stadsdelens genomsnitt, vilket är positivt.
Resultatutveckling av de Nationella proven för år skolår 5 på Rosengård de senaste sju
åren
Svenska/svenska som andraspråk
SDF RO
otillräckligt på god väg helt
2003
28
29
40
2004
16
34
48
2005
20
33
46
2006
15
28
45
2007
16
34
45
2008
21
28
45
2009
21
16
63
Matematik
SDF RO
otillräckligt på god väg helt
2003
22
31
39
2004
18
37
43
2005
22
24
52
2006
22
19
47
2007
18
23
54
2008
16
25
52
2009
14
16
70
6
Engelska
SDF RO
otillräckligt på god väg helt
2003
20
27
50
2004
18
27
53
2005
18
22
58
2006
11
19
56
2007
18
16
61
2008
10
16
67
2009
17,5
12
70,5
Kommentar:
Skolår 5 Rosengård - Resultaten på de Nationella proven visar en tydlig förbättring under de
senaste 6 åren.
Vad gäller resultaten i SvA/Sv och matematik skedde ingen märkbar förändring under några
år. Men under läsåret 08-09 har en positiv utveckling skett.
Resultaten i engelska har blivit bättre för varje år - mellan 2 % enheter och 8 % enheter per år.
Jämförelse av provresultaten 2008 och 2009 på Örtagårdsskolan
Örtagårdsskolan - 2009
Ej nått kravnivån
På god väg
Nått kravnivån
sv
7
5
39
ma
5
8
37
eng
3
10
38
sv
30
49
21
i%
ma
13
55
32
Örtagårdsskolan - 2008
Ej nått kravnivån
På god väg
Nått kravnivån
sv
13,7
9,8
76,5
i%
ma
10
16
74
eng
5,9
19,6
74,5
eng
11,5
24,5
64
Jämfört med förra läsårets resultat har eleverna gjort stora framsteg.
Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 360 % i ämnet Sv/SvA, från 21 % till
76,5 %.
Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 230 % i ämnet Ma, från 32 % till 74 %.
Förbättring av antalet elever som nått kravnivån med 16 % i ämnet Eng, från 64 % till 74,5 %.
Det finns ett antal faktorer som sannolikt bidragit till de förbättrade resultaten
 Kompetensutvecklingsinsatser i form av ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
för flerspråkiga elever” av Nationellt centrum för Svenska som Andraspråk har
utvecklat pedagogernas metoder för att arbeta språkutvecklande i alla ämnen, vilket
säkert bidragit till att eleverna i högre utsträckning nått kravnivån.
 Man kan se ett ökat målfokus hos många av eleverna.
 Pedagogerna har bidragit med ökad uppdragsförståelse och hög målfokusering, vilket
påverkat eleverna.
 Pedagogerna har gjort framsteg i sina relationer till eleverna, till viss del tack vare
fortbildning/handledning kring bemötande och förhållningssätt av en externt
konsulterad psykolog.
7






Pedagogerna har haft höga förväntningar på eleverna och har, tack vare skolans arbete
med flexibla/språkdifferentierade grupper, kunnat lägga undervisningen på en adekvat
nivå för att framgångsrikt nå elevgruppen.
Arbetssättet med flexibla grupperingar har, efter flera år, resulterat i ökad
måluppfyllelse.
Arbetslagen har prioriterat dessa 3 ämnen, framför allt SvA. Andra konsekvenser som
kan uppstå av en sådan prioritering ska diskuteras under kommande läsår.
Eleverna har förberetts inför proven genom att öva på liknande uppgifter
De låga resultaten från förra året kan bero på en årskull elever med stora sociala
problem.
Resultaten från elever i förberedelseklass är inte redovisade i de nationella proven
detta läsår. Detta har säkert påverkat att det mindre positiva resultatet förra läsåret.
Flexibla grupper/ Läsgrupper
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Färre elever i klassrummet kan ha betydelse, men då måste lärarna ha kunskap om hur de drar
största möjliga fördel av mindre klasser/grupper. Gruppstorlek saknar med andra ord inte
betydelse för lärarnas och elevernas arbetsmiljö och då är det framförallt är närheten till
eleverna och möjligheten till samtal som har en positiv påverkan på kunskapsutvecklingen
(Skolverket, 1999; Hattie, 2009).
Specialpedagogerna har diskuterat med arbetslagen om hur läsgrupperna för de mycket
språksvaga eleverna skulle kunna förbättras. Detta har bland annat lett till att
modersmålslärarna i arabiska, albanska och kurdiska har haft läsgrupper år 2 och år 4, vilket
har lett till att elevernas språkförståelse i svenska ökat. Diskussion om läsgruppernas
utveckling kommer att fortsätta.
Alla elever från skolår 3 ingår i flexibla grupper, främst utifrån sin språkliga förmåga och
dessa grupper kommer att fortsätta.
Alla elever från skolår 2 deltar i läsgrupper utifrån sin LUS- förmåga, vilket innebär att dessa
grupper inte är konstanta. Främst vid avstämning byter eleverna grupp. Resultat från LUS-test
visar att läsutvecklingen ökat. Läsgrupper kommer nästa läsår att starta i år 1.
Strategi för att kvalitetssäkra läsgruppsverksamheten
 Specialpedagogerna ska ta fram några nyckelbegrepp
 Samtal med pedagoger om ”resultat av att arbeta med läsgrupper”
 Sammanställning av erfarenheter
 Utforma en Checklista för Den goda läsgruppen
 Pedagogerna dokumenterar sitt arbete – beskrivande och analyserande
Tematiskt arbetssätt
Detta ville vi
Det tematiska arbetet skulle bidra till ökad kunskap om språkutvecklande arbete
Exempel från ett arbetslag
Hur blev det?
Ökad medvetenhet och större kunskap om språkutvecklande arbetssätt har påverkat det
tematiska arbetet. Metoder väljs på ett mera medvetet sätt idag – arbete med olika genrer kunskapsrelaterade texter - använder fler svåra ord och förklarar dem (ämnesspecifikt
ordförråd) – förberedelse inför elevernas läsning. Pedagogerna har fått ett gemensamt språk
vid samtal om språkutveckling. Detta har medfört att pedagogerna känner sig stärkta i sin
profession. Mål och förväntningar har blivit tydliga för eleverna. Måluppfyllelsen blev hög
framförallt för den svagare elevgruppen.
8
Varför blev det så?
Strukturen var ett bra stöd för den svaga elevgruppen.
Detta ville vi
Det tematiska arbetet skulle bidra till förändrade arbetssätt
Exempel från ett arbetslag
Hur blev det?
Innehåll- och språkmål bestämdes inom delområdet. Pedagogerna tänkte mycket på valet av
texter och hur eleverna skulle arbeta med dem. Det förekom många språkliga aktiviteter och
laborationer/experiment. Stöttande material så som film, modeller, bilder, gips, rörelsesånger,
punktskriftsskrivmaskin mm användes.
Genom att arbeta mer strukturerat med ord och begrepp, laborativt och praktiskt, återkom
ämnesspecifika ord och stoff i många olika former. Även de språksvaga eleverna kunde
tillgodogöra sig temat.
Kommentar
Man kan av ovanstående dra slutsatsen att måluppfyllelsen även för de språksvaga eleverna
ökade tack vare arbetslagets didaktiska val. Arbetslagen visar också att de använts sig av
förändrade och varierande arbetssätt.
Detta ville vi
Det tematiska arbetet på sikt skulle bidra till ökad måluppfyllelse
Hur blev det? Varför blev det så?
Tack vare indelning av eleverna i små grupper kan man tydligare framsteg i elevernas
utveckling. Ett arbetslag har valt att arbeta med varierande metodik för att på så sätt möta
elevernas olika behov på ett tillfredsställande sätt. Redan i skolår 2 har man inom arbetslaget
nyttjat möjligheten att arbeta med eleverna i språkdifferentierade grupper, vilket starkt
bidragit till elevernas positiva utveckling. LUS-resultat fungerade som ett bra underlag inför
den individualiserade läsutvecklingen.
Något arbetslag upplevde kärlekstemat som flummigt och abstrakt ämne. Eleverna visade
svagt intresse för temat och pedagogerna menar att detta kanske berodde på att eleverna var
för unga. Pedagogerna har därför svårt att se att temat bidragit till ökad måluppfyllelse. Man
upplever att det varit svårt att integrera t ex bokstavs- och matematikinlärningen i temat.
Hur går vi vidare?
Inför ht 09 avser pedagogerna arbeta så mycket som möjligt i halvklass. Redan idag arbetar
man i differentierade grupper mer än 25 % av lektionstiden.
Kommentar
Det är alltid svårt att möta eleverna på den nivå de befinner sig, samtidigt som det är viktigt
att ha höga förväntningar på eleverna för att nå högre måluppfyllelse.
Upplevelsen om att ett tema upplevs som flummigt kan dels bero på att temat är abstrakt, men
också på att pedagogerna är ovana vid att arbeta målstyrt. Att elevernas inte är särskilt
intresserade kan handla om pedagogisk förmåga att skapa ett intresse.
Pedagogerna har svårt att beskriva varför eleverna kände delaktighet och intresse. Kanske är
det medvetna, metodiska val som påverkar elevernas medverkan, men pedagogerna drar inga
sådana konsekvenser. Analys är svårt.
9
Förberedelseklass
Hur blev det?
Temat Kärlek, vad är det? Upplevs som abstrakt för elever som har ett begränsat svenskt
språk. Pedagogerna tycker att det varit svårt att hitta stöttande material. Eleverna har bearbetat
ord och begrepp på ett strukturerat sätt och arbetat länge med varje område. Pedagogerna har
låtit arbetet få ta tid.
Varför blev det så?
Eftersom eleverna har arbetat mycket med begreppsutveckling och stöttande material har de
upplevt att de klarat av uppgifterna. Eleverna kan nu skriva och läsa svårare texter på egen
hand, eftersom de har lärt sig strukturen på hur texter kan vara uppbyggda.
Grundsär 6-9
Hur blev det?
Eleverna har arbetat med SeaU-projekt. Genom frekventa besök och återkommande lektioner
vid Ribersborgsstranden ökade elevernas kunskap och förståelse av strand och hav. Genom
bearbetning och uppföljning av exkursionerna har eleverna tillägnat sig ett rikare ordförråd
och större ordförståelse. Kontinuerlig bearbetning och uppföljning i klassrummen har bidragit
till att elevernas intresse för hav och strand har ökat vilket genererat en större
inlärningsförmåga, språkförståelse och lust hos eleverna.
Pedagogerna undervisade efter Gibbons cirkelmodell för genrebaserad undervisning.
Eleverna lärde sig skillnaden på olika texter och kunde till viss del arbeta utifrån det i sitt eget
skrivande och lärande, vilket får betraktas som ett stort framsteg för dessa elever.
Hur går vi vidare?
I åtskilliga arbetslagsutvärderingar framkommer att fokus läggs på att beskriva arbetssätt och
på att motivera didaktiska val. Man kan, med god vilja, konstatera att kunskapen om
språkutvecklande arbete ökat samt att det tematiska arbetet lett till en förändring av arbetssätt
och metoder. Arbetslagen visar prov på ökat medvetande i sina resonemang och man ser
dessutom att arbetslagen arbetar medvetet och målstyrt. Det finns en viss risk för att man som
pedagog tenderar att blanda ihop mål med medel. Detta ska skolan arbeta med kommande
läsår genom att formulera utvärderingsbara mål och arbeta analytiskt.
LUS
Hur blev det? Varför blev det så?
Resultat och kommentarer LUS skolår 3
Vid jämförelse mellan år 2008 och år 2009 har ca 20 % fler elever nått ”Godkänt”. Eleverna
arbetat strukturerat i mindre läsgrupper två ggr/veckan från skolår 2. Från skolår 3 är eleverna
indelade i flexibla grupper. Alla har tillgång till anpassad litteratur utifrån LUS punkterna.
Resultat och kommentarer LUS skolår 5
Våren 09 hade 6 elever kommit till punkt 18b. Punkterna 16 och 17 är mer svårbedömda.
Punkt 16 handlar om arbetsbeskrivning, instruktion. Genom åren har pedagogerna blivit
säkrare i sin bedömning av läsutvecklingen och fört kontinuerliga diskussioner i arbetslagen
inför ”lusningen”.
Resultat Grundsär skolår 6-10
Det är en stor spridning i läsutvecklingen beroende på elevernas ålder och begåvningsnivå. En
elev i grundsär skolår 6-10 med specifika läs och -skrivsvårigheter har trots svårigheter
utvecklats till en god läsare. Uppgifter som sökläsning och läsning av arbetsbeskrivning i flera
led klarar idag 6 elever. 3 elever har avancerat till ”bokslukare”.
10
Resultat Grundsär skolår 3
Eleverna har gjort framsteg i sin läsutveckling. 4 elever har nått punkt 10-12 i den utforskande
fasen. En av dessa elever började i klassen våren 09 och har sedan terminsstart gjort en
markant utveckling i sin läsning, till punkt 10. Svårigheterna var stora vid terminsstart. En
annan elev i klassen läser nästan flytande och befinner sig i den expanderande fasen, punkt
13. Vid jämförelse med resultat från föregående ”lusning” (0811) framkommer att utveckling
skett i den lägre åren, medan framstegen i skolår 9 är marginella.
Kompetensutveckling: ”Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för flerspråkiga
elever” Nationellt centrum
Detta ville vi
 Processledarutbildningen skulle bidra till ökad kunskap om språkutvecklande
arbete
 Processtödjarutbildningen skulle bidra till förändrade arbetssätt
 Processtödjarutbildningen skulle på sikt bidra till ökad måluppfyllelse
I processledarutbildningen deltog de pedagogiska ledarna.
Hur blev det?
Ett arbetslag är på väg att tillägna sig kunskaper om alternativa arbetssätt och varför man gör
olika didaktiska val. Metoder som flertalet arbetslag känner sig förtrogna med är
Genrepedagogik - Cummins (kontext) - Första delen av SIOP.
Något arbetslag skriver att när pedagogerna valt att arbeta utifrån de nya metoderna har
eleverna nått goda resultat. Dock känner man sig inte helt förtrogna med dessa metoder. Man
har i ett arbetslag blivit mer medveten om behovet av att utveckla arbetssätt och vill lära mer.
I ett annat arbetslag kan den pedagogiska ledaren se att arbetsmetoderna har lett till ökad
måluppfyllelse.
Klasserna med autistiska elever
I det tematiska arbetet inspirerade eleverna varandra och den kognitiva nivån höjdes. Bild/text
kommunikation har hjälpt eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga. Nya ord och
begrepp inom flera olika områden blev befästa.
Hästprojektet Ponnygården Arken (se bilaga) har bidragit till att eleverna fått nya ord och
begrepp, tränat på att kommunicera verbalt och att både läsa och skriva om sina upplevelser.
Progressionen i Cummings modell från det enkla till det mer krävande, från att återberätta och
beskriva, till att tolka, värdera, analysera och dra slutsatser fungerar inte tillfredställande för
dessa elever. Undervisningen enligt cirkelmodellen passade eleverna bättre.
Processtödjarutbildningen har bidragit till ett förändrat arbetssätt.
Hur går vi vidare?
Reflektioner redovisningsdagen på Katrinetorp:
Hur upplevdes presentationerna på Katrinetorp den 1 juni?
 Jättebra dag och tydligt sammanhang från förskolan till skolår F-9.
 Om man gått igenom ett område ett antal gånger, varför fastnar inte kunskapen?
 ”Se barnen för det de kan bli och inte bara för det de är idag.”
 Stor risk att vi lärare befinner oss i trygghetszonen
 Lärare upprepar det man alltid gjort.
 Viktigt att vi inte lägger ribban för lågt och ställer underkrav på eleverna.
 Jätteimponerad av förskolans arbete.
 Vad mycket vi pedagoger på F-5 kan!
11
 Skolledningen har som vanligt höga förväntningar, och dessa blev infriade
 Hela delområdet präglas av den röda tråden i det språkliga utvecklingsarbetet
 Bra förening av teoretiska modeller och praktiska exempel i redovisningen.
 Bra analyser
 Bra att skolledningen på F-5 gav de pedagogiska ledarna tillräcklig förberedelsetid!
Hur går vi vidare med det språkliga utvecklingsarbetet?
 Repetera det vi redan gjort
 Omsätta teorierna i praktik
 Arbetslagen får tidigt under terminen en liknande uppgift att presentera för
skolledning och kollegor i tvärgrupper(tydliga ramar, med tid och förväntningar).
 Utforma checklistor inför t.ex. Temaplanering
 Viktigt att ställa höga krav på medarbetarna!
 Hur får vi fäste för det språkutvecklande arbetssättet i alla arbetslag?
 Koppling till våra läsgrupper (ex. närläsning, lucktexter), ett område som har stor
förbättringspotential
 Utveckla vår förmåga att använda oss av SIOP
 Ha en stående punkt på arbetslagens möten som kallas – Hur sprida goda pedagogiska
exempel?
 Göra en presentation liknande den på Katrinetorp för alla kollegor, även förskolan och
skolår 6-9.
Från Nationellt centrum slutrapport (juni 2009)
”Vi tycker oss se att förskollärare och lärare inom Örtagårdens skolområde har höga
förväntningar på sina elever och att de allra flesta ser sina elever som ”sådana de kan bli och
inte som sådana de är just nu”, som Pauline Gibbons uttryckte det i sin föreläsning. Det gör
skillnad.”
Det är viktigt att vara uthållig i ett förändringsarbete, inte minst med pedagoger som är trygga
med ett annat äldre arbetssätt.
Nästan alla arbetslag har införlivat ett antal språkutvecklande arbetsmetoder och ser framtiden
an med tillförsikt. Det finns en hög motivation hos flertalet pedagoger att förkovra sig
ytterligare i sitt arbete med språkutvecklande metoder.
Planerade verksamhetsövergripande insatser 09/10
 Återkommande pedagogiska ledarmöten där stöttning/handledning sker av
skolledningen
 Återkommande prioriterade pedagogiska konferenser
 Gemensam kompetensutvecklingsdag förskola - skola (17/9-09)
 Enskilda processtödjande samtal med skolledningen
 Prioriterad kompetensutveckling/input
 Tematiskt arbete i samarbete förskola - skola; RT-konferens, möten pedagogiska
ledare/språkombud
 Handledning
Matematik (Se även bilaga)
Hur går vi vidare?
Fortsatt utveckling av den laborativa matematiken så att elevernas förståelse för matematiska
begrepp ökar. Kompetensutveckling för alla pedagoger 2 gånger/år som mattegruppen
ansvarar för, vilka följs av mattedagar för alla elever.
12
Studiehandledning/Samarbete med modersmålslärare
Hur går vi vidare?
Modersmålslärarna deltar regelbundet i de pedagogiska konferenserna. Skolan har ett
betydligt större behov än vad modersmålsenheten har möjlighet att tillgodose.
Modersmålslärarna är involverade i det dagliga arbetet.
Särskolan - Alternativa kompletterande kommunikationsformer
Hur blev det?
Personalens och elevernas teckenanvändande har ökat, så även elevernas förståelse av tecken.
Hur går vi vidare?
Kompetensutveckling i TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation)
Särskolan Träningskola år 1-10
Detta ville vi
Öka elevers förmåga och vilja till kommunikation. Genom kontinuerliga träningstillfällen
utveckla elever med försenad eller avvikande språkutveckling. Träna gravt språkstörda elever
i alternativ kompletterande kommunikation, samarbeta med modersmålslärare och handleda
personal i elevernas språkliga utveckling, vilket den övergripande specialpedagogen
ansvarade för.
Hur blev det? Varför blev det så?
Ett antal elever har gjort framsteg i sin kommunikation. Läsning grammatik och ordförråd har
förbättrats. Fler elever förstår instruktioner och agerar lugnare och tryggare. Ickeverbala elever visar
lust och glädje. Eleverna upplevdes som motiverade. Språklig träning vid mer än ett
tillfälle/vecka ger bäst resultat. Pedagogerna har, även vid planering av elevens val, lagt vikt
vid språkutvecklingsprocessen.
Hur går vi vidare?
Enskild undervisning i en strukturerad miljö fortsätter. Samarbetet med föräldrar och
modersmålslärare ska fortsätta att utvecklas. Klasserna ska kontinuerligt arbeta med att
använda bilder, tecken och ord. Under 4 konferenser/termin ska tid avsättas för diskussioner
kring språkutveckling. Pedagoger i särskolan ska fortbilda modersmålslärare. Träningsskolans
personal ska få kompetensutveckling i teckenkommunikation.
Särskolan Grundsärskoleelever år 6-10
Hur går vi vidare?
Fortsätta med strukturerade språkliga träningstillfällen. Gruppen kommer att utökas med
elever från Rosengårdsskolan.
Särskolan Grundsärskoleelever skolår 3
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Denna elevgrupp har inte varit integrerad i en grundskoleklass, såsom tidigare år. Elevernas
problem har varit alltför stora för att en integration skulle medföra något positivt. Nästa läsår
kommer gruppen att utökas med elever från Rosengårdsskolan.
Skolbarnsomsorgen
Gemensamt med pedagogerna i skolår 1 har man arbetat i ett språkutvecklande perspektiv.
Detta ville vi
Stärka elevernas tilltro till sig själv och ge dem verktyg för att kunna kommunicera i olika
sammanhang. Lära eleverna lyssna respektfullt på varandra och på de vuxna.
13
Vad gjorde vi?
Sagoläsning i samband med mellanmålet, där svåra ord och begrepp förklaras.
Personalen har använt ett mer avancerat språk med de äldre barnen både avseende form och
innehåll. Samtalen har ofta handlat om religion och kultur. Arbetslaget har lagt stor energi på
att hantera konflikter genom samtal.
Hur blev det?
Personalen upplever att man blivit bättre på att hantera konflikter. Barnen vet att personalen
sätter tydliga gränser om vad som är och inte tillåtet.
Hur går vi vidare?
Personalen önskar kompetensutveckling i arbetssätt för flerspråkiga barn. Skapa lugn miljö
för läxläsning.
DEMOKRATI
A. Likabehandling
Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94)
Alla som arbetar i skolan skall
- Aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer mellan människor
Malmö skolplan
All personal och alla elever ska uppleva att det känns bra att gå till skolan.
Detta ville vi
Alla elever/medarbetare ska arbeta efter skolans likabehandlingsplan
Skolans förbättringsarbete







Hälsosamtal i F-klass och skolår 4
Schemalagd livskunskapsundervisning utifrån skolans kursplan F-9 med stöd av
arbetsgrupp ”Så sant” F-9
Skoltempen
Handledning ”bemötande och förhållningssätt”
Pinocchio-projekt
Kamratstödjarverksamhet
Klassrumsobservationer
Metoder för utvärdering
- Elevenkät, utvärderingssamtal i arbetsgruppen ”Så sant”, uppföljning från
specialpedagoger inom EHT, analys av elevsvaren från ”Skoltempen”,
Attitydundersökning –Malmö stad
Hur blev det?
Skolan är på god väg att uppfylla målet och arbetar aktivt med att motverka trakasserier och
förtryck.
14
Hälsosamtal i åk 4
Hur går vi vidare?
Samtal sker enskilt med alla elever i skolår 4. Vid behov kontaktas föräldrarna. Under
samtalen har det framkommit att eleverna trivs, har kamrater, att alla kan leka med alla.
Eleverna berättar även om bråk som förekommer mellan elever. De upplever att de kan vända
sig till pedagoger som hjälper dem att reda ut bråken. Om någon elev upptäcker att en elev
mobbas, vågar man ta hjälp av vuxna. Det har varit mycket positivt att lyssna och prata med
så många nöjda elever. Hälsosamtal i kommande skolår 4 kommer att fortsätta. Allmän, viktig
information som framkommer under samtalen återkopplas till arbetslaget, i vissa fall enbart
till den enskilda pedagogen.
Hälsobesök/samtal i F-klass
Hur går vi vidare?
Dessa samtal sker alltid med elev tillsammans med respektive föräldrar. Efter samtycke med
föräldrarna återkopplas samtalet till elevens pedagog eller arbetslag. Vissa uppgifter
återkopplas även till fritidshemspersonalen. Dessa hälsosamtal kommer att fortsätta, även om
de tar mycket tid i anspråk
Likabehandlingsplanen - Livskunskapsundervisning
Under läsårets 1:a skolvecka arbetar alla elever med livskunskap. Därefter har eleverna varje
vecka ett lektionspass innehållande livskunskap. Under läsåret har en arbetsgrupp träffat
Linda Leveau 4 gånger i vilka hon har fungerat som stöd för pedagogerna. Vid slutet av
läsåret genomförde Linda en utvärdering/enkät, för både elever och pedagoger.
Hur blev det?
Elevsvar: Av svaren att döma är eleverna väldigt positivt inställda till Livskunskapen. 15 av
svaren ger uttryck för uppfattningen att inget är dåligt med Livskunskap. 5 av svararna kan
inte specificera något som skulle vara dåligt. Den övriga kritiken mot ämnet handlar i stor
utsträckning om ett missnöje med enskilda moment hos enstaka elever. Definitionerna av vad
som är positivt antyder att det finns en förankring hos eleverna om vad poängen med
Livskunskap är. Anmärkningsvärt är att alternativet ”Sex och Samlevnad” var struket i 20 av
svaren. Det är också värt att notera att man jobbar med ”klassråd” på Livskunskapstimmarna.
Lärarsvar: Enkäten är delvis besvarad arbetslagsvis, vilket kan göra att inte alla relevanta
aspekter kommer fram. Av svaren att döma tycks verksamheten i stort fungera väl. Det finns
en bredd i metoder. Dock kan man fundera vidare på att bredda dessa ytterligare. De flesta
känner sig trygga i sin roll som ledare på Livskunskapslektionerna. Det finns en viss önskan
om fortbildning. Lärarna upplever inte alltid att de ser effekter av Livskunskapen, men de är
positiva till den, om inte annat så på grund av barnens inställning till ämnet.
Vid en jämförelse mellan lärares och elevers svar syns en bredd i metoder och teman, vilket är
positivt. Det finns också en positiv inställning till arbetet med Livskunskap, från både lärare
och elever. Ämnet anses meningsfullt och barnen svarar ofta att de ”lär sig saker” och lärarna
menar att barnens förhållningssätt till varandra förbättras. Att som Örtagårdsskolan jobba
tidigt med teman som ”Sex och Samlevnad” (52) och ”Förälskelse” (68) ger en god grund i
det preventiva arbetet.
Angående mätbarhet och Livskunskap
Många lärare kände sig osäkra på hur man kan förhålla sig till eventuella synliga resultat av
arbetet. Att inte kunna vara säker på vilka resultat som uppnås kan vara frustrerande, men då
bör man betänka att det är väldigt svårt att veta med säkerhet vilken genomslagskraft den här
typen av preventivt arbete har. Generellt brukar man hävda att det går att se mätbara
skillnader efter ett par år. Ibland kan även synen skilja sig åt mellan vad man i en mer
medicinsk diskurs hävdar är evidensbaserad metodik och vad som praktiskt fungerar i
15
klassrumssituationen. Vissa menar exempelvis att begreppet ”emotionell
intelligens/kompetens/EQ” är problematiskt bland annat på grund av mätbarheten (vad är det
vi mäter och hur?). Det finns också en definitionsproblematik kring begreppet ”känslomässig
intelligens”. Detta gör att dessa begrepp kan vara problematiska att utgå ifrån utan en specifik
tolkningsram.
Dock finns andra väldigt starka argument för att ett välfungerande preventivt arbete i skolan
har effekt på sikt. När det gäller arbete med värderingar och attityder är det viktigt att
framhålla att framgångsfaktorerna visar sig när arbetet sker konstant och regelbundet.
Uthållighet ger utdelning.
Hur går vi vidare?
Lektionspassen med Livskunskap kommer att fortsätta. Linda Leveau kommer att ha en
kortare föreläsning för personalen 1:a veckan på höstterminen och därefter träffa
arbetsgruppen några gånger under läsåret.
Autismklasser
Socialpedagogen har arbetat med konflikthantering, ilskekontroll och självkännedom genom
olika typer av samtal och övningar. Inom Hästprojektet Ponnygården Arken (se bilaga) gavs
eleverna möjlighet till ökad fysisk och social träning, samt att öva empati. Delar av
verksamheten förläggs utanför skolans område för att träna eleverna i olika
vardagssituationer.
Hur går vi vidare?
Ansökan om stöd till projekt ”Utveckling av kunskapsverktyg i ridverksamhet för barn med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” har gjorts till Allmänna arvsfonden.
Skoltempen
Skoltempen är en enkät som alla elever F-5 svarar på 1 gång/termin. Enkäten består av 11
frågor som handlar om trivsel och lärande.
Hur blev det?
Sammanställning visar att frågan: ”Jag har kompisar på skolan” ligger i topp både ht-08 och
vt-09. Som god 2:a kommer påståendena: ”Det är roligt att lära sig nya saker” och ” De vuxna
i min klass lyssnar på mig när jag vill berätta saker”. Även ”Jag tycker att alla barn i klassen
är lika viktiga” och ”De vuxna hjälper mig om jag behöver hjälp med något” får bra resultat.
I botten ligger svar på frågor som: ”Jag får vara med och planera mitt skolarbete”, ”Jag får
vara med och prata om vilka regler vi har i skolan” och ”De vuxna förklarar saker, så jag
förstår vad de menar”.
Hur går vi vidare?
Någon gemensam reflektion med arbetslagen har inte blivit genomförd. Sammanställning av
resultaten kom sent på vårterminen. Den pedagog som hade denna arbetsuppgift har nu slutat
på skolan. Tiden mellan enkätens genomförande och diskussion med arbetslagen får inte vara
för lång. Risken är att det annars inte känns angeläget att ta enkätsvaren på allvar.
Handledning i arbetslaget/föreläsning
Detta ville vi
Få metoder för att kunna bemöta och förhålla sig till utåtagerande elever i första hand.
Vad gjorde vi?
Vid 10 handledningstillfällen diskuterade ett arbetslag tillsammans med extern handledare
utifrån aktuella situationer hur man kan utveckla metoder i bemötande och förhållningssätt
gentemot eleverna. Arbetslaget har fått många metoder och konkreta tips som provats och
16
utvärderats vid nästa handledningstillfälle tillsammans med handledaren. Det känns
betydelsefullt att få handledning kring specifika problem i vardag. Arbetslaget upplever att det
hjälpt dem att utvecklas som pedagoger. Önskan finns att få fortsatt handledning då detta ger
så mycket mer än extra resurser av annat slag, säger arbetslaget.
Handledaren föreläste om konflikthantering med efterföljande arbetslagsdiskussioner på en
kompetensutvecklingsdag för alla pedagoger.
Hur blev det?
Sättet att hantera och bemöta eleverna har förändrats och arbetslaget hanterar nu bättre
utåtagerande elever. Elever upplevs ha blivit lugnare.
Föreläsning - Vilka reaktioner och vilka spår av detta innehåll kan man se?
Bra att kunna välja sina konflikter - Det känns kluvet att man inte kan påverka vissa faktorer
exempelvis hemförhållanden - Det känns bra att kunna basera vissa beslut på hans kunskaper
och erfarenheter exempelvis; klassrumsmöblering - Känns bra att veta hur man kan bemöta
elever i vissa situationer
Varför blev det så?
Arbetslaget har fått verktyg som använda i arbete med eleverna och pedagogerna upplever att
de har utvecklats i sin yrkesroll. Arbetslaget har haft ett forum där man kunnat diskutera
problematiska situationer och fått hjälp att se dem ur ett annat perspektiv. Man har också fått
förklaringar till olika beteenden och hjälp att se att allt inte kan eller behöver lösas. Vissa
problem kan bero på faktorer som skolan inte kan påverka. Detta har minskat pedagogernas
stresskänsla och medverkat till att de har kunnat koncentrera sig på det som går att påverka.
Hur går vi vidare?
En annan intressant aspekt är hur skolan behåller denna nya kunskap/förmåga i
förhållningssätt/bemötande. Kommande läsår ska det nya arbetslaget för skolår 5 få samma
typ av handledning. Detta innebär att 3 av skolans arbetslag har erhållit denna typ av
kompetensutveckling. Kommande läsår fortsätter handledaren att ha någon/några riktade
föreläsningar i samma ämne för all personal.
Pinocchio 2008-2009
Projektarbetet avser att Hindra utveckling av normbrytande beteende hos barnen
1. Minska risk – respektive öka skyddsfaktorer hos barn i utvald förskoleklass/skolklass.
2. Minska risk- respektive öka skyddsfaktorer hos enskilda barn.
Metoder: ”Ester - screening och bedömningsmetod”.
A Detta ville vi
Skaffa goda relationer med föräldrarna och göra dem mer delaktiga.
Delmål
Fördjupade samtal med alla föräldrar där barn är i riskzon.
Planera åtgärder för barn i riskzon tillsammans med föräldrarna.
Arbeta för att föräldrar på ett naturligt sätt ska känna sig delaktiga samt positiva
till samarbetet mellan verksamheterna.(skola, IoF, BUP, resursteam)
Vad gjorde vi?
Kallade föräldrarna till möte och berättade för dem om resultatet av Esterscreeningen och
risken för deras barn att hamna i normbrytande beteende, samt informerade dem om vilken
hjälp vi kan erbjuda dem.
Hur blev det?
De flesta samtal mellan föräldrar och teamet Pinocchio utvecklades till goda möten och
föräldrar tog emot hjälp.
Skolsköterskan hade samtal med föräldrapar, där föräldrar varit tveksamma till att IOF och
BUP kopplades in. Några av dessa möten gav också positiva resultat men på ett annat sätt. De
17
ville ej ha hjälp och stöttning av teamet, men föräldrarna tog själv tag i problemen, vissa med
stöttning av anhöriga.
Några föräldrar har teamet inte lyckats nå ännu och därför fortsätter motivationsarbetet.
Personal från skolan, IOF och BUP har också haft möjligheter att tillsammans samtala om och
stötta varandra i enskilda gemensamma ärenden vilket lett ett gemensamt synsätt på resurser
och åtgärder
B Detta ville vi
Etablera goda relationer med lärarna och göra dem mer delaktiga, samt öka deras
kunskap och kompetens.
Delmål
Information om projektet och Ester screening.
Samtal med lärarna om barn i riskzon.
Planera åtgärder för barn i riskzon tillsammans med lärarna.
Handledning och stödjande samtal till lärarna.
Screena förskoleklasserna.
Vad gjorde vi?
På höstterminen genomfördes Esterscreening med alla lärare i skolår 3 samt återkoppling av
resultaten i jan-febr-09. Lärarna fick rådet att använda ”livskunskapslektionerna” för att
arbeta med de riskfaktorer som dominerade i klassen.
Både specialpedagog och skolsköterskan hade var för sig enskilda stödjande samtal med
lärarna.
Våren -09 blev förskoleklassernas lärare screenade av personal från resursteamet.
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Se stapeldiagram. Eleverna delades inför skolår 3 upp i 3 olika grupper och Pinocchioarbetet
fotsatte. Under hösten -08 ökade riskfaktorerna hos några elever. Dessa ska Pinocchioteamet
arbeta med kommande läsår. Resursteamets screening av elever i förskoleklass innebär att
teamet ska, under kommande läsår, arbeta med de elever, ca 10, som ligger i riskzon.
C Detta ville vi
Utöka samarbetet mellan verksamheterna (IOF, BUP, skola, resursteam)
Delmål
Öka de olika verksamheternas deltagande i insatser för barn i riskzon.
Gemensamma förebyggande insatser i skolklass.
Användning av det gemensamma bedömningsinstrumentet Ester för att
kartlägga vilka barn som är i riskzon.
Vad gjorde vi?
Personal från BUP hade tillsammans med skolsköterskan rådgivande samt stödjande samtal
med lärare och personal från fritidhemmet angående enskilda elever.
Representanter från alla teamen informerade om sin verksamhet för lärarlag 3.
Hur blev det? / Hur går vi vidare?
Pedagogerna upplevde att de fick förståelse för att ett ärende kan ta lång tid innan resultat kan
ses. De förstod också att samarbete mellan pedagogerna och Pinocchios team är mycket
viktigt. Det är också viktigt att alla pedagoger får samma information om Pinocchioarbetet
och erfarenheter av arbetet på skolan. Detta kommer att ske kommande läsår.
Stapeldiagram
Hur blev det?
Stapeldiagrammet nedan visar på elever (födda 1999) i en klass som minskat respektive ökat
sina riskfaktorer. (För en del elever är staplarna oförändrade.)
7 elever har tack vare Pinocchioinsatser eliminerat/minskat sina riskfaktorer (nr 8, 9, 12, 14,
15, 19 och 21).
18
Av 22 elever är det endast 3 elever som under 1,5 år inte visat på ett normbrytande beteende
(nr 5, 16 och 20). Pinocchioinsatserna har berört 19 elever.1 elev slutade på skolan och 11
elever bytte grupp inför år 3 och deltog därefter inte längre i Pinocchios gruppverksamhet.
Däremot arbetade man med dem som enskilda barn. Elever som bytt grupp screenades ändå i
slutet på hösten -08. Då framkom det att hos 7 elever hade det normbrytande beteende ökat.
ESTER screening skolgrupp 07/08 och ht 08
16
14
Antal poäng
12
10
8
6
4
2
F2
2
F2
1
F2
0
F1
9
F1
8
P1
7
P1
6
F1
5
P1
4
P1
3
F1
2
F1
1
P1
0
P9
P8
P7
P6
P5
F4
P3
F2
P1
0
Barnen (stapel 1=november 07, stapel 2=februari 08, stapel 3=juni 08,
stapel 4=december 08)
Riskfaktorer hos barnet själv
Riskfaktorer hos familjen
Hur går vi vidare?
1. Genom att fortsätta med Esterscreeningen i skolår 1 och skolår 4, får man veta vilka elever
som fortfarande är eller riskerar att hamna i riskzon. Därefter följer diskussion med lärarna
om resultatet av screeningen och om vilka åtgärder som ska sättas in.
Exempel på åtgärder: Utökning av livskunskapslektionerna under en period, handledning från
pinocchioteamet.
2. Fortlöpande uppföljning med berörda familjer. Kontakt med nyupptäckta, enskilda elevers
föräldrar för samtal och erbjudande om stöttning från teamets medlemmar - representant från
skola, resursteam, BUP eller IOF.
3. Grundskolans och fritidshemmets personal som arbetar med elever från förskoleklass tom
år 5 ska få information om Pinocchioverksamheten, Ester och hur skolan samarbetar med
BUP, IOF och resursteamet från Rosengård.
”Kärnteamet inom Pinocchio” måste fortsätta träffas med jämna mellanrum för att det goda
samarbete som byggts upp inte ska raseras. Genom gemensamma insatser har skolan större
chans att hjälpa elever att få ökade skyddsfaktorer och minskade riskfaktorer.
B. Elevmedverkan - Barn och elevers lärande - Föräldrasamverkan
Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94)
Alla som arbetar i skolan skall
- Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett
demokratiskt förhållningssätt
Malmö skolplan
Elevers inflytande ska stärkas.
19
Detta ville vi
Elevens prestationer bedöms likvärdigt och rättvist
All personal ska uppmuntra/initiera till att öka elevmedverkan i verksamheten/undervisningen
Anpassa undervisningen för ökad motivation och studiero
Utveckla befintliga och prova nya samarbetsformer med barn/elevers föräldrar
Skolans förbättringsarbete
 Pedagogerna planerar lärandet utifrån ett helhetsperspektiv
 Pedagogerna samarbetar i bedömningen av eleven
 Kontinuerliga diskussioner om mål och bedömning
 IUP/Skriftliga omdömen/Utvecklingssamtal
 Regelbundna utvärderingar i samarbete med kollegor, elever och föräldrar
 Röda-trådenkonferenser
 Gemensam läsårsstart
 Lära känna-samtal
 Föräldrastöd/föräldrarelaterade åtgärder
 Strategi övergång förskola – Skola vt -09
 ”Aktiva föräldraträffar”
 Elevens val
Metoder för utvärdering
Samtal med elevgrupper och pedagoger genom pedagogisk ledare/arbetsgrupp, utvärderingar i
arbetslag och elevhälsoteam
Hur blev det?
Uppfyllelse av skolans mål är på god väg.
Pedagogerna planerar lärandet utifrån ett helhetsperspektiv
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Matematik - Eleverna uppskattade den kreativa formen av matematikundervisning. Mycket
noggrann planering är viktig för att alla elevgrupper ska fungera optimalt. Vid utvärdering
framkom att pedagogerna fått många bra idéer till sin undervisning. Skolan kommer att
fortsätta att ha en för eleverna gemensam mattedag/termin.
Det tematiska arbetet och processtödjarutbildningen har bidragit till att arbetslagets arbete
genomsyras av tankar på hur man integrerar språk- och ämnesutveckling.
Kontinuerliga diskussioner om mål och bedömning
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Samarbete sker vid bedömning av elevernas språkutveckling, t ex vid ”LUS:ning” eller när
man upptäcker att en elev har utvecklats mycket i sitt lärande eller att en elev har fått stora
problem. Arbetslagen diskuterar också tillsammans innan en elev ska byta flexibel grupp.
Arbetslagen samarbetar vid bedömning av de nationella proven och uppnåendet av målen i det
tematiska arbetet.
IUP/Skriftliga omdömen/Utvecklingssamtal
Hur blev det?
Hur har de skriftliga omdömena påverkat IUP arbetet och utvecklingssamtalen?
Vad det gäller IUP-arbetet har det inte skett någon större förändring.
Några kommentarer från pedagoger: De skriftliga omdömena känns nya och ibland svåra att
förklara för föräldrarna - Svårt att betona att godkänd-nivån är ”golvet och inte taket” - Det
20
finns risk att strävansmålen kommer i skymundan - Enbart positiva reaktioner från
föräldrarna, i den mån de reagerat.
För de skriftliga omdömena upprättades en för skolan gemensamt strukturerad blankett. Några
pedagoger tycker att den känns abstrakt för de yngre barnen.
För att underlätta upprättandet av skriftliga omdömen tillsattes under våren 2009 en
arbetsgrupp, bestående av pedagoger från olika arbetslag. Denna arbetsgrupp arbetade med att
ta fram underlag till skriftliga omdömen. Underlagen kom att kallas ”Progressionsplaner”.
Dessa finns nu i alla ämnen och beskriver vilka kunskaper eleverna bör ha från år 3 fram till
år 5. I slutet på våren -09 fick alla pedagoger ta del av progressionsplanerna. Arbetet har tagit
mycket kraft och tid i anspråk, men pedagogerna känner sig nöjda.
Hur blev det?
De skriftliga omdömena har mottagits positivt av föräldrarna.
Några kommentarer från pedagoger: Det är en pedagogisk utmaning att förklara utvecklingen
för de yngre eleverna - Det är viktigt att inte nöja sig med att eleverna uppnår godkänt-nivån,
man måste ha högre förväntningar på dem.
Hur går vi vidare?
Från och med hösten 2009 ska alla att arbeta med de nya progressionsplanerna. Under
kommande läsår kommer även revidering av planerna att ske.
Röda tråden-konferens
Hur blev det?
Rödatråden-konferenserna har mestadels upplevts som positiva och givande. Önskemål har
framkommit att ha öka elevsamverkan mellan arbetslagen på F-5 & särskolan.
Hur går vi vidare?
Under hösten kommer konferensen att handla om tematiskt arbete i ett språkutvecklande
perspektiv. Elevsamverkan kommer att ske mellan skolår F-1, skolår 2-3, skolår 4-5.
Föräldrasamverkan/
Gemensam läsårsstart - ”Lära känna-samtal”
Vad gjorde vi? Hur blev det?
Att hälsa elever/föräldrar välkomna till skolan med musik, ballonger och glass ger en positiv
start på läsåret. ”Lära känna”-samtal för alla föräldrar till elever i F-klasser, skolår 1 och alla
övriga nya elever är en utmärkt form att skapa en avspänd relation till föräldrar.
Hur blev det?
”Lära-känna samtalen har skapat bättre relationer till föräldrarna. Utvecklingssamtalen
förbereds tillsammans med eleverna.
Föräldrastöd/föräldrarelaterade åtgärder – Många samtal med äldre elevers föräldrar
angående konflikthantering. Skolledarna avsatte mer tid under våren -09 till att hantera
konflikter och att samtala med elever och deras föräldrar.
Strategi övergång förskola – Skola vårterminen -09
Vad gjorde vi?
Vecka 4 genomfördes tre olika ”Skoldaxmöten”, dvs föräldramöten på förskolorna med
närvaro av skolledare från skolan.
Vecka 5 genomfördes föräldramöte på skolan. Förskolepersonal delade ut inbjudan och
intresseanmälan. På föräldramötet var, förutom sedvanlig personal, också elever och
pedagoger från skolår 4. Eleverna presenterade material som de arbetat med under ett
tematiskt område, visade föräldrarna hur de arbetar språkutvecklande. Pedagoger och elever
berättade också om vad utomhuspedagogik innebär.
21
”Aktiva föräldrar” - möte vecka 13 för de föräldrar som valt Örtagårdsskolan. Medverkade
gjorde skolledning, förskollärare från förskoleklassen samt några medarbetare från
förskolorna.
Skolbesök gjordes vecka 22 av de blivande förskoleklasseleverna och skolan erbjöd föräldrar
till blivande förskoleklasselever att komma till skolan för ett ”verksamhetsbesök”. Dessa
besök gjordes i form av öppet hus.
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Det är svårt att med säkerhet analysera vilken effekt de olika insatserna haft. Förhoppningsvis
kan det medföra att Örtagårdsskolan får ett bättre rykte, vilket skulle kunna innebära fler barn
till skolan. Augusti -09 kan man konstatera att 23 av våra 38 förskoleklassbarn kommer från
delområdets förskolor (ca 60 %). Insatserna och samarbetet med förskolorna i delområdet
måste bli bättre. Diskussioner i ledningsgruppen inom teamet ska föras. En skolledare ska ha
samverkan förskola-skola som särskild uppgift.
Att skolledare från Örtagårdsskolan var närvarande vid ”Skoldaxmötena” uppskattades av
föräldrarna på förskolan som hade mycket tankar och frågor inför sina barns skolstart.
Särskolan Träningskola år 1-10
Detta ville vi
Ge elever och föräldrar möjlighet att välja och påverka, exempelvis under elevens val. Ge de
funktionshindrade eleverna möjlighet att på verka sin skoldag
Vad gjorde vi?
Föräldrar har fått svara på frågor kring elevens val och det tematiska arbetet och på så vis
kunnat hjälpa sina barn att välja. Eleverna har också fått möjlighet att göra dagliga val i sitt
skolarbete. Personalen har fört loggböcker/dagböcker för egen reflektion och för att underlätta
kontakten med hemmen. Pedagogerna har förlagt ett av läsårets utvecklingssamtal i elevernas
hem.
Hur blev det?
Eleverna har större inflytande över sin vardag. Föräldrarna gjorde tillsammans med eleverna
aktiva val kring Elevens val. Föräldrar känner trygghet i att få vara delaktiga i sina barns
skolgång. Utvecklingssamtal i hemmet har uppskattats av föräldrarna. Pedagogerna har,
genom dessa hembesök, fått ett helhetsintryck av eleverna.
Varför blev det så?
Samverkan med föräldrarna blev lyckad, mycket tack vare ett ömsesidigt förtroende mellan
personal och föräldrar som byggts upp successivt.
Hur går vi vidare?
Arbetslaget skall hitta fler möjligheter till elevinflytande i vardagsarbetet, och bli bättre på att
vänta in eleverna så att de verkligen ges möjlighet att välja.
Skolbarnsomsorgen
Detta ville vi
Uppmuntra barnen att göra fler aktiva val för att påverka sin vardag. Skapa en bättre relation
till föräldrarna, genom att bjuda in dem regelbundet till fritidshemmet. Alla barn ska känna
sig trygga på fritidshemmet.
Vad gjorde vi?
Under läsåret har föräldrar bjudits in till öppet hus vid fyra tillfällen. Personalen har prioriterat
att arbeta med barn som stått utanför barngruppen, barn som gärna velat vara en i gruppen. De
vuxna har aktivt deltagit i aktiviteter, för att på så sätt underlätta för nya barn att kunna smälta
in i gruppen.
22
Hur går vi vidare?
Personalen ska bli bättre på att resonera med barnen om deras möjlighet att påverka, de ska få
möjlighet att göra val av aktiviteter. Inskolningssamtalen ska utvecklas. Använda BRIS-boken
vid sagoläsning och vid uppföljningssamtal med föräldrarna. Utveckla samarbetet med andra
fritidshem på Rosengård.
C. Interkulturellt förhållningssätt
Mål och riktlinjer – Normer och värden (Lpo 94)
Alla som arbetar i skolan skall
- I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor
- Visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgår från ett
demokratiskt förhållningssätt
Malmö skolplan
Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten
Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald
Detta ville vi
Barn/elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur
Samverka med andra grupper/klasser/skolor i övriga stadsdelar i Malmö.
Metoder för utvärdering
Utvärdering i arbetslagen, utvärdering i styrgruppen och med processledarna
Skolans förbättringsarbete
 Integrationsarbete tillsammans med Ängslättsskolan
 Elevsamarbete Ängslättskolan
 Gemensam planeringstid för lärarlag på Örtagårdsskolan/Ängslättskolan
 Arbetslagsdiskussioner/Reflektionsgrupper om värdegrund och förhållningssätt
Hur blev det?
Målet med att elever och personal ska få ökad förståelse för sin egen och andras kultur är på
god väg att uppfyllas.
Vad beträffar samverkan med andra grupper/klasser/skolor i Malmö är målet uppfyllt.
Samarbetet har pågått i många år och utvecklats i positiv riktning.
Hur blev det? Hur går vi vidare?
Några klasser har tillsammans med elever från Ängslättskolan arbetat med övningar i
livskunskap.
Ett arbetslag har deltagit i ”LÄS! - ett lässtimulerande projekt för Malmöbarn” tillsammans
med Ängslättskolan.
Möten elever emellan kräver noggrann planering. Under läsåret har pedagoger från de bägge
skolorna träffats för planering inför elevernas gemensamma möten. Några arbetslag har lärt
känna varandra och för dem känns samarbetet naturligt. Deras elever har också haft ett sort
utbyte av varandra. Andra arbetslag har inte kommit lika långt. Inför hösten är planerat att
skolorna ska ha en gemensam kompetensutvecklingsdag med Naturskolan i Käglinge. På
detta sätt tror vi i styrgruppen att gemensamma upplevelser ska närma pedagogerna varandra.
23
Särskolan Träningskola år 1-10
Detta ville vi
Eleverna skulle få en ökad möjlighet till helhetssyn och förståelse av sin vardag.
Uppmärksamma elevernas högtider och få föräldrar delaktiga. Elever som är i behov av
modersmålsträning skall få tillgång till detta.
Vad gjorde vi?
Arbetslagsdiskussioner om värdegrund, förhållningssätt, förståelse och föräldrasamtal
Fastemånaden RAMADAN uppmärksammades och avslutades med särskolans egen Bayramfest.
Hur blev det?
Arbetslagsdiskussionerna om förhållningssätt och värdegrund har bidragit till en ökad
samsyn. Bayram-festen blev lyckad. På grund av bristande resurser fick inte alla elever
modersmålsundervisning.
Varför blev det så?
Ett mer samsynt arbetslag har bidragit till att arbetet har utvecklats för alla elever, inte bara
för några. Samverkan med föräldrarna blev lyckad, mycket tack vare ett ömsesidigt förtroende
mellan personal och föräldrar.
Hur går vi vidare?
Arbetslaget kommer att utforma en prova på vecka för elever utan funktionshinder, för att öka
förståelsen. Påverka modersmålsenheten att får större resurstilldelning. Arbetslaget önskar
föreläsningar om interkulturellt arbete och förhållningssätt.
Skolbarnsomsorgen
Detta ville vi
Alla barn ska bemötas utifrån deras individuella behov och inte utifrån deras genus eller
etnicitet. Barnen ska lära sig ta ett utökat eget ansvar och vara ärliga med vad de tycker och
tänker.
Vad gjorde vi?
De vuxna deltar aktivt i aktiviteterna för att nya barn lättare ska kunna smälta in i gruppen.
Man har under läsåret haft öppet hus för föräldrarna vid fyra tillfällen.
Hur blev det?
Personalen upplever att barnen känner sig trygga på fritidshemmen.
Hur går vi vidare?
Medvetna inköp av pedagogiskt material som motverkar diskriminering. Barn och/eller
föräldrar ska få möjlighet att visa upp specialiteter från föräldrarnas hemländer. Personalen
ska använda sig av pedagogiskt drama som verktyg och arbeta aktivt att få barnen att bryta
traditionella genusmönster. Få till stånd ett bättre samarbete med annan personal som arbetar
med enskilda barn.
24
BILAGA 1
Kvalitativ bedömning av Internkontroll - elever i behov av särskilt stöd
(maj 2009)
Från EHT aug 09
Specialpedagogstöd/specialundervisning
Varför ser det ut som det gör?
Den höga siffran som redovisats i internkontrollen beror på att:
Elever med koncentrations-, läs- och skrivsvårigheter är många. Antal elever med
koncentrationssvårigheter har från föregående läsår ökat med 16 elever. Detta innebär att
ungefär 5 elever i varje klass har någon form av ovan nämnda svårigheter. Under läsåret har
det skrivits fler åtgärdsprogram än föregående läsår. ”ESTER- screening”
(Pinocchioprojektet, se bilaga) som har gjorts på alla elever i förskoleklasserna och skolår 3,
visar att det finns många elever med riskfaktorer för normbrytande beteende. I
förskoleklasserna finns 10 elever och i skolår 3 finns det 9 elever.
Vad gjorde vi?
F-klass
Vid överlämning från förskola till förskoleklass fick skolan information om att resurskrävande
elever skulle börja hösten -08 (diagnos språkstörning, traumatiska upplevelser, sociala
problem). Utifrån denna information delades eleverna in i olika grupper. De språksvaga
barnen och de med diagnos språkstörning fick stöd av specialpedagog 1-2 ggr/vecka.
Skolår 1
Eleverna var indelade i läsgrupper 2 ggr/vecka. Fler läsgrupper än vanligt var möjligt,
eftersom en del elever var, under samma tid, involverade i aktiviteter med MFF. 3-4 elever
fick stöd av specialpedagog 2 ggr/vecka, även enskilt stöd gavs till några elever.
Skolår 2
Efter LUS-genomgång inför skolår 2 delades eleverna in i läsgrupper. De svagaste
eleverna fick fortsatt stöd, men i större omfattning, enskilt eller i grupp. Även
modersmålslärarna involverades 2ggr/vecka. Därefter användes LUS-resultat och
läsförståelsetest som underlag för indelning i flexibla grupper inför skolår 3.
Skolår 3-5
Inför skolår år 3 sker överlämning till den specialpedagog som arbetar med skolår 3-5.
Arbetet fortsatte dels med enskild undervisning och dels med elevgrupper, 3-5 barn. Mycket
tid under hösten lades på elever i skolår 4. Detta för att fånga upp de som fortfarande hade
svårigheter med avkodning. Under våren -09 inleddes arbetet med elever år skolår 3. Några
fick stöd enskilt, andra deltog i läsgrupp. I arbetet med eleverna i skolår 5 har fokus lagts på
studieteknik för att på detta sätt förbereda dem inför skolår 6. Arbetet skedde i perioder om 68 veckor.
Hur blev det?
Alla elever i behov av särskilt stöd i skolår 5 har fått stöd i någon form. Bäst fungerade stödet
med en till två elever två/tre gånger/vecka. Att arbeta med maximalt fyra elever i läsgrupp är
också en metod som fungerar. Skolans resurser för elever i behov av särskilt stöd täcker inte
behoven. Antalet elever i behov av särskilt stöd har inte minskat trots maximalt avsatta
specialpedagogiska resurser.
Handledning i skrivutveckling startade aldrig i skolår 5 på grund av turbulens i arbetslaget.
Arbetslaget hade under läsåret extern handledning om förhållningssätt och bemötande av
elever. Diskussioner om detta tog mycket kraft från arbetslaget.
Hur går vi vidare?
Specialpedagogernas stöd till elever med särskilda behov ger effekt, men antalet elever med
svårigheter är stort. Man kan se att elever som får stöd under 6-8 veckor har större möjligheter
25
att utvecklas optimalt. Vid avstämning av de flexibla grupper i arbetslagen diskuteras elever
som är ”på god väg” och som genom extra stöd kan ges möjlighet att nå målen. Alla elever
kartläggs inte. Detta tar för mycket tid i anspråk. Lärarna samverkar med specialpedagogerna
om vilka elever som behöver kartläggas. Detta ger bra underlag till fortsatt specialpedagogiskt
arbete. Liksom tidigare år kommer kartläggning av nyinskrivna elevers tal-, läs- och
skrivförmåga att göras. Denna används som underlag för lämplig klass/grupplacering.
Läxhjälp
Hur går vi vidare?
Skolan kan, på grund av ekonomiska svårigheter inte erbjuda läxhjälp. Under innevarande
läsår kommer vi att inventera elevernas behov av läxhjälp från skolans personal. En del elever
får läxhjälp på Tegelhuset och genom MKB. Hur många vet vi inte, men till hösten ska göras
en undersökning om hur många det kan vara. Hur påverkar denna läxhjälp elevernas
utveckling? Får de läxhjälp hemma av föräldrar eller syskon? Gör de läxorna med en kompis
Deltar de i annan organiserad läxhjälp? Eleverna kommer skriftligt få besvara frågor som
sedan sammanställs och analyseras.
Logoped
På skolan finns 5-6 elever som har stöd av extern logoped. Skolan skulle vara betjänt av en
logoped några timmar/vecka. På detta sätt skulle utredningar gå mycket snabbare. Eventuellt
kan dyslexidiagnoser fastställas av skolpsykolog framöver, dvs. om psykologen får
behörighet. Man upptäcker allt fler barn i förskolan med misstanke om språkstörning. Trots
detta har resurserna hos logopedmottagningen inte ökat. Handläggningstiden har blivit
avsevärt längre, insatserna färre och utredningar har ibland inte kunnat göras.
Psykolog/BUP
Psykologisk handledning, nedan följer exempel.
Vad ville vi?
Ett handledningsuppdrag handlade om bemötande och förhållningssätt gällande elever med
särskilda svårigheter. Syftet var att skapa större samarbetsmöjligheter och arbeta utifrån en
gemensam pedagogisk metod (Trulle/Bornholm). Avsikten var också att lyfta fram farhågor
och förhoppningar om att arbeta på ett nytt sätt med barngrupperna.
Hur blev det? Varför blev det så?
Uppdraget kom att handla mer om arbetslagutveckling än handledning. Genom att arbeta med
psykologisk teambuilding lärde gruppmedlemmarna känna varandras styrkor och svagheter
och utifrån denna information hitta gemensamma mål att arbeta efter. Man pratade också om
olika förväntningar man har gällande varandras yrkesroller. Samarbetet gavs stort utrymme
och alla berättade om vilket arbetsområde man mest brann för. Därefter fördelades
arbetsuppgifterna som var och en skulle ansvara för. En extraresurs 50 % togs bort vid
årsskiftet. Detta och informationen om att verksamheten kommande läsår skulle flytta in i
huvudbyggnaden påverkade diskussionslusten.
Hur går vi vidare?
Gruppen bestämde att återuppta handledningen när personalen hade kommit tillrätta i de nya
lokalerna.
Ett annat uppdrag gällde förhållningssätt och bemötande gällande en enskild elev. Uppdraget
handlade om frågor som pedagogens inre bild av eleven, yrkesrollen, förhållningssätt,
bemötande och samarbete med föräldrarna. Därefter diskuterades hela elevgruppen. Man
utforskade, utifrån Vygotskij, elevernas optimala utvecklingszon för att utnyttja resurserna
hos och mellan barnen på bästa möjliga sätt.
26
Hur blev det? Varför blev det så?
Pedagogerna hittade gemensamma förhållningssätt och metoder för att förhålla sig till
eleverna. Pedagogerna stärktes i sin yrkesroll och upplevde att det blev lite lugnare inom
elevgruppen. Föräldrarna involverades i processen på ett salutogent sätt med syfte på ett gott
samarbete. Pga långvarig sjukdom och ny vikarie skedde ingen utveckling av det som byggts
upp. Det förhållningssätt och de metoder pedagogerna lärt sig, och som fungerade väl under
lektionerna, blev inte bekanta för personalen på fritidshemmet. Informationen fördes aldrig
vidare till dem.
Hur går vi vidare?
Om handledning sker i skolan och elev/elever även är inskriven/na på fritidshem, är det
viktigt att även denna personal blir involverade i handledningsprocessen. Så kommer att ske i
fortsättningen. Förberedelseklassen önskar att psykologen arbetar med enskilda elever för att
bearbeta trauma.
Kompensatoriska hjälpmedel/bibliotek/TV
Två arbetslag har arbetat med Smartboards. Minneslek med hjälp av datorn som ökar elevers
arbetsminne. Elevers förmåga vad gäller koncentration och uthållighet utvecklas och
underlättar deras fortsatta skolarbete.
Kompetensutveckling - IKT
Under läsåret 2008-09 har huvudsakliga fortbildningsinsatser inom IKT-området varit
inriktade på att utveckla datoranvändandet till att bli en mer integrerad del i det dagliga
arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Intern handledning har fungerat som stöd för såväl
personal som elever. Detta har resulterat i en upplevd ökning av IKT- användningen.
Skolan har gjort vissa riktade insatser mot vissa elevgrupper som framför allt handlat om
kommunikation och minnesträning. Bland annat köptes både mjukvara och
kompetensutveckling i ”In Print” med användningsområde som bildhantering och bildstöd för
kommunikation. Stora framsteg kan märkas hos elever som får stöd från specialpedagog, både
ökat arbetsminne och ökad koncentrationsförmåga. För särskoleeleverna har ”In Print”
bidragit till att eleverna har fått tillgång till ytterligare ett kompensatoriskt hjälpmedel.
Skolans information går oftast via intranätet. Medarbetare som upplevt låg kompetens inom
området har erbjudits fortbildning via både studieförbund och Pedagogiska centralen. Numera
har all personal illgång till samma information, vilket sannolikt bidragit till ökad trivsel på
skolan.
För att ta reda på i vilken utsträckning pedagogerna använder datorerna i undervisningen har
alla anställda med början höstterminen 2008 erbjudits att kartlägga sin IKT – kompetens och
med hjälp av PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) samt att upprätta individuella
fortbildningsprogram med möjligheter att välja bland olika alternativ, som till exempel;
ordbehandling, pedagogiska program, Internetanvändning, presentationsprogram och
kringutrustning. Detta har tyvärr inte resulterat i något brett intresse från medarbetarna.
Motorisk träning/fritidsaktivitet
Många elever har deltagit i aktiviteter i samarbete med antingen Malbas eller MFF. Elever har
rörelse inlagt dagligen på sina scheman. En gång hade skolan rephoppardagen, med hjälp av
inköpta pedagoger. Detta för att öka aktiviteterna under rasterna. Eleverna uppskattade detta
mycket och de fortsätter att hoppa rep. Ju fler organiserade aktiviteter, ju mindre konflikter.
Hur går vi vidare?
Tyvärr kommer Malbas och MMF inte att fortsätta sin verksamhet på skolan. Kanske startar
någon flickgrupp genom FC Rosengård och LdbFC Malmö omsorg till hösten?
27
Simkunnighet skolår 5
Våren 2009 var antalet simkunniga elever på Örtagårdsskolan var 60,8%, vilket innebär
24,4% bättre än genomsnittet för Rosengård. Detta kan bero på att de elever som var ”på god
väg” fick ytterligare simundervisning under skolår 5.
Omgång/klassbyte
Genom organisation med flexibla grupper har elever möjlighet att byta till grupp som
kunskapsmässigt passar dem bättre. Avstämning sker 3 gånger/läsår. Det innebär att
basgrupperingar inte är statiska och att förflyttningar inte upplevs som negativt.
Specialpedagogerna är med vid avstämningar. Efter 4 års erfarenhet är flexibla grupper ett bra
sätt att uppmärksamma varje enskild elevs språkliga utveckling och pedagogerna har fått ett
gemensam synsätt utifrån varje elevs behov.
Hur går vi vidare?
Ingen förändring är planerad.
Åtgärdsprogram
Hur blev det?
De kontinuerliga elevgenomgångarna i arbetslagen som personal från EHT deltagit i har
medfört att kvaliteten på åtgärdsprogrammen blivit högre och mera strukturerade. En
personalkonferens avsattes för fortbildning om åtgärdsprogram.
Hur går vi vidare?
Specialpedagogerna inom EHT kommer att fortsätta stödja pedagogerna vid upprättandet av
åtgärdsprogram.
28
BILAGA 2
Mattegruppen
Enkätfrågor kring matematikdagen HT-08
27 av pedagogerna besvarade frågorna.
1. Vad var bra med matematikdagen?
Majoriteten gav positiva svar kring organisationen, till exempel:
Bra med gruppledare
Att det var en dag
Indelningen F+1, 2+3, 4+5
Tre stationer
Vi får en vi-känsla på skolan
Informationen
Bra att barnen får arbeta praktiskt
Det är roligt
Bra att få träffa andra barn och vuxna
Vädret var bra
Man upptäcker att det är så barnen ska inspireras
Blandade grupper
Man ser att man kan ha matematik på olika sätt
Uppgifterna
Avbrott från de vanliga lektionerna, vardagen bryts
2. Vad var mindre bra?
Inget (12 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Hade räckt med mattedag fram till lunch
För lite tid vid varje station
Rörigt på morgonen när barnen skulle samlas
Inte så många rastvakter ute
Utestationen skolår 2-5 var inte planerad
Alla inte läst in sig på uppgifterna
Kallt utomhus och barnen var tunnklädda
Utomhus kunde skolår 2-5 haft fler uppgifter
Som aktivitetsledare var man helt färdig vid dagens slut
Alla informerade inte mattegruppen om att de ej skulle vara med
3. Vad var barnens tankar kring matematikdagen?
Många svar som ”Roligt, nöjda, positiva, engagerade och nyfikna” (22 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Andra sådana dagar, t ex bilddag
Mest populär var stationen Bygga.
Mycket omtyckt var också Familjen Larsson
Bra att träffa andra barn och vuxna
Flera elever var stolta över poängen i Stämpeljakten
.
4. Finns där något som du skulle vilja ändra på? Ge förslag och alternativ.
Nej. (13 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Ej ha dagen i slutet av terminen då man är stressad med utvecklingssamtal etcetera
Dagen är sårbar vid sjukdom
29
Barn i förberedelseklasserna skulle kunna gå runt i stationerna på egen hand istället för att
göra övningarna själva i sina klassrum
5. Tycker du att matematikdagar skall återkomma varje termin? (Om inte skriv
varför)
Ja. (22 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Ja, i den form som det var denna gång (1 svar)
Ja, men inte i slutet av terminen eftersom man oftast har mycket mer att göra då, t.ex.
utvecklingssamtal. Alla är mer stressade då (1 svar)
Ja, men vi har inte tid att planera dem (1 svar)
Inget svar (2 svar)
6. Vad tycker du om dagens återkopplingspass, där vi fick utföra övningarna, jämfört
med förra terminen då vi pratade om dem. (Ringa in det alternativ som bäst
stämmer in på dig)
Mycket bra (9 svar)
Varken bra eller dåligt (3 svar)
Bra (10 svar)
Dåligt (2 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Komprimera det på grund av tidsbrist
Kom, när vi inte haft arbetslag på länge
Ha det innan mattedagen
7. Har matematikdagarna och dess innehåll påverkat din egen undervisning? T. ex. har
du arbetat med övningarna eller liknande övningar med din klass? (Ringa in det
alternativ som bäst stämmer in på dig)
Matematikdagarna har i hög grad inspirerat mig till att arbeta med matematik på ett annat sätt
än vad jag annars skulle ha gjort (1 svar)
Matematikdagarna har inspirerat mig till att någon gång då och då, arbeta med matematik på
ett annat sätt än vad jag annars skulle ha gjort (10 svar)
Matematikdagarna har inte påverkat min undervisning på något sätt (3 svar)
Andra synpunkter som framkom:
Undervisar ej i matematik (2 svar)
Undervisar ej i matematik men har/tänker ha återkoppling från mattedagen på andra lektioner
(4 svar)
Arbetar redan på det sättet (2 svar)
Inget svar (5 svar)
30
BILAGA 3
Hästprojektet Ponnygården Arken
Bakgrund
Eleverna i F-5 D har autism eller autistiska drag, med normalbegåvning. De tillhör därmed
grundskolan, men undervisas i en anpassad skolverksamhet på skolan. Deras funktionshinder
bidrar till olika svårigheter men även till vissa styrkor. Eleverna kan uttrycka sig verbalt och i
skrift samt läsa. I regel kan man utgå ifrån att eleverna har ett oflexibelt tänkande, motoriska
svårigheter, svårt med den sociala interaktionen och är lättstörda då koncentrationsförmågan
kan vara stundvis begränsad. Detta innebär att alla nya aktivitet kräver förberedelser och
tydlig struktur. Eleverna har haft förmånen att delta i hästprojektet redan i tre terminer då vi
började ht-08 att rida på Ponnygården Arken.
Förberedelse
Eleverna är trygga i vad verksamheten på Ponnygården innefattar. Nu krävs det inte längre
några större förberedelser. De ser fram emot ridningen och stunderna med kaninerna.
Ridskolan
Ponnygården Arken är en liten ridskola vilket är en stor fördel i arbete med barn som har olika
funktionshinder. Hästarna är snälla och trygga, personalen känner de väl. Det är överskådligt,
lugnt och organiserat med personal som barnen lär känna igen och kan skapa en relation till.
Det var en tillgång att socialpedagogen i klassen även var ridinstruktör på ridskolan.
Dessutom var det en viktig detalj att stallpersonalen fanns till vårt stöd.
Ridning och utveckling
Eleverna började alltid med en samling och genomgång innan själva ridningen. Detta var ett
bra tillfälle att repetera kunskap och förbereda inför nya moment. Det var bra att utnyttja
tavlan i teorirummet för att visualisera och strukturera.
Varje elev blev tilldelad häst som den fick sköta med lite stöd av personalen. Eleverna klarade
av att strukturera och organisera sin rykt för det mesta självständigt. Endast vissa elever
behövde påminnas ibland om nästa moment.
Stallpersonalen och skolpersonalen kom fram till att eleverna skulle klara av att ta
Bronsmärket i slutet på vt-09. Alla de olika momenten som krävdes strukturerades upp på ett
papper för att visa eleverna vilka delmål de hade. Detta var väldigt effektivt och uppskattat.
Eleverna övade olika ridvägar, först på papper, sedan för fots i ridhuset och tillslut på var sin
häst. Hästens utrustning och foder ingick även i teoridelen. Som avslutning var det
programridning för att visa upp ridvägarna en i taget vilket även filmades. Till detta hade
eleverna fått öva först på papper, sedan för fots och på häst i ridgruppen. Alla klarade detta
väldigt väl. Eleverna kände sig stolta när de fick sina Diplom som intygar deras deltagande
och framsteg samt märken. De kom till skolan med stärkt självkänsla. På detta vis fick även
föräldrarna ta del av elevernas prestation.
Eleverna hade samling i ca 30 min, de skötte sina hästar i ca 30 minuter, red ca 30 min,
sadlade av sina hästar och kelade med kaniner i ca 20 min och fikade i ca 20 min. Eleverna
såg fram emot att få klappa, bära och mata kaninerna efter ridningen. De lärde sig hur man
håller kaninen och så småningom lyfter den. Möjligheten till att skapa en personlig relation
med favoritkaninen gav ett utmärkt tillfälle till att öva empati och börja förstå kaninens behov.
I skolan
Eleverna blev inspirerade av ridningen och fick en ny upplevelse att skapa lekar om. Eleverna
har svarat på frågesport om hästar och ridning, jobbat med ett läsförståelsematerial om hästar
och deltagit i tipsrundan med hästfrågor.
31
Eleverna arbetade i MidiGnägg och det var roligt med en egen bok, men allt var inte
användbart. Jag gjorde ett eget material under tiden eleverna deltog i ridprojektet med hjälp av
foton. Detta var ett bra sätt att repetera och tydliggöra det som eleverna hade lärt sig.
Flera elever tog upp under veckoreflektionen på fredagens fika att de hade lärt sig exempelvis
att gå över bommar. Även på den dagliga reflektionen skrev några att de lärt sig att trava.
Reflektion
Nu fanns det flera tillfällen för avstämning/planering mellan skolan och stallet vilket var bra
för projektet. En långtidsplanering med delmål som skulle leda till det övergripande målet –
bronsmärket - skapades av socialpedagogen tillsammans med ridskolan. Barnridmärkena blir
till ett konkret mål som motiverar och sporrar. Märkena ger en ökad självkänsla och samtidigt
bevis för eleven att framgång är möjligt. Detta minskar känslan av utanförskap och
misslyckanden. Det är viktigt att betona säkerhetsaspekten hela tiden genom tydliga regler i
stallet med bildstöd och konsekvenser.
Det var till stor hjälp att ha en ordentlig genomgång (VAD, HUR, NÄR) med tydliga visuella
exempel innan eleverna satt upp på hästarna. Ryktschema gjordes för att dela upp och
strukturera momentet i bild och/eller ord. Visualisera med olika material som bommar och
koner är viktigt eftersom dessa elever behöver extra navigeringshjälp.
Resultat
Eleverna har blivit mer självständiga och säkra i att göra i ordning sina hästar. De har
förbättrat sin motorik och koordination både i stallet och på hästryggen vilket märks även i
skolan. Det har varit väldigt viktigt för eleverna att ta de olika märkena som ger konkreta
delmål att sträva emot och som fungerar som bevis för de själva och andra att de kan mer och
mer. Eleverna kände sig stolta när de fick sina märken och kom till skolan med stärkt
självkänsla. Detta har bidragit till en större känsla av frihet och kontroll.
Pedagogerna menar att ridningen har inspirerat eleverna till att läsa skönlitterära böcker om
exempelvis hästen Sigge där deras egna erfarenheter från stallet hjälper till att föreställa olika
situationer i boken. Hästarna har skapat gemensamma samtalsämnen för gruppen och hjälpt
barnen att tillskriva olika känslor och beteenden på andra. Eleverna har fått utveckla
ömhetskänslor och fått uppleva närhet utan krav tillsammans med hästarna. Eleverna har
tränat på hur man agerar lugnt och hur man får andra att känna tillit. De har övat på hur man
visar vänlighet på ett lämpligt sätt.
Föräldrarna har uttryckt att eleverna verkar uppskatta ridningen väldigt mycket, samt att de är
motiverar att gå till skolan dessa dagar. Det är roligt för föräldrarna när barnen kan berätta om
sina aktiviteter i stallet och om de olika hästarna även hemma. Det märks att barnen har
utvecklats och har stärkt självförtroendet med hjälp av ridningen.
Några av föräldrarna har undrat om deras barn kan rida även på fritiden.
Dagridlägret tisdagen 9 juni 2009 var väldigt efterlängtad och blev en stor succé. Eleverna
tyckte det var spännande att se var hästarna bodde på sommaren och få vistas ute på landet.
De fick rida, gå tipspromenad, delta i skattjakt och själva utvärdera dagen.
Alla elever har uttryckt i utvärderingen att det har varit roligt att vara i stallet och rida samt att
de skulle vilja fortsätta till hösten. De har skrivit allt ifrån att det känns pirrigt till att de
känner för att krama hästen när de kommer till Ponnygården Arken. Eleverna har kunnat lyfta
fram sin egen utveckling i utvärderingen och angett nya färdigheterna som de har lärt sig.
32
BILAGA 4
Utomhuspedagogik
Utomhuspedagogik vill vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att
upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en
ständigt aktuell kunskapskälla. Här finns ett rikt material för såväl historiska tillbakablickar
som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden.
Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av
varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Utomhusmiljön är för utomhuspedagogen
en lika självklar lärandemiljö som ett bibliotek eller klassrum.
Kunskap är för utomhuspedagogen reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet,
direkt upplevelse och språkliga begrepp.
På Örtagårdsskolan har en klass valt att profilera sig genom att arbeta med
utomhuspedagogik.
Utomhuspedagogik = Det vi gör utomhus gör vi också inne och det vi gör inomhus gör vi ute,
vilket är en viktig utgångspunkt.
Vad ville vi?
Skäl för att arbeta med utomhuspedagogik
 Alla elever mår bra av detta, i synnerhet svagpresterande elever
 Elevernas sjukfrånvaro minskas
 Färre konflikter eftersom de fysiska ramarna utomhus är vidare
 Eleverna upplever/erfar med alla sina sinnen, vilket förbättrar inlärningsförmågan.
Arbetslaget ville under läsåret få till stånd en spridningseffekt av de positiva erfarenheterna.
Vad gjorde vi?
1 utomhusdag per vecka. Föregående läsår hade vi en och en halvdag. Innehållet på våra
utedagar kom att handla om olika kretslopp. Detta för att ge eleverna så mycket förkunskaper
som möjligt inför arbetslagets gemensamma temaarbete kretslopp.
Nedan följer lite av det vi arbetade med under hösten:
 Ett träds kretslopp (sagan om ”Veda & Flisa”)
 Samlade fakta om träd (träddelar, bladformer)
 Kategoriserade blad, växter och djur (barrträd, lövträd, vedartad, spindeldjur, insekter)
 Nedbrytare (gråsuggor i klassrummet, brev till naturskolan, dagbok, djurskötsel i
terrariet)
Nedan följer lite av det vi arbetade med under våren:
 Matematik (multiplikation, division)
 Svenska (adjektiv, verb)
 I Tema-kretslopp fick alla eleverna i arbetslag 4 ta del av utomhuspedagogik, bland
annat vattnets kretslopp och fotosyntesen.
Spridningsförsök i arbetslaget
Vi hade följande 3-stegsplan för detta arbete:
1. Övriga klasser skulle följa med klass 4A och observera under en utedag.
2. En annan lärare skulle hålla lektioner med klass 4A med hjälp av pedagog från 4A
3. Pedagogen skulle ha lektioner med egna klassen med hjälp av pedagog från klass 4A.
Hur blev det?
Alla genomförde steg 1. De uttryckte intresse, men det var mycket diskussion. Trots att vi fick
vikarier för dessa pass blev intresset inte så stort att man prioriterade utedag. Tyvärr ledde
detta till att vi aldrig kom längre än till steg 1. Däremot tyckte eleverna om utedagarna och
har uttryckt detta i ett antal sammanhang.
33
Föräldrarna som i början av ”projektet” var delvis skeptiska, är numera väldigt positiva
inställda. Verksamheten har också fått så stor uppmärksamhet att pedagogerna har kontaktats
av såväl Naturskolan som Malmö Högskola för ett utökat samarbete. Eleverna har lägre
sjukfrånvaro än genomsnittet på skolan. Personalen upplever att konflikterna är färre än
tidigare och av betydligt lindrigare natur. Det är svårt att avgöra om måluppfyllelsen har ökat,
men det är tydligt att eleverna uppskattar utomhuspedagogik och att deras lust att lära är stor.
Varför blev det som det blev?
Det kan vara svårt att som kollega/pedagog få gehör för sina tankar. Därför måste man arbeta
vidare med att sprida skolans goda arbete, både inom och utanför skolan.
Hur går vi vidare?
Under läsåret skall pedagogerna fortsätta att ansträngningar sig för att sprida
utomhuspedagogiken inom skolan bland annat via kompetensutvecklingsdagar och
inspirationsdagar med Naturskolan.
34
BILAGOR, med viktiga förutsättningar:
Fritidshem:
Tabell 1 Antal barn/elever - Fritidshem Grundskola
Skolår
Antal barn/
elever
Antal flickor
Antal pojkar
Antal flickor med annat
modersmål än svenska
Antal pojkar med annat
modersmål än svenska
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Skolår 0
14
17
7
9
7
8
6
8
7
8
Skolår 1
16
18
12
12
4
6
11
11
4
6
Skolår 2
18
17
8
8
10
9
8
8
9
8
Skolår 3
27
23
19
17
8
6
19
17
8
6
Skolår 4
11
7
2
1
9
6
2
1
9
6
Skolår 5
9
6
6
2
3
4
6
2
3
4
95
88
54
49
41
39
52
47
40
38
Skolår 6
Skolår 7-9
S:a antal
Tabell 1 Antal barn/elever - Fritidshem Särskola
Skolår
Antal barn/
elever
Antal flickor
Antal pojkar
Antal flickor med annat
modersmål än svenska
Antal pojkar med annat
modersmål än svenska
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Skolår 1
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
Skolår 2
1
2
1
1
1
1
1
1
Skolår 3
6
6
6
6
6
6
Skolår 4
1
1
1
1
1
1
Skolår 5
2
2
2
2
2
2
Skolår 7-9
2
1
1
1
1
1
1
1
S:a antal
14
14
2
12
12
2
12
12
Skolår 0
Skolår 6
-
2
2
Särskolans LSS-verksamhet är inte medräknad
35
Tabell 2 Personal - Fritidshem Grundskola
Personalkategori
Antal
personer
Antal
omräknat
till
årsarbetare
Andel %
omräknat
till
årsarbetare
Personal med pedagogisk högskoleutbildning
7
3,68
53
Annan personal med utbildning för arbete med barn
4
2,3
58
Övriga yrkeskategorier i verksamheten
Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal
årsarbetare i arbete med barn
14,71
Tabell 2 Personal –Fritidshem Särskola
Personalkategori
Antal
personer
Antal
omräknat
till
årsarbetare
Andel %
omräknat
till
årsarbetare
Personal med pedagogisk högskoleutbildning
1
0,6
60
Annan personal med utbildning för arbete med barn
5
1,6
32
Övriga yrkeskategorier i verksamheten
Personaltäthet, antal inskrivna barn dividerat med antal
årsarbetare i arbete med barn
5,45
Tabell 3 Ekonomi - Fritidshem Grundskola
Område
S:a kostnader
Bruttokostnad per elev
exkl lokalhyra
Lokalhyra per elev
33 050
4 684
Tabell 3 Ekonomi – Fritidshem - Särskola
Område
S:a kostnader
Bruttokostnad per elev
exkl lokalhyra (tkr)
96 907
Lokalhyra per elev
(tkr)
16 667
36
Tabell 4 Lokaler – Fritidshem Grundskola
Område /Enhet
Lokalyta
Yta per elev
Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet
Bra
325
Dålig
Varken bra
eller dålig
3,5
x
Tabell 4 Lokaler Fritidshem - Särskola
Område /Enhet
Lokalyta m2
Yta per elev m2
Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet
Bra
186
-
Dålig
Varken bra
eller dålig
12,4
x
Lokalerna är för små, många elever har rullstolar och andra hjälpmedel som tar plats. Lokalerna måste
ibland samutnyttjas av skolverksamheten.
Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna – Fritidshem Grundskola
Förändring
Antal barn/elever under höstterminen
2008
juli
aug
sept
okt
nov
Antal barn/elever under vårterminen
2009
dec
jan
feb
mars
april
maj
1
4
1
3
1
1
2
4
Nyinskrivna
17
5
1
Utskrivna
4
5
4
5
1
2
S:a förändring
21
10
5
5
1
3
4
juni
Tabell 5 Omsättning i barn/elevgrupperna - Fritidshem Särskola
Förändring
Antal barn/elever under höstterminen
2008
juli
aug
Nyinskrivna
sept
okt
nov
Antal barn/elever under vårterminen
2009
dec
jan
feb
mars
april
maj
juni
1
Utskrivna
1
S:a förändring
1
1
1
1
1
1
37
Tabell 6 Inflytande - Fritidshem Grundskola
Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan
Elever
Eleverna ges möjlighet att välja aktiviteter, uttrycksformer och material
De flesta barnen har omväxlande aktiviteter, men många väljer den ”fria leken”. Detta
beror säkert på att de dels har en mer strukturerad verksamhet under skoldagen och
dels har organiserade aktiviteter såsom läxhjälp och modersmålsundervisning efter
skoltid. Fler valbara verksamhetsalternativ ska bli fler kommande läsår
Föräldrar
Personal deltar i skolans föräldramöten, ”aktiva föräldraträffar” och
utvecklingssamtal. På detta sätt presenteras fritidshemmets verksamhet och samtidigt
kan föräldrar ha synpunkter på verksamheten.
De ”aktiva föräldraträffarna” upplevs som lyckade.
Föräldrarna bjuds in till ”Öppet Hus” några gånger under läsåret
Tabell 6 Inflytande - Fritidshem Särskola
Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan
Elevers inflytande och medbestämmande är beroende av deras funktionshinder.
Elever får möjlighet att göra val av aktiviteter. För elever som har svårigheter att
uttrycka sig tolkar medarbetarna deras behov och önskningar.
Vid skolan föräldramöten, utvecklingssamtal presenteras fritidshemmets verksamhet.
Föräldrarna är aktiva, visar intresse för verksamheten och ställer krav.
Elever
Föräldrar
Förskoleklass, grundskola, särskolan:
Tabell 1 Antal elever – Förskoleklass, Grundskola
Skolår
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
Antal flickor med annat
modersmål än svenska
Antal pojkar med annat
modersmål än svenska
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Skolår 0
40
39
14
14
26
25
13
13
26
25
Skolår 1
43
43
24
24
19
19
23
23
19
19
Skolår 2
55
52
22
20
33
32
22
20
32
31
Skolår 3
63
65
33
35
30
30
33
35
30
30
Skolår 4
53
52
24
23
29
29
23
22
29
29
Skolår 5
61
64
35
35
26
29
35
35
26
29
315
315
152
151
163
164
149
148
162
163
Skolår 6
Skolår 7
Skolår 8
Skolår 9
Skolår 10
S:a antal
38
Tabell 1 Antal elever - Särskola
Skolår
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
Antal flickor med annat
modersmål än svenska
Antal pojkar med annat
modersmål än svenska
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT
2008
VT
2009
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Skolår 1
3
4
2
3
1
1
2
3
1
1
Skolår 2
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
Skolår 3
9
9
1
1
8
8
1
1
8
8
Skolår 4
4
3
1
3
3
1
3
3
Skolår 5
1
2
1
2
Skolår 6
5
4
2
1
3
Skolår 7
4
4
3
3
Skolår 8
7
6
1
Skolår 9
5
5
Skolår 10
3
S:a antal
43
Skolår 0
1
2
3
2
1
2
2
1
1
2
2
1
1
1
6
5
6
5
3
3
2
2
3
3
1
1
3
2
2
1
1
1
1
1
1
42
17
17
26
25
14
14
24
23
Tabell 2 Personal – Förskoleklass
Personalkategori
Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen
Antal
personer
Antal
omräknat
till
årsarbetare
Andel %
omräknat
till
årsarbetare
5
2,2
44
2
1
50
Varav lärare med specialpedagogisk kompetens
Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet
Övriga yrkeskategorier i verksamheten
Lärartäthet, antal lärare per 100 elever
18
39
Tabell 2 Personal - Grundskola
Personalkategori
Antal
personer
Antal
omräknat
till
årsarbetare
Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen
34
30,5
90
Varav lärare med specialpedagogisk kompetens
6
5,5
92
Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet
6
3,71
62
Övriga yrkeskategorier i verksamheten
13*
11,3*
87*
Lärartäthet, antal lärare per 100 elever
Andel %
omräknat
till
årsarbetare
9,01
* här redovisades alla övriga yrkeskategorier t ex: rektor, bitr. rektor, ekonom,
skolsekreterare, IT adm, vaktmästare även om de också arbetar i de andra verksamheterna,
såsom fritidshem, förskoleklass, särskola, LSS-verksamhet.
Tabell 2 Personal - Särskola
Personalkategori
Antal
personer
Antal
omräknat
till
årsarbetare
Andel %
omräknat
till
årsarbetare
Lärare som har fullgjort lärarutbildning/ högskoleexamen
12
11
92
Varav lärare med specialpedagogisk kompetens
12
11
92
Övrig personal i arbete med pedagogisk verksamhet
18
9,72
54
Övriga yrkeskategorier i verksamheten
Lärartäthet, antal lärare per 100 elever
3,9
Tabell 3 Ekonomi – Förskoleklass, Grundskola, Autismklass
Område
S:a kostnader
Bruttokostnad per elev
exkl lokalhyra
61 647
Lokalhyra per elev
12 977
Tabell 3 Ekonomi – Särskola
Område
S:a kostnader
Bruttokostnad per elev
exkl lokalhyra (tkr)
239 181
Lokalhyra per elev
(tkr)
44 250
40
Tabell 4 Lokaler– Förskoleklass, Grundskola, Autismklass
Område
Lokalyta
Yta per elev
Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet
Bra
2 411
Dålig
Varken bra
eller dålig
7,3
x
x
Kommentar: Endast 1 grupprum finns. Mycket svårt att arbeta med mindre grupper.
Tabell 4 Lokaler - Särskola
Område
Lokalyta m2
Yta per elev m2
Lokalernas lämplighet/ ändamålsenlighet
Bra
1 395
Dålig
Varken bra
eller dålig
31,7
Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/elevräkning - Grundskola
Förändring
Antal elever under läsåret
Antal flickor
Antal pojkar
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Nyinskrivna
17
7
5
4
12
3
Utskrivna
13
5
5
3
10
2
S:a förändring
30
12
10
7
22
5
Tabell 5 Omsättning i elevgrupperna efter terminsstart/elevräkning - Särskola
Förändring
Antal elever under läsåret
HT 2008
VT 2009
Antal flickor
HT 2008
Antal pojkar
VT 2009
HT 2008
VT 2009
Nyinskrivna
Utskrivna
2
S:a förändring
2
41
Tabell 6 Inflytande - Grundskola
Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan
Elever
Klassråd, elevråd, kamratstödjarverksamhet för eleverna, ”Skoltempen”, Malmö stads
Attitydundersökning
Föräldrar
”Lära känna-samtal”, föräldramöte, utvecklingssamtal, deltagande i tematiskt arbete,
läsårsstart, ”Aktiva föräldraträffar”
Tabell 6 Inflytande - Särskola
Former för elevers/ föräldrars inflytande och medverkan
Elever
Elevers inflytande och medbestämmande är beroende av deras funktionshinder.
Elever får möjlighet att göra val av aktiviteter. För elever som har svårigheter att
uttrycka sig tolkar medarbetarna deras behov och önskningar.
Föräldrar
Föräldramöten, utvecklingssamtal, fester tillsammans med föräldrar ex ”Bayramfest”.
Tabell 7 Antal elever med upprättade åtgärdsprogram
Skolår
Antal elever
Antal elever med
åtgärdsprogram
Antal flickor med
åtgärdsprogram
Antal pojkar med
åtgärdsprogram
Läsåret
Läsåret
Läsåret
Läsåret
Läsåret
Läsåret
Läsåret
Läsåret
07/08
08/09
07/08
08/09
07/08
08/09
07/08
08/09
Skolår 1
22
12
3
9
19
3
Skolår 2
16
28
6
8
10
20
Skolår 3
18
31
9
13
9
18
Skolår 4
14
19
7
10
7
9
Skolår 5
44
29
19
27
25
2
114
119
44
67
70
52
Skolår 0
Skolår 6
Skolår 7
Skolår 8
Skolår 9
Skolår 10
S:a antal
42
Bilaga utbildningsresultat:
Tabell 1 Nationella prov skolår 3 (Obligatoriskt)
Nationella prov
Antal elever
Resultat
Otillräckligt %
På god väg %
VT
2009
VT
2009
VT
2009
Ämne
Ej bedömd %
Helt %
VT
2009
VT
2009
Svenska/ SVA
58
16,2
83,8
10,7
Matematik
58
25,9
74,1
10,7
Resultatredovisning i ELIT – Talen som anges är ett genomsnitt av delprovens svar (se nedan)
Svenska/Svenska som andraspråk
Nått kravnivån för delprov …
%
A
B
C
Ög
91,4
91,4
77,6
D
63,8
E
89,7
F
86,2
G
86,2
totalt
586,3
i snitt
83,8
Matematik
Nått kravnivån för delprov …
%
B+C
D
E+F
Ög
87,7
93,1
89,7
G
63,8
H
39,7
I
51,7
J
93,1
totalt
518,8
i snitt
74,1
Kommentarer:
Till viss del kan det goda resultatet förklaras av med att pedagogerna målmedvetet och systematiskt arbetat
språkutvecklande och att skolan sedan flera år har en tradition att utveckla matematisk förståelse.
Tabell 2 Övriga testresultat
Metod:
Antal elever
Resultat
Ämne
VT
2008
58
VT
2009
59
Otillräckligt %
På god väg %
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
41 %
20 %
33 %
49 %
26 %
31 %
Helt %
Ej bedömd %
VT
2008
VT
2009
Definition/källa: Resultat från LUS
Kommentarer:
De elever som ligger under LUS-punkt 13 bedöms som ”Otillräckligt”. Mellan punkt 13-15 bedöms ”På god
väg”. Punkt 16-17 är helt godkända (inga elever når längre än till punkt 17). Vid jämförelse mellan år 08-09 har
ca 20 % fler nått ”Godkänt”. Detta kan man anta bero på att eleverna har arbetat strukturerat i mindre läsgrupper
två ggr/vecka från skolår 2. Från skolår 3 är eleverna indelade i flexibla grupper. Alla har tillgång till anpassad
litteratur utifrån LUS-punkterna.
43
Tabell 3 Nationella prov skolår 5 (Obligatoriskt)
Nationella prov
Resultat
Antal elever
Otillräckligt %
På god väg %
Ej bedömd %
Helt %
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
Svenska/ SVA
53
51
30
14
49
10
21
76
Matematik
53
51
13
10
55
16
32
72
Engelska
53
51
11
6
25
19
64
75
Ämne
VT
2008
VT
2009
2
Tabell 4 Övriga testresultat
Metod:
Antal elever
Otillräckligt %
På god väg %
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
VT
2008
VT
2009
27 %
21 %
24 %
32 %
49 %
47 %
Helt %
Ej bedömd %
Skolår:
Resultat
Ämne
VT
2008
51
VT
2009
51
VT
2008
VT
2009
Definition/källa: Resultat från LUS
Kommentarer:
Under punkt 15 räknas som ”Otillräckligt”.Punkt 15 räknas som ”På god väg” , 16- 19 ”Helt”. År 09 hade vi 6
elever som kommit till punkt 18b.
Punkterna 16 och 17 är mer svårbedömda. Punkt 16 handlar om arbetsbeskrivning, instruktion. Denna punkt
ställer krav på att lärarna i arbetslaget pratat sig samman och använder likartad beskrivning så att bedömningen
blir rättvis. Genom åren har lärarna blivit säkrare i sin bedömning av läsutvecklingen och fört kontinuerliga
diskussioner i arbetslagen inför ”lusningen”
44