Reviderad 2007-02-08
Kvalitetsredovisning
2006/2007 för
Ervalla skola inkl
fritidshem
S
Innehållsförteckning .......................................................................................................... 2
1. Inledning....................................................................................................................... 3
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning .................................................... 4
3. Förutsättningar ............................................................................................................. 4
Verksamhetsstatistik (15/10) .....................................................................................
Modersmålsundervisning/studiehandledning grundskola (15/10)
4. Verksamhetsmål PN – Delaktighet och samhörighet ................................................... 6
5. Verksamhetsmål PN – Kunskap ................................................................................... 7
6. Verksamhetsmål PN – Jämställdhet och mångfald ...................................................... 9
7. Verksamhetsmål PN – Trygghet och rättvisa ............................................................. 10
8. Verksamhetsmål PN – God miljö............................................................................... 11
9. Verksamhetsmål PN – Hälsa ...................................................................................... 13
10. XXXskolans mål – (Eventuellt eget mål) ....................................................................
1. Inledning
VISION
Ervalla skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som
vuxna trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt
förbereda eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ervalla skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde. Skolan är en F-6 skola
med tillhörande fritidshem och ligger ca 2 mil norr om Örebro, i Ervalla kyrkby som
gränsar mot Nora och Lindesbergs kommun.
Skolan har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket
under dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier. Närmsta grannar är kyrkan och
hembygdsgården. Tvärsöver skolgården ligger Ervalla förskola, med vilken skolan och
fritidshemmet samarbetar.
Ervalla skola har 103 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I fritidsverksamheten
är 45 barn inskrivna. En del av barnen bor i närområdet, men många bor också utanför
villaområdet och åker skolskjuts till och från skolan.
Skolhuset inrymmer all verksamhet under samma tak utom textilslöjden som är inrymt
i ett boningshus ett stenkast från skolan. För att ta sig dit får eleverna ta en kort
promenad Skolan saknar en musiksal, musikundervisningen har fått samsas med år 5 i
deras hemklassrum, vilket har ställt till en del bekymmer ibland.
Skolan skulle behöva ett större personalrum med möjlighet till matplatser för de som
inte äter pedagogisk lunch.
Biblioteket är det enda utrymmet på skolan som under skoltid kan användas till mindre
konferenser och möten, vilket gör att elevernas tillgång till biblioteket blir begränsat.
Ervalla förskola och skola har en gemensam Brukarstyrelse med villkorad delegation,
vilket innebär att frågor som föräldrarna och rektor inte kan enas om, behandlas i
skolnämnden.
Ervalla och Ölmbrotorp skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en
gemensam ledningsgrupp med två arbetslagsledare från varje skola, en representant för
skolan och en för fritidsverksamheten. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna
och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Som administrativt stöd finns en kanslist som arbetar ca 30% mot skolorna i
Dyltaområdet och har sin arbetsplats i Vivalla.
Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, kurator, psykolog,
speciallärare, rektor och läkare.
Skolan är organiserad i åldershomogena klasser förutom år 3-4 som är åldersblandade.
Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. När eleverna lämnar vår skola fortsätter de
sina studier på Lillåns skola 7-9
Ervalla sportklubb,ESK nyttjar skolans idrottshall under kvälls- och helgtid.
Skolans lokaler nyttjas även av fritidsgården som drivs ideellt av en föräldragrupp
2. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Skolans mål var att alla elever i skolår 5 skulle nå minst godkänd nivå på nationella
proven i matematik, svenska och engelska och nå godkänd nivå i samtliga ämnen enligt
kursplanerna.
Alla elever uppfyllde inte målen på nationella proven, men andelen elever som
uppfyllde kraven var fler än föregående år.
Pedagogernas arbete med de individuella utvecklingsplanerna har utvecklats och är ett
bra sätt att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna som också blir mer delaktiga och kan
påverka sitt lärande.
Under delar av läsåret har vi förstärkt med extra pedagogiska insatser till elever som
varit i behov av mer stöd vid inlärning.
Specialläraren har tillsammans med klasslärare utformat åtgärdsprogram och varit
specialpedagogiskt stöd för elever med behov av extra stöd.
För att öka förståelsen för matematik har vi arbetat med en matematikgrupp för
pedagoger från förskoleklass till år 9. Gruppen har arbetat fram/reviderat kursplanen i
matematik vilket ska främja den röda tråden genom grundskolan och på sikt också leda
till en ökad måluppfyllelse i matematik.
3. Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
2006
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
2005
F
7
24
54
P
12
15
30
F
12
27
48
P
0
13
42
5.6%
0.0%
6.3%
2.4%
Personal (statistik 15/10)
2006
21
21
2005
21
21
2006
2005
Antal anställda per verksamhetschef*
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** Fördela antalet anställda i dessa kolumner
Antal lärare/100 elever
Antal pedagoger/100 elever
7.2
8.4
8.4
8.4
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
2006
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
100% 0.0%
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
studiehandledning på modersmål*
0%
0%
2005
F
P
66.7 100%
%
0%
0%
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2006
Prognos skolår 3
Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5
(uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
Andel elever som beräknas nå målen i matematik
skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
* åtgärdsprogram med personella förstärkningar
Måluppfyllelse skolår 5 (INTE nationella proven)
Andel elever uppnått målen i engelska år 5
Andel elever uppnått målen i matematik år 5
Andel elever uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever uppnått mål i alla ämnen år 5*
*kanske lite svårt att genomföra i år
Vårterminbetyg - resultat skolår 8* (födda 1992)
Andel elever med godkänt betyg i alla basämnen
(engelska/matematik/svenska/SVA)
Slutbetyg - resultat skolår 9
Andel elever uppnått mål alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde skolår 9
Andel elever behöriga till nationellt program
2005
F
P
71%
75%
71%
75%
F
P
82% 80% 100% 60%
90% 80% 80% 80%
100% 100% !00% 100%
4. Delaktighet och samhörighet
Programnämndens verksamhetsmål
Andelen brukare som upplever att de har inflytande över den kommunala verksamheten
ska öka.
Fler och varierade former av föräldrainflytande ska prövas.
Barn och ungdomar ska ha ett reellt inflytande allt efter mognad i planering, genomförande
och utvärdering av sitt eget lärande.
Skolans mål
Föräldrar och elever ska ges förutsättningar att bli mer delaktiga och ges större
inflytande i skolan.
Processen
Vi har arbetat med skolans hemsida, den har utvecklats och förbättrats en del med aktuell
information.
Föräldrarna har fått regelbunden information från skolan, genom veckobrev, aktuellt från
skolan, brukarstyrelseprotokoll och informationsbrev från rektor.
Skolan har under året arbetat med IUP – individuella utvecklingsplaner. Under IUP-samtalen
utvecklas dialogen mellan elev, lärare och föräldrar. Mål att uppnå och sträva efter blir tydligt
för både elever och föräldrar, för eleverna genom deras arbete med planering, målsättning och
reflektion i sina veckoböcker.
Specialläraren och till viss del rektor har deltagit i utbildningen ICDP – International child
development programmes- som handlar om vägledande samspel, det är av vikt att det positiva
samspelet uppmärksammas som en avgörande faktor för en god uppväxt för barn.
Specialläraren har varit handledare för pedagogerna på skolan i arbetet med att sprida
kunskaperna om vägledande samspel.
Resultat
Enligt Örebro kommuns brukarenkät från våren 2006
- Föräldrarna till elever i år 5 är mycket nöjda med informationen om kunskapsmålen och
inflytandet man har som förälder i skolan.
- Eleverna i år 5 är mycket nöjda med sina individuella utvecklingsplaner och det inflytande
de har i skolan. Alla eleverna i år 5 tycker att lärarna talar om för dem om de lyckas i
skolan.
- Föräldrar till barn i år 2 som är på fritids är mycket nöjda med inflytandet de har på
fritidshemmet, men inte lika nöjda med informationen om de mål som styr
fritidshemsverksamheten.
Analys
Informationen till föräldrar har fungerat.
Skolan bjuder in till brukarstyrelsemöten, föräldramöten och utvecklingssamtal m.m. för att ha
regelbundna möten, samtal och dialoger tillsammans med föräldrarna.
Vinsten med individuella utvecklingsplaner är att pedagogerna startar upp en tankeprocess hos
eleverna och medvetandegör föräldrarna.
IUP samtalen är tidskrävande för pedagogerna, för att fullfölja IUP´n på ett bra sätt behöver
skolan ökade resurser under perioden IUP- samtalen pågår.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för inflytande målen är bra och på väg mot att bli
mycket bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
___________________________________________________x_____________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008:
Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet mer delaktiga i de
mål som styr verksamheten på fritids.
Fortsätta och utveckla arbetet med IUP:n samt erbjuda eleverna ett arbetssätt som ger
dem möjlighet att påverka sitt eget arbete.
Föräldrarnas insyn och kunskaper om skolans strävansmål ska öka.
5. Kunskap
Programnämndens verksamhetsmål
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka.
Andelen elever som uppnår de nationella målen i svenska, engelska och matematik
i skolår 5 och 9 ska öka.
Skolans mål
Alla elever i år fem når godkänd nivå på nationella proven och att samtliga elever når
kunskapsmålen i samtliga kursplaner.
Processen
Vi arbetar med sådana metoder, att vi tillsammans med eleverna skall kunna följa
kunskapsutvecklingen.
Individuella utvecklingsplanerna är ett sätt att tydliggöra kunskapsmålen för eleverna
och göra det lättare att följa upp och arbeta utifrån målen pedagogerna satt upp
tillsammans med eleverna. Eleverna och pedagogerna följer regelbundet upp kortsiktiga
och långsiktiga mål, som arbetats fram på utvecklingssamtalen.
I förskoleklassen används svenskmaterialet Trulle, ett material som på ett lekfullt sätt
tränar och förbereder eleverna i läs - skrivutveckling.
Specialundervisning ges enskilt eller i mindre grupp till elever som behöver stöd.
Intresserade och kunniga pedagoger i Skolförvaltningen nordväst har under det gångna
året deltagit i ett språknätverk med uppdrag att stödja och inspirera kollegor på den egna
skolan i språklig utveckling som innefattar läs – och skrivutveckling.
En lokal planering i matematik gemensam för Ölmbrotorp – Ervalla – Hovsta – Lillåns
södra, Lillåns norra och Lillåns skola 7-9 har arbetats fram.
Dokumentet ska främja en likvärdig bedömning på våra skolor och skapa en röd tråd
genom elevernas matematikundervisning från år F-9 .
Resultat
Enligt skolverkets diagnostiska analysschema i skolår 2 pekar resultatet på att det finns elever
som behöver mer träning och stöd både i matematik och svenska.
Resultaten på nationella proven i skolår 5 påvisar att mer stöd behövs för enstaka elever i
matematik och engelska.
Skolan arbetar med LUS (ett läsutvecklingsschema) för att på ett tidigt stadium kunna sätta in
rätt åtgärder. Detta arbetssätt gör att vi tydligare kan mäta varje elevs läsutveckling.
Analys
Några elever har haft inlärningssvårigheter och därmed ett stort behov av vuxenstöd vid
inlärning. Några få elever som inte når målen i kursplanerna har haft anpassat studiematerial.
Under året har vi utformat åtgärdsprogram och satt in specialpedagogiskt stöd till elever med
särskilda behov.
Pedagogerna saknar resurser i form av mer stöd från specialpedagog, för specialpedagogisk
handledning och stöd i klassrumssituationer. Det är inte alltid vi lyckas omfördela resurser och
möta upp behovet i tillräcklig hög grad som vi skulle önska.
Fritidspedagogerna är resursförstärkningar främst till de yngre åldrarna på skolan.
Bedömning
Vi bedömer att resurserna för barn i behov av extra stöd inte är tillräckliga och att det är
svårigheter att fördela befintliga resurser i arbetslaget.
Vi bedömer att måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling ligger enligt
nedan på skalan.
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
_______________________________________x________________________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008:
Ervalla skola har som mål att under kommande läsår fortsätta att utveckla elevernas
språkliga förmåga både i svenska och engelska, genom att vidareutveckla arbetssätt så
att den språkliga medvetenheten hos eleverna förstärks. För att öka måluppfyllelsen i
matematik skall vi på skolan arbeta för att matematiken konkretiseras och görs mer
lustfylld.
6. Jämställdhet och mångfald
Programnämndens verksamhetsmål
Skolan och fritidshemmet ska arbeta med attityder och en värdegrund som främjar ett jämställt
förhållningssätt.
Skolan ska omgående för elever i grund - och gymnasieskolan tillhandahålla studiehandledning på
modersmål när eleverna behöver det.
Skolans mål
Skolan skall vara en plats för möten och lärande som motverkar diskriminering och
rasism.
Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämnställt
förhållningssätt ska öka.
Processen
Fritidshemmet och skolan har medvetet arbetat med attityd- och värderingsfrågor
utifrån läroplanens ” Normer och värden”
Det har bildats tjej- och killgrupper för att bl.a. stärka den egna identiteten.
Skolan har erbjudit alla elever med annat modersmål än svenska
modersmålsundervisning när elever så har varit berättigade.
Resultat
Enligt brukarenkäten från våren 2006 svarar 50% av föräldrarna till elever i år 5 att
pojkar och flickor behandlas lika av lärarna och 50% av föräldrarna svarar att de inte vet
om pojkar och flickor behandlas lika av lärarna.
Ett fåtal elever har tillhandahållit modersmålsundervisning under det gångna året, och
de elever som har deltagit har gjort goda framsteg när det gäller läs och språkutveckling.
Mätningar har gjort utifrån LUS (ett läsutvecklingsschema).
Analys
Skolan har sedan tidigare berikats med några enstaka inflyttningar från andra kulturer
vilket gjort att förståelsen för olikheter har ökat på skolan.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för jämnställdhet är bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________x___________________________
Måluppfyllelsen för modersmål och studiehandledning är bra men är på väg mot mycket bra
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________________________________x______________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008:
Elever och pedagoger fortsätter med samtal och arbete med attityd och värderingsfrågor
utifrån läroplanens ” Normer och värden”.
Att pedagogerna har en jämnställdhetsattityd i samvaron med eleverna.
7. Trygghet och rättvisa
Programnämndens verksamhetsmål
Skolan och fritidshemmet ska fortsätta arbeta för en trygg miljö som utmärker sig av en demokratisk värdegrund, fri från mobbning och kränkande behandling.
Alla enheter har under 2007 likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt
deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna
Skolans mål
Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten. Skolans miljö ska bygga sin
verksamhet
på en demokratisk
värdegrund, fri från mobbning och kränkande
Programnämndens
verksamhetsmäl
behandling.
Processen
Pedagogerna på fritidshemmet och skolan har ett arbetssätt där eleverna blir sedda och
bekräftade.
Alla klasser har arbetat med förebyggande och gruppstärkande övningar.
Rastvärdar finns alltid ute på rasterna och har reflexvästar på sig för att vara väl synliga för
eleverna.
Skolan arbetar aktivt med kamratstödjare. Kamratstödjarna träffas tillsammans med personalen
från Trygghetsgruppen varannan vecka för att stämma av klimat och stämning på skolan.
Det finns ett faddersystem på skolan.
Likabehandlingsplanen antogs för Dylta skolområde våren 2007. Utvärdering av planen görs
till nästa års kvalitetsredovisning.
Trygghetsgruppen har deltagit i utbildningsseminarier om metoder för trygg miljö och
likabehandling. ”Vad gör vi innan det händer och om det händer?” Samtal om
attityder/värderingar, fakta och metoder. Utbildningsansvariga var hälsoutvecklare och
hälsopedagoger från Samhällsmedicinska enheten Örebro läns landsting och Örebro kommun.
All personal har deltagit i dokumentationsutbildning med inriktning mot elevvårdsarbete.
Resultat
Enligt brukarenkäten från våren 2006 känner sig alla, utom enstaka elever i skolår 5,
trygga i skolan och de flesta har en uppfattning om att de vuxna aktivt motverkar att
någon behandlas illa.
Föräldrarna till skolår 5 eleverna har samma uppfattning om att barnen är trygga på
skolan.
7 (av 20) elever i skolår 5 upplever att det förekommer mobbning och annan kränkande
behandling på Ervalla skola.
Alla elever i skolår 2 som har en fritidshemsplacering upplever att det känns tryggt på
fritids och att personalen bryr sig om dem.
I skolans trygghetsenkät skolår F-3 från våren 2007 känner inte 8 (av 52 )elever sig
lugna och trygga på rasterna. Alla eleverna har en uppfattning om att vuxna bryr sig om
dem.
Av 49 svar från trygghetsenkäten skolår 4-6 är det 1 elev som trivs dåligt i klassen,
övriga trivs bra eller mycket bra.
När eleverna blev tillfrågade om att peka ut otrygga platser på en karta i samband med
trygghetsenkäten, var träslöjdsalen det utrymme som de flesta eleverna kände sig mest
otrygga på. Pedagogernas reflektion över svaret var om eleverna förstått
frågeställningen.
Analys
Viss tidspress vid framtagningen av Likabehandlingsplanen gjorde att vi inte hade möjlighet att
involvera föräldrar och elever i den utsträckning vi planerat.
Arbetet med kamratstödjare som vi startade upp under våren 2007 behöver utvecklas och
tydliggöras för att det ska fungera bättre.
Bedömning
Måluppfyllelsen för trygg miljö är bra och på väg mot att bli mycket bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________x________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008 ska eleverna bli mer delaktiga i Likabehandlingsplanen.
Pedagogerna har behov av fortlöpande handledning, främst från kurator och specialpedagog.
Under läsåret ska vi forsätta att arbeta för en trygg skola för alla elever.
Livskunskap kommer att ingå som en del i undervisningen, där vi kommer att arbeta med
värdegrundsfrågor som ska syfta till att eleverna ökar den sociala och emotionella
kompetensen.
Vi ska förbättra dokumentationen runt elevvårdsarbetet.
8. God miljö
Programnämndens verksamhetsmål
Skolan och fritidshemmet ska särskilt arbeta med frågor som visar samband mellan vårt
agerande i vardagen och möjligheten att åstadkomma en globalt ekologisk hållbar
utveckling
Skolans mål
Skolan och fritidshemmet arbetar för att vuxna och elever tar ansvar för miljön som en
naturlig del i vardagen och försöker åstadkomma en ekologisk hållbar utveckling.
Processen
Fritidshemmen och skolan har gjort eleverna medvetna om, att vi kan påverka den
globala miljön genom våra handlingar t.ex. sopsortering, kompostering, vara aktsamma
i naturen etc.
Kretsloppslärande har förekommit i klasser under året.
Alla på skolan deltar i ”Städdagar” några gånger per år. Vi städar både inomhus och
utomhus.
Resultat
I brukarenkäten från våren 2006 har alla utom ett par elever uttalat att det finns ett aktivt
och synligt miljöarbeta på skolan.
Analys
Klassrum och grupprum saknas för musikundervisning, hemspråksundervisning samt vid
delning av grupper.
Eleverna på fritidshemmet och skolan har en stimulerande utemiljö som inbjuder till många
olika sorters lek och rörelse.
Eleverna utvärderar skolmiljöfrågor på klassråd och elevråd. Ofta handlar det om att man vill
förbättra trivsel och ordning.
Bedömning
Miljöarbetet och miljötänkandet ingår som en naturlig del i skolans arbete, vilket också
brukarenkäten för skolår 5 bekräftar.
Måluppfyllelsen för god miljö är bra och på väg mot mycket bra
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________x__________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008:
Fortsätta att göra eleverna medvetna om att vi kan påverka den globala miljön genom
våra handlingar t.ex. kompostering, sopsortering, aktsamma i naturen etc.
9. Hälsa
Programnämndens verksamhetsmål
Goda levnadsvanor och fysisk aktivitet ska främjas. Skoldagarna/tiden ska planeras så
att upplevelsen av stress minskar. Flickors upplevelse av stress ska särskilt uppmärksammas..
Skolans mål
Skolan och fritids ska arbeta hälsofrämjande med insatser för att få alla medvetna om
vikten av goda levnadsvanor.
Processen
Aktiviteter som innehåller lek, idrott och rörelse har prioriterats på skolan och fritids.
Skolgården har klätterställning, gungor och en närliggande fotbollsplan och isbana.
Skolan har återkommande skogsdagar.
Massage och avslappning har förkommit i många klasser.
Resultat
Enligt brukarenkäten från våren 2006 har de flesta eleverna i år 5 någon form av fysisk
aktivitet varje dag.
Enstaka elever i år 5 känner stress och oro inför skolarbetet och föräldrarna till eleverna
i år 5 har samma uppfattning att enstaka elever känner stress och oro inför skolarbetet.
Analys
Personalen är goda föredömen, när det gäller hälsa och friskvård och har gjort eleverna
medvetna om vikten av en god hälsa.
Ett friskvårdombud finns på skolan som ingår i friskvårdsgruppen som är gemensam för
förskola – skola i Dyltaområdet, gruppen har arbetat för att såväl vuxna som barn ska bibehålla
och utveckla god hälsa.
Ervalla skola blev friskvårdsdiplomerad 2006, diplomeringen är ett stöd för varaktigt
friskvårdarbete som bidrar till att personalen ser skolan som en positiv arbetsplats, vilket också
gagnar eleverna i en förlängning.
Bedömning
Måluppfyllelsen för arbete med att motverka stress är bra och på väg mot mycket bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________________________________________x__________________
Åtgärd
Under läsåret 2007-2008 ska skolan arbeta med Hälsofrämjande skolutveckling, målet
är att stärka elevernas sociala och emotionella kompetens.
