Verksamhetsplan
2008/2009 för
Ervalla skola inkl
fritidshem
S
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid 3
2. Förutsättningar
sid 4
3. Läroplansmål – Normer och värden
sid 5
4. Läroplansmål – Kunskaper
sid 7
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
sid98
6. Läroplansmål – Skola och hem
sid 10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
sid 11
8. Läroplansmål – Bedömning och betyg
sid 13
2
1. INLEDNING
VISION
Ervalla skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som vuxna
trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda
eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ervalla skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde. Skolan är en F-6 skola med
tillhörande fritidshem och ligger ca 2 mil norr om Örebro, i Ervalla kyrkby som gränsar mot
Nora och Lindesbergs kommun.
Skolan har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket under
dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier. Närmsta grannar är kyrkan och
hembygdsgården. Tvärsöver skolgården ligger Ervalla förskola, med vilken skolan och
fritidshemmet samarbetar.
Ervalla skola har 86 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I fritidshems verksamheten är
ca 50 barn inskrivna. En del av barnen bor i närområdet, men många bor också utanför
villaområdet och åker skolskjuts till och från skolan.
Skolhuset inrymmer all verksamhet under samma tak utom textilslöjden som är inrymt i ett
hyreshus (den gamla skolbyggnaden) ett stenkast från skolan. För att ta sig dit får eleverna ta
en kort promenad.
Ervalla förskola, Järle förskola och Ervalla skola har en gemensam brukarstyrelse med
villkorad delegation, vilket innebär att frågor som föräldrarna och rektor inte kan enas om,
behandlas i skolnämnden.
Ervalla och Ölmbrotorp skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp med två arbetslagsledare från varje skola, en representant för skolan och en för
fritidsverksamheten. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna och har tillsammans
med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, kurator, psykolog,
speciallärare, rektor och läkare.
Skolan är organiserad i åldersblandade klasser förutom skolår år 2 som är åldershomogen.
Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. När eleverna lämnar vår skola fortsätter de sina
studier på Lillåns skola 7-9.
Ervalla sportklubb,ESK, nyttjar skolans idrottshall under kvälls- och helgtid.
Skolans lokaler nyttjas även av fritidsgården som drivs ideellt av en föräldragrupp.
3
2. FÖRUTSÄTTNINGAR
Ölmbrotorp och Ervalla skolan har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp med två arbetsledare från varje skola. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på
skolorna och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Vi delar en administrativ assistent med Ölmbrotorps skola och förskolorna i Dylta
skolområde. Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, psykolog,
special lärare, kurator, rektor och lärare.
Personalen består av 14 personer. Vi är uppdelade på kategorierna: Lärare, förskollärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare och ledning. Idrott-, musik-, special- och
slöjdlärarna har sina tjänster fördelade på fler skolor.
Resurser verksamhetsåret 2008-2009
Personal
Tjänstefördelningen ser vid ingången till höstterminen 2008 ut som följande:
Förskollärare
Grundskollärare
4,2
Specialpedagog
0,37
Idrottslärare
0,40
Textilslöjdslärare
0,25
Träslöjdslärare
0,25
Musiklärare
0,25
B-språkslärare
0,11
Fritidspedagog
2,0
Elevassistent
1,55
arbetar både i skolan och på fritidshemmet
Resurspedagog
1,0
arbetar både i skolan och på fritidshemmet
Kurator
0,25
Skolsköterska
0,18
Administrativ assistent
1,0
gemensamt för Dylta skolor och Dylta fsk
Rektor
0,50
Administrativ samordnare 1,0
gemensamt för Hovsta - Dylta teamet
4
3. LÄROPLANSMÅL – NORMER OCH VÄRDEN
Skolplanemål
Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans
mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundande arbetsformer mot mobbing ska
användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personalen, föräldrar
och elever.
Programnämndsmål
Inte formulera som mål utan som uppdrag- alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där
elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är
grunden i trygghetsarbetet.
Skolans mål
Att skolan och fritidshemmet är en plats för möten och lärande som motverkar
diskriminering och rasism.
Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämnställt
förhållningssätt, ska öka.
Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten.
Eleverna ska bli mer delaktiga i likabehandlingsplanen.
Eleverna ska öka sin sociala och emotionella kompetens.
Att eleverna lär sig att hantera/lösa konflikter själva.
Vidarutveckla arbetet med kamratstödjare.
Utveckla arbetsgången kring olika elevärenden.
Processen
Vi arbetar med SET- materialet Livsviktiga för att förebygga och stärka elevernas sociala
och emotionella kompetens. Under detta läsåret har vi inte möjlighet att jobba i små
grupper pga. att vi är färre personal. Ansvariga för genomförandet och dokumentation;
arbetslaget utvärderas läsårsvis.
Kamratstödjarna träffas var tredje vecka tillsammans med personalen från
trygghetsgruppen för att stämma av klimat och stämning på skolan. Nya kamratstödjare
får utbildning varje år. Under året planerar kamratstödjarna för aktiviteter som befrämjar
trivseln och tryggheten på skolan. Ansvarig för genomförandet och dokumentation;
trygghetsgruppen utvärderas läsårsvis.
De två pedagoger som ingår i trygghetsgruppen hjälper till med konflikthantering och
mobbing.
De har delat upp ansvaret mellan sig i två elevgrupper, fkl-år2 och år 3-6. Ansvarig för
genomförande och dokumentation; trygghetsgruppen. Utvärderas kontinuerligt under
läsåret. Tas upp som en punkt vid varje arbetslagskonferens.
Rastvärd och kamratstödjare finns ute på rasterna, för att skapa/bibehålla en trygg miljö.
Ansvariga; arbetslagen och trygghetsgruppen. Utvärdering; kontinuerligt i klassråd,
elevråd och på arbetslagsträffar.
5
Vi arbetar med faddersystem på skolorna. Äldre elever är faddrar åt de yngre eleverna.Vi
arbetar med nya faddergrupper detta läsår vi arbetar i faddergrupperna vid lekdagar och
temadagar som t.ex. OS tillsammans med Ölmbrotorps skola under hösten. Ansvariga för
genomförandet och dokumentation; arbetslaget utvärderas läsårsvis.
Vi arbetar efter vår likabehandlingsplan och ska under året fortsätta arbeta med att göra
eleverna mer delaktiga och att de får förståelse och kunskap om de fem
diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsplanen revideras varje läsår. Ansvariga för
genomförande och dokumentation; arbetslagen. Ansvariga för revidering av
likabehandlingsplanen; trygghetsgruppen och arbetslaget.
Två pedagoger en från vardera skola i Dylta området ska under läsåret utbilda sig till
handledare i livskunskap/SET. Efter avslutad utbildning kommer deltagarna att kunna
hålla i föreläsningar om ämnet livskunskap/SET och vara väl förtrogen med metod och
arbetssätt. Ansvarig; pedagoger som deltar i utbildningen. Uppföljning efter avslutad
utbildning.
På skolorna finns en elevhälsogrupp, EHG, som arbetar förebyggande och stödjande.
EHG grupperna består av rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare som träffas
varannan vecka. Några gånger per termin utökas gruppen med skolpsykolog och läkare
och bildar då skolans elevhälsoteam, EHT, där alla fem kompetenserna ingår. Ansvarig;
rektor. Kontinuerlig uppföljning och dokumentation.
På fritidshemmet har man samlig varje dag där man bl a tillsammans med barnen
diskuterar om hur en bra kompis är och eventuella problem mellan barnen i gruppen. Vid
konflikter försöker pedagogerna lära barnen att själva se/hitta lösningar på problemet.
Ansvariga; fritidspedagogerna. Utvärdering Kontinuerligt under året i samlingar och på
fritidspedagog möten.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Utvärdering sker i form av samtal med elever, samtal i arbetslagen. Enkäter och
observationer. När vi gör analysen kommer vi i första hand att jämföra mellan år.
Bedömning
I dagsläget bedömer vi att måluppfyllelsen är bra, men vi siktar på att bli mycket bra.
Vem har huvudansvaret
Rektor, ledningsgrupp, trygghetsgrupp och arbetslagen.
6
4. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål
Att förskoleklassen ska olika arbetsformer från skolan och förskolan kombineras. Alla elever
ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5-9. Andelen elever som når
målen i skolans ämnen i skolår 9 ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan
ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån
sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning. Kunskaperna om hållbar utveckling
ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslag av ekologisk mat
ska öka.
Programnämndsnivå
Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till
gymnasiestudier på nationella program ska ökas.
Skolans mål
Att de aktuella målen i läroplanen och kursplanerna är kända för eleverna och föräldrarna.
Att alla elever i år 3 når godkänd nivå på nationella prov i svenska och matematik.
Att alla elever i år 5 når godkänd nivå på de nationella prov i svenska, matematik och
engelska.
Att vidareutveckla arbetssätt och metoder både i skolan och på fritidshemmet så att den
matematiska- och språkliga medvetenheten hos eleverna utvecklas.
Att alla elever når målen i samtliga kursplaner.
Processen
Genom samtal och information till elever och föräldrar ge ökad medvetenhet om vad
läroplanens och kursplanernas mål innebär. Ansvarig; klasslärare och speciallärare.
Arbeta med läsutvecklingsschema för att följa varje elevs läsutveckling. Ansvarig;
speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig dokumentation och utvärdering.
Återkommande intensivläsningsperioder i alla åldrar, och bokjuryläsning. Ansvarig;
klasslärare. Utvärdering och dokumentation våren 2009.
Vi genomför som uppföljningsverktyg diagnostiska prov i matematik och svenska i skolår
2, förutom de nationella proven i skolår 3 och 5. Ansvarig; klasslärare. Utvärderas under
vårterminen 2009.
Arbeta vidare med IUP, individuell utvecklingsplaner, för att tydliggöra kunskapsmålen
för eleverna och föräldrarna. Ansvarig; klasskärare tillsammans med andra lärare, elever
och vårdnadshavare. Utvärderas terminsvis.
Utforma åtgärdsprogram och sätta in specialpedagogiska insatser till elever med behov av
stöd. Ansvarig; speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig utvärdering och
dokumentation.
7
Kompetensutveckling i form av fortbildning för personal i matematik. Ansvarig; rektor
och arbetslag.
Att barnen på fritidshemmet genom lek/spel och i vardagssituationer ges möjligheter att
utveckla sin matematiska och språkliga medvetenhet. Ansvariga; fritidspedagogerna.
Utvärderas läsårsvis.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Vi kommer att använda oss av följande mätinstrument:
De nationella proven i skolår 3 och 5.
Skolverkets diagnosmaterial i svenska och matematik för skolår 2.
Portfoliodokument.
Samtal.
Observationer.
LUS, läsutvecklingsschema från år 1 till 6.
Fonolek i år 1.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för skolornas totala kunskapsutveckling är på väg mot i hög
grad.
Vem har huvudansvaret
Rektor, specialpedagog och pedagoger i arbetslagen
.
8
5. Läroplansmål - Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål
Alla elever ska ges möjlighet att välja skola.
Programnämndsmål
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Verksamheten ska ta initiativ till att utöka elevers
engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten ska utformas så att varje
barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses.
Skolans mål
Eleverna ska ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt efter mognad i planering,
genomförande och utvärdering av sitt lärande både i skolan och på fritidshemmet.
Att klassråd genomförs varje vecka i varje klass.
Att kopplingen mellan klassråd och elevråd tydliggörs.
Att elevråd hålls en gång per månad.
Processen
Vi erbjuder eleverna ett arbetssätt med bättre möjligheter att påverka sitt eget arbete,
genom att inom vissa ramar välja sin egen väg till kunskap.
Ansvar för genomförande och dokumentation; arbetslagen och utvärderas terminsvis.
Elevrådet är schemalagt en gång per månad. Ärenden från klassråden förs vidare till
elevrådet. Elevrådets protokoll redovisas i de olika klasserna.
Ansvarig för genomförande och dokumentation; klassrepresentanter och elevrådsansvarig
pedagog. Utvärdering sker läsårsvis.
Fritidsbarnen är med och bestämmer aktiviteter på fritidshemmet.
Fritidsbarnen tränas i att ta ansvar för både sina egna och fritidshemmets saker.
Fritidsbarnen turas om att två och två tillsammans med en pedagog ansvara för
mellanmålets framdukning/diskning. Ansvariga; fritidspedagogerna. Utvärderas läsårsvis.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Vi följer upp resultatet av delaktighet och inflytande med elever och föräldrar under
utvecklingssamtalen.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar men vi strävar mot att den lir bättre detta år.
Vem har huvudansvaret
Rektor, arbetslag, elevrådsansvarig pedagog och elever.
9
6. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål
Individuella utvecklingsplaner ska finnas i för- och grundskola. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i barnets/elevens utveckling. Målen i
verksamheterna te x mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska
vara kända för barn, elever och föräldrar. Brukarna ska ges möjlighet till att ha inflytande i
verksamheterna.
Programnämndsmål
Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten ska ta initiativ till att öka
föräldrars engagemang.
Skolans mål
Att skolan, fritidshemmet och hemmet har en bra kommunikation om barns utveckling
och lärande.
Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet mer delaktiga i de mål
som styr verksamheten på fritids.
Processen
På föräldramöten och i utvecklingssamtalen föra samtal om innehållet i det pedagogiska
arbetet och hur föräldrarna aktivt kan delta i barns lärande. Ansvar för innehåll och
dokumentation är klasslärare. Utvärdering terminsvis.
Uppdatera skolans hemsida kontinuerligt med aktuell information. Ansvarig; rektor,
hemsideansvarig och arbetslag.
Pedagogerna på fritidshemmen informerar föräldrarna om verksamheten på
föräldramöten, i fritidsbroschyr, hembrev och drop-in- fika. Ansvar för innehåll och
dokumentation; fritidspedagoger. Utvärdering läsårsvis.
Föräldrarna får regelbundet skolinformation genom veckobrev, brukarstyrelseprotokoll
och informationsbrev från rektor. Ansvar för innehåll och dokumentation; rektor, lärare
och sekreterare i brukarstyrelse. Utvärdering varje läsår.
På brukarstyrelsemöten informeras och diskuteras verksamhetsfrågor. Ansvar; rektor,
pedagoger och brukarstyrelse.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen är på väg mot att bli mycket bra.
Vem har huvudansvaret
Rektor, arbetslaget och brukarstyrelsen.
10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål
Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en
innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsnivå
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål
i sin egen takt genom en mer individualiserad skolgång, kunskapsmålen är överordnat
utbildningstiden.
Mål för förskola/skola i team Dylta-Hovsta
Utveckla och fördjupa samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem utifrån
erfarenheter och kunskap.
Skolan mål
Att ge varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren; från förskolan och vidare
genom hela grundskoletiden.
Övergång från förskola till skola
Processen
Bilda en teamgemensam grupp förskola/skola som arbetar på ett övergripande sätt. Skriva en
gemensam handlingsplan/tidsplan för övergången förskola – förskoleklass. Arbeta vidare med
trepartssamtalen. Arbetsgruppen ansvarar för att processen genomförs och dokumenteras
skriftligt. Avstämning sker i samråd med rektor i teamet.
Resultat och övergripande inför analysen i nästa års kvalitetsredovisning
Resultatet mäts genom den skriftliga dokumentationen samt utvärderingen av föräldrarnas
upplevelse av överlämnande samtal.
Viktiga faktorer att titta på
Vad har fördjupats och vilken utveckling har skett.
Hur ska vi fortsätta arbetet utifrån den utveckling som har skett.
Bedömning till nästa års kvalitetsredovisning bör vara att vi har nått målet bra.
Övergång från skolår 6 till skolår 7
Processen
Språkvalsresorna från Dylta skolor under skolår 6, planerar kurator och rektor i jan-febr.
Överlämnande konferens med klasslärare från F-6 skolan och kurator och specialpedagog
från 7-9 skolan.
Presentation av förslag på klasser till skolår 7 i maj.
Skolår 6 eleverna besöker sina nya klasser på Lillåns 7-9 skola i maj-juni.
Dokumentation sker genom överlämnande och ansvarig för detta är varje klasslärare.
11
Resultat och övergång inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Enkät till föräldrar i förskoleklass hur övergången fungerat.
Utvärdering varje hösttermin mellan avlämnande och mottagande personal. Helhetsansvaret
har förskolans personal, skolans personal, elevhälsogrupperna och berörda rektorer.
Jämförelse sker mellan år.
Bedömning
I nuläget befinner vi oss på en bra nivå när det gäller övergång och samverkan från förskolan.
Vi har inga nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för överlämnande/övergångar mellan
skolåren på skolan.
Vem har huvudansvaret
Rektor och avlämnande och mottagande personal.
12
8.Läroplansmål – bedömning och betyg
Programnämndsnivå
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Varje enskild elevs läs och skrivutveckling bör
kontinuerligt observeras och utvärderas så att stöd kan ges i tid där det finns behov av det.
Skolan mål
Pedagogerna vidareutvecklar metoder för att bedöma elevernas kunskapsmässiga och
sociala utveckling, vilket ger förbättrade möjligheter att synliggöra elevernas
kunskapsresultat. Arbetet påbörjas höstterminen 2008 och ska vara genomfört vårterminen
2009.
Processen
För att nå målen ska pedagogerna under hösten aktivt arbeta med bedömningskriterier.
Tydligöra läroplanen och formulera/dokumentera sina bedömningar.
Kompetensutveckling: utvecklingsledarna tillsammans med rektor kommer att få ta del av
informationen om mål och nationella prov i skolår 3, utifrån Skolverkets konferens i sept.
2008. Studiedag om ”formativ bedömning och bedömningsmatriser” för alla klasslärare i dec.
2008.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Våren 2009 ska alla elever få skriftliga omdömen.
Bedömning
För att observera elevers läs - och skrivutveckling används läsutvecklingsschema (LUS)
De nationella proven för skolår 3 i svenska och matematik och för år 5 i svenska, matematik
och engelska är också ett vektyg för att se vilket stöd som behövs.
Skriftliga omdömen syftar till att förtydliga elevernas kunskapsutveckling.
Vem har huvudansvaret
Kan vara rektor, arbetslag eller enskild person.
13
