Verksamhetsplan 2011/2012
Mosjö skola inkl. fritidshem
Skolnämnd syd/ost.
Sso296/2011
Innehållsförteckning
1.
Inledning
2. Förutsättningar
3. Läroplansmål – Normer och värden
4. Läroplansmål – Kunskaper
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
6. Läroplansmål – Skola och hem
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen
enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
Mosjö skola är en kommunal skola som innehåller förskoleklass, skolåren 1-6 samt
fritidshem. Skolan byggdes 1995 och lokalerna är ljusa, rymliga och ändamålsenliga.
Skolan är belägen i Mosås som ligger ca. 10 km.söder om Örebro utefter gamla vägen
till Kumla. Området består av blandad bebyggelse där de flesta boendeformer finns
representerade med småhus som det dominerande inslaget.
Sedan hösten 2011 leds skolan av rektor Magnus Jonzon som tillsammans med biträdande
enhetschef Anette Larsson och utvecklingsledare Camilla Carlsson bildar skolans
ledningsgrupp.
Mosjö skolas vision: Kunskap och glädje tillsammans!
2. Förutsättningar
På Mosjö skola går vid terminsstart ht.2011, 95 elever.
Skolan är organiserad från förskoleklass till år 5, då vi detta år inte har någon elev i år 6.
Vi har en förskoleklass, en år 1, två år 2-4 och en år 5.
Denna organisation förändras delvis en bit in på höstterminen då de sju fyrorna som går kvar
på skolan, bla. av pedagogiska skäl, bildar en ny grupp med år 5.
Personalgruppen består av: en förskollärare ,fyra fritidspedagoger, fyra grundskollärare, en
idrottslärare och en musiklärare. Den totala tjänstgöringsgraden är 9.65 heltidstjänster,
ledning undantaget. Vårt elevantal har minskat med 11 elever utifrån vårens prognos,
vilket i hög grad påverkar skolans ekonomi.
All personal har gemensam APT med efterföljande pedagogisk diskussion på kvällstid en
gång i månaden. All personal ingår i ett arbetslag som möts varje fredag 08.00-09.00 för att
lyfta gemensamma frågor och stämma av nuläget.( Två pedagoger arbetar under denna tid
på fritids)
Detta större arbetslag innehåller två arbetsgrupper, f-klass- år1 samt år 2-5, som möts en
timme i veckan för att samplanera. Fritidspersonalen ingår också, utöver ovanstående, i ett
eget arbetslag där specifika fritidsfrågor avhandlas. De möts en timme per vecka.
Under hösten fortbildas all pedagogisk personal i ICDP, vägledande samspel.
Vi fyra tillfällen leder skolpsykolog Matilda Carlsson denna utbildning där personalen bl.a.
samtalar utifrån inlästa texter. Relationer och bemötande är i fokus, något som är av yttersta
vikt i det viktiga arbetet med barnen och övriga samarbetspartners.
Parallellt med denna utbildning genomgår våra fritidspedagoger, under läsåret, en
utomhuspedagogikkurs. De arbetar strukturerat med utevistelse, och har även haft en
fortbildningsdag för kollegor i skolområdet i just utomhuspedagogik.
Detta som en del i ett samarbete fritidshemmen emellan som initierats av skolornas rektorer.
Ett samarbete mellan skolorna Marieberg och Mosjö har inletts.
Delar av studiedagar är gemensamma och ett antal lärarkonferenser bl.a. gällande ”Betyg och
bedömning” är också gemensamma för skolorna.
3
3. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade
metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade
arbetsformer mot mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och
elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter arbetar
med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och
är överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och
kränkande behandling”.
Vid läsårets slut upplever elever och föräldrar att de varit delaktiga i skolans
trygghetsarbete.
Processen
-
På Mosjö skola arbetar vi bla. utifrån ett årshjul med bestämda teman i trygghetsarbetet.
Detta årshjuls teman följs av alla klasser.
Elevernas ålder påverkar hur man arbetar och vilket material som används för att
förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling.
Föräldrar delges detta arbete via veckobrev.
-
Trygghetsplanen utformas av trygghetsteamet , med övrig personal som
avstämningsgrupp. Elever och föräldrar är delaktiga i framtagandet via elevråd och
föräldraråd.
-
Trygghetsplanen är ett i vardagen levande dokument.
-
Som ett led i att få en stark ”hela skolan” känsla, arbetar vi i samarbetsgrupper
f-klass – år 5.
-
Vi arrangerar storsamlingar ,för alla på skolan en gång i månaden, som bygger på olika
teman.
-
I alla klasser arbetas med grupp och individ stärkande övningar samt livskunskap.
-
Fortlöpande hålls vardagliga etiska samtal.
-
Med ett tydligt rastvärdsschema säkerställs en trygg utemiljö.
-
Alla fritidshemsföräldrar ges möjlighet att besvara en enkät med frågor utifrån
trygghetsplanen och kring fritidshemmets verksamhet.
-
Alla barn på fritidshemmet får tillsammans med sina föräldrar besvara enkätfrågor
enligt ovan.
4
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
-
Möten av olika slag i personalgruppen innehåller alltid den fasta punkten elevhälsa.
som en viktig del i trygghetsarbetet och utvärdering av detsamma.
-
Föräldrarådet tillfrågas under våren om hur de ser på sin delaktighet i trygghetsarbetet.
- Vid klassråd mm. ges eleverna möjlighet att delge varandra sin roll i trygghetsarbetet.
- Genomgång och analys av enkäten gällande fritidsverksamheten sker i november och
mars.
Målet är nått när elever och föräldrar upplever sig delaktiga i trygghetsarbetet.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________X_______________
5
4. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola
kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som
tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder
sätts in. Alla elever ska ges möjlighet
att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i
samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att
utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger
behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att
växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en
skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i
samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska
uppnå skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning
av flerspråkiga barn och elever:
Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina
insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och
kränkande behandling”.
Mål 1: Vid slutet av vårterminen 2012 når alla elever målen.
Mål 2 : Eleverna ska få ökad kunskap om hållbar utveckling.
Processen mål 1
-
Vi för pedagogiska diskussioner kring resultaten från de senaste årens nationella prov.
-
Klasskonferenser sker en gång per termin där alla barn omnämns.
-
Vi arbetar utifrån våra kompetenser.
-
Vi tar hjälp av vårt skolområdes stödpersoner i matematik och svenska.
6
-
Vi kommer under våren att fortbildas i ”Nya språket lyfter”.
-
Vi delger varandra framgångsrika arbetssätt i arbetet mot ökad måluppfyllelse, bla vid
gemensam planering samt på pedagogisk diskussion vid APT.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Vid klasskonferenser, höst och vår, sker nulägesavstämning om hur varje elev ligger till i
sitt arbete mot att nå målen.
På arbetslagsmöten diskuteras upprättade åtgärdsprogram och hur de arbetas med.
Efter vårens nationella prov i år 3 (Mosjö skola har ingen år 6 detta läsår),gås resultatet
igenom och analyseras .
Processen mål 2
-
Vi tydliggör hur skolan vardagliga källsortering fungerar och dess syfte.
-
Vi anordnar en temadag om hållbar utveckling.
Avstämning under året med resultat och analys
Vid vårterminens slut uttrycker eleverna i samtal att de fått ökad kunskap om hållbar
utveckling.
Statistik för måluppfyllelse finns i separat bilaga.
7
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i
enlighet med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten ska ta
initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande.
Verksamheten
ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas
tillgodoses. (Budget 2009)
För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de
kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010)
Mål 1: Vid läsårets slut har eleverna varit delaktiga i utformningen av de
Pedagogiska Planeringarnas ”hur/arbetssätts” del.
Mål 2:Barnen ska vara med i utformandet av fritidsverksamhetens innehåll.
Processen mål 1
-
Eleverna sätts in i arbetet med den Pedagogiska Planeringen som verktyg.
-
Pedagogerna upprättar ovanstående planeringar och eleverna är delaktiga i
”Hur/arbetssätt”.
-
Eleverna involveras i konkretiserandet av kursplanemålen
-
Processen mål 2
-
På fritidshemmet erbjuds aktiviteter där barnen ges möjligheter att göra aktiva val.
-
Barnen ges möjlighet att påverka innehållet i verksamheten utifrån egna önskemål.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Mål 1: är uppnått när eleverna, vid läsårets slut, varit delaktiga i utformningen av
PP:ernas ”hur/arbetssätt”.
Mål 2 :Fritidshemmets pedagoger ansvarar för att göra återkommande uppföljningar
av verksamhetens innehåll och möjligheten för barnen att ha inflytande i densamma.
Detta sker i samtal, diskussioner samt enkäter som genomförs i november och mars.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________X_______________________________
8
6. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i
verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas
planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009)
Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder
utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar.
(Budget 2010)
Mål 1:Upprätthålla en god kommunikation mellan skola och hem.
Mål 2.Upprätthålla en god kommunikation mellan skola, fritidhem och hem.
Processen
-
Skoldagboken, loggboken skickas hem en gång i veckan med information om vad vi gör i
skolan.
-
På skolans hemsida läggs klassernas veckobrev ut, samt annan viktig information.
-
Alla pedagoger tittar i sin mail-box varje dag för att kunna ge snabb respons på frågor
eller ge information bla.
-
Vi har tidiga utvecklingssamtal, där föräldrarna ges möjlighet att följa sitt barns
kunskapsutveckling genom bla. skriftliga omdömen och IUP.
- Vi har föräldramöten /informationskvällar/öppet hus kväll.
-
Vi har ett föräldraråd som möts ca. två gånger per termin.
-
Vi arrangerar fixar-dagar, trivselkvällar, drop-in fika samt tar tillvara på
”tamburkontakten” som mötesplats för dialog.
-
Fritids månadsbrev finns att tillgå på hemsidan.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
För fritids del sker avstämning genom enkät i november och mars.
För övriga skolan sker avstämning under vårens utvecklingssamtal.
Målet är nått när föräldrar och personal uttrycker att de har en god kommunikation
skola/hem samt skola/fritidshem/hem.
9
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________________X_______
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och
undvika omval. (Budget 2010)
Barn och föräldrar ska uppleva en trygg övergång mellan förskola och
fritidshem.
Fritidshemmet ska lägga grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Processen
-
Pedagoger från fritidshemmet deltar i föräldramöte för blivande förskoleklass och
informerar om fritidshemmets verksamhet.
-
Fritidshemmet erbjuder inskolning i övergången mellan förskola och fritidshem
-
Barnen gör besök på fritidshemmet under maj månad.
- På fritidshemmet erbjuds barnen att prova på olika aktiviteter som kan utvecklas till
fritidsintressen, tex. Idrott, bild och form och friluftsliv.
- Pedagogerna på fritidshemmet föreslår barn och föräldrar passande fritidsaktiviteter.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Bedömning
Avstämning genom enkät i november och mars.
Avstämning sker också genom samtal och observationer
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________________________________X______
10
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Arbetet med
entreprenörskap
i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön
från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010)
Den entreprenöriella andan ska genomsyra skolans vardag.
Processen
-
Genom samtal i olika forum, tex. klassråd, ges eleverna möjlighet att framföra tankar och
ideér, och ges även möjlighet att enskilt eller tillsammans med andra genomföra ev.
aktivitet.
-
Vi ska fortsätta att genomföra studiebesök och inspirera till kreativitet och nyfikenhet.
-
Vi bjuder in föräldrar för att föreläsa om sina yrken.
-
Vi uppmuntrar elevernas initiativtagande och försöker i så hög grad som möjligt
genomföra
det de planerat.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
När processens alla delar är genomförda är målet nått.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________________________
Detta mål fanns ej med i föregående VP varvid ingen bedömning är gjord.
11
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Varje enskild
elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att
stöd kan ges i tid där det finns behov av det. (Budget 2009)
Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska
finnas
på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB
stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas
kunskapsutveckling. (Budget 2010)
Alla pedagoger använder ”Nya språket lyfter” och verktyget PODB.
Processen
-
Under våren fortbildas all personal i ”Nya språket lyfter”.
-
All personal fortbildas i användandet av PODB.
-
Vi drar nytta av vår PODB stödjare, gemensam för skolorna Mosjö och Marieberg.
-
Under årets gång delger pedagogerna varandra om sitt arbete med och erfarenheter av,
användandet av ovanstående verktyg.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
På arbetslagsträffar och studiedagar ges möjlighet till att delge varandra om sitt arbete
med ”Nya språket lyfter” och PODB.
Målet är nått när verktygen används av all berörd personal.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________________________X_____________________________
12
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
1 Vid läsårets slut upplever elever och föräldrar att de varit delaktiga i
skolans trygghetsarbete.
2 Vid slutet av vårterminen 2012 når alla elever målen.
3 Vid läsårets slut har eleverna varit delaktiga i utformningen av den
Pedagogiska Planeringens Hur/arbetssätts del.
Följande mål och konkretiseringen av hur arbetet mot att nå dessa finns beskrivet
under tidigare rubriker i verksamhetsplanen.
Vårt fokus blir trygghet och kunskap vilket går hand i hand;
Kunskap och glädje tillsammans
13
