Verksamhetsplan 2011/2012
Brickebackens skola, Grundsärskolan
inkl fritidshem
Skolnämnd Sydost
Sso 296/2011
Innehållsförteckning
1.
Inledning
sid 3
2. Förutsättningar
sid 3
3. Läroplansmål – Normer och värden
sid 4
4. Läroplansmål – Kunskaper
sid 6
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
sid 9
6. Läroplansmål – Skola och hem
sid 11
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
sid 13
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
sid 15
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
sid 17
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för
att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
sid 19
2
1. Inledning
Grundsärskolan på Brickebackens skola, har inriktning träningsskola. På skolan finns elever med
varierande grad av utvecklingsstörning kombinerat med olika typer av funktionsnedsättningar t.ex.
syn- och hörselnedsättningar, rörelsehinder och autism. I vår skola finns en strävan att varje elev
ska bli sedd och bekräftad på ett positivt sätt varje dag och att varje elev ska känna trygghet, tillit
och glädje i sin skoldag. Verksamhetens övergripande målsättning är att stödja eleven till en
allsidig utveckling som en god grund för ett meningsfullt vuxenliv. Undervisningen sker utifrån
träningsskolans kursplan som är indelad i 5 ämnesområden: kommunikation, motorik, estetisk
verksamhet, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Mer om vår verksamhet finns att läsa
på vår hemsida www.orebro.se/brickebackenssarskola
Vi satsar på kompetensutveckling inom områdena kommunikation, autismspektrumstörning och
taktil massage. Kompetensutvecklingsinsatserna riktas till hela enheten, arbetslag eller individ i
form av föreläsningar, utbildningar och stöd till arbetslag i form av handledning och pedagogiska
samtal. All kompetensutveckling syftar till att skapa en samsyn i värdegrundsfrågor. Vi arbetar på
en modell för att kunna handleda och stötta varandra i arbetet. Det innebär att vi observerar
varandra i det dagliga arbetet och reflekterar tillsammans runt detta. Rektor deltar i detta arbete
genom regelbundna verksamhetsbesök och reflektioner i arbetslagen. Vi vill beskriva vår
verksamhet som GLÄDJERIK, KOMMUNICERANDE och UTVECKLANDE.
2. Förutsättningar
På skolan finns just nu 28 elever. Eleverna är indelade i 8 grupper utifrån sina förutsättningar
och behov. I varje grupp finns 3 - 4 elever. På skolan arbetar 5 specialpedagoger, 3 lärare, 4
fritidspedagoger/förskollärare och 35 elevassistenter. På grund av behovet av vikarie vid
ordinarie personalens frånvaro har vi anställt några extra elevassister som rycker in där behovet
finns. Vi tar till vara personalens kompetens, vilket innebär att några i personalgruppen arbetar
med samtliga elever inom ett enskilt ämnesområde. Skolledningen består av rektor som i sitt
arbete har stöd av en utvecklingsgrupp som består av 2 specialpedagoger och 1 förskollärare.
På grundsärskolan erbjuds heldagsomsorg (fritidshem) för eleverna. På vårt fritidshem finns 15
elever i åldrarna 6-12 år. Från sommaren det år eleverna fyller 13 år erbjuds ungdomsfritids, som
drivs via LSS, här på skolan. 7 elever är inskrivna på ungdomsfritids hos oss. 2 elever som har sin
skolgång på Ekeskolan (specialskola) har fritids i vår verksamhet.
Årsbudget: 15 126’ kr
3
3. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder.
Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot
mobbning ska användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas
personal, föräldrar och elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter arbetar med
likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är
överens om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och kränkande
behandling”.
Verksamhetens egna mål:
Vid läsårets slut har alla elever en känsla av sitt och andras värde.
Vid läsårets slut har alla elever utifrån sin förmåga utvecklat en
medvetenhet om sitt och andras värde.
Vid läsårets slut har alla elever fått en ökad självkänsla.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla elever ska bli bemötta med respekt.
Alla elever ska bli sedda, hörda och lyssnade på.
Alla elever ska få sina behov tillgodosedda, så väl grundläggande behov som behov av
självkontroll, inflytande och egen makt.
Alla elever ska dagligen vara delaktiga i goda möten och berikande samspel.
Alla elever ska erbjudas utmaningar som leder till utveckling och en upplevelse av
att jag kan.
All personal på särskolan ska fortsättningsvis delta i diskussioner runt bemötande och
förhållningssätt.
All personal på särskolan ska ges möjlighet att påbörja etiska diskussioner.
4
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
minskad stress
–
ökat välmående
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och
utvärderas.
–
skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs
och utvärderas.
–
filma och fotografera.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
–
föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Använder vi resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
5
4. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola
kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga
kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever
ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9. Kunskapen om
hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer.
Inslagen av ekologisk mat ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas
teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i
särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger
behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka. All omsorg och utbildning ska
utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas ska
tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får
grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska
vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och
elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina
insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och kränkande
behandling”.
Verksamhetens egna mål:
Vid läsårets slut har alla elever fått ökade kunskaper i teori och praktik.
Vid läsårets slut har alla elever på särskolan fått ökad tillit till sin egen
förmåga.
6
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla elever ska ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper genom att erbjudas olika
aktiviteter inom elevens val.
All personal ska uppmärksamma och bekräfta eleverna och visa tillit till elevens förmågor,
skapa utrymme för eleven att ta egna initiativ, erbjuder eleven lustfyllda aktiviteter, ställa
krav som utmanar och som är hanterbara för eleven.
All personal ska vara delaktig i utformandet av Lokala pedagogiska planeringar.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
minskad stress
–
ökat välmående
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och
utvärderas.
–
skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs
och utvärderas.
–
filma och fotografera.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
–
föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
7
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Använder vi resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
8
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet
med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten ska ta
initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten
ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas
tillgodoses. (Budget 2009)
För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de kunna
påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010)
Verksamhetens egna mål:
Vid läsårets slut har alla elever fått ett ökat inflytande.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla elever ska ges möjlighet till ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och
undervisningens innehåll.
Alla elever ska ges möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer.
Alla elever ska erbjudas möjlighet att arbeta/delta i olika gruppkonstellationer.
All personal ska arbeta för att ta tillvara elevernas intressen i verksamheten.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
minskad stress
–
ökat välmående
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
9
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och
utvärderas.
–
skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs
och utvärderas.
–
filma och fotografera.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
–
föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Använder vi resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
10
6. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i
verksamheterna
t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för
barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009)
Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder utbildning
och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar. (Budget 2010)
Verksamhetens egna mål:
Vid läsårets slut har föräldrar/vårdnadshavare fått information om den nya
läroplanen och de nya kursplanerna.
Vid läsårets har vi utvecklat en trygg och tillitsfull relation med våra
elevers vårdnadshavare.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla föräldrar/vårdnadshavare bjuds in till gemensamt föräldramöte.
Alla föräldrar ska inbjudas till utvecklingssamtal 2 ggr/termin.
Alla föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet att ta del av de Lokala pedagogiska
planeringarna.
Alla föräldrar ska få ta del av underlaget (Lokala pedagogiska planeringar, Individuella
utvecklingsplaner eller annan måldokumentation) för utvecklingssamtalet, minst en vecka
innan samtalet.
Alla föräldrar/vårdnadshavare ska tillfrågas om vilken form av kontakt med skolan de
önskar och hur den ska utformas.
Alla föräldrar/vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i verksamheten.
Alla föräldrar/vårdnadshavare ska känna sig delaktiga i barnets skolgång.
11
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Samt genom personlig kontakt med vårdnadshavare
Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
12
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika
omval. (Budget 2010)
Verksamhetens egna mål:
Vid läsårets slut har alla elever en planerad pedagogisk verksamhet som
sträcker sig över hela deras dag.
Vid läsårets slut har en handlingsplan för omplacering av elever tagits
fram.
Vid läsårets slut har vi skapat nya mötesplatser med grundskolan.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla dagens skol- och fritidsaktiviteter samplaneras för varje elev.
I alla arbetslag ska en fritidspedagog/person med likvärdiga kunskaper tilldelas ett
tydligare ansvar och möjlighet till att planera verksamheten tillsammans med
ansvarig lärare.
Särskolans och grundskolans ledningsgrupper träffas för att tillsammans planera
samverkan.
Särskolan anordnar någon gemensam aktivitet med grundskolan under vårterminen.
Särskolan informerar i grundskoleklasser under höstterminen
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
minskad stress
–
ökat välmående
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
13
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och
utvärderas.
–
skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs
och utvärderas.
–
filma och fotografera.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Använder vi resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
14
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Arbetet med
entreprenörskap i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla
lärandemiljön från förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010)
Verksamhetens egna mål:
Under läsårets gång ska information om möjligheter till fortsatt utbildning
efter avslutad grundsärskola lämnas till berörda elever och deras
vårdnadshavare.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Ansvarig lärare ansvarar för att ta kontakt med berörda föräldrar/vårdnadshavare under
höstterminen.
Särskolan anordnar ett föräldramöte med rektorn och berörda pedagoger.
En Individuell inskolningsplan upprättas i samråd med föräldrar/vårdnadshavare.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
föra anteckningar vid samtal med förälder/vårdnadshavare.
–
i föräldraenkäten utveckla frågeställningar om hur den lämnade informationen upplevts.
15
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
16
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Varje enskild
elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att
stöd kan ges i tid där det finns behov av det. (Budget 2009)
Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska finnas
på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB stödjer det
kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling.
(Budget 2010)
Verksamhetens egna mål:
Vid höstterminens slut har alla lärare fått utbildning i PODB och
Lokala pedagogiska planeringar samt använder det fortlöpande som
verktyg för bedömning.
Vid vårterminens slut har Lokala pedagogiska planeringar för
verksamhetens olika aktiviteter upprättats utifrån nya läro- och
kursplanen.
Vid vårterminens slut har all personal fått ökad kunskap och
medvetenhet om processen runt Lokal pedagogisk planering.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Alla lärare får kompetensutveckling kring Lokala pedagogiska planeringar.
Alla lärare får kompetensutveckling kring PODB.
Alla lärare diskuterar och reflekterar under höstterminen kring funktionerna i PODB.
All personal informeras om och ges möjlighet att delta i utformandet av Lokala
pedagogiska planeringar, där mål och syfte med aktiviteterna diskuteras.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
17
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen
beskrivs och utvärderas.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
18
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Lokala pedagogiska planeringar upprättas för samtliga aktiviteter.
Kompetensutvecklingssatsningar inom kommunikation,
utvecklingsstörning och bemötande vid problemskapande beteende.
Skapa samsyn utifrån orden GLÄDJERIK, KOMMUNICERANDE,
UTVECKLANDE som beskriver verksamheten.
Processen och avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Lokala pedagogiska planeringar upprättas för samtliga aktiviteter.
All personal erbjuds möjligheten att fortsätta diskussionerna utifrån boken
”Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder”
(Bo Hejlskov Jörgensen).
Rektor genomför regelbundna verksamhetsbesök och reflekterar därefter tillsammans
med arbetslagen utifrån Bo Hejlskovs bok.
All personal deltar återkommande i diskussioner runt orden GLÄDJERIK,
KOMMUNICERANDE och UTVECKLANDE.
Vi kommer att bedöma resultatet genom att titta på följande faktorer:
–
minskad stress
–
ökat välmående
–
ökad kommunikation
–
ökad kunskap
–
ökad förståelse
–
ökad arbetsglädje
19
Vi kommer att dokumentera detta genom att:
–
skriva Lokala pedagogiska planeringar där innehållet i undervisningen beskrivs och
utvärderas.
–
skriva Individuella utvecklingsplaner där varje elevs utveckling och kunskaper beskrivs
och utvärderas.
–
filma och fotografera.
–
skriva ner reflektioner i det dagliga arbetet.
–
genomföra observationer med stöd av enkäten aktivitet – och engagemang.
–
studera resultaten i medarbetarenkäten.
–
studera resultaten i föräldraenkäten.
Avstämning ska under verksamhetsåret ske i arbetslagen, tillsammans med rektor, vid
arbetsplatsträff i november och april. Utvärdering görs vid verksamhetsårets slut utifrån
följande frågeställningar:
Vilka hinder och/eller framgångsfaktorer kan vi se i processen?
Använder vi resurserna rätt?
Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas?
Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre?
Hur har organisation och/eller ledningsstrukturen påverkat resultatet?
20
