Verksamhetsplan 2012/2013
Sörbyängsskolan inkl. fritidshem
Skolnämnd Sydost
Sso 244/2012
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Förutsättningar
3. Läroplansmål – Normer och värden
4. Läroplansmål – Kunskaper
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
6. Läroplansmål – Skola och hem
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen
enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
Skolans huvuduppdrag kan sammanfattas med att se till att alla elever ges en god grund
och goda förutsättningar för att klara framtida studier och/eller yrken. Skolan ska även se
till att alla elever får förutsättningar att aktivt kunna delta i vårt demokratiska samhälle
med allt vad det innebär.
Tillsammans lyckas vi!
Ängens för- och grundskolor ligger centralt på söder i Örebro. De är små kommunala
enheter med en väl utvecklad pedagogik som erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet.
Öppenhet, mångfald, delaktighet och trygghet präglar verksamheten. Ängens pedagoger är
välutbildade vilket leder till att våra barn och elever når goda resultat. Förväntningarna är
höga på eleverna, pedagogerna och vårdnadshavarna. Inom Ängens skolområde har vi valt
att fokusera på tre nyckelord för att beskriva vår verksamhet:
Nyfikenhet
En förutsättning för att lära sig nya saker är nyfikenhet och lust att lära. Att hålla
nyfikenheten vid liv och att väcka den är en utmaning som vi tar på stort allvar. Genom
delaktighet och inflytande ökar motivationen.
Kreativitet
Kreativitet är utvecklande för lärandet. Barn och elever ska få möjlighet att skapa, uttrycka
sig och bearbeta frågor på många olika sätt. Dessutom vill vi att de ska samarbeta och att
lära sig saker på ett innovativt och inspirerande sätt.
Kontinuitet
I Ängens skolområde kan eleven och föräldrar förvänta sig ett gott bemötande och en
gemensam kunskapssyn i skolarbetet från 1-16 år.
3
2. Förutsättningar
På Sörbyängsskolan har vi en hög måluppfyllelse. Detta har vi fått genom att vi ser
varje enskild elev och dennes förutsättningar och behov och utifrån det planerar vi
den enskilde elevens skolgång. Tillsammans arbetar vi med att få till stånd en
skapande, kreativ och innovativ miljö som stimulerar eleverna.
Sörbyängsskolan är uppdelad i ”Yngrebarn” och ”Äldrebarn”. ”Yngrebarnen” är i sin
tur uppdelade i tre arbetslag, Eken, Kastanjen och Linden. På detta sätt försöker vi
skapa trygghet och kontinuitet för eleverna och varvar teori och praktik på ett
naturligt sätt. Eleverna har möjlighet att vara med och påverka sitt skolarbete och har
följaktligen också ett stort ansvar för detta. Klasserna är åldersintegrerade från
förskoleklassen till och med årskurs 3. På detta sätt har eleverna möjlighet att
samarbeta och hjälpa varandra under skoldagen. En dag i veckan har vi utedag, då vi
är ute i skog och mark. Vi ägnar oss åt naturstudier, friluftsliv och olika
idrottsaktiviteter, vilket vi tycker är viktigt för elevernas utveckling och
välbefinnande.
”Äldrebarnen” består av fem klasser, två fyror, två femmor och en sexa. Ansvarig för
dessa klasser är klasslärare, samt lärare i praktiska/estetiska ämnen. Vi vill att
eleverna ska ta ett stort ansvar för lärandet och ger eleverna möjlighet att planera och
styra över sin skoldag. Eleverna får i korta perioder utifrån givna ramar, planera sitt
arbete. Här finns det ett stort utrymme för individuella val och egna initiativ. Vi tycker
att blandningen mellan teori och praktik är viktig. Vi vill också tillgodose elevernas
behov av rörelse under skoldagen med praktiska övningar av olika slag. Utevistelse
och friluftsliv månar vi också om och därför blandas detta in i den övriga
undervisningen.
På Sörbyängsskolan går det 184 elever. Totalt arbetar ca 20 pedagoger på skolan.
Dessa är fördelade på totalt 17 heltidstjänster. Den totala budgeten för
Sörbyängsskolan ligger kring 8 miljoner kronor.
Sörbyängsskolans starka sidor är fokus på den åldersintegrerade undervisningen där
samarbete, erfarenhet och delaktighet är ledord. Vi arbetar även mycket med ett
hälsofrämjande arbete, genom exempelvis friluftsliv. Vi är övertygade om att detta är
en förutsättning för att eleverna ska lyckas bra i deras kunskapsutveckling. Till sist
lägger vi en stor tonvikt på att vara en skapande skola, där eleverna varvar teori och
praktik där kreativitet är en färdighet som uppmuntras och utvecklas i både klassrum
som i våra verkstäder. Vi har under de senaste åren arbetat med fokus på
pedagogernas behörighet och fördelat undervisningstid efter pedagogisk kompetens.
Välkomna att ta del av mer
http://www.orebro.se/sorbyangsskolan
information
kring
vår
skola
på
4
3. Läroplansmål – Normer och värden
Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från
kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla
skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera
kränkande behandling bland elever och personal.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande
trygghetsplan.
Mål:
Under året upplever varje elev en hög grad av trygghet
Detta mål är uppnått när:
… andel elever som upplever arbetsro i undervisningen är hög
… andel elever som upplever ett positivt bemötande från personal är hög
… antalet ärenden om diskriminering och kränkande behandling har minskat i
strävan mot nolltolerans
… tryggheten är mycket god för eleven under hela skoldagen
… trygghetsplanen är implementerad i verksamheten.
Processen
Fritidshem, F-6
Arbetsro: I början av terminen definierar varje grupp vad arbetsro betyder för dem.
Detta följs upp konturenligt under terminen genom nya diskussioner med eleverna. Vi
arbetar för att få en lugn start på dagen genom tydliga rutiner (samling, tyst läsning
eller högläsning).
Positivt bemötande från personal: Vi betraktar alla elever på Sörbyängsskolan som
"våra" elever. Vi arbetar för att vara lyhörda och närvarande vuxna. Personalen jobbar
för att vara konsekventa och eniga.
Kränkning/diskriminerande behandling: Vi arbetar aktivt med "livskunskap" och
samtal/övningar kring etik och moral. Vi arbetar för att uppmärksamma varje elev
varje dag genom att vara närvarande vuxna/rastvärdar/matvärdar. Vi gör eleverna
medvetna om skolans trygghetsarbete. Vi gör regelbundna trygghetsenkäter som
sedan följs upp tillsammans med eleverna. Ett tätt samarbete inom arbetslagen gör att
eleverna känner sig trygga med flera pedagoger och elever på skolan.
Trygghetsplanen: Vi informerar klasserna om trygghetsplanen.
5
Vi arbetar för att ge eleverna ett bra avslut på skoldagen och en bra start till fritids
genom att fritidspersonal närvarar vid slutsamling och att pedagogerna har möjlighet
att överföra nödvändig information. Vi gör mindre grupper på fritids.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Gemensamt på skolan gör vi en trygghetsenkät i oktober med alla elever. Enkäten
sammanställs under v.44. Under v. 15-17 görs en ny trygghetsenkät som sammanställs
och analyseras v.19.
6
4. Läroplansmål - Kunskaper
Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna
läsa när de lämnar skolår 1.
Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan.
Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med
flickor var sju procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011.
Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan
med andra aktörer.
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn
och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina
insatser för flerspråkiga barn/elever.
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska
nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet.
Mål:
Under året har alla elever fått goda förutsättningar att nå minst godkända
resultat.
Detta mål är uppnått när:
… elevernas resultat är förbättrat
… varje elev känner till kunskapskraven
… varje elev upplever att de får det stöd de behöver
… varje elev vet på vilken kunskapsnivå den presterar samt hur de skall nå nästa
nivå/steg i sin kunskapsutveckling
… skolan/pedagogerna ger förutsättningar till elevens metakognitiva utveckling
… varje elev kan läsa när de lämnar skolår 1
… läxhjälp/studiehjälp erbjuds för eleverna om behov finns
Processen
F-6:
Vi arbetar aktivt med pedagogiska planeringar och Individuella utvecklingsplaner (IUP).
Detta för att förväntningar, kunskapskrav och innehåll blir tydliga för eleverna. Vi anpassar
undervisningen så att alla elever kan tillgodogöra sig den. Vi använder elevernas egna
arbeten för att de ska reflektera kring sin egen utveckling och därmed se sitt
utvecklingsbehov. För att varje elev ska känna att den får det stöd den behöver delar vi in
eleverna i mindre grupper när tillfälle finns. Genom att titta på elevernas
kunskapsutveckling och samtala om den tillsammans ges eleverna förutsättningar att bli
medvetna om nästa steg i sin kunskapsutveckling. Vi tar hjälp av speciallärare vid behov.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Fortlöpande avstämning under terminerna och rapportering i PODB. Dessutom kommer vi
mäta många av de delmål ovan i vår elevenkät under våren för att kartlägga hur det ser ut
bland eleverna och utifrån detta resultat vidta passande åtgärder.
7
Under året arbetar specialpedagogen, specialläraren och rektor fram en kvalitetsprocess
där framgångsfaktorer och hinder beskrivs.
8
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin
egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder.
Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och
påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer.
Mål:
Under året upplever eleverna att de har inflytande över sin utbildning och
tar ansvar över sitt eget lärande.
Detta mål är uppnått när:
… varje elev kan påverka sin lärandemiljö i form och innehåll i relation till
stigande ålder och mognad
… varje elev är nöjd med sitt inflytande under året
… varje elev har fått möjlighet att ta ansvar för sitt lärande och sin lärandemiljö
Processen
Fritidshem, F-6:
Vid samtal kan eleverna berätta hur de upplever sin undervisning, vad de saknar, behöver
eller vill ha mer av. Vid elevens val eller projektarbete kan eleverna välja sitt
intresseområde och arbetssätt. Under klass- och elevråd har eleverna möjlighet att påverka
sin skolsituation. Varje elev håller i sitt eget utvecklingssamtal i växande grad i förhållande
till sin förmåga. Fritidsråd genomförs, där eleverna kan få vara med och påverka innehållet
på fritids.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
För att påvisa de resultat vi når har vi utarbetat en avstämningsplan där avstämningar görs
under V.2 och V. 19. Denna avstämningsplan innehåller bland annat elevenkäter,
föräldraenkät, gruppdiskussioner samt medarbetarenkät.
9
6. Läroplansmål – Skola och hem
Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling.
Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i
skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt
ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål
Mål:
Under året har föräldrarna insyn i elevernas skolarbete och
kunskapsutveckling
Detta mål är uppnått när:
föräldrarna är nöjda med innehållet på föräldramötena.
föräldrarna är nöjda med innehållet på utvecklingssamtalet
föräldrarna är nöjda med den fortlöpande informationen om det dagliga
arbetet genom veckobrev och pedagogisk planering
familjewebben används som verktyg för att följa elevens kunskapsutveckling
föräldrarna upplever att de har tillgång till den information de behöver
Processen
F-6:
Utifrån föregående års föräldraenkät fick vi en tydlig bekräftelse på att vårt arbete med att
ha ett gott och välfungerande samarbete mellan skola och hem. Det som utmärkte sig
specifikt var föräldrarnas positiva syn på deras möjlighet att utöva en delaktighet i deras
barns skolgång. Vårt sätt att kommunicera med föräldrarna tycks också ha fungerat mycket
väl då mer eller mindre allaföräldrar menade att de hade tillgång till den information de
behövde gällande deras barns skolgång. Ett utvecklingsarbete kring samarbetet mellan vår
skola och hemmen är att använda hemsidan i större utsträckning som
kommunikationskanal mellan skolan och hemmet.
Fritidshem:
Del av föräldramöten är särskilt inriktade på fritidsfrågor där fritidspersonal beskriver
verksamheten och rutiner för fritidshemmet. Vid lämning och hämtning bekräftar vi barn
och föräldrar för att länka samman hem och skola.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Avstämning sker i den årliga föräldraenkäten som sker under våren.
10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att
skapa möten mellan elever och personal.
Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och
utbildningar.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål.
Mål:
Under året har samarbetet utvecklats mellan förskola, grundskolor och
gymnasieskolor så att barnens utveckling och lärande stöds i ett
helhetsperspektiv
Detta mål är uppnått när:
…nätverk har skapats och fungerar väl för att stimulera och ta lärdom om barns
utveckling och lärande
… när studie- och yrkesvägledning har informerat och varit delaktiga i eleven
framtida programval
…specialpedagogerna ser till att övergången mellan olika verksamheter
(exempelvis förskola till förskoleklass, mellan olika arbetslag och mellan olika
skolformer) säkerställs
Processen
Förskola-skola
I Ängens skolområde har vi en gemensam plan för att säkerställa övergången mellan
förskola och skola. Denna revideras och arbetet utvärderas varje år i september av rektor,
specialpedagog och pedagoger.
Skola-skola:
Specialpedagogerna i samarbete med rektor arbetar under året fram en rutin för att
förbättra överlämningen, övergången till annan skola såväl kommunal som fristående
skolform.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Olika gruppsammansättningar med rektorer, förskolechefer, kuratorer och
specialpedagoger träffas fortlöpande under året i enlighet med vår gemensamma plan för
att säkerställa en kvalitativ övergång mellan våra olika verksamheter.
11
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle
vi alla lever i.
Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande.
Driftnämndsmål: Se programnämndsmål
Under året har eleverna tillägnat sig en god grund för det kreativa och
entreprenöriella lärandet
Detta mål är uppnått när
… eleverna får möjlighet att skapa och uttrycka sig på olika sätt
… eleverna ges förutsättningar till samarbete
… eleverna inspireras till att använda olika metoder för att bli rustade för
kunskapssamhället
Processen
Fritidshem, F-5:
Vi bejakar elevens kreativitet och skaparglädje. Vi försöker använda så många olika sinnen
som möjligt i undervisningen
Olika former av redovisningar såsom photostory, powerpoint, collage etc. uppmuntras.
Elevernas arbete varierar mellan enskilt och grupparbete.
Eleverna får möjlighet att välja aktiviteter genom fritidsråd, initiativ uppmuntras.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
I början av vårterminen sätter sig arbetslagen ner och diskuterar och delar med sig av sina
erfarenheter kring hur de jobbar för att se till att eleverna får möjlighet att jobba enligt
delmålen ovan.
12
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget InfoMentor (PODB) ska användas i alla
skolor. InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till
elevernas kunskapsutveckling.
Under året har arbetet med ”familjewebben” implementerats.
Detta mål är uppnått när:
personalen har utbildats i verktyget, är väl förtrogna med det samt
använder det kontinuerligt
föräldrarna är informerade och använder verktyget
varje elev, i takt med stigande ålder, använder verktyget
Processen
Användarstödjaren kompetensutvecklar pedagogerna fortlöpande under året utifrån de
centrala riktlinjer som erbjuds från Örebro kommun. Familjewebben ”kopplas på”.
Avstämning under året med bedömning av resultat och analys
Under läsårets slut gör vi en avstämning kring hur arbetet med ”familjewebben” har
implementerats i verksamheten. Dock är detta arbete styrt av centrala förvaltningen.
13
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Under året arbetar vi fortlöpande med nedanstående tre processer som vi
menar leder till en ökad måluppfyllelse.
… Informations och kommunikationsteknik (IKT)
… Bedömning för lärande (BFL)
… Systematisk kunskap- och resultatuppföljning
Processen
Informations och kommunikationsteknik
Under pedagogiska konferenser delar vi
smartboardanvändning, iPads etc.
med oss av våra kunskaper inom
Bedömning för lärande
Under pedagogiska konferenser diskuterar vi
”Kunskapsbedömning i skolan”, skriven av skolverket.
bedömning
utifrån
en
skrift,
Systematiskt kunskap och resultatuppföljning
Vi arbetar aktivt med pedagogiska planeringar samt bedömningsverktyget PODB där
elevernas resultat dokumenteras fortlöpande.
Kompetensutveckling för pedagogerna angående upprättandet av åtgärdsprogram.
Under året arbetar specialpedagogen, specialläraren och rektor fram en kvalitetsprocess
där framgångsfaktorer och hinder beskrivs.
14
