Kvalitetsredovisning för skolförvaltning sydväst

2011-09-29
Verksamhetsplan 2011/2012
Garphyttans skola och fritidshem
Innehållsförteckning
1.
Inledning
2. Förutsättningar
3. Läroplansmål – Normer och värden
4. Läroplansmål – Kunskaper
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
6. Läroplansmål – Skola och hem
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen
enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
I centrum av brukssamhället Garphyttan ligger Garphyttans förskola och skola. I samhället bor ca 2000
invånare. Många av våra föräldrar arbetspendlar till Örebro eller andra orter, men många har sin
anställning på Suzuki, Garphyttans stora industri. Skolan har barn från förskoleklass och till och med
årskurs sex, vi har under året haft ca 160 barn.
Vi utvecklar en lärande förskola/skola för framtiden med en reflekterande gemensam syn på människan,
kunskap och lärande. Där är vår gemensamma uppgift att ge barnen/eleverna en god kunskapsutveckling,
skolan ska vara en plats där barnen/eleverna trivs, känner glädje och trygghet.
Garphyttans förskola – skola ska ge omsorg och kunskap till barn i åldern 1-12 år,
så att de utvecklas till kompetenta, självständiga, ansvarstagande människor.
Alla på Garphyttans skola
* visar hänsyn och respekterar varandra *
* tar ansvar för sina handlingar, sitt lärande och sin miljö *
* ges möjlighet att utveckla en god självkänsla *
* känner sig trygga *
2. Förutsättningar
Organisation
Garphyttans skola har barn från förskoleklass till och med årskurs 6 samt fritidshem. Vi har under i år 170 barn
och cirka en fjärdedel av dessa kommer till skolan med skolbuss.
Tillsammans med personalen är eleverna organiserade i två arbetslag F-3 och 4-6 där ett samarbete sker för att
kunna arbeta mer med kunskaper utifrån elevernas behov. Vi har utsett ämnesansvariga i de ämnen vi har
behörighet. Arbetslagsledarna från skola, förskola och specialpedagog från skolan samt rektor utgör
verksamhetens ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas en gång per vecka.
Eleverna är under läsåret 2011-2012 organiserade i sju grupper, där elevantalet varierar mellan nitton och
tjugoåtta.
Skolans fritidshem har bestått av tre avdelningar med barn i åldrarna sex till tolv år. Öppettider 06.3017.30 fritidspedagoger och förskollärare delar dagen mellan arbete i klass och fritidshem
Personalen på Garphyttans skola är delaktiga i verksamhetsplanen och kvalitetsredovisningen.
Dokumenten är ett arbetsverktyg för att få en kvalitativ skolutveckling. En Likabehandlingsplan
(Trygghetsplan) ligger till grund för arbetet med att motverka mobbing och kränkningar bland barn och
vuxna. En enkät används två gånger per termin (anonymt) där alla barn på skolan uttalar sig om de har
blivit mobbade eller sett någon blivit mobbad eller kränkt. Vi kan utifrån denna se att vi har en trygg
miljö på vår skola.
3
3. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder.
Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot
mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter arbetar med
likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens
om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och kränkande
behandling”.
I juni 2012 upplever elever och pedagoger att ljudnivån i matsalen blivit lägre under längre perioder
under lunchen, jämfört med nu.
I juni tycker fler elever att det är trivsamt i matsalen.
Processen
 Yngre och äldre barn äter i större utsträckning tillsammans Ansvar: Arbetslagsledarna

En handlingsplan skall göras som medför att matsalssituationen fungerar bättre avseende ljudnivå
och trivsel. Förslagen till handlingsplanen kommer från arbetslagen, går via elevrådet och fastslås
av kostrådet.

Handlingsplanen skall vara klar innan september månads utgång och utvärderas i april. Ansvar:
Arbetslagsledarna
I juni 2012 känner sig fler elever trygga under rasterna.
Processen
 De vuxna som är ute på rasterna använder gula västar för att barnen lätt skall hitta dem. Ansvar:
alla pedagoger

Vi har blandade åldrar under rasterna. Ansvar: alla pedagoger

Fler tillfällen där yngre och äldre får samarbeta och umgås. En årscykel för organiseringen av
faddergrupper skall göras. Ansvar: Arbetslagsledarna

Nytt tydligt rastvaktsschema med foto av de vuxna, görs. Ansvar: Arbetslagsledarna

De mål som avser att öka tryggheten under rasterna ska skrivas in och beskrivas i trygghetsplanen
och utvärderas tillsammans med den. Ansvar: Bamsegruppen

Om eleverna upplever en större trygghet utvärderas med Bamseenkäten som görs två gånger per
termin. Ansvar: Bamsegruppen
Den 1:e oktober vet alla pedagoger hur de skall förhålla sig till ”Livsviktigt” och hur de skall arbeta med
de sociala målen.
4
Processen
 Ett dokument som beskriver hur skolan skall förhålla sig till undervisningen kring livskunskap
och hur den undervisningen skall utformas. Hur vi arbetar med de sociala målen i förhållande till
kunskapsmålen? Ansvar: Arbetslagsledarna
4. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola kombineras.
Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte
erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever ska ges möjlighet
att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga
skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta
för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina
förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet
till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära
och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får
grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i
centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och
elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina
insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
I budgethandlingarna för 2011 för driftnämnderna i sydost, sydväst och Östernärke finns
politiska skrivningar som rör ” Ökad måluppfyllelse” och ”Diskriminering och kränkande
behandling”.
I slutet av höstterminen ska alla berörda pedagoger veta hur vi använder olika stödmaterial och dokument
för lärande och bedömning.
I september 2011 har vi ämnesansvarig i alla ämnen.
Processen
 Under hösten 2011 diskuteras förhållandet mellan måldokument, matriser, LPP, skriftliga
omdömen och PODB. Ett dokument som beskriver vad vi använder och hur, läggs fast på den
sista kvällskonferensen för terminen. Ansvar: Implementeringspersonerna tillsammans med
ledningsgruppen
5

Under september månad utser vi ämnesansvariga i alla ämnen. Ansvar: rektor
I juni 2012 kan alla barn i skolår 1 läsa enligt nivåerna i Nya Språket lyfter (Språket lyfter/Läsa b:1, LUS
pkt 7-8, God läsutveckling pkt 9).
I juni kan barn som går skolår två nått ett specificerat mål för läsförmågan (Språket lyfter/c:2, Lus pkt
17, God läsutveckling/flytande läsning 8).
I juni 2012 skall alla barn i år ett klara taluppfattning för talen 0 – 100 samt kunna förstå och använda de
fyra räknesätten på ett enkelt sätt.
Processen
 Arbetet med läsbiten projektet beskrivs för varje åldersgrupp. Ansvar: ledningsgruppen

Vi skall inreda ett särskilt matte/no-rum. Ansvarig : Mattestödjaren och No-läraren

Pedagogerna träffas under ledning av mattestödjarens för att utveckla och utforma LPP:er och
matteundervisning. Ansvar: Mattestödjaren

En inventering behöver göras över kompetenser och behörighet på skolan, som grund för en
fortbildning plan. Fortbildningsplanen skall vara klar till höstterminens slut. Ansvar: Rektor

Tjänstgöringsschemat utvärderas avseende resursbehov, kompetenser/ämnesansvariga och
ämnesgrupper, var femte vecka. Utvärderingsprotokoll sparas för läsårets utvärdering. Ansvar:
Ledningsgruppen
I juni 2012 är vi fortfarande diplomerade med Grön Flagg.
Processen
 I klasserna och på arbetslagskonferenserna beslutas hur arbetet med Grön Flagg skall fortsätta i
varje klass. Arbetet dokumenteras av Värmögruppen. Protokollsanteckningar sparas för
utvärderingen. Ansvar: Arbetslagsledarna
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med
FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten ska ta
initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten
ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses.
(Budget 2009)
För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de kunna
påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010)
För att skapa en grund för att eleverna skall kunna utveckla sitt ansvar och inflytande kommer elevernas
delaktighet i vardagen särskilt att uppmärksammas detta läsår.
I juni 2012 har alla elever varit delaktiga i skapandet av en LPP och lämnat en utvärdering av arbetet.
6
Processen
 En enkel handlingsplan skapas som ett stöd för arbetet med delaktighet i det dagliga arbetet med
LPP:er inför ett arbetsområde. Den handlingsplan skall finnas klar vid terminens början. Ansvar:
Specialpedagogen

Handlingsplanen revideras fortlöpande och resultatet sammanställs i december och i maj. Ansvar:
Specialpedagogen

Elevens val skall vara schemalagt från terminens början. Ansvar: Rektor

Elevråd skall hållas minst en gång i månaden. Protokoll förs och delges alla klasser. Ansvar:
Rektor

Matråd skall hållas en gång per termin inom elevrådets ram med särskilt valda representanter och
representation från köket. Ansvar: Arbetslagsledarna
6. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i verksamheterna
t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för
barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009)
Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder utbildning och
studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar. (Budget 2010)
I juni 2012 upplever fler föräldrar att de fått tillräcklig information om vad som händer i skolan
Processen
 Vi skapar en broschyr över sådant föräldrarna behöver ha kunskap om, vilken sedan kan skickas
ut till alla hem med skolbarn. Ansvar: ledningsgruppen.

Vi skapar en plan över vilken information gällande den nya läroplanen och skollagen, som skall
gå ut till föräldrar och hur. Ansvar: ledningsgruppen.

Vi uppmanar föräldrarna att i förväg titta på kursplanerna som finns på Skolverkets hemsida.
Ansvar: pedagogerna

En lista för gemensamma frågor på skolan skapas inför kommande föräldramöten. Ansvar:
ledningsgruppen.

Föräldramöten följs upp med tider för öppet hus och frågestund vid återträff två veckor senare.
Ansvar: pedagogerna

En enkel enkät används för utvärdering i slutet av vårterminen i samband med öppet hus
(frågorna i förväg). Ansvar: Ledningsgruppen
7
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika
omval. (Budget 2010)
I juni 2012 kan utvecklingsgruppen presentera en plan för att utveckla en gemensam linje i lärandet från
förskola och skola.
Processen
 Ledningsgruppen håller den röda linjen genom att diskutera lärandet och förmågorna när det
gäller svenska och matte för förskola – skola och vad den kan innebära för varje verksamhet.
Ansvar: Specialpedagogerna

Vårens övergång från förskola till skola, vilken följde handlingsplanen, diskuteras under hösten
och resultatet dokumenteras för eventuella förändringar inför nästa övergång. Ansvar:
Specialpedagogerna och arbetslagsledarna

Protokollen och anteckningar från gemensamma diskussioner eller aktiviteter sparas för
läsårsutvärderingen. Ansvar: Specialpedagogerna

För övergången till år 7 så skapar vi en enkel enkät som går ut vecka 44 till de elever som bytt till
högstadieskola denna höst. Enkäten sammanställs och resultatet diskuteras sedan vid
läsårsutvärderingen. Ansvar: Ledningsgruppen
8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Arbetet med entreprenörskap
i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från
förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010)
Eleverna skall detta läsår känna sig mer delaktiga i olika verksamheter på skolan.
Varje elev ska få vara med och följa planeringen för minst en sammankomst.
Processen
 Eleverna skall bli delaktiga och delvis ansvariga för planeringen inför arbetet med grön flagg och
de värdegrundsdagar som är aktuella på skolan detta läsår, genom att koppla denna planering till
elevrådet. Ansvar: Arbetslagsledarna

Under öppet hus och vid olika sammankomster ska elever vara med från början med att planera
och ta ansvar för caféer och försäljning av olika slag. Ansvar: Pedagogerna
8
9. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Varje enskild
elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att
stöd kan ges i tid där det finns behov av det. (Budget 2009)
Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska finnas
på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB stödjer det
kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling.
(Budget 2010)
I juni 2012 har pedagogerna tillsammans med ledningsgruppen en bättre överblick över vilka barn som
riskerat att inte uppnå kunskapskraven och vilka resurser som satts in.
I juni 2012 finns det färdiga LPP:er med bedömningsunderlag, inom varje ämne
Processen
 Var femte vecka under läsåret, på arbetslagsmötet, görs en bedömning av att alla barn är på väg
att uppfylla målet för läsförmågan och att barn som är i riskzonen att inte uppfylla det målet, får
särskilt stöd. I samband med detta kan resursfördelningen ses över. I december och maj
sammanställer rektor och specialpedagog statistiken över detta. Ansvar: Rektor

Pedagogiska diskussioner (Onsdagseftermiddagar/kvällskonferenser) skall genomföras under
läsåret behandlande bedömning, när det gäller vilka ord vi använder och vad de betyder i en
bedömning, inför att sätta betyg nästkommande hösttermin. Ansvar: Arbetslagsledarna
10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
I slutet av höstterminen ska alla berörda pedagoger veta hur vi använder olika stödmaterial och dokument
för lärande och bedömning.
I juni 2012 kan alla barn i skolår 1 läsa enligt nivåerna i Nya Språket lyfter (Språket lyfter/Läsa b:1, LUS
pkt 7-8, God läsutveckling pkt 9).
I juni 2012 har pedagogerna tillsammans med ledningsgruppen en bättre överblick över vilka barn som
riskerat att inte uppnå kunskapskraven och vilka resurser som satts in.
9