Verksamhetsplan
2008/2009 för
Ölmbrotorps skola
inkl fritidshem
S
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid 3
2. Förutsättningar
sid 4
3. Läroplansmål – Normer och värden
sid 5
4. Läroplansmål – Kunskaper
sid 7
5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
sid 9
6. Läroplansmål – Skola och hem
sid 10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
sid 11
8. Läroplansmål – Bedömning och betyg
sid 13
2
1. INLEDNING
VISION
Ölmbrotorps skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som
vuxna trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda
eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ölmbrotorps skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde. Skolan är en F-6 skola med
tillhörande fritidshem och ligger i villasamhället Ölmbrotorp, ca 1.5 mil norr om Örebro.
Ölmbrotorps skola har 94 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I
fritidshemsverksamheten är ca 50 barn inskrivna. De flesta av barnen bor i närområdet, men
många bor också utanför villaområdet och åker skolskjuts till skolan,
Skolans verksamhet är fördelad på fem byggnader: En huvudbyggnad från 1910 som
inrymmer tre klassrum, musiksal, bibliotek, rektorns arbetsrum och ett rum för administrativ
assistent. Dessutom har skolan två paviljonger, Boken, som inrymmer förskoleklass och all
fritidsverksamhet. Almen, som inrymmer ett klassrum och textilslöjd. Kastanjen, som
inrymmer träslöjd, personalutrymmen och materielrum. Skolan har också en fristående
idrottshall.
Vissa delar av skolan är ganska sliten och inte anpassad efter dagens behov och krav. Under
läsåret pågår vissa uppfräschningsarbeten.
Ölmbrotorp skola har nära till fin natur och grönområden. Naturen används mycket under
dagarna till bl.a lek, friluftsliv och naturstudier.
Skolan har äldreboendet Ölmbrogården, Grönvallska- och Medinska- förskolan som närmsta
grannar. Skollunch äter vi i Ölmbrogårdens matsal.
Skolan är organiserad både i åldershomogena och åldersblandade klasser.
Axbergs idrottsförening och PRO nyttjar skolans idrottshall under eftermiddagar, kvällar och
helger.
Skolan och förskolan har ett gemensamt skolråd (f.n vilande) med representanter från
förskolan, fritids skolan och rektor från båda verksamheter samt föräldrar.
Ölmbrotorps skola är en landsbygdsskola där vi strävar efter känslan att ”alla känner alla” och
att ”alla barn är allas ansvar”. Med det menar vi att man ska känna trygghet i alla
sammanhang i vår verksamhet.
Vi arbetar gärna med temaarbete, där eleverna arbetar tillsammans i olika konstellationer. Vi
har haft små gemensamma arbetsområden, där två eller fler grupper arbetar tillsammans.
Redovisningarna av dessa arbeten har skett inför kamrater.
När eleverna lämnar skolan fortsätter de sina studier på Lillåns skola 7-9.
3
2. FÖRUTSÄTTNINGAR
Ölmbrotorp och Ervalla skolan har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp med två arbetsledare från varje skola. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på
skolorna och har tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Vi delar en administrativ assistent med Ölmbrotorps skola och förskolorna i Dylta
skolområde. Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, psykolog,
special lärare, kurator, rektor och lärare.
Personalen består av 14 personer. Vi är uppdelade på kategorierna: Lärare, förskollärare,
fritidspedagoger, vaktmästare och ledning. Idrott-, musik-, special- och slöjdlärarna har sina
tjänster fördelade på fler skolor.
Resurser verksamhetsåret 2008-2009
Förskollärare
0,75
Grundskollärare
4,35
Specialpedagog
0,37
Idrottslärare
0,40
Textilslöjdslärare
0,25
Träslöjdslärare
0,25
Musiklärare
0,25
B-språkslärare
0,11
Fritidspedagog
2,80
Elevassistent
0,15
Kurator
0,25
Skolsköterska
0,18
Administrativ assistent
1,0
gemensamt för Dylta skolor och Dylta fsk
Rektor
0,50
Administrativ samordnare 1,0
gemensamt för Hovsta - Dylta teamet
Vaktmästare (delas med förskolorna och skolorna i Dylta och Skogsbrynets förskola i Hovsta)
4
3. LÄROPLANSMÅL – NORMER OCH VÄRDEN
Skolplanemål
Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder. Nolltolerans
mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundande arbetsformer mot mobbing ska
användas. I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personalen, föräldrar
och elever.
Programnämndsmål
Inte formulera som mål utan som uppdrag- alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där
elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om de värderingar som är
grunden i trygghetsarbetet.
Skolans mål
Att skolan och fritidshemmet är en plats för möten och lärande som motverkar
diskriminering och rasism.
Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämnställt
förhållningssätt, ska öka.
Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten.
Eleverna ska bli mer delaktiga i likabehandlingsplanen.
Eleverna ska öka sin sociala och emotionella kompetens.
Processen
Ämnet livskunskap är schemalagt en gång i veckan för alla klasser i skolan. Vi arbetar
med SET- materialet Livsviktiga för att förebygga och stärka elevernas sociala och
emotionella kompetens. Ansvariga för genomförandet och dokumentation; arbetslaget
utvärderas läsårsvis.
Kamratstödjarna träffas några gånger per termin tillsammans med personalen från
trygghetsgruppen för att stämma av klimat och stämning på skolan. Nya kamratstödjare
får utbildning varje år. Ansvarig för genomförandet och dokumentation; trygghetsgruppen
utvärderas läsårsvis.
Vi arbetar med faddersystem på skolan. Äldre elever är faddrar åt yngre elever. Ansvarig
för genomförande och dokumentation: Arbetslagen och utvärdering läsårsvis.
Rastvärdar och kamratstödjare finns ute på rasterna, för att skapa/ bibehålla en trygg
miljö. Ansvariga: Arbetslagen och trygghetsgruppen Utvärdering: kontinuerligt i klassråd,
elevråd och på arbetsplatsträffar.
5
Vi arbetar efter vår likabehandlingsplan och ska under året fortsätta arbeta med att göra
eleverna mer delaktiga och att de får förståelse och kunskap om de fem
diskrimineringsgrunderna. Likabehandlingsplanen revideras varje läsår. Ansvariga för
genomförande och dokumentation; arbetslagen. Ansvariga för revidering av
likabehandlingsplanen; trygghetsgruppen och arbetslag
De två pedagoger som ingår i trygghetsgruppen hjälper till med konflikthantering och
mobbing.
På skolan finns en elevhälsogrupp, EHG, som arbetar förebyggande och stödjande. EHG
grupperna består av rektor, kurator, skolsköterska och speciallärare som träffas varannan
vecka. Några gånger per termin utökas gruppen med skolpsykolog och läkare och bildar
då skolans elevhälsoteam, EHT, där alla fem kompetenserna ingår. Ansvarig; rektor.
Kontinuerlig uppföljning och dokumentation.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Utvärdering sker i form av samtal med elever, samtal i arbetslagen. Enkäter och
observationer. När vi gör analysen kommer vi i första hand att jämföra mellan år.
Bedömning
I dagsläget bedömer vi att måluppfyllelsen är bra, men vi siktar på att bli mycket bra.
Vem har huvudansvaret
Rektor, ledningsgrupp, trygghetsgrupp och arbetslagen.
6
4. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål
Att förskoleklassen ska olika arbetsformer från skolan och förskolan kombineras. Alla elever
ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5-9. Andelen elever som når
målen i skolans ämnen i skolår 9 ska öka. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan
ska öka. Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån
sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning. Kunskaperna om hållbar utveckling
ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga skolformer. Inslag av ekologisk mat
ska öka.
Programnämndsnivå
Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet till
gymnasiestudier på nationella program ska ökas.
Skolans mål
Att de aktuella målen i läroplanen och kursplanerna är kända för eleverna och föräldrarna.
Att alla elever i år 3 når godkänd nivå på nationella prov i svenska och matematik.
Att alla elever i år 5 når godkänd nivå på de nationella prov i svenska, matematik och
engelska.
Att vidareutveckla arbetssätt och metoder både i skolan och på fritidshemmet så att den
matematiska- och språkliga medvetenheten hos eleverna utvecklas.
Att alla elever når målen i samtliga kursplaner.
Processen
Genom information till föräldrar och elever bl.a med hjälp av hemsidan ge ökad
medvetenhet om vad Läroplanens mål innebär. Varje ämneslärare ansvarar för att
tydliggöra varje ämnes mål för eleverna. Ansvarig: Alla pedagoger
Arbeta vidare med IUP, individuell utvecklingsplaner, för att tydliggöra kunskapsmålen
för eleverna och föräldrarna. Detta gör det lättare att följa upp och arbeta utifrån målen
som vi satt upp tillsammans med eleven och föräldern. Vi vill se över och omarbeta IUPmallen. För att möjliggöra integrering med skriftliga omdömen. Ansvarig; klasslärare och
arbetslag. Utvärderas terminsvis.
Arbeta med läsutvecklingsschema för att följa varje elevs läsutveckling. Alla klasser har
återkommande intensivläsningsperioder. Dessutom har vi återkommande läsläxor.
Ansvarig; speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig dokumentation och utvärdering.
Vi genomför som uppföljningsverktyg nationella prov i matematik och svenska i skolår 3,
förutom de nationella proven i skolår 5.
Ansvarig; klasslärare. Utvärderas under vårterminen 2009.
Utforma åtgärdsprogram och sätta in specialpedagogiska insatser till elever med behov av
stöd. Ansvarig; speciallärare och klasslärare. Kontinuerlig utvärdering och dokumentation
7
Vi fortsätter satsningen på ämnet matematik i form av en studiecirkel för personalen. Det
är även en föreläsning av Britt-Louise Teglander inplanerad. Ansvarig för genomförande
och dokumentation: Några pedagoger på skolan.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Vi kommer att använda oss av följande mätinstrument:
De nationella proven i skolår 3 och 5.
Portfoliodokument.
Samtal.
Observationer.
LUS, läsutvecklingsschema från år 1 till 6.
Bedömning
Vi arbetar för att eleverna ska klara de nationella proven.
Vem har huvudansvaret
Rektor, arbetslag eller enskild pedagog.
8
5. Läroplansmål - Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål
Alla elever ska ges möjlighet att välja skola.
Programnämndsmål
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Verksamheten ska ta initiativ till att utöka elevers
engagemang och inflytande över sitt eget lärande. Verksamheten ska utformas så att varje
barns och elevs förutsättningar att växa, lära och utvecklas tillgodoses.
Skolans mål
Eleverna ska ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt efter mognad i planering,
genomförande och utvärdering av sitt lärande både i skolan och på fritidshemmet.
Att klassråd genomförs varje vecka i varje klass.
Att kopplingen mellan klassråd och elevråd tydliggörs.
Processen
Vi erbjuder eleverna ett arbetssätt med bättre möjlighet att påverka sitt eget arbete i alla
ämnen. Ansvar för genomförande och dokumentation; Arbetslagen och utvärderas
terminsvis.
Schemalägga elevrådet några gånger per termin.Vi vill tydliggöra kopplingen mellan
klassråd och elevråd. Ansvariga för genomförande och dokumentation:
Klassrepresentanter och vuxen elevrådsansvarig. Utvärdering sker terminsvis.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Vi följer upp resultatet av delaktighet och inflytande med elever och föräldrar under
utvecklingssamtalen. Elevinflytande mäts också i form av enkäter.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för inflytande målen är bra, men vi strävar mot att det ska bli
mycket bra.
Vem har huvudansvaret
Rektor, klasslärare, elevrådsansvariga och elever.
9
6. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål
Individuella utvecklingsplaner ska finnas i för- och grundskola. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i barnets/elevens utveckling. Målen i
verksamheterna te x mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska
vara kända för barn, elever och föräldrar. Brukarna ska ges möjlighet till att ha inflytande i
verksamheterna.
Programnämndsmål
Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten ska ta initiativ till att öka
föräldrars engagemang.
Skolans mål
Att skolan, fritidshemmet och hemmet har en bra kommunikation om barns utveckling
och lärande.
Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet mer delaktiga i de mål
som styr verksamheten på fritids.
Föräldrarna ska känna sig delaktiga i verksamheten.
Processen
På föräldramöten och i utvecklingssamtalen föra samtal om innehållet i det pedagogiska
arbetet och hur föräldrarna aktivt kan delta i barns lärande. Ansvar för innehåll och
dokumentation är klasslärare. Utvärdering terminsvis.
Uppdatera skolans hemsida kontinuerligt med aktuell information.
Ansvarig; Arbetslagen och ansvarig för hemsidan.
Pedagogerna på fritidshemmen informerar föräldrarna om verksamheten på föräldramöten
och drop in fika. Ansvar för innehåll och dokumentation; Pedagoger. Utvärdering genom
samtal och enkät.
Föräldrarna får regelbundet skolinformation genom hembrev, skolrådsprotokoll och
informationsbrev från rektor. Ansvar för innehåll och dokumentation; rektor, lärare och
sekreterare i skolråd. Utvärdering varje läsår.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning.
I analysen kommer vi att använda oss av samtal och enkäter.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen är godtagbar men vi strävar mot att bli bättre.
Vem har huvudansvaret
Rektor, ledningsgrupp och arbetslaget.
10
7. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål
Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en
innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsnivå
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Alla elever ges förutsättningar att nå skolans mål
i sin egen takt genom en mer individualiserad skolgång, kunskapsmålen är överordnat
utbildningstiden.
Mål för förskola/skola i team Dylta-Hovsta
Utveckla och fördjupa samarbetet mellan förskola, skola och fritidshem utifrån
erfarenheter och kunskap.
Skolan mål
Att ge varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren; från förskolan och vidare
genom hela grundskoletiden.
Övergång från förskola till skola
Processen
Bilda en teamgemensam grupp förskola/skola som arbetar på ett övergripande sätt. Skriva en
gemensam handlingsplan/tidsplan för övergången förskola – förskoleklass. Arbeta vidare med
trepartssamtalen. Arbetsgruppen ansvarar för att processen genomförs och dokumenteras
skriftligt. Avstämning sker i samråd med rektor i teamet.
Resultat och övergripande inför analysen i nästa års kvalitetsredovisning
Resultatet mäts genom den skriftliga dokumentationen samt utvärderingen av föräldrarnas
upplevelse av överlämnande samtal.
Viktiga faktorer att titta på
Vad har fördjupats och vilken utveckling har skett.
Hur ska vi fortsätta arbetet utifrån den utveckling som har skett.
Bedömning till nästa års kvalitetsredovisning bör vara att vi har nått målet bra.
Övergång från skolår 6 till skolår 7
Processen
Språkvalsresorna från Dylta skolor under skolår 6 till Lillån 7-9 skola fungerar som en
övergång mellan skolorna.
Planeringskonferens, för lärare i skolår 6,planerare, kurator och rektor i jan-feb
Presentation av förslag på klasser till skolår 7 i maj.
11
Skolår 6 eleverna besöker sina nya klasser på Lillåns 7-9 skola i maj-juni.
Läraren i skolår 6 träffar, förutom vid planeringskonferensen, kurator och specialpedagog
för ett särskilt överlämnande gällande elever med särskilt behov. Mötet sker i april.
Dokumentation sker genom överlämnandedokument och ansvarig för det är varje klasslärare.
Resultat och övergång inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
När det gäller de yngre eleverna sker avstämning i form av samtal mellan pedagog, förälder
och elev.
Bedömning
I nuläget befinner vi oss på en bra nivå när det gäller övergång och samverkan från förskolan.
Vi har inga nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för överlämnande/övergångar mellan
skolåren på skolan.
Vem har huvudansvaret
Berörda pedagoger och rektor.
12
8.Läroplansmål – bedömning och betyg
Programnämndsnivå
Inte formulera som mål utan som uppdrag – Varje enskild elevs läs och skrivutveckling bör
kontinuerligt observeras och utvärderas så att stöd kan ges i tid där det finns behov av det.
Skolan mål
Pedagogerna vidareutvecklar metoder för att bedöma elevernas kunskapsmässiga och
sociala utveckling, vilket ger förbättrade möjligheter att synliggöra elevernas
kunskapsresultat. Arbetet påbörjas höstterminen 2008 och ska vara genomfört vårterminen
2009.
Processen
För att nå målen ska pedagogerna aktivt arbeta med bedömningskriterier. Tydligöra
läroplanen och formulera/dokumentera sina bedömningar.
Kompetensutveckling: Utvecklingsledarna tillsammans med rektor kommer att få ta del av
informationen om mål och nationella prov i skolår 3, utifrån Skolverkets konferens i sept.
2008. Studiedag om ”formativ bedömning och bedömningsmatriser” för alla klasslärare i dec.
2008.
Resultat och övervägande inför analysen i nästa kvalitetsredovisning
Våren 2009 ska alla elever få skriftliga omdömen.
Vad kommer att vara viktigt vid analysen? Är det jämnförelse mellan år? Pojkar/flickor?
Skolor? Kommuner? Olika arbetssätt? Förutsättningar ex vis ekonomi / personalbemanning?
Annat? Besluta först detta för att ta fram RÄTT mätinstrument och ADEKVATA
frågeställningar!
Bedömning
För att observera elevers läs – och skrivutveckling används läsutvecklingsschema (LUS).
De nationella proven för år 3 i svenska och matematik och för år 5 i svenska, matematik och
engelska är också ett verktyg för att se vilket stöd som behövs.
Skriftliga omdömen syftar till att förtydliga elevernas kunskapsutveckling.
Vem har huvudansvaret
Rektor och pedagoger.
13
