2017-07-14 Verksamhetsplan 2012/2013 Hovstaskolan inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål – Normer och värden 4. Läroplansmål – Kunskaper 5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande 6. Läroplansmål – Skola och hem 7. Läroplansmål – Övergång och samverkan 8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden 9. Läroplansmål – Bedömning och betyg 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse” 2 1. Inledning Presentation av skolan Hovstaskolan är en F-6 skola i norra delarna av Örebro kommun. Skolan, som byggdes 1976, har fyra fritidshem, varav tre finns i huvudbyggnaden. Det fjärde är inrymt i Lunds gård, som är en del av den ursprungliga bebyggelsen i Hovsta. Upptagningsområdet är Hovsta villasamhälle och omkringliggande landsbygd. Endast ett fåtal arbetsplatser finns i samhället, vilket medför att omsorgsdelen i vårt uppdrag, fritidshemmen, är viktig. Skolan ligger nära skog, sjö och öppna landskap. Denna närhet ger förutsättningar för att använda naturen flitigt i undervisningen. 2. Förutsättningar Beskrivning av verksamheten Skolan har 428 elever varav ca 250 är inskrivna i skolbarnsomsorg. Eleverna är fördelade på 19 undervisningsgrupper. Personalen består av 55 personer uppdelade på kategorierna: Lärare, förskollärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, administrativ personal och ledning. Skolans ledning består av två rektorer och skolans ledningsgrupp. Samarbete sker i Team Hovsta med Hovsta förskolor samt Dylta skolor och förskolor. Skolans vaktmästare har sin arbetsledning i teamet. Dessutom finns skolmåltidspersonal och lokalvårdare som har sin arbetsledning på annat håll. Organisationen bygger på tre enheter med visst självständigt ansvar för ekonomi, kompetensutveckling, läromedel, friluftsverksamhet mm. Enheterna leds av enhetsledare som ingår i skolans ledningsgrupp. På skolan finns förskoleklass-verksamhet, årskurserna 1-6 och fritidshem. Personalen är organiserad i arbetslag. På Hovstaskolan lägger vi kunskapsuppdraget i fokus. Vi lägger även stor vikt vid olika hälsofrämjande åtgärder. Internationalisering, natur och miljö, kultur och traditioner är viktiga inslag i undervisningen. En av enheterna erbjuder montessoriinspirerad undervisning. Vision Alla elever utvecklas och känner växandets glädje samt får tillfredsställelse i att göra framsteg, övervinna svårigheter och ta ansvar. Varje elev möts med respekt och förståelse för sin person och sitt arbete. Hovstaskolan är en plats med en öppen atmosfär och social gemenskap som skapar trygghet, vilja, beslutsamhet, nyfikenhet, kreativitet och en lust att lära. Skolans måltankar är: Kreativitet – Lust att lära – Ansvarstagande – Respekt – Trygghet Hovstaskolans styrdokument Verksamhetsplan Nationella kursplaner och pedagogiska planeringar Trygghetsplan Läs mer om oss på skolans hemsida: www.orebro.se/hovstaskolan 3 3. Läroplansmål – Normer och värden Programnämndsmål: Barn och unga, flickor och pojkar, måste få vara trygga och fria från kränkande behandling. Alla elever ska kunna känna sig trygga och uppskattade. Alla skolor ska ha fungerande trygghetsplaner för att uppmärksamma och hantera kränkande behandling bland elever och personal. Driftnämndsmål: Högsta prioritet är trygghet och att alla enheter har en väl fungerande trygghetsplan. Trygghetsplanen är väl förankrad hos elever och personal. Processen Samarbetet med Friends fortsätter. Vi intensifierar arbetet med likabehandling och nolltolerans mot kränkande behandling i samarbete med ”Friends”. All personal, alla elever och alla vårdnadshavare är delaktiga. Vi kommer att göra en trygghetskartläggning, vi följer upp och fördjupar. Ansvariga: Skolledning och Trygghetsgruppen I skolan och på fritids sker arbetet kring trygghetsplanen kontinuerligt under året enligt upprättad tidsplan. Ämnet Livskunskap är nu integrerat i SO-ämnena. Ansvariga: Alla pedagoger Arbetslagen gör en handlingsplan på hur vi ska arbeta med förbättringsområdena, som kom fram i enkäten från Friends. Ansvariga: Alla pedagoger Trygghetsgruppen träffas varje vecka på schemalagd tid för att ha kontroll på nuläget på skolan. Rektor deltar i träffarna en gång i månaden. Varannan vecka träffar trygghetsgruppen kamratstödjarna för att stötta dem i deras arbete. Trygghetsgruppen påminner om temaområden som klasserna ska arbeta med. Ansvariga: Trygghetsgruppen Trygghetsvandringar med eleverna, där de får peka ut otrygga platser. Ansvariga: Alla pedagoger Genomgång av trygghetsplanen i alla klasser och fritidshem. Viktigt att den förklaras så alla barn förstår. Ansvariga: Alla pedagoger Vi fortsätter att arbeta med fadder- och kamratgrupper och arbetslagsdagar för att skapa samhörighet mellan åldrarna. Ansvariga: Arbetslagen All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även övrig personal på skolan. Det är även viktigt att klasslärare och prakt – estet lärare informerar varandra. Ansvariga: All personal på skolan 4 Trygghetsplanen presenteras på föräldramöten i september 2012 samt på skolrådet. Ansvariga: Klasslärare och fritidspedagoger Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Normer och värden” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. För att påvisa resultatet kommer vi kontinuerligt att samtala med eleverna och dokumentera det i skrift. Vi genomför en trygghetskartläggning som följs upp och utvärderas. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där. 5 4. Läroplansmål - Kunskaper Programnämndsmål: Läsförmåga är en nyckel i skolarbetet. Varje grundskoleelev ska kunna läsa när de lämnar skolår 1. Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara minst godkända resultat i skolan. Särskilt ska pojkars möjlighet att nå målen beaktas då behörigheten för pojkar jämfört med flickor var sju procentenheter lägre till gymnasieutbildningarna 2011. Varje skola har ansvar för att behoven av läxhjälp tillgodoses, i egen regi eller i samverkan med andra aktörer. Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för flerspråkiga barn/elever. Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen och ha en skoldag präglad av trygghet. I juni 2013 når en större andel av Hovstaskolans elever kunskapskraven i skolans alla ämnen än tidigare år. Processen Arbetet med pedagogiska planeringar och bedömningar fortsätter och fördjupas. Ansvariga: Utvecklingsgruppen och skolledning Vi samtalar med eleverna om våra pedagogiska planeringar och tydliggör kunskapskraven. Ansvariga: Alla lärare Elever i år 6 får en betygsvarning vecka 45, om de riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E. Ansvariga: Betygssättande lärare Vi genomför noggranna överlämningar mellan förskola – skola, F – 6 till 7 – 9 och även mellan lärare på skolan. Överlämnaden utvärderas varje år. Ansvariga: Samtliga pedagoger och skolledning Diagnoser genomförs i F-klass till och med åk 6 i svenska och matematik. Ansvarig klasslärare ska få stöd av specialpedagog inför och efter diagnosernas genomförande. Systematiskt arbete med att reflektera över och analysera det resultat, som framkommer utifrån de diagnoser som genomförs i svenska och matematik, ska ske regelbundet efter upprättat diagnosschema. Om eleven befaras att inte nå kunskapskraven anmäls detta till rektor. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska upprättas. Vid upprättande och utvärdering av detta deltar vårdnadshavare. Ansvariga: Lärare och specialpedagog Nationella prov genomförs i åk 3 och åk 6. Vid rättning av dessa samlas lärarna årskursvis för analys, bedömning och upprättande av kunskapsprofiler. Ansvariga: Berörda pedagoger Studiedagar gällande pedagogiska planeringar och formativ bedömning är inplanerade under året. Ansvariga: Utvecklingsgrupp och rektor Arbetet med att lärare har behörighet i de ämnen som de undervisar i fortsätter. Ansvariga: Skolledning 6 Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Kunskaper” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt? Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat undervisningen på ett positivt/negativt sätt? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. För att påvisa de resultat vi når kommer vi att utvärdera arbetsområden tillsammans med eleverna. I arbetslagen analyseras sedan resultaten för att göra förbättringar/förändringar. Läraren analyserar och reflekterar över de resultat som framkommit vid genomförande av diagnoser tillsammans med specialpedagog och vidtar nödvändiga åtgärder. Åtgärdsprogram skrivs för de elever som behöver dessa och följs regelbundet upp och utvärderas. Prognoser efter diagnoser, resultat på nationella prov, skriftliga omdömen, betygsresultat och utvärderingar med elever och i personalgrupper kommer att användas för att redovisa det totala resultatet. PODB används för att redovisa måluppfyllelsen i skolans alla ämnen. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där. Elevhälsorådet och ledningsgruppen går igenom och ser över hur resursfördelning fungerat. 7 5. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande Programnämndsmål: Barn och ungdomar ska ges reell delaktighet och inflytande över sin egen skolgång, i stigande grad beroende på ålder. Driftnämndsmål: En förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan är att den enskilda skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. I slutet av läsåret 2012- 2013 upplever alla elever att de har fått deltagit i planering och utvärdering av undervisning. I slutet av läsåret 2012 – 2013upplever alla barn att de har haft inflytande över verksamheten på fritidshemmet. Processen Individuella samtal och gruppsamtal med elever genomförs kontinuerligt under läsåret, där målen tydliggörs för eleven och eleven har möjlighet att påverka och ha inflytande över sin lärsituation. Elever har egna planeringar som de kan påverka. Ansvariga: Klasslärare och övriga berörda pedagoger Individuella samtal med barnen på fritidshemmet genomförs en gång per termin inför utvecklingssamtalen. Ett gemensamt frågeformulär används som grund. Ansvariga: Fritidspedagoger Fritidshemmen genomför valdagar med de äldre eleverna där de kan välja aktivitet. Dagligen försöker man lyssna in elevernas önskemål. Förslagslåda finns på alla fritidshem. Ansvariga: Fritidspedagoger Klassråd genomförs varje vecka i alla klasser. Viktigt att tydliggöra vilka frågor eleverna kan påverka och ha inflytande över och hur en demokratisk process fungerar. Ansvariga: Klasslärare/fritidspedagog Elevråd genomförs en gång per månad. Elevråden hålls dels på enheterna, dels gemensamt på skolan. Elevrådsrepresentanter närvarar vid skolråden för att skapa en dialog mellan elever, föräldrar och personal. Ansvariga: Elevrådsansvarig personal Matrådet med elever och personal träffas varje månad för att ytterligare förbättra matmiljön. Ansvariga: Matrådsansvarig personal och restaurangpersonal Fritidsmöten genomförs i olika former regelbundet under läsåret. Ansvariga: Fritidspedagoger Elevens val genomförs där eleverna kan välja vilket ämne de ska arbeta med under en period. Ansvariga: Lärare Inom slöjdämnet planerar eleverna sitt arbete utifrån presenterad pedagogisk planering och erbjudet inspirationsmaterial. Ansvariga: Slöjdlärarna 8 Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Elevers ansvar och inflytande” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. För att påvisa resultaten kommer vi kontinuerligt att samtala med eleverna och dokumentera det i skrift. Vi diskuterar och dokumenterar resultaten i arbetslagen. Enkät genomförs. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? 9 6. Läroplansmål – Skola och hem Programnämndsmål: Samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för barns utveckling. Föräldrar ska få ökad möjlighet till bättre insyn över vad barnen för tillfället arbetar med i skolan och det egna barnets kunskapsutveckling. Detta för att föräldrarna på ett enklare sätt ska kunna stötta sitt barn i kunskapsutvecklingen. Driftnämndsmål:Se programnämndsmål Från och med läsåret 2012/ 2013 kommunicerar vi våra pedagogiska planeringar med elever och föräldrar. Processen Arbetslaget hjälps åt i början av terminen att skriva pedagogiska planeringar och att bestämma olika teamområden. Ansvariga: Arbetslagen Alla lärare delger sina planeringar till hemmen via mail eller veckobrevet. Ansvariga: Lärare Några av läsårets pedagogiska caféer ägnas åt att arbeta med pedagogiska planeringar. Ansvariga: Utvecklingsgruppen och rektorer Information till hemmen sker via veckobrev, utvecklingssamtal, föräldramöten, skolråd, hemsidan och kontinuerliga kontakter via telefon och mail. Ansvariga: All personal . Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Skola och hem” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. För att påvisa resultatet kommer vi att undersöka vårdnadshavarnas upplevelse av detta område genom att svara på några enkla frågor på föräldramöten/utvecklingssamtal. Vi kommer även att mäta resultatet genom samtal med eleverna. Dokumentationen sker i skrift. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? 10 7. Läroplansmål – Övergång och samverkan . Programnämndsmål: Samarbetet mellan olika grund- och gymnasieskolor stimuleras för att skapa möten mellan elever och personal. Studie- och yrkesvägledningen ska stärka elever i de val de gör i skolan gällande program och utbildningar. Driftnämndsmål: Se programnämndsmål Under läsåret 2012 – 2013 fortsätter samarbetet mellan förskola – skola för att fördjupa och utveckla det pedagogiska ledarskapet inom våra verksamheter. Processen Den arbetsgrupp som arbetar med övergången förskola-skola fortsätter sitt arbete enligt handlingsplanen. Ansvariga: Hovsta Förskola-skola grupp En övergripande grupp med personal från förskolan och skolan fortsätter att arbeta med den gemensamma synen på kunskap och lärande inom förskolan och skolan i team Hovsta/Dylta. Ett gemensamt APT genomförs i mars 2013. Ansvariga: Team Hovsta/Dylta Pedagogiska caféer under våren har innehåll kring pedagogiskt ledarskap. Ansvariga: rektorer och utvecklingsgruppen Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Övergång och samverkan” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. Vi kommer att mäta resultatet genom utvärdering och samtal i personalgruppen. Dokumentationen redovisas skriftligt. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? 11 8. Läroplansmål – Skolan och omvärlden Programnämndsmål: Örebros barn och ungdomar ska vara rustade för det kunskapssamhälle vi alla lever i. Barn och ungas kreativitet ska främjas liksom deras entreprenöriella tänkande. Driftnämndsmål: Se Programnämndsmål I slutet av vt 2013 har Hovstaskolans personal en planering för entreprenöriellt lärande. Processen Entreprenörskapet stärks genom att ta vara på elevernas tankar och idéer gällande områden som de kan vara med och påverka. Alla skolans pedagoger diskuterar entreprenöriellt lärande utifrån den nya läroplanen. Ansvariga: Skolans pedagoger och skolledning Alla klasser arbetar med hållbar utveckling, för att ge barnen insikt hur vi kan påverka vår framtid. Ansvariga: All personal Utvecklingsgruppen arbetar med planeringen för att sedan implementeras i övriga personalgruppen. Ansvariga: Rektorer och utvecklingsgruppen Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Skola och omvärlden” efter läsperiod 2 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är den viktigaste frågan VARFÖR ser resultatet ut så här? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. Vi kommer att mäta resultatet genom utvärdering och samtal i personalgruppen. Dokumentationen redovisas skriftligt. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? 12 9. Läroplansmål – Bedömning och betyg Driftnämnduppdrag: Det webbaserade verktyget Infomentor (PODB) ska användas i alla skolor. InfoMentor stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas kunskapsutveckling. I slutet av vt 2013 är personalen väl förtrogen med skolans olika planeringsoch bedömningsmallar. Processen Arbetet med pedagogiska planeringarna fortsätter kontinuerligt under året. Ansvariga: Berörda pedagoger Kompetensutveckling för personal, betyg, bedömning och ny samlad läroplan med kursplaner sker under läsåret. Några pedagoger åker på betygskonferens och förmedlar detta till övriga lärare. Ansvarig: Rektor och utvecklingsgrupp Hovstaskolan samarbetar med Lillån skola 7 – 9 inom området bedömning för lärande samt betygssättning. Vi har även gemensamma ämnesnätverk. Ansvariga: Skolledning, utvecklingsgrupp samt ämnesansvariga Utvecklingsgruppen går igenom PODB:s planeringsmodul med undervisande personal och visar hur man kan göra bedömningsmatriser. Ansvarig: Utvecklingsgruppen Pedagogiska caféer ägnas åt planering och bedömning. Ansvarig: skolledning och utvecklingsgruppen Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Bedömning och betyg” efter läsperiod 2, 3 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt? Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat undervisningen på ett positivt sätt/negativt sätt? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. Vi kommer att påvisa resultatet genom samtal i arbetslagen och i elevgrupper. Vi kommer att dokumentera resultat skriftligt. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? 13 Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? 14 10. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse” Under läsåret 2012 – 2013 fördjupas och utvecklas det pedagogiska ledarskapet inom våra verksamheter. I slutet av vt 2013 är personalen väl förtrogen med skolans olika planeringsoch bedömningsmallar. I slutet av vt – 13 är alla vuxna och elever väl förtrogna med vår gemensamma värdegrund. Processen En övergripande grupp med personal från förskolan och skolan fortsätter att arbeta med den gemensamma synen på kunskap och lärande inom förskolan och skolan i team Hovsta/Dylta. Ett gemensamt APT med fokus på ledarskap genomförs i mars 2013. Ansvariga: Team Hovsta/Dylta Pedagogiska caféer under våren har innehåll kring pedagogiskt ledarskap. Ansvariga: rektorer och utvecklingsgruppen Enhetsledare och utvecklingsledare går kommunens arbetslagsledarutbildning. Deras lärdomar kommer att föras vidare till resten av personalen. Ansvariga: Skolledningen Arbetet med pedagogiska planeringar och bedömningar fortsätter och fördjupas. Ansvariga: Utvecklingsgruppen och skolledning Vi samtalar med eleverna om våra pedagogiska planeringar och tydliggör kunskapskraven. Ansvariga: Alla lärare Studiedagar gällande pedagogiska planeringar och formativ bedömning är inplanerade under läsåret. Ansvariga: Utvecklingsgrupp och rektor Samarbetet med Friends fortsätter. Vi intensifierar arbetet med likabehandling och nolltolerans mot kränkande behandling i samarbete med ”Friends”. All personal, alla elever och alla vårdnadshavare är delaktiga. Vi kommer att göra en trygghetskartläggning, vi följer upp och fördjupar. Ansvariga: Skolledning och Trygghetsgruppen All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är den pedagogiska personalen som omfattas utan även övrig personal på skolan. Det är även viktigt att klasslärare och prakt – estet lärare informerar varandra. Ansvariga: All personal på skolan Personalen arbetar med olika värdegrundsfrågor på arbetsplatsträffar och annan konferenstid. Ansvariga: Skolledningen 15 Avstämning under året med bedömning av resultat och analys Vi kommer att göra avstämningar av området ”Bedömning och betyg” efter läsperiod 2, 3 och 4. Under året, vid de avstämningstillfällen som vi har, skriver vi in delresultat i Verksamhetsplanen och gör en bedömning av hur måluppfyllelsen ser ut. Vid analysen är de viktigaste frågorna VARFÖR ser resultatet ut så här? Har rätt stöd satts in? Har jag som pedagog granskat min undervisning? Nyttjas arbetslagets resurser på ett bra sätt? Har vi sett över arbetsmiljön och möjligheter till arbetsro? Har schemaläggningen påverkat undervisningen på ett positivt sätt/negativt sätt? I analysen ska de hinder eller framgångsfaktorer som vi ser påverkar resultatet lyftas fram. Vi kommer att påvisa resultatet genom samtal i arbetslagen och i elevgrupper. Vi kommer att dokumentera resultat skriftligt. Dessa frågor ska diskuteras vid avstämningarna. Varför ser resultatet ut så här? Vilka framgångsfaktorer ser vi? Vilka hinder finns för fortsatt utveckling? Hur ser nästa steg ut? Vad kan vi göra mer av? Bättre? Används resurserna rätt? Finns brist på kompetens i arbetslaget/organisationen och hur ska det åtgärdas? Har kompetensutveckling inom arbetslaget gjort att vårt resultat blivit bättre? Är organisationen och/eller ledningsstrukturen bra eller ett hinder? Frågorna ovan går ut till arbetslagen och diskuteras där. 16