Kvalitetsredovisning
2007/2008 för
Ervalla skola inkl
fritidshem
S
Innehållsförteckning
1. Inledning
sid 3
2. Sammanfattning
sid4
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
sid 5
4. Förutsättningar
sid 5-6
5. Resultat
sid 6
6. Läroplansmål – Normer och värden
sid 7
7. Läroplansmål – Kunskaper
sid 9
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
sid 11
9. Läroplansmål – Skola och hem
sid 12
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
sid 13
1. Inledning
214
VISION
Ervalla skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som vuxna
trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda
eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ervalla skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde. Skolan är en F-6 skola med
tillhörande fritidshem och ligger ca 2 mil norr om Örebro, i Ervalla kyrkby som gränsar mot
Nora och Lindesbergs kommun.
Skolan har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket under
dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier. Närmsta grannar är kyrkan och
hembygdsgården. Tvärsöver skolgården ligger Ervalla förskola, med vilken skolan och
fritidshemmet samarbetar.
Ervalla skola har ca 90 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I fritidsverksamheten är 42
barn inskrivna. En del av barnen bor i närområdet, men många bor också utanför villaområdet
och åker skolskjuts till och från skolan.
Skolhuset inrymmer all verksamhet under samma tak utom textilslöjden som är inrymt i ett
hyreshus (den gamla skolbyggnaden) ett stenkast från skolan. För att ta sig dit får eleverna ta en
kort promenad Skolan saknar en musiksal, musikundervisningen har fått samsas med år 2 i
deras hemklassrum, vilket har ställt till en del bekymmer ibland.
Skolan skulle behöva ett större personalrum med möjlighet till matplatser för de som inte äter
pedagogisk lunch.
Biblioteket är det enda utrymmet på skolan som under skoltid kan användas till mindre
konferenser och möten, vilket gör att elevernas tillgång till biblioteket blir begränsat.
Ervalla förskola och skola har en gemensam brukarstyrelse med villkorad delegation, vilket
innebär att frågor som föräldrarna och rektor inte kan enas om, behandlas i skolnämnden.
Ervalla och Ölmbrotorp skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp med två arbetslagsledare från varje skola, en representant för skolan och en för
fritidsverksamheten. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna och har tillsammans med
arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Som administrativt stöd finns en kanslist som arbetar ca 30% mot skolorna i Dyltaområdet och
har sin arbetsplats i Vivalla.
Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, kurator, psykolog,
speciallärare, rektor och läkare.
Skolan är organiserad i åldershomogena klasser förutom skolår år 3-4 som är åldersblandad.
Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. När eleverna lämnar vår skola fortsätter de sina
studier på Lillåns skola 7-9.
Ervalla sportklubb,ESK, nyttjar skolans idrottshall under kvälls- och helgtid.
Skolans lokaler nyttjas även av fritidsgården som drivs ideellt av en föräldragrupp.
2. Sammanfattning av läsåret 2007/2008
314
Vi har under året arbetat för en trygg skola för alla elever. Livskunskap har ingått som en ny
del i undervisningen och vi har arbetat med värdegrundsfrågor vars syfte har varit att öka
elevernas sociala och emotionella kompetens. Livskunskapen skapar goda förutsättningar för
en bra arbets- och lärmiljö som har som mål att :
lära eleverna att både arbeta tillsammans med andra och självständigt.
utveckla elevernas nyfikenhet och lusten att lära
öka elevernas förmåga till kritiskt tänkande och träna konfliktlösning
Studiedagar och arbetsplatsträffar under året har använts för kontinuerlig fortbildning i
livskunskap. I fortbildningen har ingått metodutbildning, diskussioner, föreläsningar och
läsning av litteratur med anknytning till ämnet.
Det här ser vi som ett sätt att stärka lärandet och ge eleverna beredskap för livet. Det är ett
långsiktigt arbete, därför är det viktigt att undervisningen förekommer regelbundet och under
hela skoltiden.
När vi utvärderar verksamhetsplanens mål och aktiviteter för läsåret 07/08, kan vi konstatera att
vi genomgående har uppnått en god måluppfyllelse.
Vi har på skolan en mycket hög måluppfyllelse när vi tittar på resultaten från nationella proven
i engelska, svenska och matematik i skolår 5. Alla elever som har deltagit i proven har nått
godkända resultat.
I denna kvalitetsredovisning redovisas måluppfyllelsen för verksamheten på Ervalla skola
under läsåret 07/08. I redovisningen hänvisas till brukarundersökningen som genomfördes på
alla grundskolor i Örebro, våren 2008. På Ervalla skola deltog elever och föräldrar i skolår 5
samt elever i skolår 2 som var inskrivna på fritids.
Svar inkom från 15 elever och 11 föräldrar i skolår 5 och från skolår 2 inkom svar från 8 elever.
Av enkätundersökningen kan utläsas att majoriteten av både elever och föräldrar är nöjda med
Ervalla skola och fritids. De flesta eleverna känner sig trygga och eleverna upplever att de
vuxna på skolan bryr sig om dem och motverkar aktivt om någon behandlas illa.
De flesta av eleverna i skolår 5 är med och diskuterar sitt skolarbete på utvecklingssamtalen
och har vetskap om hur det går med det enskilda skolarbetet. Eleverna har en uppfattning om
att de lär sig mycket i svenska, matematik och engelska.
Några områden där resultaten visar ett lägre värde är att barnen på fritids har svårt att hitta en
plats för lugn och ro och att eleverna i skolår 5 kan förbättra ansvar och inflytande över
planeringen av sitt eget arbete.
Nästa år kommer vi att jobba vidare med följande åtgärder:
Personalen vill utveckla arbetsgången kring olika elevärenden.
Ervalla skola har som mål att under kommande läsår fortsätta att utveckla elevernas språkliga
förmåga både i svenska och engelska, genom att vidareutveckla arbetssätt så att den språkliga
medvetenheten hos eleverna förstärks. För att öka måluppfyllelsen i matematik skall vi på
skolan fortsätta att arbeta med konkret och lustfylld matematik.
Skolan kommer även att introducera ett matteprojekt under höstterminen utifrån
föreläsningsserien Betyg och bedömning.
414
För att det ska fungera bättre med elevrådet kommande läsår utser vi en ordinarie och en vice
pedagog vid terminsstarten som ansvarar för elevrådet.
Fortsätta att tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar genom att gå igenom målen i de
lokala kursplanerna och målen i de nationella kursplanerna.
Pedagogerna på fritidshemmen ska informera föräldrarna på föräldramöten och
drop-in-fika om sina uppgifter och sitt uppdrag.
Se över tidsplanen när det gäller övergången från förskolan till skolan.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Skolans mål var att alla elever i skolår 5 skulle uppnå minst godkänd nivå på nationella proven
och nå godkänd nivå i samtliga ämnen enligt kursplanen.
Alla elever som deltog i proven uppfyllde godkänd nivå på nationella proven.
För att öka förståelsen för matematik har vi arbetat med en matematikgrupp för pedagoger i
från förskoleklass till skolår 9. På sikt ska arbetet leda till ökad måluppfyllelse i matematik.
Specialläraren har tillsammans med klasslärare utformat åtgärdsprogram och varit
specialpedagogiskt stöd för elever med behov.
4. Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
Andel elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning
2007/2008
F
P
3
7
25
18
50
19
2006/2007
F
P
7
12
24
15
54
30
2007/2008
2006/2007
Personal (statistik 15/10)
Antal anställda per verksamhetschef*
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem**
1, 16, 3
1, 17, 3
Varav personal i förskola**
* kan tas ur oktoberstatistik för de rektorer som enbart har grundskoleansvar
** fördela antalet anställda i dessa kolumner
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
2007/2008
(9,3)
(9,3)
2006/2007
7,2
8,4
514
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
2007/2008
2006/2007
F
P
F
P
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
3
0
3
0
modersmålsundervisning*
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
0
0
0
0
studiehandledning på modersmål*
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
2007/2008
F
P
Prognos skolår 3
Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5
(uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
Andel elever som beräknas nå målen i matematik skolår
5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser*
åtgärdsprogram med personella förstärkningar
75%
60%
71%
75%
75%
100%
71%
75%
2007/2008
F
P
Måluppfyllelse skolår 5 *
Andel elever som uppnått målen i engelska år 5
Andel elever som uppnått målen i matematik år 5
Andel elever som uppnått målen i svenska/SVA år 5
Andel elever som uppnått mål i alla ämnen år 5
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
2006/2007
F
P
100%
100%
100%
80%
80%
80%
2006/2007
F
P
82% 80%
90% 80%
100% 100%
2007/2008
F
P
2006/2007
F
P
2007/2008
F
P
2006/2007
F
P
Vårterminsbetyg - resultat skolår 8 (födda 1993)
Andel elever med godkänt betyg i alla basämnen
(engelska/matematik/svenska/SVA)
Slutbetyg - resultat skolår 9 (födda 1992)
Andel elever som uppnått mål i alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde skolår 9
Andel elever behöriga till nationellt program
6. Läroplansmål – Normer och värden
614
Programnämndens verksamhetsmål
Alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar
aktivt deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna.
Skolans mål
Skolan skall vara en plats för möten och lärande som motverkar
diskriminering och rasism.
Elevernas förståelse för olikheter och mångfald, som främjar ett jämnställt
förhållningssätt, ska öka.
Att skapa trygghet och rättvisa i den dagliga verksamheten.
Eleverna ska bli mer delaktiga i likabehandlingsplanen
Eleverna ska öka sin sociala och emotionella kompetens.
Processen
Ämnet livskunskap har varit schemalagt en gång i veckan för alla klasser på skolan. Vi har
bland annat arbetat med SET- materialet Livsviktigt för att förebygga och stärka elevernas
sociala och emotionella kompetens.
Kamratstödjarna har träffats, när verksamheten tillåtit, tillsammans med personalen från
trygghetsgruppen för att stämma av klimat och stämning på skolan. Kamratstödjarna har fått
utbildning under året.
Vi har arbetat med faddersystem på skolan som innebär att äldre elever är faddrar åt yngre
elever.
Rastvärdar och kamratstödjare har funnits ute på rasterna, för att skapa/bibehålla en trygg miljö.
Vi har arbetat efter den likabehandlingsplan som upprättades under våren 2007, och har under
året arbetat med att eleverna ska bli delaktiga, få förståelse och kunskap om
likabehandlingsplanen. Under våren genomfördes en temadag då vi arbetade med de fem
diskrimineringsgrunderna.
Representanter från brukarstyrelsen och trygghetsgruppen har varit delaktiga i revideringen av
likabehandlingsplanen.
På skolorna finns en elevhälsogrupp, EHG , som har arbetat förebyggande och stödjande. EHG
gruppen har bestått av rektor, skolsköterska och speciallärare. Under våren har det saknats
kurator i skolområdet. Gruppen har träffats varannan vecka. Några gånger per termin har gruppen
utökats med skolpsykolog och läkare och bildar då skolans elevhälsoteam, EHT, där alla fem
kompetenserna ingår.
Kontinuerlig fortbildning under året i livskunskap och i det ingår metodutbildning, diskussioner,
föreläsningar och litteratur har genomförts. I metodutbildningen har vi fått stöd och hjälp av
hälsoutvecklare från Örebro kommun och Samhällsmedicin. Vi använder oss av studiedagar och
arbetsplatsträffar.
714
Litteraturen vi har läst är Birgitta Kimbers böcker ” Att lyckas som lärare”, ”Att främja barns och
ungdomars utveckling av social och emotionell kompens” samt Carolyn Wester-Strattons bok
”Utveckla barns emotionella och sociala kompetens”
En representant från respektive trygghets- och friskvårdgrupp har deltagit i seminariet Skolan
förebygger – om hälsa, lärande och prevention i skolan. Utbildningsansvarig var
samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Trygghetsgruppen har genomfört en enkätundersökning i alla klasser på skolan.
Resultat
Näst intill alla elever i skolår 2 och 5 känner sig trygga på skolan och fritids enligt
brukarenkäten.
Alla elever som svarade på enkäten i skolår 2 har bra med kompisar på fritids.
Majoriteten av elever i skolår 5 behandlas bra av sina skolkamrater.
Drygt hälften av eleverna i skolår 5 anser enligt enkätundersökningen att det förekommer
mobbning och annan kränkande behandling på Ervalla skola.
De flesta av skolår 5 eleverna tycker att det råder arbetsro på lektionerna.
En mindre trygghetsundersökning via en enkät har genomförts på Ervalla skola och
sammanställningen är gjord i maj 2008 av representanter från trygghetsgruppen som finns på
skolan. I klasserna F-3 svarar 47 av 49 barn att de ofta eller alltid trivs i klassen (2 barn har
angett svarsalternativet sällan). 46 barn av 48 uppger att de ofta eller alltid känner sig lugna och
trygga på rasterna (2 barn har svarat med svarsalternativet aldrig).
Enkäten för år 4 till 6 innehöll inte samma frågeställningar. Påståendet Jag känner mig trygg i
skolan besvarar 24 st alltid, 13 st ofta och 2 st sällan. Påståendet De vuxna i skolan bryr sig om
mig besvarar 20st alltid, 18 st ofta och 1 sällan.
Analys
Förutsättningarna för elevvårdsarbetet var under HT-07 acceptabelt, vilket gav en positiv start
med eleverna, men under våren har vi inte haft tillgång till någon kurator och på grund av detta
har elevvårdsarbetet inte fungerat tillfredställande. Återkoppling från EHG samt EHT har inte
fungerat tillfredställande.
Några pedagoger har fått handledning av skolpsykolog. Detta har gett trygghet och kunskap i arbetet
med eleverna.
Specialpedagogens sjukskrivning på 25% har inte ersatts med vikarie, vilket har fått konsekvenser för
elever i behov av särskilt stöd.
Vi har ett stort behov av tid för samtal och gemensam reflektion.
Organisationen för elevvårdsarbetet behöver ses över.
Kamratstödjararbetet har fungerat bra tack vare positiva och engagerade elever och personal.
Personalen hinner inte få reflektionstid, vilket för med sig att vi inte hinner prata och
vidareutveckla vårt samarbete så som vi önskar.
Bedömning
814
Vi bedömer att måluppfyllelsen för normer och värden är bra, men arbetar för att den ska bli
mycket bättre
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________________________x_____________________________
Åtgärd
Personalen vill utveckla arbetsgången kring olika elevärenden.
7 Läroplansmål - Kunskaper
Programnämndsmål
Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka.
Skolans mål
Att de aktuella målen i läroplanen är kända för elever och föräldrar
Att alla elever i år fem når godkänd nivå på nationella proven och att
samtliga elever når kunskapsmålen i samtliga kursplaner
Att vidareutveckla arbetssätt och metoder så att den matematiska- och
språkliga medvetenheten hos eleverna utvecklas.
Processen
●
Vi har genom samtal och information gett ökad medvetenhet om vad Läroplanens mål
innebär.
Vi har arbetat med läsutvecklingsschema för att följa varje elevs läsutveckling.
Vi har läst kontinuerligt och även haft läsläxa i vissa klasser.
Vi har genomfört diagnostiska prov i matematik och svenska i skolår 2 och de
nationella proven i skolår 5 i svenska, engelska och matematik.
Vi har arbetat vidare med IUP- individuella utvecklingsplaner för att tydligöra
kunskapsmålen för eleverna, vilket också gjort det lättare att följa upp och arbeta
utifrån målen man satt upp tillsammans med eleven.
Vi har utformat åtgärdsprogram men resurser för specialpedagogiska insatser har
ibland saknats till elever med behov av stöd.
Vi har deltagit i kompetensutveckling i form av en studiedag i Universitetets regi den
29/10-07 ” Lust att förstå” Hur vi skapar goda villkor för läs– och skriv och matematik
skolan. Vissa av oss har också deltagit i kurs om dyslexi.
Vi har fortsatt satsningen på ämnet matematik i form av fortbildning för personalen.
914
Resultat
Enligt skolverkets diagnostiska analysschema i skolår 2 pekar resultatet på att det finns elever
som behöver mer träning och stöd i matematik och svenska.
Resultaten på nationella proven i skolår 5 påvisar att mer stöd behövs för enstaka elever i
matematik, svenska och engelska.
Skolan arbetar med LUS (ett läsutvecklingsschema) för att på ett tidigt stadium kunna sätta in
rätt åtgärder. Detta arbetssätt gör att vi tydligare kan mäta varje elevs läsutveckling.
Alla elever i skolår 5 tycker att de lär sig viktiga saker i skolan och att de får stöd och hjälp om
de så behöver. Alla föräldrarna instämmer inte i påståendet.
Så gott som alla elever i skolår 5 har också god kännedom om vad de behöver kunna i de olika
ämnena.
Samtliga elever i skolår 5 lär sig mycket i svenska enligt enkäten
Analys
Några elever har haft inlärningssvårigheter och därmed ett stort behov av vuxenstöd vid inlärning.
Några få elever som inte når målen i kursplanerna har haft anpassat studiematerial.
Under året har vi utformat åtgärdsprogram och satt in specialpedagogiskt stöd till elever med särskilda
behov. Pedagogerna har saknat resurser i form av mer stöd från specialpedagog, för specialpedagogisk
handledning och stöd i klassrumssituationer. Vi har saknat resurser att möta upp behovet i tillräcklig
hög grad.
Fritidspedagogen är resursförstärkning främst till de yngre åldrarna på skolan.
Bedömning
Vi bedömer att resurserna för barn i behov av extra stöd inte är tillräckliga och att det är
svårigheter att fördela befintliga resurser i arbetslaget.
Vi bedömer att måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling ligger enligt nedan på
skalan.
i låg grad
delvis
i hög grad
helt
_________________________________x________________________________
Åtgärd
Ervalla skola har som mål att under kommande läsår fortsätta att utveckla elevernas språkliga
förmåga både i svenska och engelska, genom att vidareutveckla arbetssätt så att den språkliga
medvetenheten hos eleverna förstärks. För att öka måluppfyllelsen i matematik skall vi på
skolan fortsätta att arbeta med konkret och lustfylld matematik.
Skolan kommer även att introducera ett matteprojekt under höstterminen utifrån
föreläsningsserien Betyg och bedömning.
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
1014
Skolans mål
Eleverna ska ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt efter mognad i
planering, genomförande och utvärdering av sitt lärande
Att klassråd genomförs varje vecka i varje klass.
Att kopplingen mellan klassråd och elevråd tydliggörs.
Processen
Vi har erbjudit eleverna bättre möjlighet att påverka sitt eget arbete genom att inom vissa ramar
välja sin egen väg till kunskap. Att ta ansvar för sitt eget lärande är något som har genomsyrat
verksamheten. Tematiskt arbetssätt har varit ett sätt för att nå detta.
Schemalagt elevrådet till en gång i månaden, och få ärenden från klassråden vidare till
elevrådet att fungera bättre.
Resultat
Alla elever (några vet ej) i skolår 2 på fritids tycker att de får vara med och bestämma vad de
ska göra på fritids.
Enkätundersökningen visar att 80% av eleverna i skolår 5 upplever att de har inflytande i
skolan och är nöjda med sin individuella utvecklingsplan.
Elevrådet har uttryckt en önskan om ökat inflytande.
Analys
IUP har varit till god hjälp vid utvecklingssamtalen. Varje enskild elev har konkret kunnat se
vilka områden man ska koncentrera sig på att utveckla sig i.
Resultat från enkäten i skolår 5 visar på ett lägre värde än vid förra undersökningen 2006 när
det gäller att ta tillvara elevernas tankar / idéer och att eleverna är med och planerar sitt eget
skolarbete.
Elevrådsarbetet har under läsåret blivit lidande pga personals sjukskrivningar och brist på tid av
annan personal.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_________________________________X_____________________________________
Åtgärd
För att det ska fungera bättre med elevrådet kommande läsår utser vi en ordinarie och en vice
pedagog vid terminsstarten som ansvarar för elevrådet.
9. Läroplansmål – Skola och hem
1114
Skolans mål
Skolan och hemmet har en bra kommunikation om barns utveckling
och lärande.
Informera och göra föräldrarna som har sina barn på fritidshemmet
mer delaktiga i de mål som styr verksamheten på fritids.
Fler och varierande former av föräldrainflytande används under
verksamhetsåret
Processen
Vi har på föräldramöten och i utvecklingssamtalen fört samtal om innehåll i det pedagogiska
arbetet och hur föräldrarna aktivt kan delta i barns lärande.
Under vårterminen har skolans hemsida omarbetats.
Föräldrarna har regelbundet fått skolinformation genom veckobrev, skol- och
brukarstyrelseprotokoll och informationsbrev från rektor.
Under året har brukarstyrelsemöten hållits där rektor och representanter för skola och
fritidshemmet varit med.
Under IUP-samtalen har dialogen mellan föräldrar och lärare utvecklats, och det har
funnits möjlighet att förtydliga styrdokumentens strävan och uppnåendemål.
Föräldrar till barn som är på fritidshemmet har fått information om verksamhetens mål
genom en folder.
Resultat
Från Örebro kommuns brukarenkät från våren 2008:
Föräldrar till elever i skolår 5 (81 %) är nöjda med informationen om kunskapsmålen och
inflytandet som man har som förälder i skolan.
Eleverna i skolår 5 ( 86%) är nöjda med sina individuella utvecklingsplaner och ganska nöjda
(87%) med inflytandet de har i skolan. 93 % av eleverna tycker att pedagogerna talar om för
dem om de lyckas i skolan.
Analys
Informationen till föräldrar har fungerat men under vårterminen har veckobrev ej skrivits
regelbundet, p.g.a. att ordinarie personal varit sjukskrivna.
Skolan bjuder in till föräldramöten och utvecklingssamtal m.m. för att ha regelbundna möten, samtal
och dialoger tillsammans med föräldrarna.
1214
Brukarstyrelsen har bjudit in till möten under året där personal från skola och fritidshem deltagit.
Vinsten med individuella utvecklingsplaner är att pedagogerna startar upp en tankeprocess hos
eleverna och medvetandegör föräldrarna.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för inflytandemålen är bra och på väg mot att bli mycket bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
___________________________________________________________x_______
Åtgärd
Fortsätta att tydliggöra kunskapsmålen för elever och föräldrar genom att gå igenom målen i de
lokala kursplanerna och målen i de nationella kursplanerna.
Pedagogerna på fritidshemmen ska informera föräldrarna på föräldramöten och
drop-in-fika om sina uppgifter och sitt uppdrag.
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolans mål
Att ge varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren, från
förskolan och genom hela grundskoletiden
Processen
Övergång från förskolan till förskoleklass
Under senare delen av vårterminen besökte förskoleklassens lärare förskolan vid några tillfällen
för att bekanta sig med blivande förskoleklasseleverna.
Därefter inbjöd skolan till ett trepartsamtal- ett samtal mellan vårdnadshavare, personal från
förskolan och skolan. Detta samtal grundar sig på det utvecklingssamtal som tidigare skett i
förskolan.
Blivande förskoleklassföräldrar fick en inbjudan till ett föräldramöte vid vårterminens slut.
Övergång från skolår 6 till skolår 7
Alla elever som har gjort ett språkval inför skolår 6 har rest från Ervalla skola till Lillåns 7-9
skola vid två tillfällen/vecka under hela läsåret.
Under jan-feb. hade planerare från Lillåns skola, lärare för skolår 6, kurator och rektor en
planeringskonferens för blivande skolår 7 elever.
Numera gör skolår 6 eleverna inget ” hemligt” önskemål av kompisar till skolår 7 utan
klassläraren sätter ihop eleverna till bra grupper. Sammansättningen av olika grupper till
klasser har skett i samverkan mellan skolår 6 läraren och Lillåskolans elevhälsogrupp.
Resultat
1314
Vi har tillsammans med förskolan utarbetat bra tidsplaner och rutiner för överlämnande från
förskolan till skolan.
Utifrån en mindre enkätundersökning som gjordes 2007 var alla föräldrar till barn i förskolan
nöjda eller mycket nöjda med övergången från förskolan till skolan.
Föräldramötet för blivande förskoleklass har ej gått att genomföra, p.g.a. personals
sjukskrivning.
P.g.a personals sjukskrivning har överlämnandet mellan år 6 och år 7 inte fungerat
tillfredsställande.
Analys
Vi behöver förtydliga och prata igenom rutiner för överlämnande av elever vid lärarbyten inom
den egna skolan.
Språkvalsresorna från Ervalla skola till Lillåns skola som de flesta eleverna gör under sitt sista
skolår på Ervalla skola är en bra inskolning för att lära känna nya kompisar, lärare och den nya
skolmiljön på Lillåns skola.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen totalt för övergång och samverkan är
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________x_________________
Åtgärd
Se till att alla elever i år 6 även de som har språkval svenska/engelska, får möjlighet att åka till
Lillåns skola på språkval. Detta för att alla ska få lära känna nya kompisar, lärare och en ny
skolmiljö.
1414
